Makroanalys april-juni 2012

Transkript

1 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast Spanien har sjösatts men fortfarande sviktar marknadernas förtroende. Sparpaketen minskar efterfrågan därmed även produktionen och tillväxten. Om inte förtroendet för statsfinanserna återskapas i dessa länder långsiktigt kommer de höga statsobligationsräntorna att ligga kvar samtidigt som räntorna i Tyskland och Sverige är rekordlåga. De politiska problemen i Grekland och en ökad oro för Spanien har drivit ner börserna världen över. En tydlig trend är att investerarnas riskaptit sjunkit och de söker sig till allt säkrare placeringar vilket drivit ner de rekordlåga marknadsräntorna ännu mer. Euro-krisen dominerar nyhetsrapporteringen nästan dagligen och detta oroar även länder utanför eurozonen såsom USA och Kina. Oron runt Iran har minskat vilket pressat ned det extremt höga priset på oljan till ca 80 USD per fat. Den kinesiska ekonomin växer fortfarande i snabb takt och BNP förväntas öka med 8 % under 2012 vilket gynnar hela Asien. För den kinesiska ekonomin är det viktigast att centralbanken fortsätter att lätta på penningpolitiken och att sänka styrräntan ytterligare från dagens nivå på 6,31 %. (juni 2012) Utmaningen är att sänka lagom mycket för att inte riskera att spä på de problem som Kina har kämpat med på senare år såsom skenande fastighetspriser och hög inflation. EUROPA Efter det grekiska valet i mitten av juni stod det klart att Grekland kommer att ha kvar euron. Den nya regeringen har en extremt svår uppgift att lösa framöver när de ska uppfylla

2 de krav som långivarna har ställt på Grekland. De måste klara tuffa besparingsprogram för att kunna erhålla de utbetalningar som är nödvändiga för att hålla landet flytande. Tyvärr saknas ofta krismedvetenhet bland den grekiska befolkningen och missnöjet med politikerna är utbrett. Unga välutbildade människor lämnar landet och Grekland dräneras på kompetens och pengar då de förmögna flyttar sina besparingar och placeringar till mer säkra länder. Om Grekland lyckas locka investerare trots den rådande turbulensen är mycket osäkert och fortsatta skuldnedskrivningar är troligtvis oundvikliga. I Spanien har den makroekonomiska situationen snabbt försämras. Det är svårt att avgöra hur stort stöd som landet behöver. Det är mycket osäkerhet hur djupt fastighetspriserna kommer att sjunka eller hur hög arbetslösheten kommer att bli. Uppgörelsen att låta Spanien låna upp till 100 miljarder euro för att rekapitalisera bankerna är en början men kommer troligen inte att vara tillräckligt för att rädda landet. Fler banker kan behöva statliga pengar vilket skulle förvärra situationen ytterligare. Den stora frågan är hur euro-samarbetet kommer att utvecklas framöver. Kommer Grekland att lämna samarbetet och kommer fler länder följa efter med ett totalt sammanbrott som följd? Eller kommer vi se en fördjupad union inte minst inom det finanspolitiska området? Euro-samarbetet kommer sannolikt att dominera nyhetsrapporteringen för lång tid framöver. USA Även USA står inför stora utmaningar men ekonomin är på bättringsvägen. Tillväxten förväntas bli relativt svag under 2012 och BNP ökar med ca 2 %. Bostadsmarknaden har förbättrats men är fortfarande svag och ca 25 % av hushållen skulle göra en förlust på sin bostad vid en försäljning.

3 Detaljhandelsförsäljningen har haft en bra start på året och fordonsindustri har förbättrats. Samtidigt har arbetslösheten stigit och antalet nya jobb har ökat mindre än förväntat. Fallande energipriser kommer emellertid att gynna hushållens köpkraft. En fortsatt minskad arbetslöshet och positiv real utveckling av disponibla inkomster är nödvändigt för att få den amerikanska ekonomin på fötter. Det största orosmolnet i USA är fortsatt vad som händer efter president- och kongressvalet i november. Den politiska osäkerhet som råder är utan tvekan hämmande för konsumtionen. Konsumenterna vet inte vad som kommer att gälla avseende skattelättnader och transferringar vilket hämmar konsumtionen. USA har minskat sitt oljeberoende något men oljepriset är fortfarande en osäkerhetsfaktor. FED förväntas hålla räntorna låga och det finns viss sannolikhet för ytterligare stimulanser i form av kvantitativa lättnader. SVERIGE Svensk ekonomi står emot krisen i Euro-området relativt bra men BNP beräknas ändå endast växa med 0,7 % under 2012 för att sedan återhämta sig något under Avmattningen är tydligast i exportindustrin samtidigt som den inhemska efterfrågan ökade något i början av året. Arbetsmarknaden i Sverige har hittills utvecklats oväntat stabilt. Arbetslösheten har fallit under de senaste månaderna och förväntas endast öka något till 7,6 % under Inflationen har sjunkit överraskande mycket de senaste månaderna och kommer att landa strax över 1 %. Detta beror främst på fallande energipriser. Inflationen blir låg även kommande år till följd av lågt resursutnyttjande både i Sverige och i omvärlden. Sverige har jämfört med övriga länder i euro-området betydligt starkare statsfinanser vilket leder till önskemål om mer stimulanser för att stärka arbetsmarknaden. Hittills har Anders Borg hållit emot men under valåret 2014 kommer vi troligen se en mer expansiv finanspolitik. Riksbanken har signalerat i sin ränteprognos i april att de inte tänker sänka reporäntan under den näramast tiden. Den internationella konjunkturrutvecklingen har därefter varit svagare än förväntat men samtidigt har den svenska arbetsmarknaden utvecklats något starkare. De flesta bedömare tror att reporäntan kommer att ligga still på 1,5 % under 2012 och kanske ännu längre.

4 Räntemarknad Under april och maj har vi sett kraftigt fallande långräntor. Ökad oro för Spanien och Grekland fick investerarna att söka sig till säkrare placeringar. Sverige som är ett av få länder med högsta rating (AAA) har fått en stor del av kapitalflödena vilket har tryckt ned statsräntorna ytterligare och även swapräntorna. I början av juni fick vi emellertid en kraftig uppgång på ett par dagar och den 10-åriga swappen handlas på ca 2, 35 %. Huvudorsaken var att Kina sänkte sin styrränta och en lyckad spansk obligationsemission minskade efterfrågan på svenska placeringar. De kraftiga svängningarna beror på den stora osäkerhet som råder för tillfället vilket medför att positiva och negativa nyheter har stor inverkan på räntemarknaden. Bankerna tror fortfarande på att Riksbanken kommer att sänka reporäntan och sin prognos vid sitt möte den 3 juli. De har dock inte signalerat någon sänkning ännu trots att Riksbankens egen inflationsprognos inte ens når upp till målet på 2 %. Låg inflation i kombination med stigande arbetslöshet bör enligt bankerna öppna upp för sänkningar framöver. Marknaden och bankerna tror på fortsatta sänkningar till 1 % i slutet av året. Riksbanken är emellertid inte enig i sitt beslut om oförändrade räntor. Även om Riksbanken primärt styr mot ett inflationsmål så påverkar naturligtvis euro-krisen det framtida agerande och de lägger även stor vikt vid hushållens skuldsättning. Ett fullständigt sammanbrott av euron med påföljande bankkris skulle kunna vara ett tillfälle då Riksbanken måste agera med kraftigt sänkt ränta och likviditetsstimulanser. Under finanskrisen såg vi tydligt att en sådan beredskap finns från Riksbankens sida.

5 Korta räntor; Jun Jun Jun Jun Jun Jun Jun Jun Jun Jun-11 SE Repo rate (Value) (L) STIBOR 3M (Quote) (L) Långa räntor; Jun Jun Jun Jun Jun Jun Jun Jun Jun Jun-11 SEK SWAP 2Y (Quote) (L) SEK SWAP 5Y (Quote) (L) SEK SWAP 10Y (Quote) (L)

6 Kreditmarknad Man kan inte se någon enhetlig prissättningen från affärsbankerna förutom att de kräver allt högre kreditmarginaler. Under första halvåret 2012 har dock marginalerna inte fortsatt att öka utan i vissa fall minskat. Neddragningar av bankernas balansräkningar, omviktning i branschexponering, likviditetsbrist och högre upplåningskostnader har varit de främsta drivkrafterna till högre marginaler. Generellt har bankerna inte fokus på att öka utlåningsvolymerna men ibland finns intresse att ersätta en förlorad större kund vilket kan innebära låga marginaler i specifika upphandlingar. En annan tydlig trend är att alltfler kunder börjar överväga fasträntelån vilket självfallet beror på viss restriktivet från bankernas sida vad gäller nya derivataffärer. Ytterligare en bidragande orsak till detta är också att fast ränta för kortare löptider som 2-3 år kan ligga på attraktiva nivåer. Om bankerna blir alltmer restriktiva ökar intresset för kapitalmarknaden alltmer. För finansiellt starka bolag och kommuner kan certifikat-och obligationsupplåning vara ett attraktivt finansieringsalternativ för att diversifiera sin upplåning och minska beroendet av banker som är mer eller mindre motvilliga att låna ut. Sammanfattning Euro-krisen dominerar nyhetsrapportering och oroar även länder utanför eurozonen såsom USA, Kina m fl. Världsekonomin har under våren uppvisat tydliga tecken på avmattning. Stram finanspolitik och restriktiv kreditgivning bromsar den globala tillväxten och alltfler talar om balansen mellan att strama åt samtidigt som tillväxten inte stryps helt och hållet Penningpolitiken är fortsatt expansiv i stora delar av världen. Oljepriset har fallit tillbaka efterhand som oron runt Iran har minskat vilket är positivt för världsekonomin.

7 Den kinesiska ekonomin växlar ned och alltmer talar för ytterligare finanspolitiska stimulanser med risk för överhettning inom vissa sektorer. Viss ljusning i USA trots att landet fortfarande brottas med skuldproblematiken och bristande politisk vilja att långsiktigt lösa problemen. BRIC-länderna är fortsatt viktiga för den globala tillväxten även om det sker en inbromsning även i dessa länder. Den svenska ekonomin visar styrka trots all finansiell oro i omvärlden. Med vänliga hälsningar Maria Gabrielsson SABO AB Tfn E-post: maria.gabrielsson@sabo.se Detta material är producerat av SABO och Norm Finanspartner Källor; Nordic Outlook av SEB maj, Nordic Update av Nordea juni, Konjunkturprognos av Handelsbanken april och Konjunkturläget av Konjunkturinstitutet juni.