Utbildnings och Fritidsförvaltningen 2006-10-24 1(9) Handlingsplan mot kränkande behandling - beslut i ledningsgruppen 050426 efter remiss till alla skolor. Språklig redigering 051012. Likabehandlingsplan beslut i ledningsgruppen 061026 efter remiss till alla skolor. Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling för skolor i Vindelns kommun Mål för våra skolor: Ingen mobbning, trakasserier eller annan kränkande särbehandling skall förekomma på skolor i Vindelns kommun. När mobbning, trakasserier eller annan kränkande särbehandling sker i skolan är det skolans ansvar att se till att detta upphör. Ingen rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering pga. exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder skall förekomma på skolor i Vindelns kommun. Om rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering sker i skolan är det skolans ansvar att se till att detta upphör. Alla skall veta vem de skall vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver hjälp Alla vuxna på skolan skall medvetet arbeta för att denna arbetsplan följs All personal har personlig skyldighet att agera om man får kännedom om eller indikationer på mobbning eller kränkande behandling Vår definition på kränkande behandling: Kränkande behandling är när någon eller några gör eller säger saker som får dig att känna dig nedvärderad som människa. Kränkande behandling kan t ex vara svordomar, fula ord, könsord, förolämpningar, slag, sparkar, knuffar, fasthållning, utfrysning, anonyma brev mm Vår definition av mobbning Mobbning är när någon eller några vid flera tillfällen och under längre tid kränker en medmänniska.
Utbildnings och Fritidsförvaltningen 2006-10-24 2(9) Förebyggande insatser: Att skolans verksamhet utformas på ett sätt som främjar goda relationer och miljöer är det viktigaste förebyggande arbetet mot mobbning, trakasserier, kränkande särbehandling rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Detta tankesätt skall finnas med på organisationsnivå och i det dagliga arbetet på skolan. Tillgänglighet till vuxna i skolan gemensamma lokaler, såsom allrum, matsal och cafeteria, är en viktig del i arbetet att förebygga och upptäcka mobbning, trakasserier, kränkande särbehandling, rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. All skolans personal är viktiga i det förebyggande arbetet. Följande förebyggande åtgärder utförs varje läsår: Information om handlingsplanen och dess innehåll till föräldrar i samband med att eleven börjar på skolan. Till elever ges information i början av varje läsår. Föräldrarna påminns vid första föräldramötet på höstterminen (Bilaga 1- elevinformation), (bilaga 4 föräldrainformation) Ansvar: Klasslärare/mentor Information om handlingsplanen och dess innehåll till elever i början av varje läsår. Ansvar: Klasslärare/mentor Samtliga elever skall under höstterminen arbeta med och fördjupa sig inom ett eller flera områden som behandlas i likabehandligsplanen med efterföljande diskussioner. Ansvar: Arbetslaget med stöd av elevhälsopersonal. Varje enskild skola gör en nulägesanalys och kartläggning inför beslut om prioriterade insatser för läsåret. Insatsen kan röra en företeelse som språkligt bruk eller en miljö som matsal, omklädningsrum etc. Mål och ansvar anges tydligt i beslut från arbetsplatsträff. Ansvar: Rektor Elever och personal får årligen utbildningsinslag i frågor som mobbning, trakasserier, kränkande särbehandling, rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Ansvar: Rektor (för personal), arbetslag (för elever) All personal och alla elever på skolor och förskolor i Vindelns kommun ansvarar för att det råder ett tryggt klimat och en god stämning på arbetsplatsen. Ansvar: Elever och all personal.
Utbildnings och Fritidsförvaltningen 2006-10-24 3(9) Personalen på skolan och i arbetslagen ansvarar för att skolan har god tillsyn över eleverna på rasterna. Personalen är observant på vad som händer bland eleverna. Arbetslagen beslutar inför varje läsår hur tillsyn ska ske. Ansvar: Arbetslaget Skolan har en antimobbningsgrupp bestående av en representant från varje arbetslag och kurator vilka träffas regelbundet. Ansvar: Rektor/enhetschef Kompisstödjare/rastkompisar finns på alla skolor och är viktiga resurser i skolornas förebyggande arbete mot kränkande behandling. Dessa utses av eleverna och träffas regelbundet. De har en viktig uppgift genom att observera eventuella inslag av kränkande behandling och rapportera/diskutera detta vid de träffar man regelbundet deltar i. Ansvar: Rektor utser ansvarig på respektive skola. Varje representant i antmobbinggruppen ansvarar för att arbetet mot kränkande behandling blir en naturlig del av det vardagliga arbetet i arbetslaget, gärna i samarbete med kamratstödjarna. Ansvar: Person utsedd av arbetslaget Trivselenkät genomförs terminsvis, oktober och april. (bilaga 5). Klassens resultat redovisas för klassen, följs upp och diskuteras. Vid behov beslutar klassen om åtgärder. Ansvar: Klasslärare/mentor Arbetslagens och skolans resultat följs upp bland personalen. Vid behov beslutas om åtgärder. En sammanställning av skolans resultat redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Ansvar: Arbetslagen, rektor Skolan arbetar för att skapa ett öppet och tillåtande klimat så att eleverna skall kunna prata med varandra och med vuxna om kränkande behandling. Goda förebilder uppmuntras. Ansvar: Alla på skolan Då en ny elev börjar i klassen utses några elever som faddrar, de får ett extra ansvar för den nya klasskamraten under den första tiden. Ansvar: Skolledningen och elevhandledarna Alla på skolan reagerar alltid omedelbart på kränkande behandling och språkbruk, mobbning, rasism, främlingsfientlighet. Personal som fått kännedom om att elev känner sig utsatt för kränkande behandling eller mobbning är skyldig att agera! Ansvar: All personal
Utbildnings och Fritidsförvaltningen 2006-10-24 4(9) Åtgärdande insatser vid kränkande behandling och mobbning: Händelse/händelser rapporteras till rektor Ansvar: Klasslärare/mentor Kartläggning av händelsen/händelserna genomförs och dokumenteras Ansvar: Den som rektor utser Samtal med inblandade genomförs och dokumenteras. Samtalen sker alltid enskilt med de inblandade i alla former av kränkande behandling. Ansvar: Den/de som rektor utser Vid behov tar personalen hjälp av antmobbningsteamet för att genomföra kartläggning av händelsen och samtal med de inblandade. Samtal vid kränkande behandling: Samtal med den som blivit utsatt för kränkande behandling: Eftersom han eller hon ofta är rädd för negativa efterverkningar är det viktigt att garantera den utsatte skydd och effektiv uppföljning. Ibland kan man få dra igång arbetet utan den utsatte elevens medgivande. Det är då extra viktigt med en tät och noggrann uppföljning. Föräldrarna till den som blivit utsatt för kränkande behandling hålls informerade. Samtal med den/de som utsatt någon för kränkande behandling: Var tydlig när det gäller syftet: "Vi accepterar inte kränkande behandling och kommer att se till att den upphör". Det är viktigt att den/de som kränker någon blir medvetna om att det sker en uppföljning/kontroll. Om fler elever är inblandade kan det ibland vara bra att tala med dem en och en i snabb följd för att förhindra att de hinner tala med varandra. Ansvar: Klasslärare/mentor, vid behov mobbningsteamet Vid svårare former av kränkande behandling kontaktas hemmen och skolan samtalar med föräldrarna till alla inblandade elever, helst samma dag som de enskilda samtalen med eleverna hållits. Föräldrarna erbjuds att komma till skolan för ytterligare samtal. Det är viktigt att få till stånd ett positivt samarbete med föräldrarna som kan vara en stor resurs i arbetet med att få den kränkande behandlingen att upphöra. Ansvar: Klasslärare/mentor, vid behov mobbningsteamet Skolan tar skyndsamt kontakt med föräldrar till både den som blivit utsatt för kränkande behandling eller mobbning och den eller de som kränkt eller mobbat någon. Ansvar: Mentor, klasslärare
Utbildnings och Fritidsförvaltningen 2006-10-24 5(9) Samtal vid mobbning: Vid mobbning utgår vi från strukturerade allvarssamtal. Samtalen förs av specialutbildade medlemmar i antimobbningsteamet. Man inleder med ett samtal med den mobbade och pratar också med den mobbades föräldrar. Samtal med mobbarna sker enskilt. Information till mobbarnas föräldrar sker skyndsamt. För yngre barn sker alltid samtal med föräldrarna i anslutning till allvarssamtalen. Det genomförs täta uppföljningar i början för att säkerställa att mobbningen upphört. Åtgärder vid rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Vid spridning av rasistiskt, främlingsfientligt eller annat diskriminerande material såsom t.ex. flygblad eller affischer har all personal på skolan ansvar att genast stoppa denna spridning. Skolledningen skall därefter snarast informeras om materialet och om vem som spridit detta. Om någon på skolan bär rasistiska, främlingsfientliga eller andra diskriminerande symboler eller spelar musik med samma budskap är det personalens skyldighet att säga till personen att detta inte är tillåtet och rapportera till skolledningen som beslutar om ev. fortsatta åtgärder som t.ex. polisanmälan. Personalen på skolan skall ingripa ( se ovan: samtal vid kränkande behandling) om någon använder skällsord med rasistiska, främlingsfientliga eller diskriminerande innebörd. Om detta ändå inte upphör rapporteras detta till skolledning. Skolledning tar beslut om åtgärder såsom kontakt med antimobbningsteamet (se ovan: Samtal vid mobbning ), kontakt med vårdnadshavare, information till berörda lärare, insatser från elevvården, polisanmälan, Den person som utsatts för rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering erbjuds stödjande samtal hos kurator på skolan. Även stödjande samtal med föräldrar kan vara aktuellt. I det fall personal på skolan ger uttryck för främlingsfientlighet, rasism eller diskriminering skall detta direkt anmälas till skolledning som ansvarar vidare för ärendet. Arbetet dokumenteras fortlöpande
Utbildnings och Fritidsförvaltningen 2006-10-24 6(9) Uppföljande insatser Den som varit utsatt för kränkande behandling behöver mycket stöd för att återfå självkänslan. Det sker en bedömning om eleven behöver tex stödsamtal. Det genomförs täta uppföljningar i början för att se så att det fungerar bra efter samtalen. Ansvar: Person som utses Om den kränkande behandlingen trots allt fortsätter får man vidta ytterligare åtgärder. Det kan exempelvis handla om flera allvarliga samtal med rektor, att man i samråd med föräldrarna "splittrar" ett gäng i en klass och fördelar dessa elever på flera klasser, eller att en eller flera elever som kränker någon efter samråd mellan vårdnadshavare och skola flyttas till en annan skola. I det längsta ska man undvika att den eleven som utsatts för kränkande behandling tvingas flytta. Ansvar: Rektor Dokumentation Det sker en dokumentation av de samtal som genomförs mellan lärare och elev. Personal gör en tillbudsanmälan till rektor via rapportsystemet Flexite. Här ingår händelse, vilka som varit inblandade, eventuella åtgärder och uppföljning samt datum. Mobbningsteamet dokumenterar samtal med elever. Rektor ansvarar för hur förvaring skall ske enlighet med de regler som finns. (Bilaga 6) Ansvar: Klasslärare/mentor, elevhälsa, rektor Utvärdering: Handlingsplanen mot kränkande behandling utvärderas och revideras årligen. Ansvar: Rektor
Utbildnings och Fritidsförvaltningen 2006-10-24 7(9) Handlingsplanen i korthet: När elever mobbar eller kränker: 1. Kartläggning: Representanter ur antimobbningsteamet pratar med den mobbade eleven för att samla information om händelse/händelserna. Ytterligare karläggning genomförs för att skaffa sig ett bra underlag för vad som hänt. 2. Elevens mentor/klasslärare skall hållas informerad. 3. Samtal: Inblandade elever tas in direkt för enskilda samtal. Två personer ur antimobbningsteamet är med vid alla samtal. Samtalen syftar till att mobbaren skall få insikt om sin egen roll i mobbningen och därigenom ges möjlighet att ändra på den. Under samtalet markeras tydligt att beteendet inte accepteras och att detta skall upphöra omedelbart. 4. Föräldrar och skolledning kontaktas samma dag efter utförda mobbningssamtal. 5. Senast en vecka efter samtalet sker uppföljningssamtal. Det är även lämpligt att samtal / uppföljning sker varje dag eller varannan dag efter det första samtalet. 6. Kartläggning och samtal ska dokumenteras av berörd personal. De allra flesta fall av mobbning går att lösa genom denna metod. Om vi trots detta och av någon anledning inte lyckas lösa ett mobbningsfall i mobbningsgruppen, gäller följande handlingsplan: 1. Mobbningsteamet anmäler fallet till rektor som kallar mobbaren och mobbarens föräldrar, mentor, representant från antimobbningsgruppen samt eventuell annan berörd personal till en elevvårdskonferens. 2. Fortsatt stöd ges till mobbaren efter behov. 3. Upphör inte mobbningen omedelbart efter detta skall andra åtgärder som rektor beslutar vidtas. Dessa åtgärder kan vara polisanmälan, anmälan till socialtjänsten, flyttning av mobbaren, i samråd med föräldrarna, till annan skola m.m
Utbildnings och Fritidsförvaltningen 2006-10-24 8(9) När vuxna mobbar eller kränker: 1. Anmälan görs till representant för mobbningsteamet eller direkt till skolledningen av utsatt elev eller annan person som iakttagit företeelsen, elev eller vuxen. 2. Två personer ur mobbningsteamet intervjuar den utsatte eleven och dokumenterar samtalet. Rektor informeras direkt därefter och tar del av dokumentationen. 3. Rektor kallar berörd vuxen person till samtal. 4. Inom två veckor skall representanter ur mobbningsgruppen följa upp samtalet med berörd elev samt protokollföra detta. 5. Rektor tar del av uppföljningen. Om mobbningen inte upphört beslutar rektor om vidare åtgärder. Lagar och förordningar: Skollagen 1 kap 2 Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskolt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen och motverka alla former av kränkande behandling så som mobbning och rasistiska beteenden. Läroplan för grundskolan Lpo 94: Skolans värdegrund Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolan skall sträva efter att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor. Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Läraren skall uppmärksamma och i samråd med övrig personal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling.
Utbildnings och Fritidsförvaltningen 2006-10-24 9(9) Trygghet, respekt och ansvar Lag mot förbud av all kränkande behandling (prop 2005/06:38) Sedan 1 april 2006 finns en lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Lagen omfattar all verksamhet som beskrivs i skollagen: förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. Arbetsmiljölagstiftningen Enligt arbetsmiljölagstiftningens regelverk är även elever att betrakta som arbetstagare fr o m förskoleklass. Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten. I verksamheten skall finnas rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda sådana otillfredsställande arbetsförhållanden, problem i arbetets organisation eller missförhållanden i samarbetet, vilka kan ge grund för kränkande särbehandling. Om tecken på kränkande särbehandling visar sig skall motverkande åtgärder snarast vidtas och följas upp. Därvid skall särskilt utredas om orsakerna till brister i samarbetet står att finna i arbetets organisation. Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller stöd. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta.