Makroanalys okt-dec 2012

Transkript

1 Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb återhämtning på grund av bred finanspolitisk åtstramning och fortsatt djup recession i Sydeuropa. EU-skepticismen växer och risk finns att Storbritannien vill lämna EU-samarbetet Riksbanken sänkte räntan till 1 % i december till följd av den svaga utvecklingen i euroområdet då det blir allt mer tydligt hur stor påverkan är på den svenska ekonomin GLOBALT Vi kan blicka tillbaka på ett år som varit dramatiskt och dominerats av euro-krisen, de finansiella utmaningarna i USA och det politiska ledarskiftet i Kina. Den svenska ekonomin växte relativt snabbt under de första tre kvartalen men under det fjärde kvartalet dämpades tillväxten märkbart under EUROPA Utvecklingen i euroområdet fortsätter att präglas av den ekonomiska krisen. De åtgärder som vidtagits på EU-nivå och i enskilda länder av ECB har dock bidragit till att minska sårbarheten på de finansiella marknaderna under hösten. Bland de viktigaste åtgärderna under 2012 bör vara förstärkningen av det institutionella ramverket i eurozonen och att ECB alltmer framstår som en garant för euro-samarbetet. Andra viktiga steg för att stärka samarbetet och förtroendet är bland annat införandet av krisfonden ESM ( = European Stability Mechanism) och de steg som tagits mot en bankunion. Oron för en eurokollaps på grund av främst Greklands svårigheter har minskat. Osäkerheten kring utvecklingen i euroområdet är dock fortsatt mycket stor och Euroområdets realekonomiska utveckling förväntas bli något svagare framöver. Det är framför allt utvecklingen i södra Europa som hämmar tillväxten i euroområdet. Under 2012 hamnade Spaniens BNP -1,5 %, Italien -2,1 % och Eurozonen totalt -0,4 %. Under 2013 förväntas BNP dock att stig igen när den akuta fasen av krisen klingar av och när förtroendet hos hushåll och företag återvänder. Skuldsaneringen inom både offentlig och privat

2 sektor i flera euroländer kommer dock ta många år vilket håller tillbaka tillväxten. Många länder behöver dessutom stärka konkurrenskraften för att skapa förutsättningar för uthållig tillväxt. Det krävs även riktade satsningar för de mest sårbara grupperna i samhället för att trygga en långsiktig tillväxt. En av de viktigaste byggstenarna är social sammanhållning och demokrati för att undvika en eurokollaps. Tålamodet och uthålligheten sätts på prov och risk finns att Storbritannien vill lämna EU. USA BNP ökade med 1,8 % under 2011 och med 2,2 % under Det finns nu flera tecken på att den amerikanska ekonomin kommer att stärkas under Den amerikanska inhemska efterfrågan har vuxit under 2012 och konsumentförtroendet har förbättrats men däremot så hålls industrin tillbaka av finanspolitisk oro. En positiv signal är att bostadsmarknaden fortsätter att förbättras eftersom bostadsförsäljningen ökar. Arbetsmarknaden återhämtar sig dock relativt långsamt och arbetslösheten uppgick till ca 7,8 % under I USA pågick intensiva diskussioner för att hantera the fiscal cliff (=skattestupet)under senhösten. Skattestupet skulle innebära skattehöjningar och budgetnedskärningar på över 600 miljarder dollar efter årsskiftet. Efter nyår röstade dock den amerikanska kongressen nej till att genomföra dessa skattehöjningar och därmed är problemet skjutet på framtiden. SVERIGE Under de första tre kvartalen 2012 klarade sig Sverige bättre än euroområdet men under det fjärde kvartalet drogs vi in i konjunkturnedgången. Under hösten har flera framåtblickande indikatorer som till exempel inköpschefsindex sjunkit till låga nivåer vilket indikerar en lägre tillväxt i svensk ekonomin under Arbetsmarknaden har varit överraskande stabil men varsel och minskad export pekar dock mot en försvagning framöver. Arbetslösheten var 7,7 % under De svaga tillväxtutsikterna talar för ett mycket lågt inflationstryck under I en färsk analys från OECD pekas Sverige återigen ut som ett föregångsland i de flesta avseenden med undantag av hushållens höga skuldsättningsnivå. Detta beskrivs som ett av Sveriges största problem vid sidan av läget på arbetsmarknaden. Regeringen har signalerat en mer expansiv finanspolitik med olika stimulanser under 2013 vilket bör bidra till en återhämtning av Sveriges ekonomi. I december sänkte Riksbanken styrräntan med 0,25 % till 1 % med denna motivering;

3 För att ge stöd åt svensk ekonomi så att inflationen stiger mot målet på 2 procent behöver reporäntan vara låg under en tid. Det lägre inflationstrycket och den svagare konjunkturen motiverar en lägre reporänta jämfört med bedömningen i oktober. Detta indikerar ett större fokus på den allt svagare ekonomin och lägre inflationen än en oro för hushållens ökade skuldsättning. Konjunkturinstitutet liksom ett flertal bedömare anser att det finns utrymme för fler sänkningar. En höjning av reporäntan beräknas ske tidigast ske i slutet av Räntemarknad De korta räntorna har fallit under hösten till följd av att Riksbankens förväntade sänkning av reporäntan. Skillnaden mellan 3 månaders Stibor och reporäntan, har sjunkit under året. I början av året var denna skillnad kring 0,9 % och i slutet av 2012 var den ca 0,3 %. Det finns en förväntan på marknaden om att Riksbanken ska sänka reporäntan från 1 till 0,75 % i början av Ränterörelserna på de globala räntemarknaderna har under senare tid varit ganska små. Många centralbanker ligger runt 0 % i ränta samtidigt som de fortsätter att köpa långa obligationer för att tillföra likviditet. Syftet är att säkerställa en effektiv räntemarknad och att upprätthålla förtroende hos de finansiella aktörerna. På räntemarknaden fortsätter politik att vara den styrande faktorn i både Europa och USA. Räntepåslagen i de statsfinansiellt krisande länderna har sjunkit betydligt efter klara besked om att stödutbetalningarna verkligen fungerar. Även svenska långa räntor har påverkats politiskt, bland annat för att regeringen givit Riksgälden i uppdrag att öka utbudet att låga obligationer. Historiska erfarenheter visar att om penningmängden ökar så kommer även inflationen att stiga. Dessutom är centralbankernas låga styrräntor inflationsdrivande. Med denna ytterst expansiva penningpolitik är sannolikheten stor att inflationen höjs och detta kommer i sin tur att pressa de långa räntorna uppåt.

4 Korta räntor; Långa räntor;

5 Kreditmarknad Kapitalmarknaden har fortsatt att utvecklas oväntat starkt både under hösten och under vintern med lägre kreditmarginaler som följd. Det har skett trots svag makrostatistik för Europa och fortsatt osäkerhet kring den grekiska skuldkrisen De stödåtgärder som centralbankerna i USA och Europa sjösatt har dock ökat den allmänna riskviljan. Allt fler bolag som diversifierar sina finansieringskällor för att inte enbart vara beroende av bankmarknaden. De låga underliggande räntorna har medfört att investerare sökt högre avkastning i obligationer. Det har medfört att bankernas kreditmarginaler sjunkit. Låntagare med hög kreditvärdighet har kunnat dra nytta av denna utveckling. På den svenska företagsobligationsmarknaden har emissioner från bolag som saknar publik rating utgjort ca 50 % av emissionsvolymen under VAD KOMMER ATT PÅVERKA UTVECKLINGEN UNDER 2013? 1. Fortsatt svag tillväxt - De globala utsikterna har nedjusterats. Återhämtningen i USA är påtaglig och en vändning blir märkbar i Kina. Samtidigt har dock det ekonomiska läget försämrats i stora delar av Europa, Japan samt i några tillväxtländer. 2. Eurokrisen fortsätter - Eurokrisen kommer sannolikt att dominera världsekonomin även under Kommer euro-länderna att få till stånd ett närmare politiskt samarbete med en bank och politisk union? - Kommer ett eller flera länder lämna samarbetet? 3. Tysk-franska samarbetet Länderna har utgjort stommen i euro-samarbetet men på senare tid har det blivit uppenbart att det finns tydliga slitningar. Frankrike är pressat av hög arbetslöshet och svaga statsfinanser. Tyskland tyngs av bördan av att ofta vara garant för problemländernas finanser. Tyskland står även inför val nästa höst vilket skapar osäkerhet om hur de kommer agera framöver. 4. Amerikanskt politiskt samarbete Skattestupet och en gigantisk statsskuld måste lösas Den globala tillväxten är helt beroende av att politikerna får till en långsiktigt hållbar lösning. 5. Kinesiskt ledarskap Kan det nya ledarskapet hantera den nya tidens globala prövningar som världen och Kina står inför? Kina har stora interna utmaningar såsom - ökade krav på demokrati och öppenhet - minska korruptionen - skapa arbeten och bättre levnadsvillkor för en allt större befolkning - förbättra relationerna med omvärlden 6. Mellanöstern Utvecklingen är osäker och då främst i Syrien och Egypten.

6 7. Centralbankernas stimulanser Syftet har varit att har varit att pressa ned räntorna till nära nollnivåer för att stimulera ekonomierna och kan beskrivas som finansiell doping. De pumpar ut likviditet i banksystemen genom massiva stödköp av statsobligationer. Denna doping kommer sannolikt att kvarstå under 2013 men vad som händer när stimulanser dras undan är ytterst osäkert Detta material är producerat av Maria Gabrielsson, SABO och Norm Finanspartner Maria.gabrielsson@sabo.se tel Källor; SEB Veckobrev, Swedbank Economic Outlook 16 jan 2013, SHB konjunkturprognos 13 dec 2012