Portföljförvaltning Försäkring

Transkript

1 Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare Mikael Bjärkedal Johan Hedén Mats Lilja

2 Analys Trender & Makroekonomi November blev totalt sett en ganska bra månad för aktier. En ökad oro för fiscal cliff tillsammans med några kvartalsrapporter som kom in lite sämre än förväntat påverkade sentimentet i USA negativt under månaden. Europa har utvecklats bättre tack vare en fortsatt lättnad av skuldkrisen. I Asien har Kinas aktiemarknad tappat ytterligare medan den japanska aktiemarknaden har stigit på förväntningar på nya stimulansåtgärder. Statsobligationer har gett en positiv avkastning i november på de stora marknaderna (USA, Europa och Japan) medan svenska räntor inte rört sig så mycket. Kreditmarknaderna utvecklades också bra totalt sett i november efter en svag period i mitten av månaden. Ekonomisk statistik i USA och Kina har fortsatt att komma in något bättre än förväntat medan den i Sverige och i Japan totalt sett varit lite sämre. USA Återhämtningen i ekonomin fortsätter långsamt Förhandlingarna om fiscal cliff fortsätter Amerikansk statistik visar på en fortsatt successiv, om än långsam, återhämtning av ekonomin i USA. Den viktiga byggoch husmarknaden har förbättrats påtagligt i år och såväl husförsäljning som byggande och huspriser har fortsatt att stiga också under det tredje kvartalet. Industriföretagens investeringar har dock varit en besvikelse så här långt, något som avspeglades i börsbolagens rapporter för det tredje kvartalet. Rapporterna visade generellt på en svag försäljning. Företagen lyckades dock, bland annat genom fortsatta kostnadsbesparingar, behålla sina marginaler och kunde därmed också hålla uppe vinsterna relativt väl. Det finns nu gott om indikationer på att förtroendet i ekonomin har återvänt, orderingången har till exempel börjat öka igen. Vi förväntar oss en uppgång i företagsinvesteringarna under de närmaste månaderna. Många problem kvarstår dock, inte minst arbetslösheten som, även om den nu minskar, fortsatt ligger på en historiskt sett hög nivå. Demokrater och republikaner har påbörjat förhandlingarna om hur man ska hantera de skatterabatter och subventioner som löper ut vid årsskiftet. Om politikerna inte kommer överens drabbas amerikansk ekonomi av det som kallas fiscal cliff. Kraftiga budgetåtstramningar genom olika skattehöjningar och besparingar medför med stor sannolikhet att ekonomin då faller ner i recession. Det är naturligtvis inget som politikerna, oavsett partitillhörighet, önskar och vi räknar med att det kommer någon form av lösning innan årsskiftet. Vi lär hur som helst så småningom få se någon typ av åtstramning av ekonomin då politikerna med nödvändighet kommer att behöva höja skatter och sänka de offentliga utgifterna om man ska kunna få ner det stora budgetunderskottet. Centralbanken, Federal Reserve, fortsätter att stödja och stimulera ekonomin genom en expansiv penningpolitik. Återhämtningen kommer dock sannolikt fortsatt att gå långsamt.. Europa och Sverige Recessionen fortsätter i euroområdet Bred svensk konjunkturnedgång Euroområdet har totalt sett varit i recession sedan det fjärde kvartalet i fjol och det kommer sannolikt att dröja innan regionen som helhet visar tillväxt igen. På senare tid har det dock kommit alltfler indikationer på att nedgången i tillväxten, åtminstone har börjat, stanna av. Ett exempel är det faktum att många företag minskat sina lager av färdiga produkter vilket betyder att det, inom i varje fall delar av ekonomin, inte längre existerar någon överproduktion. Det innebär att utbudet nu är bättre i balans med efterfrågan. Lägre räntor generellt för de krisdrabbade länderna i Europa är en annan, för konjunkturen positiv, faktor. Euroländernas finansministrar och IMF nådde i slutet av månaden till slut en överenskommelse om Greklands stödprogram och därmed kunde den delbetalning av nödlånet som Grekland väntat på i över ett halvår till sist betalas ut. Man enades bland annat om att lånet får en lägre ränta och längre återbetalningstid än vad man kommit överens om tidigare. Grekland får dessutom anstånd med räntebetalningarna i tio år. De pengar som nu betalas ut ska bland annat återkapitalisera de grekiska bankerna och möjliggöra för regeringen att betala ut löner och pensioner. I Sverige blir samtidigt konjunkturnedgången allt tydligare och nu drabbas fler sektorer än bara exportbolagen. Såväl industrin och handeln som tjänstesektorn och byggindustrin har försvagats påtagligt under hösten. Försämringen fortsatte också i november, vilket tagit sig uttryck i ett ökat antal varsel i företagen. Ska man hitta något positivt i den svenska ekonomiska statistiken så är det att nedgången i exporten verkar ha stannat av den senaste månaden. Detta, tillsammans med de förbättrade globala indikatorer som finns, kan förhoppningsvis vara tecken på att det fjärde kvartalet utgör botten i den svenska konjunkturen för den här gången. Japan Inflationsmål på två procent föreslås Japan kommer att hålla nyval i december. För närvarande ser det nuvarande oppositionspartiet, LDP, ut att vinna valet. LDP har i sin valplattform ett löfte om en överenskommelse med centralbanken, Bank of Japan, om ett nytt mål för penningpolitiken. Förslaget är att ett inflationsmål på två procent införs. Japan har inte haft så hög inflation sedan den ekonomiska bubblan brast Om Japan når en inflation på två procent skulle det kräva mycket kraftigare penning- och finanspolitiska åtgärder än man vidtagit de senaste tjugo åren. Vad gäller den japanska konjunkturen har de senaste siffrorna, till exempel exporten och industriproduktionen, tydligt indikerat att ekonomin är nära eller i en recession igen. Samtidigt är konflikten med Kina rörande Senkaku/Diaoyu-öarna fortfarande olöst vilket påverkar Japan såväl direkt, genom utrikeshandeln, som indirekt, genom inställning till och viljan hos investerare och företag att ta risk generellt.

3 Tillväxtmarknader Förbättrad konjunktur i Kina Avmattning i Ryssland Kinas konjunktur visar nu tecken på en vändning efter sju kvartal av inbromsning. Från officiellt håll i Kina räknar man med att tillväxttakten börjar accelerera igen under det fjärde kvartalet. Maktskiftet i Kina är nu avslutat. Man ska dock sannolikt inte förvänta sig några stora ekonomiska reformer på kort sikt. Kinas politiska ledning eftersträvar kontinuitet och föredrar långsamma förändringar framför drastiska, snabba åtgärder. De stora statliga bolagen med sina speciella särintressen, har fortsatt ett starkt inflytande vilket också i många fall bromsar reformtakten. Rysslands ekonomi var stark jämfört med övriga Östeuropa under det första halvåret. Under hösten har dock industriproduktionen och detaljhandeln bromsat in påtagligt. En svagare råvarusektor och stramare kreditvillkor generellt är huvudförklaringarna bakom avmattningen i den ryska ekonomin. Analys Ränteutveckling November månad inleddes med en period med ett sämre risksentiment vilket fick räntor att falla något generellt. Den tioåriga statsobligationen i Sverige var till exempel nere på under 1.40 procent, samtidigt som motsvarande amerikanska obligation var nere under 1.60 procent. Efter det att det amerikanska valet var avklarat flyttades fokus över på fiscal cliff vilket gjorde investerarna mer nervösa igen. I takt med att bättre ekonomisk makrostatistik har kommit in har oron sen minskat vilket har fått börserna och räntorna att stiga igen. Värt att notera är dock att rörelserna på de globala räntemarknaderna totalt sett har varit mycket små den senaste tiden. De stora centralbankernas styrräntor ligger fortsatt mycket nära noll samtidigt som man fortsätter att köpa långa obligationer. Den japanska centralbanken, Bank of Japan, deklarerade under månaden att de är villiga att utöka sina kvantitativa lättnader ytterligare. I Sverige ligger mycket av räntemarknadens fokus på Riksbankens möte den 17 december. Riksbanken har tidigare indikerat en 30 procents sannolikhet för en räntesänkning medan marknaden just nu sätter en sannolikhet för en sänkning till närmare 80 procent. Flera ledamöter inom direktionen, främst Riksbankschefen Stefan Ingves, har indikerat att hushållens totala skuldsättning måste beaktas när man bedriver penningpolitik. Det faktum att svensk makrostatistik sedan det förra mötet har kommit in sämre än väntat ökar dock troligen sannolikheten att Riksbankens sänker räntan ytterligare en gång. Swedbank räknar med att Riksbanken sänker reporäntan med 0,25 procentenheter till 1 procent och att man därefter inte gör några fler sänkningar i den här räntecykeln. Räntebeskedet kommer den 18 december. Europa präglas naturligtvis fortsatt av utvecklingen av Eurokrisen. Den senaste utbetalning av det efterlängtade och helt nödvändiga nödlånet till Grekland har bidragit till att landets räntor sjunkit kraftigt, om än från höga nivåer. Värdet på en tioårig grekisk statsobligation har fördubblats sedan i somras. Spanien har ännu inte sökt hjälp från EU vilket fått deras räntor att ligga kvar på i längden sannolikt ohållbart höga nivåer. Om, eller mer troligen när, Spanien till sist söker hjälp kommer räntorna att sjunka kraftigt men just nu och tillsvidare finns en stor osäkerhet om åt vilket håll de spanska räntorna är på väg. Många marknadsaktörer är förvånade över att den låga globala räntenivån hållit i sig så pass länge som den gjort. Den ekonomiska makrostatistiken har de facto förbättrats totalt sett, framförallt i USA och Asien, men det har än så länge haft mycket liten effekt på räntorna. Så småningom kommer dock sannolikt den successivt mer positiva makrobilden att resultera i högre räntor. När centralbankerna så småningom börjar höja styrräntorna igen kommer det att bidra till att även de långa räntorna stiger. Vi räknar med att Riksbanken börjar höja reporäntan om drygt ett år. Det kommer att dock bli svårt att få upp obligationsräntor mot mer historiskt normala nivåer, 3-4 procent, så länge centralbankerna driver en så stimulativ penningpolitik som man gör idag. Portföljutveckling i november Den svenska aktiemarknaden steg med 3 procent under november. Portföljerna hade under månaden en avkastning på 0,7 till 1,8 procent. Svenska och europeiska aktier i portföljerna har utvecklats bra i jämförelse med respektive marknadsindex, medan utvecklingen inom asiatiska och tillväxtmarknader har utvecklats svagare jämfört med index. För alternativa placeringar har samtliga investeringar utvecklats gynnsamt jämfört med marknaden. Främst är det Fidelity European high yield och GAM Quantitative Strategies som gett störst positivt bidrag med en överavkastning om vardera 1,7 procent. Räntor har visat en liten uppgång under månaden och störst relativbidrag kommer från Swedbank Robur Företagsobligationsfond. Portföljutveckling i år Portföljernas har under året haft en avkastning på mellan 6,0 och 10,7 procent i år. Hittills i år uppvisar samtliga tillgångsklasser en positiv avkastning. Aktier har stigit med 12 procent under året medan räntor gett 3 procent. Under året har svenska och europeiska aktier gett ett resultat på 14,4 respektive 12,5 procent. Fonderna JPMorgan Germany Equity, First State Asia Pacific Leaders och Danske Invest Global EM har gett störst positivt bidrag i jämförelse med respektive marknad. Inom alternativa placeringar står sig fortfarande Fidelity European high yield som den fond som utvecklats bäst jämfört med index, 19 Itillgångsklassen räntor återfinns Swedbank Robur Företagsobligationsfond Portföljförändringar Inga förändringar har gjorts i portföljerna under november månad.

4 Portföljutveckling i % Portföljer 1 mån 3 mån 6 mån 12 mån YTD Från start*) Stabil 0,71 2,08 3,47 6,88 5,99 5,24 Balans 1,15 3,47 4,69 9,06 8,05 3,62 Potential 1,59 4,79 5,70 10,76 9,65 1,46 Maximal 1,78 5,54 6,25 11,91 10,71-0,61 *) Start 1 januari % 12% 10% 8% 6% Portfölj Stabil Portfölj Balans Portfölj Potential Portfölj Maximal 4% 2% 0%

5 Konkurrentjämförelse i % 1 mån 3 mån 6 mån YTD Datum PFF Stabil 0,71 2,08 3,47 5, Skandia Skala 1:5 0,75 1,26 1,79 4, PFF Balans 1,15 3,47 4,69 8, Navigera Balans 1 SEK 0,65 3,66 3,32 8, Monyx Strategi Balanserad 1,16 2,61 3,31 6, Skandia Skala 2:5 1,08 2,25 2,68 6, Länsförsäkringar Försiktig 0,36 1,28 1,02 5, Fondguide Bas 0,70 1,35 1,22 2, PFF Potential 1,59 4,79 5,70 9, Skandia Skala 4:5 1,68 3,76 3,88 8, Skandia Skala 3:5 1,38 2,99 3,35 7, Monyx Strategi Världen 1,78 3,58 4,20 6, Fondguide Offensiv 1,22 3,53 3,09 5, PFF Maximal 1,78 5,54 6,25 10, Navigera Tillväxt 1 SEK 1,20 6,19 4,30 12, Navigera Aktie 1 SEK 1,50 5,64 4,05 11, Skandia Skala 5:5 2,02 4,65 4,55 10, Länsförsäkringar Offensiv 1,85 4,50 2,56 8,