Tio vanliga frågor från lärare
|
|
- Adam Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tio vanliga frågor från lärare 1) Ska man dela in killar och tjejer i olika grupper? Det finns inget givet svar det är både och. Det beror på gruppen och vad man tar upp. Det beror också på hur man själv är som lärare. Det är inget självändamål att ha tjej- och killgrupper. Att dela upp i kill- och tjejgrupper innebär inte heller automatiskt att man har gett undervisningen ett genusperspektiv. I värsta fall kan uppdelningen i tjej- och killgrupper förstärka stereotypa uppfattningar om hur tjejer och killar är och att vi är väldigt olika varandra. Därför är det viktigt att noga fundera igenom varför vi vill, eller tycker att det är viktigt att dela upp gruppen i tjejer och killar eller sära på dem, för att använda ett annat ord. I en del moment i sexualundervisningen kan det (men behöver alltså inte) emellertid vara en fördel att dela upp killar och tjejer i olika grupper, till exempel om man ska prata om ett speciellt tema, som pornografi, onani eller sexuella trakasserier. Ibland är det lättare för både tjejer och killar att komma till tals i könsspecifika grupper. I exempelvis år 5 tycker en del lärare eller elever att det är lättare att tala om pubertetsutvecklingen med killar och tjejer var för sig. Det är dock viktigt att se till att de också får kunskap om varandra. Kunskaper får inte bli exklusiva för den ena gruppen. Det främsta skälet för att dela upp i kill- och tjejgrupper är att killar och tjejer har olika förväntningar att leva upp till. Alla måste förhålla sig till de föreställningar som finns om hur killar och tjejer bör vara. Det påverkar samspelet i klassrummet och vad vi säger och gör. På det sättet kan det ibland bli friare och öppnare samtal i könsspecifika grupper. Ett annat skäl kan vara att man har elever som kommer från miljöer, till exempel en djupt religiös miljö, där det finns ett starkt tabu att samtala om sexualitet, i synnerhet i könsblandade sällskap. Då kan det vara nödvändigt att dela upp eleverna delar av tiden. Ytterligare ett skäl kan vara att man har en grupp tjejer eller en grupp killar som dominerar gruppen och gör det svårt för andra att komma till tals. Det kan också vara så att man som lärare tycker att det är lättare att tala om vissa ämnen i könsspecifika grupper. 1
2 2) Måste man ha manliga lärare i killgruppen och kvinnliga i tjejgruppen? Det är som med kill- och tjejgrupper. Kan vara bra men inte nödvändigt. Talet om kvinnliga och manliga förebilder kan bli en hämsko i undervisningen är vi helt på det klara på vilket sätt vi ska vara förebilder? Varför är en man, och inte en kvinna, självklart en bättre förebild för en ung kille? Vad är det för specifikt en kille ska lära sig av just en man som kräver att det är en man som lär honom detta? Och det omvända för tjejer, förstås. Det är ett vanligt påstående, att skolan feminiserats och att pojkarna lider av det. Under den här frågan, eller påståenden som att vi behöver fler män i förskolan, finns en föreställning om att en pojke inte kan bli en riktig man om det inte finns män runt honom. Man kan då fråga sig hur den mannen han ska bli i så fall ska se ut eller vilken sorts icke-man han riskerar att bli utan tillräckligt många (rätt sorts) män i hans närhet. Självklart kan man ibland känna mer förtroende som kille för en manlig lärare och som tjej för en kvinnlig och eleverna kan tycka att det är mindre pinsamt att samtala med någon av samma kön. Det kan kanske vara lättare att ställa eller besvara en viss typ av frågor, till exexmpel kroppsliga frågor kring kön. En nackdel är att det kan bli en falsk eller inbillad känsla av samhörighet, vi tjejer eller vi killar, och att vi alla är lika varandra enbart för att vi har samma kön. Det kan lägga hinder i vägen för mer öppna samtal, som visar att vi är och känner på många olika sätt. Det finns inte en sorts tjej eller kille. Viktigare än könet på läraren/ledaren är att man tar elevernas frågor och funderingar på allvar och själv inte generaliserar eleverna efter kön. Det är också färre män än kvinnor som engagerar sig i sexualundervisningen. Och det är i alla händelser bättre att ha en kvinnlig lärare/samtalsledare än ingen alls. För det är killarna som riskerar att stå utan och de klagar på det ibland. Att de får prata mindre än tjejer. Om en man och en kvinna leder gruppsamtal tillsammans är det extremt viktigt att man inte låter mannen enbart representera män och manlighet (och detsamma med kvinnan), eller att man tillsammans just för att man är ett par för mycket börjar anspela på heterosexualitet, eller (falska) heterosexuella uppfattningar och praktiker. 2
3 3) Hur ska man börja? Det finns givetvis hur många sätt som helst att börja på. Många använder sig av associationsövningar som inledning, t ex på ordet sex. Då får eleverna spåna fritt om vad de tänker på. Läraren måste tillåta alla ord (utom sådana som refererar till personer som är kända av eleverna). Det finns flera fördelar med metoden: Man får igång eleverna. Man visar att det är tillåtet att prata om sexualitet. Man får en uppfattning om vad eleverna tänker på eller vilka kunskaper de har/inte har. Man får uppslag till vad man kan ta upp senare i undervisningen. Övningen kan utvecklas på olika sätt. När man spånat en stund kan man börja sortera orden, diskutera dem, be eleverna förklara ord/uttryck som man själv kanske inte känner till, hur de används osv. Har man yngre elever, till exempel mellanstadiet, kan man fråga vilka ord de kan om sex (som de tror handlar om sex, kommer det att visa sig). Det kan man göra i helklass eller som grupparbete, och sedan skriver man upp orden på tavlan. Andra sätt att inleda undervisningen på är att göra en enkel planeringsenkät med eleverna innan man börjar själva lektionsundervisningen. Eller man kan be eleverna att fundera på några frågor de skulle vilja ha svar på om sexualitet. Sedan får de skriva ner sina frågor och lägga i en låda anonymt (alla måste lägga i lappar, även om de inte har skrivit några frågor). Det kan fungera som en uppvärmning. Många lärare tycker att ett enkelt sätt att börja på är att prata om kroppen, för att på så sätt komma in på andra frågor. 4) Hur många lektioner ska man ha? Så många som behövs, skulle man vilja svara. Men det är naturligtvis inget bra svar. Den forskning som gjorts på sexualundervisning visar att det behövs åtminstone lektionspass för att det ska ha någon större inverkan på kunskaper, attityder och beteenden. En enstaka temadag är alltså i princip meningslös förutom att den kan ha varit rolig. Det är information 3
4 och inte undervisning. Och synd för den elev som var sjuk just den dagen, eller den veckan, om skolan hade kärleksvecka och inget mer alls under hela skoltiden. Däremot kan ju en temadag eller två vara en del av sexualundervisningen, eller om man vill uppmärksamma ett viss tema särskilt. Den forskning som vi refererar till ovan har studerat beteendeförändringar (kondomanvändning, färre tonårsgraviditeter m m) men sexualundervisningen har fler syften än att förebygga könssjukdomar och oönskade graviditeter, till exempel att arbeta mot diskriminering av hbtpersoner. Undervisningen behöver också ske återkommande, det vill säga genom hela skoltiden, från förskolan till sista året i gymnasiet. 5) Vad ska undervisningen innehålla? Den här frågan är förstås omöjlig att ge ett kort svar på, så här får det bli ett svar som anger riktningen mer än exakt vad. Vi tar upp en del teman och områden som på ett eller annat sätt bör vara med (för sig eller integrerat med andra teman). För mer detaljer och lektionsförslag får man gå vidare till RFSU:s skolsajt, handledningsmaterial, andra hemsidor och litteratur. Undervisningen bör vara ämnesövergripande, för att täcka in olika perspektiv på sexualitet: samhällskunskap, historia, religion, biologi, svenska osv. Sex och samlevnad handlar både om samhälle och individ: Om kropp och relationer, lagar, kön/genus, sexuell identitet, det handlar om kondomer och möten med sexuella partner. Det handlar om respekt, diskriminering och gränser. 4
5 Ett sätt att närma sig frågan om undervisningens innehåll är att fundera i ämnesområden här ger vi några exempel på teman inom varje ämnesområde: Sexualitet och samhälle: genus, sexuella rättigheter (lagstiftning, diskriminering, rätt till abort m m), mediabilder av sexualitet, hbt/mångfald m m. Sexuellt beteende: sex genom hela livet (från barn till vuxen), onani, samlag, andra sexuella handlingar, sex med en partner, sexuell respons/njutning, fantasier m m. Sexuell hälsa: preventivmedel, abort, könssjukdomar, sexuella trakasserier, övergrepp m m. Människans utveckling: kroppen, pubertet, reproduktion, sexuell identitet/läggning, självuppfattning (om kroppen) m m. Relationer: familj, vänner, kärlek, KK (knullkompisar), bli ihop/göra slut, otrohet, ömsesidighet m m. Färdigheter: värderingar, kondomanvändning, kommunikation, självkänsla, att fatta beslut (om kondomanvändning t ex), vart man kan vända sig m m. Illustrationer : RFSU Eva Fallström 5
6 Givetvis går frågorna in i varandra (ömsesidighet och sexuella kränkningar t ex), och en del teman riskerar att glömmas bort i ovanstående planeringsmodell, Ett tema som pornografi berör både sexuella handlingar (onani t ex), fantasier och samhälle. Och ändå ryms det inte som exempel i ovanstående planeringsmodell. Men pornografi är ett självklart tema att prata om i sex- och samlevnadsfrågorna. Frågor om genus och homo- och bisexualitet och transfrågor bör genomsyra hela undervisningen, och inte enbart när de tas upp särskilt. 6
7 Ett annat sätt är att lista ett antal teman som behöver finnas med, här är en del exempel: Kroppen/kroppsutveckling/pubertet Njutning Kondom kondomanvändning Homosexualitet Onani Bisexualitet Vad är kärlek? Ömsesidighet Olika sexuella handlingar Otrohet/trohet Sexuella trakasserier/gränser Abort Diskrimineringslagstiftning Könsorganen: kukkunskap och fittfakta (se RFSU:s skrifter) Sexuella ord, positiva och negativa P-piller och andra preventivmedel Genus Transsexualism/transvestism Myter och missförstånd om sexualitet Relationer till kompisar, familj, partner Kompisknull och knullkompis Pornografi Bli ihop/flirt- och raggningstips /göra slut Sexuellt våld Könssjukdomar Homofobi Eleverna klagar ofta på att undervisningen är för negativ eller teknisk, dvs handlar för mycket om faror, om könssjukdomar, reproduktion och liknande. Sex är väl inte bara farligt, som en tjej i 9:an sa. Så tänk på att undervisningen har ett positivt anslag! 7
8 6) Vi ska ha en temadag om kärlek vad ska vi ta upp? I princip avråder vi från att ha en temadag. Det kanske är kul, men det är mer information än undervisning. Och låt gå för att det är nöje, vi ska ju ha roligt också. Hellre än en temadag är det bättre att dela upp undervisningen i flera kortare pass som återkommer över tid. Då finns det möjlighet att bearbeta det man lär sig och att återkomma till frågor och funderingar. Däremot kan man förstås inleda eller avsluta (eller varför inte i mitten) med en temadag då ingår det i ett sammanhang. Det här gör också att det är viktigt att basen för undervisningen ligger hos lärarna/personal på skolan. Externa experter kan vara ett stöd, men de kan av förklarliga skäl inte följa upp lektionerna. Det måste fortfarande göras av lärarna. 7) Måste man prata om allt? Ja, i princip bör man prata om allt. Sen handlar det om att anpassa det till ålder och grupp. Framför allt ska man svara på elevernas frågor, oavsett vilka frågorna är eller hur gamla eleverna är. Även barn kan ha funderingar som i vuxnas öron låter avancerade. Som enskild lärare behöver man dock inte kunna prata om allt. Man kanske tycker att det är svårt att prata om ett visst ämne, exempelvis pornografi. Det är naturligtvis i sin ordning. Just därför är det viktigt att man är flera, en arbetsgrupp då kan man lösa det tillsammans: Vem som känner sig kapabel att ta det, eller att man kommer överens om vem eller vilka som skaffar sig den kunskap som krävs för att det ska kännas bra att undervisa i temat. En utgångspunkt är att tala om det som rör barns och ungdomars liv och erfarenheter. Vi kan ta pornografin som exempel igen. Det är någonting som barn och ungdomar möter på olika sätt, mer eller mindre. Av den anledningen behöver vi också ta upp pornografi i sex- och samlevnadsundervisningen. (Se RFSU:s handledning Samtala om pornografi i skolan.) Kanske undviker vi frågor som vi själva tycker är besvärliga. En fråga som ibland väcker känslor är kk-begreppet, det vill säga knullkompisar. Men då kan man samtala om det: Hur uppfattar eleverna det? Vad är det? När blir man det? Vad är bra eller mindre bra med det? 8
9 8) När ska man börja med sexualundervisning? Man bör börja redan på förskolan och sedan behöver undervisningen återkomma genom hela skoltiden. Barn har tidigt tankar och frågor om kropp, vänskap, relationer, kärlek, hur barn blir till De möter frågorna på olika sätt: i familjen, hur äldre syskon gör, genom tv och tidningar, internet osv. På förskolan kan man ge barnen ord för kroppsdelarna till exempel. Att prata om hur barn blir till är enkelt i samband med att någon ska få ett syskon. Frågan om vad kärlek är kan man låta återkomma i olika åldrar, och det är viktigt att redan från förskolan prata om att två personer av samma kön kan bli kära i varann, ha barn eller gifta sig med varann. De flesta barn kommer i puberteten i årsåldern och det behöver man prata om och då även onani, för att ta ett exempel. Och så vidare. Ett misstag man ofta gör är att man väntar för länge med undervisningen. Det är t ex lite sent att prata pubertet första gången i årskurs 8 även om man ska göra det då också. Utgår man från skolans styrdokument finns det inget särskilt angivet när man ska börja, eftersom de inte är upplagda på det sättet. Däremot finns det mål formulerade i sex och samlevnad för årskurs fem och årskurs nio (som för alla ämnen). Hur lång tid det tar att uppnå dessa mål, och när man således bör börja, avgör skolan eller läraren. Däremot är lagstiftarens intention att det ska börja i de tidigare årskurserna/förskolan så har det varit ända sedan sex- och samlevnadsundervisningen blev obligatorisk I den första handledningen i sexualundervisningen från 1956 nämner man till exempel att barn ofta i 2-3-årsåldern upptäcker onanin och att det är viktigt att personalen inte skuldbelägger detta, och att [är] sexualupplysning i småbarnsåldern av största betydelse. Den skänker barnen en stor trygghet. I handledningen har man lektionsförslag för lågstadiet. 9
10 9) Kan man låta elever avstå från undervisning i sex och samlevnad? I princip inte. Sex och samlevnad är inskrivet i läroplanen och kursplanerna. Den är således obligatorisk och gäller samtliga elever. Skolan har visserligen rätt att ge befrielse från viss undervisning, i exempelvis religion. Befrielse från undervisning måste ges av rektor. RFSU:s erfarenhet är dock att problemet inte är särskilt stort. Dock visar vissa undersökningar att en del elever inte får delta i delar av undervisningen men av undersökningarna framgår inte hur många som formellt beviljats befrielse av rektor. Det är eleverna som själva svarat om de får delta eller inte. I det förslag till ny skollag som regeringen har lagt fram föreslår man att möjlighet till befrielse ska slopas, vilket RFSU anser är bra: Sexualundervisning är en rättighet för alla barn och unga. Oavsett detta, kan man ändå behöva hantera vardagliga situationer och anpassa undervisningen, för att inte elever ska känna sig utsatta. Om en elev av religiösa skäl exempelvis inte vill se en viss film kan man låta eleven läsa en bok på temat i stället. 10) Vilka metoder är bra? Utgångspunkten bör vara att använda metoder som främjar dialog och reflektion. Annars är det viktigaste att man blandar metoder. En del kunskap förmedlas bra genom kortare föreläsningar, annan genom samtal. Det är balansen och variationen sett över hela undervisningen som är viktig. Däremot är det viktigt att eleverna får möjlighet att reflektera över frågor om kropp, kärlek, sexualitet, genus, hbt och så vidare. Interaktiva metoder är bevisat effektiva för att påverka kunskaper, attityder och beteenden, alltså samtal, värderingsövningar, rollspel m m som gör eleverna delaktiga. Interaktiva metoder har också den fördelen att de blir så att säga självreglerande, genom att de kan hjälpa läraren att lägga sig på rätt nivå, där gruppen är. 10
LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET
LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att
Läs merEN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA
EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA SEX PÅ KARTAN Handtecknad upplysningsfilm som bygger på ungdomars frågor. Nio års undervisning på en halvtimme, sa en lärare om filmen.
Läs mer06 KOPPLING TILL LÄROPLANEN Koppling till läroplanen
Koppling till läroplanen Här kan du som lärare läsa om hur Okej?-materialet och dess övningar kan kopplas till det centrala innehållet och målen i kursplanerna. Målen som presenteras här är ett urval,
Läs merIdéer för sexualundervisningen
Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som
Läs merLärarhandledning 4. Sex och samlevnad
Lärarhandledning 4. Sex och samlevnad Snacka om sex Om programserien Kroppar, känslor och relationer står i fokus när programledarna Clara Henry och Daniel Riley lär oss att snacka om sex. Personliga samtal
Läs mer#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen
#SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första
Läs merMaterialets syfte 00 INTRODUKTION
Okej? Lärarmaterial Materialets syfte Det här materialet är till för dig som är lärare och vill använda Okej?-filmerna i din undervisning. Det är också till för dig som på något sätt är ledare och vill
Läs merOskuld är ingen skuld
Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap
Läs merSexsnack LÄRARMATERIAL OKEJ?
1 Sexsnack Film 1: Sexsnack Den här filmen fungerar bra som introduktion till en lektion eller ett temaarbete som berör sexualundervisningen. Den fungerar också bra som samtalsstartare. Vi får träffa flera
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende
Läs merRFSU - METODER I SEXUALUNDERVISNINGEN METODER I SEXUALUNDERVISNINGEN
RFSU - METODER I SEXUALUNDERVISNINGEN METODER I SEXUALUNDERVISNINGEN RFSU - METODER I SEXUALUNDERVISNINGEN 2 INNEHÅLL - NÅGRA ALLMÄNNA RÅD... S.3 - INTERAKTIVA METODER - ASSOCIATIONSÖVNINGAR S.4 - ANONYMA
Läs merSEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA. Antirasistisk Sexualundervisning i praktiken. Magnus Svensson RFSU Gävleborg
SEXUALUNDERVISNING PÅ LÄTTARE SVENSKA Antirasistisk Sexualundervisning i praktiken Samtliga illustrationer: Vendela Hellstrand Magnus Svensson RFSU Gävleborg Teori och praktik - Antirasistisk Sexualundervisning
Läs merHUR FUNKAR DET? OM SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I SKOLAN
HUR FUNKAR DET? OM SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I SKOLAN Att skapa förutsättningar för att förändra och förbättra människors liv har varit RFSU:s målsättning ända sedan starten 1933. RFSU är en politiskt
Läs merEN SEXUALUNDERVISNING FÖR HELA KLASSRUMMET UNGA FEMINISTERS SEXUALUNDERVISNINGSHANDBOK
EN SEXUALUNDERVISNING FÖR HELA KLASSRUMMET UNGA FEMINISTERS SEXUALUNDERVISNINGSHANDBOK EN SEXUALUNDERVISNING FÖR HELA KLASSRUMMET En sexualundervisning för hela klassrummet Unga Feministers sexualundervisningshandbok
Läs merSex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp.
Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Vi hade två grupper med ca 8-9 killar i varje grupp. Vi träffades två tillfällen per grupp. Första lektionstillfället 1. Vi gjorde
Läs merDet här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass
Det här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass RFSU Katrineholms kolinformatör kommer gärna till er grundskola, gymnasieskola eller annan verksamhet för ungdomar och håller i ett 90-minuterspass kring
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Mot min vilja DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja
Läs merNORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning
NORMKRITISK SKOLA Alla våra 29 filmer och vårt metodmaterial, är baserat på vad styrdokumenten föreskriver i det ämne som du undervisar i. Poängen är att göra det enklare och roligare för dig och dina
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen
Läs merFrån Eva Annerås OH-bilder:
Från Eva Annerås OH-bilder: Innebörden i begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet växlar över tid medan behovet av att få reflektera är tidlöst Teman: Kärlek, förälskelse, svartsjuka
Läs merGUIDE TILL INKLUDERANDE SEXUALUNDERVISNING
GUIDE TILL INKLUDERANDE SEXUALUNDERVISNING Att få kunskap om kropp, sexualitet och relationer är en rättighet. Sexualitet är dessutom ett ämne som berör oss alla oavsett om vi har haft sex eller inte.
Läs merHANDBOK I SEXUALUNDERVISNING
HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING Det är lätt att slå ner på dagens sexualundervisning när vi tittar på den statistik som vi fått fram i vår enkätundersökning. När vi började med arbetet med handboken var det
Läs merLärarhandledning 6. Internet och relationer
Lärarhandledning 6. Internet och relationer Snacka om sex Om programserien Kroppar, känslor och relationer står i fokus när programledarna Clara Henry och Daniel Riley lär oss att snacka om sex. Personliga
Läs merArbetsmaterial Vänersborg röd tråd
År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 reviderad version 2002-03-19 Sida - 1 År 4-6 Kill och tjejgrupper - inom klassen 1:a mens - puberteten,
Läs merHur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Läs merAtt arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
Läs merLärarhandledning 5. Könssjukdomar och skydd
Lärarhandledning 5. Könssjukdomar och skydd Snacka om sex Om programserien Kroppar, känslor och relationer står i fokus när programledarna Clara Henry och Daniel Riley lär oss att snacka om sex. Personliga
Läs merDokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.
Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Namnståupp Gruppen sitter i cirkel. Först reser sig var och en i tur och ordning och i lugnt takt och säger sitt förnamn. Därefter
Läs merÅterkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Stallarholmsskolan. Återkoppling
n Återkoppling 2017-11-29 Dnr 400-2016:11445 Strängnäs kommun Kommun@strartgnas.se Rektor Bolennart Johannesson Bolenrtart.Johannesson@strangnas.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning
Läs merFOKUS15 RÄTTEN TILL KUNSKAP UNGAS SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER. Malte Sundberg Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF
RÄTTEN TILL KUNSKAP UNGAS SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER Malte Sundberg Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram
Läs merLärarhandledning 2. Kärlek och relationer
Lärarhandledning 2. Kärlek och relationer Snacka om sex Om programserien Kroppar, känslor och relationer står i fokus när programledarna Clara Henry och Daniel Riley lär oss att snacka om sex. Personliga
Läs merSexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-20 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet
Läs merFÖRSLAG PÅ LEKTIONSUPPLÄGG
FÖRSLAG PÅ LEKTIONSUPPLÄGG Förslag på lektionsupplägg Det kan kännas svårt att veta hur man ska planera sina lektioner utifrån metodmaterialet i vilken ordning metoderna kan användas och var man ska börja.
Läs merSexatlas för skolan. Vägvisare för att planera och genomföra sex- och samlevnadsundervisningen i g rundskolan och gymnasiet
Sexatlas för skolan Vägvisare för att planera och genomföra sex- och samlevnadsundervisningen i g rundskolan och gymnasiet RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som verkar för att
Läs merArbetsmaterial Vänersborg röd tråd
År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 Att diskutera mera: Under den här rubriken har jag, funderat och diskuterat med samlevnadsgruppen några
Läs merLärarhandledning 3. Kroppen
Lärarhandledning 3. Kroppen Snacka om sex Om programserien Kroppar, känslor och relationer står i fokus när programledarna Clara Henry och Daniel Riley lär oss att snacka om sex. Personliga samtal om egna
Läs merForbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE
.... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet
Läs merLokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm
Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms stad och län. Vi vill att Stockholms kommun och landsting satsar på det förebyggande arbetet och
Läs merwww.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!
www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan
Läs merLärarhandledning 1. Puberteten
Lärarhandledning 1. Puberteten Snacka om sex Om programserien Kroppar, känslor och relationer står i fokus när programledarna Clara Henry och Daniel Riley lär oss att snacka om sex. Personliga samtal om
Läs mer10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan
10 punkter för en bättre sexualundervisning i skolan RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation, som verkar för att sprida en fördomsfri och öppen syn på sex- och samlevnadsfrågor.
Läs merSexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar
Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Hur minns du din egen ungdomstid? Vad tänker
Läs merSexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) The vision by WHO Europe "Europa är en region där alla
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merBarnombudet #metoo hur går vi vidare?
Barnombudet #metoo hur går vi vidare? Sexualkunskapslyftet: Sexualundervisning i skolan - Ecpat, Barnadfrid och RFSU Hans Olsson, lärare, sakkunnig sexualundervisning, svarar på frågor i 1000 modiga frågor
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola
Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Sex och lust FAKTAFILM Filmen Sex och lust fokuserar på att belysa hur lust och kåthet finns med människan genom hela livet och inte är beroende av personens kön, ålder, könsuttryck eller funktionsförmåga.
Läs merVad är det vi då ska prata om?!
Vad är det vi då ska prata om?! Varför får man morgonstånd? Vad är kärlek, hur känns det? Varför är fittan våt? Kan man ha sex vid mens? Var sitter klitoris? Hur onanerar man? Kan man runka för mycket?
Läs merKatz, Olle, Enheten för Prevention och Utveckling, Social resursförvaltning, Göteborg, 2009.
Rapportdel 3. Material som används av skolor i sex och samlevnadsundervisning Katz, Olle, Enheten för Prevention och Utveckling, Social resursförvaltning, Göteborg, 2009. Inledning Sexualitet och samlevnad
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Vad är sex? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Vad är sex? problematiserar bilden av sex som endast vaginalt penetrerande samlag och vidgar perspektiven. Berättelsen tar också upp oro över samlagsdebuten, förväntningar
Läs merJohanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004
Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika
Läs merUngdomars synpunkter på sexualundervisningen
2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Läs merSex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.
Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Tommy Eriksson Undervisningsråd, Skolverket Sex och samlevnad varför?
Läs merSexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv
Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi
Läs merUndervisningsstöd och material
Undervisningsstöd och material Sexualundervisning Material från RFSU Sexualundervisning på lättare svenska Metodmaterial för sexualundervisning för nyanlända Sexualundervisning och språkundervisning parallellt
Läs mer2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar
Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com
Läs merSexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-04 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet
Läs merAtt använda svenska 2
Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merDokumentation Sex och samlevnadskurs Vänersborg, på Bohus-Malmön
Dokumentation Sex och samlevnadskurs Vänersborg, på Bohus-Malmön oktober 2001 Namnståupp Gruppen sitter i cirkel. Först reser sig var och en i tur och ordning och i lugnt takt och säger sitt förnamn. Därefter
Läs merLikabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Gammelgårdens förskola 2018 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning
Läs merSex- och samlevnadsundervisning
Rapport IBG-LP 07-002 Sex- och samlevnadsundervisning En studie om elevers efterfrågan Sofie Leijon Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Lärarprogrammet 140 220 poäng Lärarexamensarbete
Läs merKNOPP OCH KROPP KILLSNACK
Sidan 1 av 5 KNOPP OCH KROPP KILLSNACK Ett förslag till hur man kan lägga upp killsnack, utarbetat av Olle Katz Några utgångspunkter: Hur många tillfällen skall vi träffas? Hur är gruppen? (mognad, sammanhållning,
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna
Läs merSamhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning
1 En hemlighet Material Time Age A6 2x45 min 10-12 Nyckelord: mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö, hbt Innehåll En visualiseringsövning där eleverna föreställer sig att någon har en hemlighet om sig
Läs merUtvärdering av grundskolornas klassbesök på Ungdomsmottagningen i årskurs 8. Läsåret 2008-2009.
1 SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING Resursenheten Ungdomsmottagningen Utvärdering av grundskolornas klassbesök på Ungdomsmottagningen i årskurs 8. Läsåret 2008-2009. Sammanställd av Torgny Fält Skärholmens
Läs merSåSant. Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet
SåSant Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet http://www.youtube.com/watch?v=g691gtddjx4 SåSant - Skåne! linda.leveau@kfsk.se
Läs merLÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN
01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i
Läs merEn röd tråd, sex och samlevnad - Tjörn Under arbete År 0-3
År 0-3 Kommentarer ommentarer, komplettering Innehåll Familjen Konfliktlösning Kroppen Vem är jag Skillnad killar och tjejer (lika olika) Kompissamtal Tjejgrupp Killgrupp Metoder? Kompissamtal Litteratur
Läs merHetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?
Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist
Läs merFÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016
Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik
Läs merAtt utveckla sex- och samlevnadsundervisningen
Att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen Stefanie Luthman, Skolinspektionen Tommy Eriksson, Folkhälsomyndigheten Teresa Fernández Long, Skolverket Skolan som hälsofrämjande arena En hälsofrämjande
Läs merLikabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017
Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska
Läs merPlan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Läs merHur var din sexualundervisning? 12% Märker ni någon skillnad på hur tjejer och killar förhåller sig till sex?
HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING Det är lätt att slå ner på dagens sexualundervisning när vi tittar på den statistik som vi fått fram i vår enkätundersökning. När vi började med arbetet med handboken var det
Läs merFörskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling
Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen
Läs merGammal kärlek rostar aldrig
Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror
Läs merSRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén
SRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén SRHR Sexual and Reproductive Health and Rights Sexuell hälsa Reproduktiv hälsa Sexuella rättigheter Reproduktiva
Läs merPlan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Ala skola läsår 2014/2015 Postadress: 861 82 Timrå Besöksadress: Köpmangatan 14 Telefon: 060-16 31 47, 16 31 45 Bankgiro: 5672-9387 Organisationsnummer:
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet
Läs merVAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?
VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? EN DEFINITION AV HIVPREVENTION I VÄSTRA GÖTALAND www.hivpreventin.vgregin.se Ingång Vi vet att sklan är den enskilt viktigaste arenan för förebyggande
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion PLUGGPARADISET Vad betyder Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merSälungens förskola I Ur och Skur. Likabehandlingsarbete & arbete mot kränkande behandling
Sälungens förskola I Ur och Skur Likabehandlingsarbete & arbete mot kränkande behandling Vår vision Vår vision är att alla barn och vuxna skall känna sig omtyckta, trygga och sedda på Sälungens förskola
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Emma sover över hos Måns och de ligger nakna i sängen och tar på varandra. Plötsligt kommer Måns mamma in i rummet. Hon tittar på dem och sedan på
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen utgår från att Alla människor är lika
Läs merKIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING
Omarbetad september -14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nya Raketskolans verksamhet 3 Skolans vision 3 Lagstiftning 3 Definitioner 4 Det främjande arbetet på skolan 5 Kön 5 Religion eller annan trosuppfattning 6
Läs merÅterkoppling. Nu, Skolinspektionen
Ii r% j Nu, Återkoppling 201 7-1 1-24 Dnr 400-2016:11445 Falu Frigymnasium AB info@falufri.se Rektor maria.pettersson@falufri.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning
Läs merSexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården
Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Malin Lindroth Fil. Dr. Hälsa och samhälle Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, Malmö högskola Idag: Forskning och förslag Forskningsprojekt om unga
Läs merLÄRARMATERIAL LEKTION 2: VILL DU?
01 LÄRARMATERIAL LEKTION 2: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,
Läs merVärdegrunds-sfi Elevhäfte 7: Kärlek, sex och relationer olika sexualiteter
Värdegrunds-sfi Elevhäfte 7: Kärlek, sex och relationer olika sexualiteter Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet är ett
Läs merLÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN
01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda
Läs merFår man bli kär i vem fan som helst?
Får man bli kär i vem fan som helst? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Får man bli kär i vem fan som helst? berättar Anna om tonårsförälskelse, ovilja att definiera sin sexuella läggning och heteronormativitet bland
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010
Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och
Läs merDjuptjärns förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017
Djuptjärns förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning Förebyggande
Läs merSamtalen som gör skillnad
Samtalen som gör skillnad En etnografisk utvärdering av pilotprojekt gällande RFSU Stockholms sexualupplysande samtal riktade till ungdomar och unga vuxna på HVB-hem Vårt uppdrag och syftet med utvärderingen
Läs mer