Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning Uppgift 1 Är följande påståenden sanna eller falska? Kommentera varför och om falskt påstående: vad är i så fall sant? a) Företag producerar om den ytterligare intäkten per såld enhet är större än den ytterligare kostnaden b) I fullständig konkurrens gör företag alltid nollvinst c) Längs den långsiktiga utbudskurvan gör företagen på marknaden nollvinst d) Längs den kortsiktiga utbudskurvan täcker företagen sina rörliga kostnader e) I fullständig konkurrens kommer företag inte att vinstmaximera eftersom man ändå på lång sikt gör nollvinst f) Om de befintliga företagen på en marknad gör vinster ökar utbudet på kort sikt genom att det kommer det att locka till sig nyetableringar av företag g) Den kortsiktiga utbudskurvan är normalt brantare än den långsiktiga eftersom företag har svårare att ändra sitt utbud vid ändrat pris när inte alla resurser är rörliga h) Utbudselasticiteten är lägre på lång sikt än på kort sikt i) I fullständig konkurrens etableras det på grund av de obefintliga vinsterna aldrig några nya företag j) Oavsett marknadsform så måste företaget acceptera det gällande marknadspriset, man är pristagare k) I fullständig konkurrens är reklam det enda sättet för ett visst företag att öka sin försäljning l) Skillnaden mellan kort och lång sikt är att på lång sikt kan företagen ändra insatsen av alla sina resurser, inte bara arbetskraft m) På kort sikt leder en liten förändring i priset till en stor förändring av kvantiteten på marknaden

n) I en decreasing cost industry minskar kostnaderna på lång sikt om den sålda kvantiteten på marknaden minskar Uppgift 2 S K1 P S K2 A S L E B C D D 1 Q Är följande påståenden sanna eller falska? Kommentera varför och om falskt påstående: vad är i så fall sant? Utgå ifrån att man i utgångsläget befinner sig i kortsiktig jämvikt i punkten A. a) Om man i det föregående jämviktsläget låg i punkten B kan förändringen bero på en ökad efterfrågan b) Om man i det föregående jämviktsläget låg i punkten C kan förändringen bero på att kostnaderna på kort sikt har minskat c) Företagen gör i nuläget förluster d) Om det skett en kostnadsökning som minskat utbudet från S K2 till S K1 så är storleken på kostnadsökningen lika med det vertikala avståndet mellan C och A e) På lång sikt sker anpassningar så att man kommer till punkten B f) Anpassningen på lång sikt beror helt på att företagen hinner ställa om alla sina resurser och inte enbart de som är rörliga på kort sikt g) Repetition elasticiteter: efterfrågeelasticiteten är högre (i absolut tal) i punkten D än i C? Utbudselasticiteten är högre på lång sikt än på kort? h) Skillnaden mellan punkt C och E beror på ökad knapphet på de resurser som används i tillverkningen av varan som visas på denna marknad i) I punkten E gör företagen större vinster än i punkten C

j) På lång sikt kommer S L -kurvan att skifta uppåt så att A blir långsiktig jämvikt Uppgift 3 Den starka värmen över Ryssland under sommaren 2010 ledde till svåra och utbredda bränder som förstörde stora delar av landets veteskörd. Ryssland är en stor producent av vete på världsmarknaden. Visa i ett diagram och förklara hur detta påverkar världsmarknaden för vete under den närmaste tiden som kan betraktas som kort sikt, om vi antar att den fungerar som en fullständig konkurrensmarknad. Rita in i diagrammet både en kort- och långsiktig utbudskurva och förklara även varför du ritar kurvorna som du gör. Kommer ett jordbruk utanför Ryssland som inte direkt drabbats av bränderna att få sin vinst påverkad? Uppgift 4 Ett företag som verkar på en marknad som kännetecknas av fullständig konkurrens befinner sig i långsiktig jämvikt. Marknaden är en s.k. constant cost industry. Genom att utnyttja den tekniska utvecklingen kan de företag som finns på marknaden plötsligt sänka sina kostnader avsevärt. Visa och förklara hur en sådan teknisk utveckling skulle påverka marknaden. Uppgift 5 Denna uppgift gäller världsmarknaden för sockerrörsodling. Låt oss utgå från att världsmarknaden fungerar som en (fullständig) konkurrensmarknad. Sockerrör används för att producera socker, som säljs på världsmarknaden. Men sockerrör kan också användas för att producera etanol, som kan ersätta bensin för framdrivning av bilar. Under år 2010 ökade världsefterfrågan på socker kraftigt till följd av att många individers preferenser ändrades till förmån för att köra bil med etanol som bränsle. a) Antag att världsmarknaden för sockerrör var i långsiktig jämvikt vid början av år 2010. Visa utgångsläget grafiskt och förklara varför du ritat efterfrågekurvan och de kort- och långsiktiga utbudskurvorna som du gjort. b) Visa i figuren och förklara hur världsmarknaden för sockerrör anpassar sig på kort och lång sikt till följd av den förändring som beskrevs i ingressen. c) Sockerbetor är ett substitut till sockerrör. Vad kan vi då säga om värdet på korspriselasticiteten för sockerbetor med avseende på priset på sockerrör? d) Förklara kort hur ersättningen till dem som äger den mark som används för sockerrörsodling påverkas på kort och lång sikt.

Uppgift 6 På marknaden för lunchrestauranger i en medelsvensk stad gäller följande funktioner: Efterfrågan på luncher: P = 150 0,01Q Kortsiktigt utbud på luncher: P = 25+0,0025Q Där Q = antal luncher per dag i staden. Marknaden är i utgångsläget i långsiktig jämvikt och marknaden är en s.k. constant cost industry. Det finns många små lunchrestauranger och kunderna är välinformerade om utbudet, så marknaden kännetecknas av marknadsformen fullständig konkurrens. a) Beräkna jämviktspriset på luncher i staden och hur många luncher som serveras per dag. b) Visa utgångsläget på marknaden grafiskt med hjälp av uppgifterna i ingressen och de siffervärden du beräknat i a-uppgiften. c) Antag nu att regeringen i syfte att stimulera sysselsättningen i restaurangbranschen inför en subvention på 10 kronor per serverad lunch. Visa grafiskt och förklara hur detta påverkar restaurangmarknaden på kort och lång sikt. d) Beräkna det nya jämviktspriset och jämviktskvantiteten på lång sikt efter subventionen. Uppgift 7 Utgå från de ekvationer för lunchrestaurangmarknaden som fanns i ingressen till föregående uppgift. a) Hur stor är efterfrågans priselasticitet i utgångsläget? b) Hur stor är det långsiktiga utbudets priselasticitet? c) Antag att genomsnittspriset på djupfryst enportioners mat färdig att värma i mikrovågsugn sjunker från 60 kronor till 54 kronor. Detta leder till att den efterfrågade kvantiteten på lunchrestaurangerna minskar med 5 procent. Vilken eller vilka elasticiteter går att beräkna med ledning av detta? Gör beräkningarna och visa dem samt ange vilken slutsats man kan dra av beräkningen.

Uppgift 1 a) Sant. Företaget producerar så länge MR>MC upp till den volym där MR=MC. I fullständig konkurrens gäller att P=MR, varför man också kan uttrycka det som att företaget producerar den volym där P=MC. (det gäller om MC är tilltagande och om företaget täcker sina totala kostnader) b) Falskt. Det gäller bara i långsiktig jämvikt, men inte i alla andra situationer då företag både kan göra vinst och förlust. c) Sant. d) Sant. Men företagen täcker inte nödvändigtvis sina totala kostnader, företag har ju oftast fasta kostnader också, och därför kan de gå med förlust på kort sikt. e) Falskt. Antagandet i den ekonomiska teorin ÄR att företag vinstmaximerar, men trots det kommer de i långsiktig jämvikt att gå med nollvinst. Men att inte vinstmaximera skulle i det fallet betyda att de gick med förlust. f) Falskt (men kanske en tolkningsfråga). Utbudet på kort sikt säger vi enbart är variabelt i den utsträckning befintliga företag kan variera sitt utbud genom att ändra insatsen av de resurser som är rörliga på kort sikt (läs: arbetskraft). Det är först på längre sikt som företag kan etableras (eller läggas ned), så de befintliga företagen kan fortsätta göra vinster under en övergångsperiod. g) Sant h) Falskt. i) Falskt. Som sagt, det görs vinster även i fullständig konkurrens i situationer där efterfrågan ökat eller där utbudet ökat. Dessa vinster lockar till sig nya företag. j) Falskt. Det gäller enbart i fullständig konkurrens. I exempelvis monopol kan företaget självt ta ut det pris som ger vinstmax och med heterogena produkter kan företaget också i viss grad bestämma vilket pris man vill ta ut. k) Falskt. Med homogena produkter blir reklam meningslöst. l) Sant, men inte fullständigt. Dessutom kan företag komma till eller lämna marknaden. m) Falskt. På kort sikt ändras utbudet relativt lite (jämfört med lång sikt). n) Falskt (men kanske lätt att tänka fel?). Eftersom S L -kurvan har negativ lutning kommer en mindre kvantitet att leda till högre pris. Namnet kommer sig av att vid ÖKAD produktion kommer kostnaden och därmed priset som ger nollvinst att sjunka.

Uppgift 2 a) Sant. D-kurvan kan ha skiftat ut till D 1 från att tidigare ha legat så att jämvikt uppnåddes vid punkt A. b) Falskt. I så fall för att kostnaderna har ÖKAT. Men då borde i normalfallet även den långsiktiga utbudskurvan flyttats uppåt. c) Falskt. Eftersom priset i A är större än vad som krävs för att ge nollvinst (man ligger ÖVER S L -kurvan) gör företagen vinster. d) Falskt. Kostnadsökningen motsvarar det vertikala skiftet av utbudskurvan uppåt. e) Falskt. Till punkten C. Vinsterna lockar in nya företag som ökar utbudet till S K2. f) Delvis sant. Det är EN förklaring men dessutom sker förändringen genom att antalet företag ändras. g) Falskt: Ju längre uppåt till vänster på D-kurvan man kommer desto större blir elasticiteten (i absolut tal)(dvs. i D är den typ -0,25 och i C kanske 0,8) Sant: utbudet är mer priskänsligt på lång än på kort sikt. h) Sant, eller åtminstone en tänkbar förklaring. Vi visar här en increasing cost industry som just kännetecknas av att om volymen på marknaden ökar så blir kostnaden högre. i) Falskt. Båda ligger på S L -kurvan vilket innebär nollvinst. j) Falskt. Om det (som sades i (a)) beror på att efterfrågan ökat, så kommer man på lång sikt i jämvikt vid punkten C på den befintliga S L -kurvan. Om den ursprungliga förändringen på marknaden bestått i att kostnaderna ökat skulle S L -kurvan flyttats uppåt direkt, samtidigt med S K. Uppgift 3 På kort sikt bör utbudet av vete på världsmarknaden vara i stort sett konstant (om vi bortser från eventuella lager). Då blir S K -kurvan vertikal. Den långsiktiga utbudskurvan känner vi inte med säkerhet men om vi tror att ökade veteodlingar i världen medför att allt sämre jordar måste ianspråktas blir kurvan positivt lutande (increasing cost industry). Markpriserna stiger då efterfrågan på mark ökar, i så fall. Bränderna som förstör Rysslands veteskörd gör att utbudet på världsmarknaden minskar med just så mycket som går till spillo i bränderna. Utbudskurvan flyttas sålunda just så mycket till vänster. Om vi i det här fallet tror att man kommer att kunna odla på jordarna igen nästa år kommer däremot inte det långsiktiga utbudet att förändras. Nästa år blir ju i så fall utbudet lika stort som från början. På kort sikt (under det året bränderna sker) kommer därför världsmarknadspriset att stiga. Efterfrågan minskar då lika mycket som det minskade veteutbudet. Till nästa år återgår jämvikten till den ursprungliga. Det aktuella året kommer de

bönder i världen som inte fått sin skörd förstörd att göra vinster. De kan ju nämligen sälja hela sin skörd till ett högre pris. P S K1 S K0 P 1 S L P 0 D Uppgift 4 Q 1 Q 0 Q Den tekniska landvinningen gör att produktionskostnaden sjunker för företagen på marknaden. De kan sälja lika mycket till ett lägre pris. Både den kort- och långsiktiga utbudskurvan flyttas nedåt med lika mycket som kostnaden sjunker, X. På kort sikt anpassar sig de befintliga företagen så gott de kan till de nya förutsättningarna och säljer mer. De gör då vinster eftersom marknadspriset sjunkit mindre än produktionskostnaden. Detta lockar till sig nya företag på marknaden. (Det förutsätter att den nya tekniken enkelt kan kopieras och utnyttjas av alla, men det ligger i antagandet om den fullständiga konkurrensen. Om så inte är fallet, eller om ett företag får patent, så gäller inte fullständig konkurrensmodellen längre). De befintliga företagen ställer om sin produktion till den kostnadsminimerande när alla resurser nu är rörliga. Utbudet ökar ytterligare tills nollvinst uppnås (men fram till dess gör ju företagen vinst). I slutläget, med en constant cost industry har priset sjunkit lika mycket som kostnadsminskningen som uppkom från början. P S K0 S K1 S K2 P 0 P 1 P 2 X S L0 S L2 D Q 0 Q 1 Q 2 Q

Fråga 5 a) efterfrågekurvan har negativ lutning som vanligt (finns inget som talar för något annat) den kortsiktiga utbudskurvan vertikal då utbudet av en gröda på ett års sikt är mer eller mindre givet den långsiktiga utbudskurvan har positiv lutning (increasing cost industry) då markpriser stiger i takt med att fler (och sämre) jordar ianspråktas b) Använd de kurvor som ritats i (a)-uppgiften. Svaret ska innehålla resonemang om följande, och en figur där detta visas: Efterfrågan ökar, det leder på kort sikt till kraftigt stigande pris, oförändrad kvantitet. Odlarna gör stora vinster. På lång sikt lockar de vinsterna till ett ökat utbud: den kortsiktiga utbudskurvan förskjuts utåt i takt med det. Befintliga odlare ställer om sin produktion genom att uppodla ny mark eller odla socker i stället för andra grödor; nya odlare kommer till på marknaden till följd av utsikten att göra vinst. Processen pågår tills vinsterna är uttömda: då är priset lägre än på kort sikt men högre än på lång då inputpriser (främst markpriser) har stigit till följd av den totalt sett högre produktionen. Se figur nedan. c) positiv d) På kort sikt är MARKägarnas vinst oförändrad. Vinsten på kort sikt går till odlarna, men efterfrågan på mark är ännu oförändrad. På lång sikt stiger ersättningen till markägarna (markpriserna stiger) på grund av ökad världsefterfrågan på mark. (däremot inte deras vinst i ekonomisk-teoretisk mening). P S K0,1 S K2 P 1 P 2 S L P 0 D 0 D 1 Q Q 0,1 Q 0,1 2

Uppgift 6 a) sätt utbud och efterfrågan lika: 150-0,01Q=25+0,0025Q ger P=50 och Q=10 000 st. b) Använd ekvationerna och sätt in dem med rätt värden och lutningar i ett diagram. D-kurvan börjar på 150 kr och når P=0 vid Q=15000. Den kortsiktiga S-kurvan börjar på P=25, har lutningen 0,0025 och skär D-kurvan i den i (a)-uppgiften framräknade jämvikten. Den långsiktiga S-kurvan är horisontell vid P=50 (eftersom det är en constant cost industry och det råder jämvikt i utgångsläget). P S K1 50 (42) 40 S K2 S L1 S L2 S K3 D 0 10 (10,8) 11 Q (1000) (i figuren ovan är x-axeln inte skalenlig) c) Subventionen gör att kostnaden för restaurangerna sjunker med 10 kr per serverad lunch. Då det råder fullständig konkurrens kommer det göra att restaurangerna inser att man kan sälja mer till ett lägre pris och ändå göra vinst. På kort sikt ökar utbudet då de befintliga serveringarna ändrar de rörliga resurserna (t ex anställer mer personal, sätter in fler bord i de befintliga lokalerna etc). Eftersom det pris som krävs för nollvinst nu är 40 kr kommer man på kort sikt göra vinster, eftersom det på kort sikt inte går att öka utbudet fullt ut. (man kan beräkna den nya kortsiktiga jämvikten till Q=10800 och P=42 genom att sätta den nya kortsiktiga utbudsfunktionen till 15+0,0025Q). På lång sikt kommer vinsterna (på 2 kr per serverad lunch) att ge incitament för de befintliga restaurangerna att öka sitt utbud ytterligare (t ex genom att bygga ut och öppna större lokaler) samt att helt nya restauranger kommer att öppnas av entreprenörer som vill vara med och dela på vinsterna. Utbudet ökar då ytterligare, priset sjunker till dess att ny långsiktig jämvikt erhålles med nollvinster i branschen vid P=40 kr.

d) sätt in P=40 eftersom priset på lång sikt sjunker just med 10 kr, ger Q=11 000 st. Uppgift 7 a) efterfrågan priselasticitet beräknas enligt vanliga formeln: (dq/dp)(p/q). Sätt in utgångsvärdena enligt formeln för efterfrågekurvan: -100*(50/10000) = - 0,5 b) eftersom det är en constant cost industry är den långsiktiga utbudskurvan horisontell, dvs. utbudet är fullständigt elastiskt och utbudets priselasticitet oändligt stor. c) Korspriselasticiteten med avseende på snabbmat kan beräknas. Om priset på snabbmat minskar med 10 % (6/60) leder det till att den efterfrågade kvantiteten på restaurangluncher minskar med 5 %. -5/-10 = 0,5 enligt formeln för korspriselasticitet. Eftersom det blir ett positivt värde är det fråga om substitutvaror.