. Bestäm för denna studs stöttalet e! Lösning: Energiprincipen för bollens fall ner mot underlaget ger omedelbart före stöt:

Relevanta dokument
KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

Problemtentamen. = (3,4,5)P, r 1. = (0,2,1)a F 2. = (0,0,0)a F 3. = (2,"3,4)P, r 2

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

KOMIHÅG 12: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1 m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

KOMIHÅG 10: Effekt och arbete Effekt- och arbetslag Föreläsning 11: Arbete och lagrad (potentiell) energi

" e n Föreläsning 3: Typiska partikelrörelser och accelerationsriktningar

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system

NEWTONS 3 LAGAR för partiklar

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

" e n och Newtons 2:a lag

Tentamen i Mekanik I SG1130, baskurs P1 och M1. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas!

Mer Friktion jämviktsvillkor

Newtons 3:e lag: De par av krafter som uppstår tillsammans är av samma typ, men verkar på olika föremål.

Var ligger tyngdkrafternas enkraftsresultant? Totala tyngdkraftmomentet (mätt i origo) för kropp bestående av partiklar: M O. # m j.

" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.

Obs: Använd vektorstreck för att beteckna vektorstorheter. Motivera införda ekvationer!

Inre krafters resultanter

ALTERNATIVA KOORDINATSYSTEM -Cylindriska koordinatsystem. De polära koordinaterna r och " kan beskriva rörelsen i ett xyplan,

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

Definitioner: hastighet : v = dr dt = r fart : v = v

Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)

= v! p + r! p = r! p, ty v och p är dt parallella. Definiera som en ny storhet: Rörelsemängdsmoment: H O

Tentamen i Mekanik - Partikeldynamik TMME08

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Tentamen i Mekanik 5C1107, baskurs S2. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1107, baskurs S2. Problemtentamen

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs P1. Problemtentamen

KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR MEKANIK Richard Hsieh, Karl-Erik Thylwe

6.2 Partikelns kinetik - Tillämpningar Ledningar

university-logo Mekanik Repetition CBGA02, FYGA03, FYGA07 Jens Fjelstad 1 / 11

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

KOMIHÅG 3: Kraft är en vektor med angreppspunkt och verkningslinje. Kraftmoment: M P. = r PA

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

Lösningar Heureka 2 Kapitel 7 Harmonisk svängningsrörelse

Mekanik Föreläsning 8

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Tentamen i SG1140 Mekanik II. Problemtentamen

Lösningar till övningar Arbete och Energi

Tid läge och accelera.on

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 4

WALLENBERGS FYSIKPRIS

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.

Introduktion till Biomekanik, Dynamik - kinetik VT 2006

Solsystemet: Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, (Pluto) Solens massa är ca gånger jordmassan

mg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ

Introduktion till Biomekanik - Statik VT 2006

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

ID-Kod: Program: Svarsformulär för A-delen. [ ] Markera om du lämnat kommentarer på baksidan.

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

Grundläggande om krafter och kraftmoment

Vågrörelselära och optik

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Föreläsning 10: Stela kroppens plana dynamik (kap 3.13, 4.1-8) Komihåg 9: e y e z. e z )

SKOLORNAS FYSIKTÄVLING

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

Tentamen i Mekanik för D, TFYA93/TFYY68

Föreläsning 19: Fria svängningar I

undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.

Inlupp 3 utgörs av i Bedford-Fowler med obetydligt ändrade data. B

Svar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers :

Tentamen i delkurs 1 (mekanik) för Basåret Fysik NBAF00

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik och partikeldynamik

SG1108 Tillämpad fysik, mekanik för ME1 (7,5 hp)

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

WALLENBERGS FYSIKPRIS

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.

Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden. Jan-Erik Björk och Jan Boman

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Lösningar till problemtentamen

Laboration 2 Mekanik baskurs

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

m 1 + m 2 v 2 m 1 m 2 v 1 Mekanik mk, SG1102, Problemtentamen , kl KTH Mekanik

Uppgift 3.5. Vi har att: a = dv dt enligt definitionen. Med vårt uttryck blir detta: Vi separerar variablerna: Vi kan nu integrera båda leden: Z dv

Mekanik F, del 2 (FFM521)

Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

# o,too 26L 36o vq. Fy 1-mekaniken i sammandrag. 1 Rörelsebeskrivning (linjebunden rörelse) )-'f* 1.1 Hastighet och acceleration, allmänt

Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi

LÖSNINGAR TENTAMEN MEKANIK II 1FA102

Transkript:

KOMIHÅG 19: ------------------------------------------------------ Dämpade vibrationer: Fria fallet Kritisk dämpningsrörelse x(t) = e "# nt ( B + Ct) + x j Svag dämpningsrörelse x(t) = e "#$ nt ( Bcos( 1"# $ n t) + Csin ( 1"# $ n t) ) + x j Tvungna vibrationer: Odämpat " n ( ) + x j x(t) = " n #" bsin"t + Acos " t + $ n ------------------------------------------------------ Föreläsning 0: Blandade tentaproblem 1 Stötar-stöttal och energier Problem: En boll släpps rakt ner och studsar mot ett horisontellt underlag Bollens maximala lägesenergier mäts före och efter studsen och betecknas E 0 respektive E 1 Bestäm för denna studs stöttalet e! Lösning: Energiprincipen för bollens fall ner mot underlaget ger omedelbart före stöt: E 0 = mv 0 " v 0 = E 0 Här har massan införts men måste senare m elimineras Omedelbart efter studsen får bollen enligt stöttalet v 1 = ev 0 Energiprincipen för bollens rörelse från underlaget ger efter studs: E 1 = mv 1 " v = E 1 1 m Stöttalet bestämmer ju kollisionsfart v 1 och separationsfart v 0 enligt v 1 = ev 0 E Dvs: e = 1 E 0 Dämpade svängningar

Problem: En vagn med massan M påverkas förutom en fjäder av en dämpande kraft med kraftkonstanten c Fjädern har fjäderkons-tanten k Härled svängningsekvationen för vagnens rörelse! För vilket värden av c blir vagnen kritiskt dämpad? Lösning: Bara två krafter i vagnens rörelseriktning: F = "kx " c x Newtons :a lag: M x = "kx " c x Svängningsekvationen: x + c M x + k M x = 0 Naturliga vinkelfrekvensen för svängningen läses av (enligt svängningsteorin): " n = k M (*) Kritisk dämpning inträffar då dämpningsförhållandet uppfyller " =1, där enligt teorin: "# n = c (**) Om ekvationerna (*) och (**) kombineras fås för för c: M c = "# n M, dvs med " =1: Kinematik c = km Problem: En bils hastighet längs en rak s-axel ges av uttrycket v = cs 3/, c = konst Bestäm accelerationen i ett bestämt läge s 0 längs vägen Lösning: Ur definitionen av rätlinjig acceleration: ( a = ) dv dt = dv ds ds dt = v dv ds Från det givna uttrycket för v kan vi sätta in: dv ds = 3 cs1/ i accelerationsformeln tillsammans med det givna hastighetsuttrycket Vi får accelerationsuttrycket: a = 3 cs1/ "cs 3/ = 3 c s Kinematik

3 x v 0 v Problem: En projektil avfyras horisontellt in i en behållare med viskös vätska Hastigheten vid inträdet är v 0 Den bromsande kraften är proportionell mot kvadraten på hastigheten, så att accelerationen blir a = "kv Härled uttrycken för den tillryggalagda vägen D i vätskan samt motsvarande tid T för att bromsa upp hastigheten till hälften Bortse helt ifrån den vertikala rörelsen på grund av tyngdkraften Lösning: Vi behöver ett samband mellan hastighet och tid, samt hastighet och läge Tiden: Definitionen a = dv tillsammans med a = "kv dt kan utnyttjas till att göra en separation av variabler: dv v = "kdt Denna kan integreras v 1 dv " = # " kdt v 0 v t 1 0 [ ] v0 Kom ihåg att integrationsgränserna skall 'höra ihop' " 1 v Vi löser ut sluthastigheten 1 = v 1 + kt 1 v 1 " v 1 = 0 v 0 1+ v 0 kt 1 En halvering av hastigheten innebär alltså v 0 kt 1 = 1 dvs T = 1 v 0 k Läget: Om vi börjar om igen med dv v = "kdt ger multiplikation, led för led med definitionen v = dx dt istället dv v = "kdx v 1 = "kt 1

4 Vi kan nu integrera igen och få ett samband mellan hastighet och sträcka ln v 1 = "kx v 1 eller x 1 = 1 0 k ln v 0 v 1 När hastigheten halverats har projektilen färdats avståndet D = 1 k ln

5 Problem: En bil med massan m accelererar på en horisontell vägsträcka på grund av den drivande kraften F Antag att utgångsfarten är v 1 och och bestäm farten v efter en sträcka s om drivkraftens effekt är konstant P Betrakta bilen som en punktpartikel Lösning: Motorns effekt är konstant i rörelsen: P = Fv Utnyttja detta i Newtons :a lag: ma = F " mv v = P Sedan vill vi ha hastighet som funktion av läget Med omformning av vänster led: v v = dv dx dx v = dv v dt dx, så får vi ekvationen v " v dv dx = P dx " dx m v 1 3 dvs v 3 " v 3 1 3 = Ps m Lös slutligen ut farten v s 0 v = ( 3Ps m + v 1 3 ) 1/3

Föreläsning 1: Blandade tentaproblem 6 Kraftsystem Resultant i en punkt, enkraftsresultant Ett kraftsystem som består av tre krafter verkar på en kub med kantlängd L enligt figuren Bestäm resultanten i origo och avgör om kraftsystemet har en enkraftsresultant Om enkraftsresultant finns, bestäm även denna Lösning: Resultanten i origo består av Kraftsumman: F = (0,,0)P, och totala momentet uträknat i origo Totalt: M O = (0,1,3)LP Eftersom M O F = ( 0 + + 0)LP " 0 finns ingen möjlighet att hitta en enkraftsresultant Satellitrörelse Två rörelsekonstanter och banenergiformeln En satellit med massan m befinner sig i en ellipsbana runt jorden Tyngdaccelerationen g och jordradien R är kända Halva storaxeln i den banan är a=6r och banan har minsta avståndet h=r ovanför jordytan Jordytan antas vara sfärisk I banans närmsta punkt till jorden bromsas satelliten upp momentant så att den sedan följer en elliptisk bana ner till jordytan Bestäm fartändringen i denna uppbromsningsmanöver Lösning: Fartändringen söks I ursprungsbanan är storaxeln känd och då även totala energin E 1 = " mgr Farten i rörelseenergin beräknas, enligt mekaniska 1R energins uppdelning i rörelse- och potentiell energi, i manöverläget, den närmasta punkten i banan: v 1 = " E m 1 + mgr % $ ' = 5 gr Farten som behövs för # & 6 landningsbanan beräknas i samma läge till v = gr 1 " 1 3 Fartändringen blir "v = v # v 1 = # gr 6 ( 5 # ) ( ) = 6 gr

Dynamik Energi och krafter Betrakta en hylsa med massan m glidande på en glatt ledstång Ledstången har cirkulär form med radien R Om hylsan i sitt instabila, översta läge släpps, så kommer den så småningom att börja röra sig neråt Antag att den rör sig motsols a) Bestäm hylsans fart efter halva respektive hela vägen ner till nedersta läget b) Bestäm normalkraften på hylsan efter halva respektive hela vägen ner Tyngdaccelerationen g är känd 7 Lösning: Kraftbilden i figuren: bara tyngdkraft och normalkraft på hylsan För glatt ledstång gäller energiprincipen och då översta läget har försumbar fart gäller alltså: I A: mv A + mgr = mgr, och i B: mv B = mgr Dessa ekvationer ger farterna: v A = gr respektive v B = 4gR Newtons :a lag i normalriktningarna ger sedan: mv A R = N A respektive mv B R = N B " mg Om vi löser ut normalkrafterna med insatta uttryck för farterna fås: N A = mg respektive N B = 5mg

Jämvikt Gränsfall glidning 8 En kub med massa m står lutad mot en vertikal sträv vägg och med stöd på ett horisontellt strävt golv Bestäm den kritiska vinkeln " för vilken kuben riskerar att börja glida Friktionstalet är µ mot både vägg och golv Tyngdaccelerationen g är känd Lösning: Krafter ritas ut i det kritiska läget Kraftjämvikt ger: " N B # µn A = 0, " N A + µn B # mg = 0 Löser N A ur dessa: N A = mg 1+ µ (1) Momentjämvikt moturs m a p kontaktpunkt B: N A Lcos" # µn A Lsin" # mgcos" L # mgsin" L = 0 Sätter in (1) i denna och 1 förenklar: 1+ µ cos" # µ 1+ µ sin" = 1 cos" + 1 sin" Dividerar med cos och 1" µ förenklar ytterligare: 1+ µ tan" = 1 # µ 1+ µ ( ) µ +1+ µ = 1+ µ ( ) tan# En sista förenkling ger svaret:

Dynamik Krafter, accelerationer och energier En liten bil är på väg upp för ett backkrön Bilen ska då rulla (utan rullmotstånd) den sista sträckan upp till krönet, som innebär höjdskillnaden H Vilken högsta utgångsfart kan bilen ha utan att riskera att tappa kontakten med vägen på krönet, om krökningsradien där är 3H/ Tyngdaccelerationen g är känd Lösning: Den kritiska farten på krönet inträffar då normalkraftens storlek N=0 Vi kan använda Newtons :a lag och energiprincipen (ty ingen friktion) På krönet verkar då endast tyngdkraften N: e n : m v 0 3H / = mg (på krönet), " v 0 = 3Hg Utgångsfarten fås ur energiprincipen: 1 mv = 1 mv 0 + mgh " v = 9 7Hg