Förskolebarns tankar om nederbörd

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelning för Biologi Maud Nolskog Förskolebarns tankar om nederbörd Preschool children s ideas about precipitation Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Datum: 2012-01-26 Handledare: Nils Hallerfors Examinator: Per-Arne Viebke

Abstract The investigation in this study is about preschool children's ideas about precipitation and different forms of precipitation. Through qualitative interviews shows the children's ideas about precipitation. In the survey interviewed eight preschool children in the aged three to five years. The result which has been interpreted is that children's perception of snow and rain is that it comes from heaven. The majority of the children know that rain is water. They do not associate clouds with precipitation. The children understand that ice is the solid form of water but not that snow is that. One of the children understands the phase transition between liquid to solid. That the ice is melting in heat understand the children and they understand that the temperature is significant. However the children show no clear signs that they understand the meaning of evaporation, that there is water in liquid form which is put into water in gaseous form. The children show no understanding of the phenomenon of condensation. Keywords: preschool, rain, snow, younger children

Sammanfattning Undersökningen i denna studie handlar om förskolebarns tankar om nederbörd och olika nederbördsformer. Genom kvalitativa intervjuer visas barnens tankar kring nederbörd. I undersökningen intervjuades åtta förskolebarn i åldern tre till fem år. Resultatet som tolkats visar att barns uppfattning av snö och regn är att det kommer från himlen. Majoriteten av barnen vet att regn är vatten. De kopplar inte ihop moln med nederbörd. Barnen förstår att is är den fasta formen av vatten men inte att även snö är det. Något barn förstår fasövergången mellan flytande till fast. Att is smälter av värme vet barnen och de förstår att temperaturen har betydelse. Däremot visar barnen inte ett tydligt tecken på att de förstår innebörden i avdunstning med vatten i flytande form som övergår till vatten i gasform. Barnen visar ingen förståelse för fenomenet kondensation. Nyckelord: förskolan, regn, snö, yngre barn

Förord Allra först vill jag tacka barnen som har låtit sig intervjuats av mig. Utan dem skulle denna undersökning varit omöjlig att genomföra. Jag vill tacka föräldrar och vårdnadshavare som gett mig tillstånd att intervjua sina barn. Jag tackar också förskollärarna på förskolan som lät mig komma till deras verksamhet och genomföra intervjun. Jag vill tacka Mariana Hagberg som genom seminarier föreläst om hur man skriver ett examensarbete. Det har varit till stor hjälp för att komma igång med arbetet. Jag vill också ge min handledare Nils Hallerfors ett tack. Det har varit bra handledarträffar. Det har varit kontakt via mejl, där han kommit med både förslag och en del goda råd angående mitt arbete. Sist men inte minst ett särskilt varmt tack till min familj och till mina vänner. De har uppmuntrat mig och stöttat mig under arbetets gång och gjort det under hela den här tiden. De har också stått ut med min frånvaro, då jag varit helt upptagen med mitt examensarbete denna tid.

Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 3 Urval... 3 Datainsamlingsmetod... 3 Procedur... 4 Databearbetningsmetoder... 4 Reliabilitet... 4 Resultat... 5 Diskussion... 7 Referenser... 11 Bilaga 1: Samtyckebrev till föräldrar Bilaga 2: Intervjufrågor

Inledning Jag har skrivit mitt examensarbete inom ämnet biologididaktik och det görs utifrån min utbildnings inriktning som är naturkunskap i vardagen. Ämnet naturkunskap handlar bland annat om naturen och den finns i vår vardag hela tiden. Naturen påverkar oss på ett eller annat vis varje dag Motivationen till att det här examensarbetet skrivs är barns spontana frågor och tankar som ofta uppkommer kring det som hör till naturen. Att som pedagog arbeta tillsammans med barn innebär bland annat att vara lyhörd och bemöta barnet på ett bra sätt. För att lättare kunna bemöta barnen behöver man kunna förstå hur barnen tänker. Intervjuer med barn ger mer kunskap om barns tankevärld. Det i sin tur ger en god förutsättning för att utveckla den pedagogiska verksamheten. Intervjun blir som ett redskap för pedagogisk utveckling (Doverborg, Pramling Samuelsson, 2000). Att då och då genomföra intervjuer med barn bidrar till att man som pedagog utvecklar sin pedagogiska kompetens eftersom ny kunskap införskaffas (Pramling Samuelsson, Sheridan, 1999). Genom intervjun visar jag barnet att jag ser, lyssnar och bryr mig om barnets åsikt. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö 98, rev 2010,s 12). Det är viktigt att arbeta med utgångspunkt ifrån läroplanen och mot målen i den. Då krävs det både kommunikation och interaktion mellan barn och vuxna (Doverborg, Pramling Samuelsson, 2000). Intervjun ger mer kunskap om förskolebarns uppfattning om vattnets tre former, fast, flytande och gas. Undersökningen i denna studie handlar om barns förståelse av nederbörd och hur de tänker om olika nederbördsformer. Jag blev inspirerad och intresserad av barnens frågor och många bra idéer de har i det här ämnet. Något jag har kommit i kontakt med bland annat under praktik perioder. Ett exempel på återkommande frågor är; varför är vattenpölen borta? Eller varför är det is? Intresset jag fick gjorde att jag ville få reda på vad barnen vet om nederbörd och beslöt därför genomföra den här undersökningen. Nederbörd är all form av vatten som faller på eller som bildas på eller nära marken, som exempelvis regn, snö, dagg och dimma (Cosgrove, 2004). Nederbörd är en del i vattnets kretslopp. I naturen cirkulerar vattnet i ett kretslopp. Det är samma vatten som förflyttar sig på vår jord, inget försvinner och inget nytt tillkommer. Barn fascineras av vatten och har ofta väldigt roligt med vattnet runtomkring oss. En vattenpöl kan vara skojig att hoppa i och en snöhög kan man rulla sig i och på isen kan man åka skridskor. Det jag visste innan och lade märke till innan den här undersökningen genomfördes är att nederbörd för barn är oftast inte negativt som för oss vuxna. Tvärtom! När det snöar till exempel kan barnen inte komma ut fort nog. Det är därför intressant och ger värdefull kunskap att få reda på hur barnens uppfattning om naturfenomenen snö och regn är. Att fånga stunden när det regnar eller snöar är bra tillfällen till att prata om eller undersöka naturfenomen som dessutom ständigt återkommer (Brogren, Jonasson, 2010). Även praktiska kunskaper når förskolebarn då de gör upptäckter på egen hand. Exempelvis att man inte kan hålla en snöflinga i handen någon längre tid, innan den smälter (Persson Gode, 2008). I förskolans nya reviderade läroplan har naturkunskap och även teknik fått en starkare framtoning. Där både mål och riktlinjer är tydligt formulerade. förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp (Lpfö 98, rev 2010, s 7). 1

Barn tycker generellt om att leka och vistas i naturen. Det är då av stor betydelse att vuxna förhåller sig till naturen på ett bra sätt och visar på människors och djurs delaktighet i naturen. förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturkunskap och teknik (Lpfö 98, rev 2010, s 11). En förståelse för att barns tänkande har betydelse för vad de uppfattar och förstår, är viktigt. Att upptäcka och undersöka tillsammans med barnen och ta tillvara på deras frågor om naturkunskap ger väsentlig kunskap. För att få reda på vad barnen tänker och vad de har för uppfattning om något, måste man lyssna på frågor de har. Susanne Thulin (2010), doktorand i pedagogik har skrivit en vetenskaplig artikel utifrån en studie hon gjort vid namn Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. I denna studie analyseras och undersöks barnens frågor i ett tema arbete om vad jord är och innehåller. Barnens frågor ses som ett uttryck för barnens egna upplevelser och tankar. Undersökningen genomfördes på så vis att förskolans verksamhet observerades via videoinspelning. Tolv barn tre till fem år och tre förskollärare ingår i studien. Resultatet pekar på att barns frågor är viktiga ur pedagogisk förutsättning. Något att ta till vara på i lärande och undervisnings synpunkt. (Thulin. Susanne, 2010, Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan, Nordisk Barnehageforskning, (3), 1, 27-40). Björn Andersson (2001) är professor i ämnesdidaktik. Han leder en grupp för forskning om naturvetenskaplig undervisning. Han har sammanställt forskningsresultat som bygger på barns olika föreställningar och tankar om naturvetenskapliga företeelser. Han menar att frågan Hur tänker du nu? Bör ställas och besvaras, för att elever ska kunna ta till sig och förstå skolans undervisning. Detsamma gäller bland de yngre barnen i förskolan, anser jag. Det är viktigt att ta reda på hur barnen tänker för att se olika föreställningar och uppfattningar om naturvetenskapliga företeelser. Att som pedagog lyssna på och förstå barnens värld, leder till en bra förutsättning för att komma vidare och få mer kunskap om barnens upplevelsevärld. (Henriksson, 2007) studie Barns tolkning av en modell för vattnets kretslopp: -förståelse och tillämpning, visar genom undersökningens slutsats att den konkreta modellen är ett bra redskap för lärandeprocessen. Men att det också är viktigt att vara lyhörd för tankar och frågor som kan komma från barnen, så att missförstånd kan uppmärksammas. Andersson (2001:48 51) refererar en israelisk studie (Bar, 1989) där israeliska elever svarade på intervjufrågor vad moln är byggda av? Det visade sig att en dominerande andel av barnen hade en idé att i moln finns speciella behållare för vatten, hela 50 % av eleverna i åldern 5-7 år hade denna uppfattning. En idé som ändras när barnen blivit äldre. Enstaka elever i olika åldrar tänker att moln är rök eller annat. Idén att moln bara är vatten eller att det är vattenånga blir vanlig i regel vid 9 års ålder och dominerar vid 13-14 års ålder. Vidare kan man läsa om frågor ställda till de israeliska barnen om hur det går till när regn faller, det visade sig att i 5 6 års ålder menar barnen att regn faller från moln när molnen kolliderar med varandra. Eller att de spricker eller öppnar sig. Ytterligare frågor om avdunstning gjordes i den israeliska studien. Frågan som ställdes till barn i 5-11 års ålder handlade om utspillt vatten på ett golv som efter ett tag torkat. På frågan vad som händer med vattnet var svaret vanligt i 5-6 års ålder att vattnet försvunnit. Lite äldre barn i åldern 7-8 år svarar att vattnet sjunkit genom golvet. I 9-10 års ålder svarar barnen att vattnet avdunstat till osynlig ånga som blir moln. Men det finns ingen riktigt klar bild av kondensation. Min förhoppning är att min undersökning ska ge ny kunskap och en ny förståelse för hur förskolebarn tänker och resonerar kring dessa områden. 2

Syftet med den här studien är att få en uppfattning om hur förskolebarn ser på nederbörd. Hur barnen tänker var vattnet kommer ifrån när det regnar eller snöar, och hur barnen tänker kring fasövergångarna mellan fast, flytande och gas. Frågeställningar Hur kan förskolebarns förståelse avseende nederbörd som regn eller snö se ut? Hur tänker barn om olika nederbördsformer? Metod Urval Intervjun genomfördes med åtta förskolebarn i åldern 3-5 år. Barnen består av sex pojkar och två flickor. Barnen som har intervjuats pratar, vilket underlättar intervjusituationen. Urval av barn som skulle delta i intervjun gjordes i samråd med förskollärare på förskolan. Barnen som intervjuats går i en förskola i en mindre kommun i Mellansverige. Förskolan ligger i ett område med mycket natur omkring sig. Barngruppen i övrigt består av 19 barn i åldern 1-5 år. Vistelse utomhus i alla väder ingår som en naturlig del i det pedagogiska arbetet. För att uppfylla de forskningsetiska kraven har det visats både respekt och hänsyn till deltagarna i undersökningen. God information har vidarebefordrats till både föräldrar och barn om själva syftet till att undersökningen genomförs. Till föräldrar har även information om samtycke getts gällande tillstånd om medverkan eller inte i undersökningen. Information om total anonymitet har också förklarats. Datainsamlingsmetod Undersökningsmetoden är en kvalitativ intervju tillsammans med förskolebarn. Det har används åskådningsmaterial till intervjufrågorna nummer 7, 9 och 12 under tiden frågorna har ställts, detta har gjorts på grund av att förtydliga dessa frågor. En termos med hett vatten samt is och en liten spegel tas med hemifrån. Intervjufrågor (bilaga 2) som har ställts till barnen är frågor om nederbörd och vad regn och snö är. Var det kommer ifrån och hur det kan bli regn och snö. Hur tänker barnen om vad is är och vad händer med vattnet vid värme respektive kyla. Vet barnen vad moln är osv. Litteratur som varit till god hjälp under examensarbetet och inför genomförandet av intervjuerna har varit Examensarbetet i lärarutbildningen (2004) och Att förstå barns tankar (2000). 3

Procedur Intervjufrågor har använts för insamling av material till undersökningen. Ett samtyckebrev till samtliga föräldrar lämnades via förskolepersonalen ca en och en halv vecka före planerad intervju. Personalen på förskolan samlade sedan in alla samtyckebreven (bilaga 1). I brevet finns en förfrågan om intervju får genomföras med deras barn. Om de samtycker till intervju så skriver föräldrarna under med sitt och även barnets namn. Ytterligare informeras föräldrarna om vilket område intervjun rör sig om och att intervjun spelas in. Det framgår dessutom i brevet att bandet raderas direkt efter sammanställningen är klar. Det framkommer också tydligt att undersökningen är helt frivillig att delta i och att det råder total anonymitet av både barn och förskola. Före intervjun bekantade jag mig med barnen på förskolan. Med personalen på förskolan diskuterades fram en lämplig tid för intervjun och när den skulle äga rum. Den kvalitativa intervjun genomfördes sedan med ett barn i taget i ett tyst och lugnt personalrum. Det är intervjufrågor som följs av följdfrågor. Följdfrågorna kan då variera något från intervju till intervju. Detta görs för att få så uttömmande svar som möjligt. Inför varje intervju ger jag en utförlig presentation av mig med förklaring till varför jag önskar intervjua barnen. Följt av frågan om de vill fråga mig något först innan vi börjar. Efter varje intervju tackar jag för hjälpen att de velat svara på mina frågor. Intervjuerna med samtliga barn spelas in, men anteckningar användes också som hjälpmedel vid insamling av material. Databearbetningsmetoder Det insamlade materialet från intervjuerna sammanställdes och renskrevs systematiskt. Det genomfördes genom att svaren sammanställdes i två undergrupper där de två frågeställningarna användes. Till frågeställningen som lyder: Hur kan förskolebarns förståelse avseende nederbörd som regn eller snö se ut? Sammanställdes och renskrevs svaren efter frågorna nr 1, 2, 3, 4, 5, 6. Till frågeställningen som lyder: Hur tänker barn om olika nederbördsformer? Sammanställdes och renskrevs svaren efter frågorna nr 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15. Reliabilitet Den metod som använts till intervjun anser jag ger god reliabilitet på grund av att varje intervju följer samma tillvägagångssätt. Intervjun genomfördes med ett barn i taget på en och samma dag. Intervjuerna skedde i ett bestämt rum. Det var ett litet rum, där intervjuerna utfördes utan störning utifrån. Barnet som intervjuades satt snett mitt emot mig, det gav gott om utrymme på bordet mellan oss. Åskådningsmaterialet fick då ordentlig plats och visades precis framför barnet, så barnet tydligt såg det som visades. Barnen var koncentrerade och fokuserade på frågorna under hela intervjun. Jag uppfattade svaren som sanningsenliga på grund av att barnens svar hastades inte fram. 4

Resultat I resultatdelen redovisas svar på frågeställningarna. Barnens uppfattning visar sig genom de frågor som ställts till dem. Några citat från barnen kommer att ges som exempel. Punkterna man kan se i en del citat är en paus barnet gör i meningen. Frågeställning Hur kan förskolebarns förståelse avseende nederbörd som regn eller snö se ut? Vad är regn? Fem av åtta barn svarar vatten. Övriga svar är regn och vet inte. Majoriteten av barnen vet att regn är vatten. Var kommer regnet ifrån? Alla åtta barn svarar himlen. Vad är snö? Två barn berättar att snö är vatten varav ett av de barnen förklarar att det är frost. Dessa två barn förstår vattnets fasta form. Två barn redogör vad man kan göra i snön. Tre barn svarar var det kommer ifrån. Ett barn beskriver utseendet på snö. Hur blir det snö? Inget av barnen kan förklara hur det kan bli snö. Två barn säger att det är kallt när det är snö. Dessa två barn förstår att det måste vara kallt för att det ska bli snö. Tre barn svarar att det kommer från himlen. Övriga svar är, vet inte och ett barn beskriver det som tvärt om som åska. Var kommer snön ifrån? En av åtta barn kopplar ihop snö med moln då det svarar att snö kommer från moln. Övriga sju barn svarar att snö kommer från himlen. Kan det snöa på sommaren, när det är varmt? Sju barn svarar bestämt nej. Dessa barn förstår temperaturens betydelse för nederbördsformen fast att uppstå. Ett barn svarar ja. Frågeställning Hur tänker barn om olika nederbördsformer? Hur kan det bli regn igen och igen? (Ett åskådningsmaterial visas genom att det hålls en spegel över en mugg med hett vatten). Sex av barnen svarade vet inte. Ett barn gav förklaringen Om man trampar på en spindel de är kompisar med regnet om alla spindlar dör då kan ingen ropa på regnet och ett annat barn svarar Om moln kraschar. Två av barnen hade tankar om hur det kan ske, men inget av barnen förstod i praktiken hur det kan bli regn. 5

Hur kan det bli regn igen och igen? Vet inte Egen förklaring 6 2 Figur 1: visar svar på fråga utan att åskådningsmaterial har visats Efter att åskådningsmaterialet visats är barnens svar mer varierade. Åskådningsmaterialet skapade i detta fall fler idéer hos barnen, där många av svaren var vatten. Tre av barnen svarar att det blir vatten på spegeln. En annan svarar att det blir immigt. Ett av barnen svarar att det blir regn, innan åskådningsmaterialet blev presenterat svarade detta barn att det inte visste hur det kan bli regn igen. Detta barn förstod uppkomsten av regn som åskådliggjordes med hjälp av vatten i gasform och en spegel. Hur kan det bli regn igen och igen? Vet inte Vatten Immigt Regn 3 3 1 1 Figur 2: visar svar på fråga efter att åskådningsmaterial har visats Vad är is? (Som åskådningsmaterial har en stor isbit lags på ett fat). Alla åtta barn svarar att det är vatten. Fem av dessa barn förklarar hur is känns att det är hårt och kallt. Tre av de barnen ger en mer utförlig förklaring av is och hur man kan göra is. Alla åtta barn förstår att is är den fasta formen av vatten. Det förstår att vattnet har stelnat. Vad händer med isen som ligger på fatet? (Fatet med isbiten placeras över en varm mugg). Sju av barnen svarar att isen smälter varav ett av de barnen talar om att det även blir vatten. Ett barn svarar att den spricker. Barnen förstår smältningsprocessen från fast till flytande. De förstår att isen smälter med en värmekälla under sig. Vad händer med vattenpölen när det blir kallt ute? Ett barn svarar att det blir is. Detta barn förstår fasövergången från flytande till fast. Tre barn svarar att den försvinner. Dessa barn svarar bildligt på det som sker med vattenpölen. Övriga svar är, smälter, vet inte och Man behöver stövlar också kan man gå in där. Varför försvinner snön på våren? Tre barn svarar att det blir varmt. Ett barn säger att det smälter. Övriga svar är, vet inte och Det tar på snön när solen kommer så öppnar den en mun och då försvinner den. Fem av åtta barn förstår således temperaturens betydelse för den fasta formen snö att ligga kvar på marken. Ibland när det är kallt ute kan det ryka ur munnen varför? Två barn svarar för att det är kallt. Två barn svarar att det är luft. Tre av barnen uppger att det är rök, där ett barns beskrivning är de ryker som en skorsten. Ett annat svar är himlen. Som komplement till denna fråga får barnen andas på en spegel först. Barnen hade svårt att andas på spegeln. De blåste. Därför demonstrerade jag istället och visade imman som uppstod. Inget av barnen reflekterar över det. Kan det ryka ur munnen på sommaren? Sex barn svarar bestämt nej. Tre av de barnen beskriver att det är för varmt eller inte kallt nog. Dessa barn har förstått att det är för varmt på sommaren. Övriga svar är ja och vet inte. 6

Vad är moln? Tre barn talar om var molnen befinner sig i himlen. Ett av de barnen svarar även att det är vatten och förstår därmed att moln innehåller vatten. Två av barnen beskriver utseendet på moln. Tre barn svarar att de inte vet. Begreppet avdunsta Ingen av de åtta barnen kände till begreppet avdunsta Begreppet frost Två barn svarar vatten. Två barn svarar snö. Övriga svar är vitt på gräset och vet inte. Begreppet vattenånga Ingen av de åtta barnen kände till begreppet vattenånga. Diskussion Jag upplevde det som att barnen tyckte det var spännande att bli intervjuade och de tillfrågade barnen var mycket positiva till intervjun. Det märktes av att de var glada och uppvisade en stolthet! En stolthet över att just de fick svara på mina frågor och att jag ville veta vad de svarade. Det gjorde att hela intervjun med dessa barn blev något mycket minnesvärt för mig och säkert för dem också. Den kvalitativa intervjun har gett mig mer kunskap om barns tänkande om nederbörd. Det är bra att ta tillvara på denna kunskap för en förskollärare. Det är bra exempelvis inför planering av arbete med både naturkunskap och utförande av enkla experiment tillsammans med barn. Barn som har sett och gjort experiment i förskolan kan berätta om det hemma och samtidigt kunna känna stolthet genom att beskriva vad de upptäckt (Brogren, Jonasson, 2010). Vidare uppfylls riktliner som beskrivs i läroplanen. Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker (Lpfö 98, rev 2010, s 11). Resultatet av min undersökning visar att de här barnen vet att regn är vatten. Däremot har inte alla uppfattningen att även snö är vatten men i fast tillstånd. Alla barn visste att is består av vatten och förstår därmed att det är vatten i fast form. Alla barn förstår att is smälter av värme och förstår att temperatur har betydelse. Ett av barnen förstår fasövergången från flytande till fast, när barnet på frågan vad händer med vattenpölen när det blir kallt, svarar att det blir is. Både regn och snö anses av majoriteten av barnen komma från himlen. Ett barn förstår att snö kommer från moln, men de flesta av barnen kopplar inte ihop moln med nederbörd. Ett av barnen har dock förståelse över att moln är inblandat i regn, då barnet svarar att det blir regn om moln kraschar med varandra. Ett barn säger att moln är vatten. Övriga barn gör antingen en beskrivning var molnen befinner sig eller utseendet på dem. Två barn hade teorier om hur regn uppstår men ingen av barnen gav någon bestämd förklaring på det. Resultatet av frågorna visar inte att barnen förstår innebörden i avdunstning. Men åskådningsmaterialet som visades gav barnen tankar och idéer. Tre av barnen noterar att det blev vatten på spegeln. Ett av barnen utrycker det som händer, är regn. Två av barnen förstår att snö uppkommer vid kyla. Vid frågan varför det ryker ur munnen på vintern när det är kallt, svarar två barn att det beror på att det är kallt. Två av barnen förstår att det beror på temperaturskillnad mellan den varma utandningsluften och luften vi andas in. 7

Till denna fråga användes en spegel för att demonstrera imman som uppstår på spegeln vid utandning. Barnen reflekterade inte över detta. Jag tolkar det som att barnen har ingen uppfattning över det som sker vid kondensation. Jag jämför och kommenterar likheter och skillnader i resultatet från forskning Andersson (2001:48 51) har sammanställt. Han refererar bland annat en israelisk studie (Bar, 1989). Där israeliska elever får intervjufrågor om vad moln är byggda av. Av barn mellan 5-7 år hade många av de intervjuade barnen i den undersökningen uppfattningen att i moln finns speciella behållare som innehåller vatten. I det forskningsresultatet använder man sig av frågeställningen vad moln är byggda av. I min undersökning ställs frågan vad moln är. Resultatet jag får av den frågan kan jämföras med resultatet från den israeliska forskningen och de svar som framkom där. I min undersökning är det ett barn som svarar att moln är vatten, övriga svar betonar utseendet och lägesbeskrivning av molnen. Dessa barn har inte uppfattningen att moln är vatten eller att moln består av vatten. Inte heller i den israeliska studien uppvisar barnen den åsikten, utan menar istället att det i moln finns speciella behållare för vatten. Inte att moln är vatten. Den israeliska undersökningen visar att idén med att moln är vatten eller vattenånga är vanlig först vid 9 års ålder. Forskningsresultaten visar också att ett vanligt svar av barnen i den israeliska undersökningen med barn vid ålder 5-6 år är att regn faller från moln då moln kolliderar med varandra. I min undersökning har ett av barnen den uppfattningen, vid frågan hur det kan bli regn igen och igen. Här kan man se en skillnad i resultaten, då fler barn i den israeliska undersökningen ändå kopplar ihop regn med moln, i avseende att moln skulle kollidera för att ge upphov till regn. Inget av barnen i de båda undersökningarna anger orsaken till hur regn kan uppstå. Resultaten i undersökningen anser jag ger en sann bild och ge en god reliabilitet. Detta på grund av att intervjumetoden till den här intervjun har följt samma mall och tillvägagångssätt till alla åtta barn. Barnen gavs tid att ge sina svar. Det var en lugn stund utan stress. När barn har något de vill berätta, måste man låta dem få den tid de behöver, för att ge dem möjlighet att tänka klart (Doverborg, Pramling Samuelsson, 2000). Det ställdes heller inga frågor barnen endast kunde svara ja eller nej på, eftersom sådana frågor inte ger någon bra information. Frågorna som ställdes inleds med kan du berätta för mig och så lades frågan fram. Barn kan uppfatta sådana frågor som mer lätta att svara på, än om man uppmanar dem att svara (Doverborg, Pramling Samuelsson, 2000). Det är bättre att tala med barnen och inte till barnen. På det viset respekteras barnen genom att man lyssnar på dem och intresseras över att höra vad de har att säga (Pramling Samuelsson, Sheridan, 1999). Vidare informerades barnen om syftet till intervjun och de fick även fråga mig något om de ville. Barnen upplevdes som trygga under intervjutillfället, vilket också kan ge en god tillförlitlighet. Innan intervjun försökte jag lära känna barnen lite. Det gjordes med tanke på att det skulle gynna intervjusituationen. Intervjun spelades in med samtliga barn samtidigt som anteckningar gjordes under tiden. Det var viktigt inför den fortsatta analysen av undersökningen att intervjun spelades in, på grund av att det är svårt att hinna anteckna allt. En intressant tanke är om någon fråga skulle kunnat ge ett annat resultat än vad det gav, beroende på hur den ställdes. Frågan vad är moln? Var kanske inte tydlig nog, eftersom så många av barnen beskrev utseendet på moln eller var de befinner sig någonstans. Eventuellt skulle den frågan ha ställts annorlunda, som exempelvis vad finns i moln? När man tittar på resultatet kan man fundera på svaren lite. På frågan vad som händer med vattenpölen, när det blir kallt ute, svarar tre barn att den försvinner. På ett sätt är det riktigt. Då vattnet i pölen övergått från en form till en annan. 8

Vattnet finns inte mer i flytande form, och för ett barn kan det betyda att vattnet försvunnit. På frågan varför snön försvinner på våren svarar ett barn att solen öppnar en mun och då försvinner den. En tanke är att barnet menar att solen äter upp snön eller blåser bort snön. Jag anser att barn har många och bra egna funderingar. Barnen bygger sin egen teori med sina kunskaper. De skapar logiska förklaringar och man bör erkänna genialiteten i barnens tänkande (Andersson 2001:53 refererar Bar, 1989). På frågan hur det kan bli regn igen och igen, ger ett barn förklaringen att det blir regn om man trampar på en spindel. Barnet menar vidare att spindlarna är kompisar med regnet och alltså ropar på regnet, som då gör regn. Dör alla spindlar kan det aldrig mer bli regn. Kanske har detta barn hört någon säga trampar du på en spindel, blir det regn. Det är ett gammalt talesätt. Något som sägs i folkmun men där det varken finns grund för vetenskap eller logik. Något annat som ofta sägs i samband med regn är regnet står som spön i backen eller spöregn. Barn tar ofta det man säger ordagrant. Vårt språk tar tid att lära sig och språket betyder inte precis allt det vi säger. Att det är så tar lite tid att förstå, då barn ofta kan tolka det som sägs bokstavligt. Tanken var att åskådningsmaterialet som användes i samband med tre frågor skulle vara förtydligande, eftersom barnet såg något hända samtidigt som frågan ställdes. Jag tolkar det som att barnet iallafall intresserades mer av det jag pratade och frågade om när något samtidigt visades. Jag upplevde det som om de tyckte att det hände något skoj. Det skapades en lärandeprocess över intervjusituationen som var spännande. När jag jämför med de frågorna som ställdes till barnen utan att något visades, tolkar jag det som att de blev mer engagerade av att något synliggjordes för dem samtidigt som frågan ställdes. Slutsatsen i (Henriksson, 2007) visar att just konkreta modeller som visas för barn är bra för lärandeprocessen. Det är också viktigt att vara lyhörd, så eventuella missförstånd kan uppmärksammas. Vid den ena demonstrationen jag visade för barnen i samband med frågan ibland när det är kallt kan det ryka ur munnen, varför, skulle barnen andas på en spegel. Men det blev för svårt att genomföra för dem, de förstod inte och blåste istället. Jag tror ändå det var bra att jag var lyhörd och uppmärksammade detta ifrån barnen. Och eftersom jag ville undvika att missförstånd skulle uppstå, andades jag istället på spegeln. Men det blev inte som jag trodde att det skulle bli. Inget av barnen reflekterade dock över imman som uppstod på spegeln. Nederbörd handlar om vatten. Vatten i sig är fantastiskt och både barn och vuxna lockas av det på ett eller annat vis. Det är också livsnödvändigt för allt levande. Jag anser att det är viktigt att visa barnen hur exempelvis vattnets kretslopp fungerar, så att barnen förstår sambandet i naturen. (Persson Gode, 2008) ger en enkel och rolig beskrivning hur man kan visa barnen att vattnet existerar i de olika formerna fast, flytande och gasform. Isbitar och en kastrull på en spisplatta räcker och visar detta tydligt. Barnen ser att isbitarna som ligger i kastrullen smälter. När det kokar kommer det upp vatten i gasform, det kan samlas upp i ett glas. När det svalnat bildas vatten i glaset som kan samlas ihop och frysas igen. Övningen visar ett sammanhang som barnen kan koppla till det som sker i naturen. Att visa avdunstning är spännande! Det kan man också visa genom att man fyller olika kärl och markerar vattennivån. Kärlen kan sedan placeras ut i olika rum. Tack vare markeringarna kan barnen själva se att avdunstning sker. Och varför inte fortsätta sitt experiment ute genom att fästa plastpåsar över grenar, på både barrträd och lövträd. Övningen visar att avdunstning sker från träden. 9

En bra uppföljning till den här undersökningen skulle ha varit att göra olika experiment, undersökningar och lekar med barnen efter att intervjun genomfördes. Och då använda sig av vatten. Då intervjufrågorna som ställdes till barnen säkert skapade frågor hos dem själva med. Jag iakttog att en del av mina frågor väckte tankar och nyfikenhet hos barnen. På vissa av frågorna märktes att de inte tidigare reflekterat eller tänkt så mycket över det som frågades. Varför det ryker ur munnen på vintern var en sådan fråga som väckte funderingar. Spegeln som användes som åskådningsmaterial var meningen att förtydliga frågan, men istället gav den upphov till eftertanke. Det är när man undrar och förundras över något som man har frågorna. Det är då man söker svaren och är en aktiv lärande individ (Pramling Samuelsson, Sheridan, 1999). Att undersöka vatten kan göras på många olika sätt, exempelvis genom att lyssna på regnet, hur låter ett stilla duggregn? Eller hur låter det kraftiga spöregnet? Hur känns vattnet? Och hur känns det att stå ute i regnet när det regnar, med ansiktet vänt uppåt. Hur ser snön ut? Luktar snön något? Och hur smakar kranvatten? Att arbeta i ett pedagogiskt sammanhang tillsammans med vatten, är att ge barnen olika sinneserfarenheter. Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga (Lpfö 98, rev 2010, s 11). Den här undersökningen visar barns tankar om nederbörd som de har innan intervjun, utan att man i den förskolan dessa barn går i arbetat eller pratat om nederbörd tidigare. En utveckling av den här undersökningen kan vara att efter intervjun, och efter genomförandet av olika experiment, lekar eller ett temaarbete om nederbörd, undersöka frågeställningarna igen. Då man gör en ny liknande undersökning. Där man tittar på hur barnen besvarade frågorna första gången och sedan se om barnens svar förändrats något. Det kan bli en intressant jämförande studie, vilket man som pedagog också kan ha användning av i den fortsatta verksamheten, när det pedagogiska arbetet ska utvärderas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras (Lpfö 98, rev, s 14). Avslutningsvis vill jag säga att arbeta med barns frågor angående naturen är varken krångligt eller besvärligt att tillmötesgå. Det är precis tvärtom! För på ett enkelt sätt kan mycket praktiseras och genomföras både inne och ute. Att låta barnen testa, pröva och att göra egna experiment är att lära genom lek. Barnen ges förutsättning för ny kunskap och möjlighet att skapa vidare intresse i äldre ålder. Det är en början på det livslånga lärandet. Att prata om väder och nederbörd kan tyckas vara för vardagligt. Men även det oupphörligt återkommande vädret med dess nederbörd är värt att undersöka, utforska, prata om och arbeta med. 10

Referenser Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap -forskningsresultat som ger nya idéer. Skolverket. Kalmar. Liber Distribution Brogren Lisbeth, Jonasson S. (2010). NO tips och idéer i förskola och förskoleklass, Epago Cosgrove, Brian, (2004). Väder, Bonnier Carlsen Doverborg, Pramling Samulsson (2000). Att förstå barns tankar, Liber Henriksson, Annica (2007). Barns tolkning av en modell för vattnets kretslopp: -förståelse och tillämpning. Lärarexamensuppsats. Fakulteten för teknik och naturkunskap. Karlstads Universitet Johansson Bo, Svedner, Per Olov (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen, Kunskapsförlaget Persson Gode, Karin(2008) Upptäck naturkunskap i förskolan, Natur & kultur Pramling Samuelsson I, Sheridan (1999). Lärandets grogrund, Studentlitteratur Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) Thulin. Susanne (2010), Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan, Nordisk Barnehageforskning, (3), 1, 27-40. Bilaga 1: Samtyckebrev till föräldrarna Bilaga 2: Intervjufrågor 11

Bilaga 1 Brev till föräldrar Jag heter Maud Nolskog och studerar till förskollärare. Jag läser sista terminen på lärarutbildningen - Karlstads Universitet med inriktning naturkunskap i vardagen mot förskola och förskoleklass. Jag ska nu skriva mitt examensarbete. Syftet med min studie är att ta reda på vad barn vet om nederbörd som är en del av vattnets kretslopp. För att kunna få en klarare bild över det, tänkte jag göra intervjuer i ämnet med barnen. Efter intervjuerna sammanställer jag barnens svar. Intervjun spelas in, men kommer att raderas direkt efter sammanställningen är klar. Alla medverkande i mitt examensarbete kommer att vara anonyma, varken namn på barn eller förskola kommer att förekomma. För att påbörja mitt arbete behöver jag ert godkännande. Jag behöver namnteckning om ni samtycker till intervjun. Självklart är det helt frivilligt att vara med. Tacksam för svar Barnets namn Förälder eller vårdnadshavare... Har ni några funderingar kan ni kontakta mig på tel. xxx-xxx xx xx eller mejl. Tack på förhand Mvh Maud Nolskog 12

Bilaga 2 Intervjufrågor som grupperats efter de två frågeställningarna. Hur kan förskolebarns förståelse avseende nederbörd som regn och snö se ut? 1. Vad är regn? 2. Var kommer regnet ifrån? 3. Vad är snö? 4. Hur blir det snö? 5. Var kommer snön ifrån? 6. Kan det snöa på sommaren, när det är varmt? Hur tänker barn om olika nederbördsformer? (På fråga nr 7, 9 och 12 beskrivs hur åskådningsmaterialet användes). 7. Hur kan det bli regn igen och igen? Visar en mugg som innehåller kokande vatten. Över muggen hålls en spegel förloppet visar hur avdunstning sker. På spegeln bildas små vattendroppar dvs. fuktig luft, som kan symbolisera moln. 8. Vad är is? En stor isbit läggs på ett fat. 9. Vad händer med isen? Isbiten ligger på fatet. Fatet ställs sedan ovanpå den varma muggen förloppet visar hur isen nu smälter. 10. Vad händer med vattenpölen när det blir kallt ute? 11. Varför försvinner snön på våren? 12. Ibland när det är kallt ute kan det ryka ur munnen varför gör det, det? Barnen får andas på spegeln förloppet visar hur imma ser ut, avsikten är att visa barnen vad som sker ute en kall vinterdag vid utandning. 13. Kan det ryka ur munnen på sommaren? 14. Vad är moln? 15. Ber barnen förklara begreppen avdunsta, frost, vattenånga 13