VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? EN DEFINITION AV HIVPREVENTION I VÄSTRA GÖTALAND www.hivpreventin.vgregin.se
Ingång Vi vet att sklan är den enskilt viktigaste arenan för förebyggande arbete kpplat till ungdmars sexuella ch reprduktiva hälsa. Såväl internatinell sm natinell frskning visar på detta. Vi vet ckså att en sex- ch samlevnadsundervisning sm håller gd kvalitet ger psitiva resultat när det gäller sexuellt risktagande hs ungdmar 1. Häls- ch sjukvården har ett preventivt ansvar när det gäller sexuell ch reprduktiv hälsa ch sex ch samlevnad är en central del av sklans förebyggande uppdrag. Internatinella studier visar att när flera prfessiner samarbetar når man resultat sm har betydelse för sexuell ch reprduktiv hälsa 2. En samsyn i reginen på vad sm ska ingå i kunskapsmrådet sex ch samlevnad är därför a ch. Vi menar att häls- ch sjukvården ch sklan har ett gemensamt ansvar utifrån kunskap m ch erfarenhet av ungdmars sexuella ch reprduktiva hälsa. Häls- ch sjukvården har ämneskunskapen, sklan pedaggiken ch strukturen, ch kan i samverkan utveckla sex- ch samlevnadsundervisningen i Västra Götaland. Sm en del i denna ambitin att samverka presenterar Hivpreventin i Västra Götaland en definitin av vilka temamråden vi anser bör ingå i en sex- ch samlevnadsundervisning av gd kvalitet. Vi hppas att den kan vara ett stöd i ert frtsatta arbete. Målsättning Alla ungdmar sm har genmgått det svenska sklsystemet har haft en sex- ch samlevnadsundervisning sm skapat förutsättningar så att de; " kan uppnå ch bibehålla en trygg ch säker sexualitet ch en gd reprduktiv hälsa, " är medvetna m sina sexuella ch reprduktiva rättigheter, " kan göra infrmerade ch ansvarsfulla val i relatin till sin sexuella praktik. Förhållningssätt i sex- ch samlevnadsundervisning Innan vi går in på vad sex- ch samlevnadsundervisning kan innehålla behöver vi säga någt m förhållningssätt till ämnet. Pedaggens förhållningssätt är särskilt viktigt eftersm det genmsyrar hela undervisningen ch därmed innehållet. Här följer några perspektiv sm vi anser bör finnas med sm en röd tråd i sex- ch samlevnadsarbetet ch inte bara vid särskilda lektiner. Psitiv ch hälsfrämjande syn på sexualitet, kärlek ch relatiner, utan att för den skull ignrera risker så sm sexuellt överförbara infektiner (STI) ch önskade graviditeter 3. Nrmmedvetet förhållningssätt, sm uppmärksammar ch utmanar nrmer i samhället, exempelvis kring kön, könsuttryck, sexuell identitet, etnisk bakgrund ch funktinsförmåga. Nrmer kring sexualitet ch relatiner ser lika ut i lika tider, samhällen ch grupper ch det är därför viktigt att ifrågasätta hur det kmmer sig att vissa saker uppfattas sm nrmala ch andra sm avvikande. Det handlar även m att vara medveten m i vilken grad man själv är delaktig i att återskapa steretypa bilder 4. # $%&'()&*+,-.//012"#$%&'()*)+,-+..'*/0.)'23%4567'89&)7'):2. ;(5< = 3%4567'89&)7'):-.//>12122*34(+56##'*/78*%9/*:;<*5.'"$*-"#$%&'(*%9/*-"#'*8-,"'2? ;(5<
Engagemang ch intresse samt medvetenhet m egna värderingar Sex ch samlevnad förutsätter precis sm många andra ämnen inte bara kunskap, utan intresse ch engagemang hs pedaggen. Frskning visar dessutm att hur pedaggen förhåller sig till lika frågr sm kan tänkas kmma upp är avgörande för elevernas förmåga att ta till sig undervisningen. Ämnet kräver därför en prfessinell ansats där persnliga attityder, nrmer ch värderingar inte är styrande 3, 5. Undervisningen är kpplad till elevernas behv ch vardag Elever kan ha såväl liknande sm skilda tankar ch frågr. För att undervisningen ska kännas betydelsefull måste den till str del utgå från deras (lika) behv ch vardag. Fakta ch infrmatin behöver kpplas till elevernas verklighet ch till sexuell praktik, för att på så sätt hamna i ett för eleverna relevant sammanhang 6, 7. Innehåll ch tematik Många dkument världen över försöker ringa in vad sm bör ingå i sex- ch samlevnadsundervisning. Vi har valt att utgå från en av de i vårt tycke bättre sammanställningarna, Internatinal Techincal Guidance n Sexuality Educatin. I dessa riktlinjer, utgivna av bland andra UNESCO 8 ch UNAIDS 9, presenteras ett grundläggande innehåll ; riktlinjer för mål, syfte ch vilka teman sm bör tas upp, utifrån lika åldersgrupper mellan 5-18+ år. Vi har även inspirerats av RFSU sm utvecklat dessa teman ch översatt dem till svenska. Här följer våra förslag på innehåll i sex- ch samlevnadsundervisning. Det finns en viktig päng i att vissa mråden återkmmer under flera teman, det gör att eleverna får lika perspektiv ch dessutm repetitin. ÖVERGRIPANDE TEMA SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA OCH RÄTTIGHETER (SRHR) TEMAN SEXUALITET OCH SAMHÄLLE SEXUELL UTVECKLING SEXUELLT BETEENDE OCH UTTRYCK HIV/STI OCH OÖNSKADE GRAVIDITETER RELATIONER FÄRDIGHETER @ A5:<)()&*+B-#>>012*"$+(87)"7"#+")*&4=.7#/+2+(*'22*34(0"$('*+.+8+()*20">'"$+*>(7"#*'7$)*%9/*)+,2CD:<' E:5F)&'58)82 G,9:<5*H)8):IJ&'K%7D8F)4K75:*-.//@12?+.'*.78+2*@*AB*C(*&+$*)+,D*%9/*)'&.+8"'$)-"$+(87)"7"#2 0 $%&'()&*+,-.//012"#$%&'()*)+,-+..'*/0.)'23%4567'89&)7'):2 L EMN3OP-E:58)<M685%:'N<D4685%:67+345):85I546:<OD78D&67P&*6:5Q685%:1R&$MS''T)45)776D8(57<:5:*'%&*6:2 > EMU;V3-BH)W%5:8E:58)<M685%:'X&%*&6YY)%:Z;[\U;V31R&$MS''T)45)776%&*6:IJ&H5FT&)F):85%:2
ÖVERGRIPANDE TEMA SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA OCH RÄTTIGHETER (SRHR) Sexuell ch reprduktiv hälsa ch rättigheter (SRHR) är ett begrepp sm används i både natinella ch internatinella sammanhang för att betna att sexualitet inte endast är kpplat till barnafödande eller könssjukdmar, utan att det till str det handlar m mänskliga rättigheter. En gd sexuell hälsa förutsätter att människrs rättigheter respekteras ch tas till vara: exempelvis gällande säkra abrter, preventivmedel, att vara tillsammans eller gifta sig ch skaffa barn med vem man vill samt frihet från sexuellt våld ch tvång, diskriminering ch trakasserier. Mycket av detta förutsätter tillgång till kunskap genm infrmatin ch undervisning. Detta innebär att sklans rll i att förmedla kunskap är av central betydelse för unga människrs sexuella ch reprduktiva hälsa. Vi ser därför SRHR sm ett övergripande innehållstema i sex- ch samlevnadsundervisningen, där rättighetsperspektivet genmsyrar samtliga teman. TEMAN SEXUALITET OCH SAMHÄLLE Syn på sexualitet i lika tider, samhällen ch religiner Nrmer Kön, genus ch jämställdhet HBTQ (heter, hm, bi, trans, queer) Mediabilder av sexualitet (inklusive Internet) Lagstiftning ch diskriminering Sexualvanr ch statistik SEXUELL UTVECKLING Anatmi, krpp ch könsrgan Pubertet Sexuellt gensvar (lust, upphetsning, rgasm) Graviditet ch reprduktin Att ta ansvar för sig själv ch andra Självuppfattning (m krppen) Sexuell identitet/läggning Sex-/samlagsdebut SEXUELLT BETEENDE OCH UTTRYCK Olika sexuella praktiker Onani Sexuell njutning Fantasier Prngrafi ch ertik Sex genm hela livet (från barn till vuxen) Respekt Språkbruk/rdval Sexualitet ch Internet Sex mt ersättning Sexuella trakasserier ch sexuellt våld HIV/STI OCH OÖNSKADE GRAVIDITETER Hiv ch andra sexuellt överförbara infektiner (STI) Att leva med hiv/aids Oönskade graviditeter Abrt P-piller ch andra preventivmedel Kndmanvändning ch ansvar RELATIONER Familj Samlevnadsfrmer Kärlek, rmantik, förälskelse Vänskap Kmpisknull (KK) Att bli ihp/göra slut Otrhet ch trhet Nrmer ch grupptryck, Ömsesidighet ch valfrihet Våld i nära relatiner FÄRDIGHETER Självkänsla Gränssättning (att säga ja/nej) Kndmanvändning (vilka prblem ch lösningar finns) Kmmunikatin Att hitta sin egen njutning Att fatta beslut (exempelvis m att ha sex) Sexuella hjälpmedel Vart man kan vända sig
Mer infrmatin Anna Larssn anna.e.larssn@vgregin.se 031 346 06 98, 0705 610 974 www.hivpreventin.vgregin.se