Bilaga 1 Verksam he,srapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Prärien, Sunne kommun
Verksamhets VE1 po rt 1(15) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Sunne kommun och förskolan Prärien, ingår detta urval. Förskolan Prärien besöktes den 8 10 december 2015. Ansvariga inspektörer har varit Marie Sjöberg och Jenny Bergman. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställning och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fri-
Verrksamhetsrappo r 2(15) tidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Prärien Förskolan Prärien ligger centralt i Sunne tätort. Förskolan har fyra avdelningar, Pluto, Liljan, Månen och Stjärnan. Sammanlagt finns 65 barn inskrivna i förskolan och barngruppernas storlek varierar mellan 16 och 20 barn. Två avdelningar har barn i åldrarna 1-3 år, en avdelning i åldrarna 3-5 år och en avdelning 4-5 år. Varje avdelning har tre heltidstjänster. Skolinspektionen har besökt avdelningen Pluto som har 16 barn. På avdelningen arbetar två legitimerade förskollärare med behörighet att undervisa i förskola samt en barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare fyra förskolor. Det framkommer vid intervjuer att personalen är medveten om att det är förskollärarna som har det pedagogiska ansvaret i verksamheten men att arbetet genomförs av hela arbetslaget. Förskolan är en fristående byggnad där alla fyra avdelningarna samt kök och gemensamma utrymmen ryms. Avdelningen Pluto har fem rum varav ett har ett avdelningskök. Tre av rummen används, förutom till lek och skapande aktiviteter, som matsal, ett rum används huvudsakligen för samling och ett används för barnens vila. Därutöver finns en tambur och ett skötrum. Förskolans gård, som alla avdelningar har tillgång till, är till ytan mycket stor. Det finns stora gräsytor, vägar som barnen kan cykla på, lekhus, klätterställningar, rutschkanor samt träd och buskar. Det finns också en stor kulle som fungerar som pulkabacke vintertid. Förskolan har återkommande dagliga rutiner som exempelvis samling på förmiddagen i helgrupp och därefter i två mindre grupper. Utevistelse sker dagligen efter samlingen till strax före lunch. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218
Verksamhvḻsrapport 3(15) Undervisning i förskolan Arbetslaget uppger att de inte använder begreppet undervisning men använder sig av andra ord. "Det är ju undervisning men vi säger det inte så". De menar att det är ovant att använda begreppet och att det låter mer som skola. Som exempel nämns att det är undervisning när de använder bokstavspåsarna men att "vi gör det mer lekfullt". En av förskollärarna uppger att de pratar mycket om utveckling och lärande men inte använder ordet undervisning, "så har jag inte tänkt innan". Förskolechefen uppger att undervisning är ett ord som inte används dagligen. "Det är ett lärande vi håller på med" säger förskolechefen som vidare menar att undervisning pågår hela tiden. Undervisning är att ha en medveten tanke om det som görs och ett mål som ska uppnås, enligt förskolechefen. Utifrån reflekterande kan nya undervisningssituationer skapas, menar förskolechefen och tillägger att "det här övar vi på". Undervisning sker inte i specifika situationer utan hela dagen. Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2 Språklig och kommunikativ interaktion Arbetslaget uppger i intervju att de försöker möta barnen "där de är". De små barnen har inte så mycket språk, men kanske kan något ord och då är det viktigt att "haka på och beakta vad de säger". Barnen måste få tänka och då är det bra 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, L & Johansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet
Verkssi m i v":-2 P2 4(15) att ställa en fråga tillbaka när de frågar något, menar arbetslaget men "ibland är man för snabb med att svara". Vidare uppger arbetslaget att de uppfattar sig själva använda mycket ord och berättande. Dialogen är det viktigaste, menar personalen, även om det blir korta stunder med de små barnen. Vid observationer noteras att personalen mestadels bemöter barnen verbalt när dessa till exempel frågar något, säger något eller visar upp en sak. Svaren blir dock ofta korta och bekräftande genom att återupprepa det barnen sagt eller sätta ord på det föremål barnet kommer med. Frågor för att utmana ställs sällan. I tambursituationen sker sällan dialoger utan barnen blir istället uppmanade att ta på sig, ta ner sina kläder och liknande. I matsituationen ställs frågor men mest av karaktären "vill du ha vatten eller mjölk?", vill du ha mer?", "ska jag hjälpa dig? "och "går det bra?" En vanligt återkommande fråga i matsituationen är vad barnen gjorde när de var utomhus, vilket barnen svarar kort på. Personalen ställer sällan följdfrågor som kan expandera innehållet eller leda till dialog. Det förekommer också att personalen ställer frågor till barnen men utan att invänta något svar. Det finns undantag då personalen vidgar perspektiven i interaktionen som exempelvis i en samling när barnen ska gissa föremål som tas upp ur en så kallad språkpåse. När de inte vet får de olika ledtrådar som stimulerar tänkandet. Ett exempel är när ett barn ska gissa på ett plastdjur och säger "ett bä". Den vuxne svarar "ja, ett lamm som säger bä". Ett barn får frågan vad det byggt och svarar "ett torn" varpå personalen svarar "ett torn ja, med många klossar". Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolechefen har uppfattningen att arbetslaget är bra på att stärka barnens - intresse för att lära. De säger sällan nej till barnen utan "låter dem få uppleva saker", menar förskolechefen. Arbetslagets uppfattning är att det pågår ett lärande hela dagen och att barnen får göra det de vill. Vill de måla, klippa eller läsa böcker så får de göra det. "Vi respekterar det de är intresserade av". Om något barn är intresserad av pussel så utmanas det barnet med lite svårare pussel, uppger personalen. Barnen ges utmaningar genom att "vi puffar på dem som säger att de inte kan" och ber dem att försöka. Arbetslaget uppger att de ibland missat att ge utmaningar till de äldre barnen under hösten men tycker att de hela tiden försöker. Även förskolläraren som intervjuas uppger att de "tappar de stora" och att de diskuterat detta. Barnen ges, enligt arbetslaget, möjlighet att utveckla färdigheter exempelvis när de ska gå ut. De ska klä på sig själva och "vi ska göra det lätt för dem att kunna
Verksam hats rapport 5(15) göra det". Arbetslaget uppger dock att de känner att de hjälper till för mycket för att det inte ska ta för lång tid och att det är nyttigt att komma ut, men säger också att de är medvetna om det. Observationer av tambursituationen ger en bild av att det för det mesta är personalen som klär på och av barnen och att denna situation sällan används till att stimulera ett lärande. Det förekommer att kroppsdelar och klädesplagg benämns men fokus förefaller vara att barnen ska bli påklädda snabbt så att de kan komma ut. Det förekommer uppmaningar men dessa följs inte upp, och barnen blir sällan vägledda i att ta på sig ytterkläder. Exempelvis blir ett barn ombedd att ta ner sin overall men når inte upp. Det följs inte upp om barnet tagit ner sin overall och det tar lång tid innan barnet får hjälp. Andra observationer visar att det ibland förekommer utmaningar. Vid en matsituation uppmärksammar en personal vad som hänger i fönstren. Barnen blir engagerade och får svara på frågor om vad det är. "Vad hänger i nästa fönster?" undrar personalen. Barnen svarar "en tomte" varpå den vuxne frågar vidare "vad har han på ryggen?", "ett paket" säger barnen. "Vad kan det vara i paketen då?" och så vidare. Lek, miljö och material för utveckling och lärande Det finns böcker att tillgå för barnen och en soffa där personal och barn ofta sitter med någon bok. Vid observationer noteras att personalen läser med inlevelse och involverar barnen genom att fråga om bilderna i boken. Barnen kan själva titta i böcker när de vill. Det finns en lekhörna med lekkök, docksäng, vagnar och dockor. Barnen kör ofta omkring med vagnarna och det observeras att någon vuxen ibland sitter vid bordet och leker med barnen. "Kolla vi får kaffe" säger en vuxen och låtsas dricka. I rummet med avdelningskök finns en hylla där alla barn kan se vilka leksaker som finns. De minsta barnen kan inte nå mer än det som ligger på de två nedersta hyllorna. I samlingsrummet finns också några leksaker på hyllor. De är lockande och exponerade så att de syns, men de yngsta barnen kan inte själva ta ner dessa. I det inre rummet som används för vila finns några kläder att klä ut sig i och en spegel. För att se kläderna krävs att barnet går in i rummet och för att se spegeln behöver barnet också vända sig om. Det finns också ett rum för skapande där material ligger framme på ett inbjudande sätt. Detta rum är innehållsrikt till skillnad mot de övriga rummen som ger ett kalt intryck. Väggarna är näst intill tomma förutom att det finns några ramsor uppsatta och några lekmaterial som är fästa vid väggarna.
7(2-ksamhetsrappo:-: 6(15) Vid utevistelse noteras att personalen tar tillfällen i akt för att leka med barnen. Exempelvis pågår en affärslek med en vuxen och flera barn, och i sandlådan uppmuntras barn att "baka kaka" och får bekräftelse på det de åstadkommer. Inomhus deltar personalen i barnens lekar på olika sätt och för in nya moment. Till exempel frågar personalen i en pågående docklek om bebisen (dockan) har sovit. När barnen leker med Playdohlera deltar en av personalen och ställer frågor om vad de gör. "Vad är det för något? Är det pepparkakor?" Personalen sjunger under aktiviteten "En sockerbagare" och barnen hakar på. Arbetslaget uppger i intervju att de tycker att leken är viktig och "där får barnen med sig allt". Barnen bearbetar mycket i leken som de ser och hör. Det är genom leken som de kommer framåt, menar arbetslaget. Någon menar att det är viktigt att barnen lär sig lekkoder "vi får lära dem hur de ska göra". Vidare uppger arbetslaget att de ibland själva sätter sig och tar fram lite saker och då kommer barnen och så blir det lek. "Kom så leker vi, brukar vi säga". Om det uppkommer incidenter kan vi dramatisera det för att väcka tankar hos barnen, uppger arbetslaget. Förskolechefens uppfattning är att personalen befinner sig väldigt nära barnen på golvet. Det är nödvändigt när barnen är så små, menar förskolechefen. Leken är en stor del i arbetet och man jobbar med barnens inflytande och ansvar. I förskolans arbetsplan presenteras att leken ska gå som en röd tråd i verksamheten och ligga till grund för barnens utveckling. Det anges i planen att det ska vara roligt och lustfyllt att leka och glädjen ska vara en naturlig del i vardagen. Arbetslaget uppger i intervju att de medvetet valt att inte ha för mycket material. Det är "mer avskalat". Materialet byts istället ut ibland. Vidare uppger arbetslaget att de försöker skapa "rum i rummen" och att de möblerar om utifrån var barnen är. Arbetslagets uppfattning är att barnen kanske inte alltid ser vilket material som finns men de vet att det kan finnas i förrådet. I rummet för skapande aktiviteter finns material såsom toarullar och pinnar och inte så mycket inköpt material. "Vi har inte så mycket färdigt material hos oss och är helt övertygade om att våra barn är så kompetenta så att dom hittar andra vägar", uppger personalen. Material placeras, enligt personalen, så det passar barnens olika nivå, exempelvis står mindre pärlor och liknande högt upp men synligt för barnen. Förskolechefen har en annan uppfattning och menar att "om vi ska tro på det kompetenta barnet så måste det finnas tillgängligt material". Det som finns på hyllorna behöver komma längre ner, menar förskolechefen. Barnen behöver se materialet för att bli inspirerade. Förskolechefen har uppfattningen att miljön måste utvecklas så den blir mer stimulerande även om arbetslaget har presen-
VerkSatilliVIS72p7DT: 7(15) terat sin tanke med hur de utformat miljön. Som förslag nämner förskolechefen att det bör finnas lekhörnor och hörnor som exempelvis utmanar språket. Vidare uppger förskolechefen att när arbetslaget önskar köpa material ska valet av material motiveras. Kommunen kommer framöver att ha en gemensam strategi för att medvetet jobba med lärmiljöer. Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan Vid observationer noteras att personalen startar upp aktiviteter i samlingar på ett spännande sätt som skapar nyfikenhet hos barnen. I en samling med de yngsta barnen har personalen en påse med föremål. "Nu ska vi se vad vi hittar i min påse" säger personalen och skakar påsen. Barnet som erbjuds ta det första föremålet får upp en gris som ställs i mitten och så sjunger alla en sång om gris. I en annan samling har personalen en påse med barnens namn på små lappar. Barnen blir nyfikna på vems namn som kommer upp. Personalen uppger att barnen tycker det är roligt "vad vi än kommer med" och "om vi gör något så kommer dom och är nyfikna och vill vara med". Förskolechefen uppger att stimulera nyfikenhet handlar om att introducera nya saker, inspirera och ge barnen inflytande för att skapa lusten. Vid de flesta matsituationer som observeras får barnen själva pröva att ta mat på sin tallrik och hälla mjölk i glasen. Personalen uppmuntrar och stödjer barnen muntligt och hjälper ibland till att hålla exempelvis en full tillbringare när de ska hälla upp. Men det noteras också det motsatta; att personalen lägger upp all mat och häller mjölk eller vatten i glasen. Personalen uppger att det är viktigt att barnen får pröva själva, att de vågar och att de uppmuntras. "Det viktigaste är att de får trygghet så att de sedan vågar". Förskolechefen menar också att barnen får tillit till den egna förmågan genom att få pröva själva som vid maten och exempelvis att klä på sig ytterkläder. För att stödja barnen i att se sitt eget lärande har varje barn en pärm (portfolio) där deras utveckling dokumenteras. Pärmarna används flitigt tillsammans med barnen och då pratas det om barnens utveckling och lärande, uppger personalen. I den pärm som Skolinspektionen tar del av framgår tydligt ett barns utveckling inom läroplanens olika områden. Det finns också text som anknyter till förskolans läroplan. Förskolläraren uppger att det är i portfolioarbetet som barnens lärande mest syns och att barnen där kan se sitt eget lärande. Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik I intervju med arbetslaget uppger dessa att arbetet med att stödja barnens språkutveckling ses som mycket viktigt. "Vi läser mycket, sjunger o ramsar o tram-
Verksamhetsrapport 8(15) sar. Det är mycket ord". Arbetslaget uppger också att de ofta läser böcker och att det är viktigt för barnens språkutveckling. Vidare berättar arbetslaget att de använder bokstavspåsar och att barnens namn finns som ordbilder. Under observationer bekräftas att bokstavspåsar används och att barnen engagerar sig i sånger och rörelserna som hör till. Vid matborden läses dagligen olika ramsor med ord som rimmar eller där alla ord börjar på en speciell bokstav. Vid ett tillfälle då en vuxen läser en bok för några barn benämns vad som finns på bilden. "Titta, han har fått en lillebror" säger den vuxne och tillägger "precis som du [barnets namn] du har fått en lillebror och du [barnets namn] har en storebror", med betoning på lillebror och storebror. Vid samlingarna äter barnen frukt som serveras i skålar med olika färg. Barnen får välja vilken färg de vill ha och för de yngsta barnen som ännu inte kan färger anger personalen vilken färg de valt och till de äldre ställs frågan vilken färg de valt. Arbetslaget uppger i intervju att de upptäckt att inte alla barn kan färgerna så det är ett medvetet val att ha olika färg på skålarna. Under observationer noteras ett flertal tillfällen då personalen räknar antal tillsammans med barnen. Det förekommer i matsituationer såväl som i lek. Det finns också tillfällen då personalen påvisar skillnader och likheter för barnen. Vid ett tillfälle står några barn framför spegeln och den vuxne hjälper dem att stå i storleksordning och pratar om mindre och större. Arbetslaget berättar att de just nu använder sagan om Bockarna Bruce för att stimulera till matematik. Stor, mellan och liten är begrepp som förekommer i sagan liksom första, andra tredje. Vidare ger arbetslaget exempel på hur de arbetar med naturvetenskap och teknik, och som exempel nämns vatten och snö. Experiment har gjorts om vad som kan flyta och sjunka och de har tagit in snö för att se vad som händer med den inomhus. Såväl förskolechef som arbetslag uppger att personalen nyligen gått en kurs i teknik och därefter också använt detta i arbetet med barnen. Arbetslaget uppger att de nu fått mer ord för vad teknik är och nämner som exempel att skruva upp korken på ett mjölkpaket. Arbetslaget uppger att de arbetar med att stödja barnens sociala utveckling på olika sätt. "Vi sjunger mycket, det är ju socialt". "Det handlar om hur vi bemöter varandra och hur vi är mot varandra och att vi är förebilder själva". Barn som är lite tystare behöver lyftas fram, menar personalen. Vidare uppges att mindre konflikter mellan barn som inträffat kan dramatiseras av personalen och därefter diskuteras med barnen. Det är, enligt arbetslaget, viktigt med självständighet och att barnen får känna att de kan själva, och som exempel nämns att gå på
Verksamhetsrapport 9(15) toaletten. Av observationer framgår att personalen stödjer barnen i att respektera varandra. Exempelvis får de yngsta barnen röra sig vid samlingar eller att de får börja äta före de andra eftersom de är små och inte alltid kan vänta. Vid observationer noteras vidare att barnen uppmuntras till att själva ta mat och att sätta sig i sin stol vid matbordet även om det är en hög "barnstol". Det noteras att barnen dock inte får stöd i att bli självständiga när de ska ta på och av ytterkläder i samband med utevistelse. Vid observationer noteras också att det finns inslag av rörelsesånger och spontan dans till musik. Vid ett tillfälle stimuleras barnen till olika rörelser som att sitta på huk och att stå på ett ben. Personalen uppger att de har dans och rörelse en dag i veckan och att de leker exempelvis leken "kom mina små barn". Då får de gå på tå, på hälarna och så vidare. Ute är nästan allt man gör motorisk träning, menar personalen. Förskolechefen uppger att det just nu är språk och matematik som är det allra viktigaste, "språk och matte ska genomsyra hela dagen". Men alla läroplanens mål är givetvis viktiga. Vidare menar förskolechefen att naturvetenskap som ämne främst är växter ute och hållbar utveckling. Just nu arbetar personalen med väder och vind som exempelvis om regn och koppling mellan regn och val av kläder. Den sociala förmågan menar förskolechefen handlar om att exempelvis kunna vara självständig och då krävs också att material är tillgängligt, och att exempelvis kunna ta på sig själv. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten i huvudsak genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Personalen använder till stor del språklig och kommunikativ interaktion men utvecklar inte eller vidgar perspektiven i alla situationer. Till viss del stärker personalen barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. De äldre barnen stimuleras och utmanas dock inte i samma utsträckning som de yngre. Tambur- och till viss del matsituationer tas inte tillvara för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Personalen använder lek och material som verktyg för lärande. Dock är miljöerna endast till viss del innehållsrika eller inbjudande. Vidare stärker personalen barnens tillit till den egna förmågan i de flesta situationer, dock inte i tamburen vid av- och påklädning. Barnen ges stöd och stimulans i att utvecklas inom olika områden.
Verksamhs.:csvspport 10(15) 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen och hur. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3 Barnens samspel med varandra Under observationer noteras att personalen ofta uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Personalen uppmärksammar när något barn hjälper ett annat barn. Ett exempel är när ett barns mjölkglas flyttats så att barnet inte kan nå det och ett annat barn flyttar tillbaka det. "Bra att du hjälpte till där" säger personalen. Vid ett annat tillfälle ska ett barn vässa en penna men vet inte hur man gör. Personalen frågar då ett annat barn om hen kan visa hur man gör. Ytterligare tillfälle är när ett barn vill ha mycket sås på sin tallrik. Ett annat barn erbjuder sin sås och personalen bekräftar att det var snällt tänkt även om det inte behövs. I intervju uppger arbetslaget att de hela dagen stimulerar till samspel, "när vi äter så skickar vi maten och man får hjälpa sin kompis". I den lilla gruppen försöker vi jobba med att ge och ta. Arbetslaget menar också att de uppmuntrar barnen att samspela med varandra och kan uppmuntra dem att jobba tillsammans om några barn exempelvis tar fram ett pussel. När någon vuxen spelar spel med ett barn och det kommer ett annat barn "så backar man". "Vi märker att barn lär av andra barn", uppger arbetslaget och tillägger att de märkt att de äldre barnen själva inbjuder andra barn. Förskolechefens uppfattning är att personalen är medvetna om och uppmuntrar barnen att samspela med varandra. "De har så mycket tankar men det gäller också att få ut det så att det också sker". Men då behövs också, enligt förskolechefen, miljöer som gör det möjligt att samspela med sina kompisar som till exempel rikare material och stimulerande lekhörnor. Personalens samspel med barnen Vid observationer noteras att personalen finns nära barnen, oftast på golvet, och är engagerade i det barnen gör. Vid samlingar samspelar personalen ge- 3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, L (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.
Verkssyrnhetsrap7:Dr:: 11(15) nom olika aktiviteter med barnen. Även vid lekar då personal deltar i barnens lek pågår ett samspel. Det observeras också tillfällen där en vuxen och ett barn sitter tillsammans och engagerat tittar i en bok. I tambursituationer förekommer sällan samspel med barnen. Personalen hjälper oftast ett barn i taget med kläder och uppmanar samtidigt andra bann att hämta och/eller ta på kläder eller stövlar. Med något undantag pågår inget samspel mellan det barn som kläs på och den vuxne. Samspelet med barnen kan alltid bli bättre, uppger arbetslaget. Det krävs tid att sitta med barnen och det är alltid något som "pockar på". Förskolläraren uppger i intervju att samspel med barnen pågår hela dagen. Vid samling är det samspel med hela gruppen. "Det genomsyrar allt vi gör, samspelet i gruppen finns ju hela dagen", menar förskolläraren. Förskolechefen menar att det finns en vilja hos personalen att ha en bra verksamhet och kan se att det finns moment som bygger på att barn samspelar med varandra och personalen samspelar med barnen. Enligt förskolechefen är det nödvändigt att ha ett samspel för att veta "vart vi ska". Personalen är måna om att lyssna in var barnen befinner sig för att kunna åstadkomma samspelet, enligt förskolechefen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas. Personalen uppmuntrar barnen till samspel med varandra och engagerar sig, med undantag av tambursituationen, i interaktionen med både det enskilda barnet och med barngruppen. 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.
Verks= 12 (15) Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att barnen upplever det roligt och meningsfullt Arbetslaget uppger att de är medvetna om förskollärarnas ansvar men gör "allt tillsammans" oavsett om de är förskollärare eller barnskötare. Alla genomför utvecklingssamtal och samtalen förbereds tillsammans. "Vi gör ingen sån skillnad". Vid den pedagogiska planeringen sitter alla tillsammans och diskuterar men "det uttalade ansvaret kanske inte märks", "vi godkänner allt tillsammans". Arbetslaget menar att det är bra att alla är lika delaktiga, "det blir ju mer och mer som läggs på förskollärare". En av förskollärarna uppger i den enskilda intervjun att ansvaret blivit tydligare i läroplanen "nu är det klart och tydligt vad jag ska göra". Enligt arbetslaget har förskolechefen nämnt för dem vad som står i läroplanen om förskollärarnas ansvar. Det är, enligt arbetslaget, inget som förskolechefen pratat om tidigare. Av intervjun framgår att förskolechefen inte fullt ut tydliggjort för arbetslaget vad detta ansvar innebär. Förskolläraren som intervjuas enskilt har uppfattningen att barnen har roligt och att de trivs. Just nu diskuteras dock om vistelsen är meningsfull för de äldsta barnen. Det är många yngre barn, och enligt förskolläraren utmanas inte de äldre barnen tillräckligt, "vi tappar de stora". Arbetslaget uttrycker vid flera tillfällen under intervjun att barnen har roligt och att de exempelvis tycker om samlingar. Vid observationer noteras att barnen verkar ha roligt i förskolan och några barn kan också verbalt uttrycka detta. Något barn kan utifrån sin pärm (portfolio) beskriva för inspektörerna vad hen lärt sig i förskolan. Vid samlingar är barnen engagerade och vid observationer noteras att de med stor glädje sjunger tillsammans. Det finns dock situationer då barnen uppvisar en osäkerhet och inte verkar veta vad de ska göra eller vad som kan hända. Det gäller främst när aktiviteter och rutiner påbörjas eller avslutas. Vid observationer noteras exempelvis att samlingar påbörjas utan att alla barn förstått att de ska ha samling och kommit in i rummet. Samlingar upplöses också oftast utan något tydligt avslut. Arbetslagets samarbete Arbetslaget uppfattar sig själva som ett fungerande arbetslag och menar att genom att de är bra på olika saker kompletterar de varandra. I intervju med förskolläraren framkommer att det finns skillnader mellan olika personal i arbetslaget. Någon är mer praktisk och tycker om att "göra" saker medan någon annan är mer teoretisk. Förskolechefens uppfattning är att alla i arbetslaget tänker på samma sätt avseende hur de ska agera gentemot barnen. Däremot, uppger förskolechefen, kan själva utförandet variera. Det kan bero på att de inte alltid hunnit prata igenom
VerksannhetsrE_Lop,c7: 13(15) allt riktigt. Enligt förskolechefen är de olika personer men alla har glädje i det de gör, vilket också kan konstateras vid observationer. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskollärarna tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande. Arbetet genomförs utifrån riktlinjerna i läroplanen även om det inte tydliggjorts fullt ut vad förskollärarens ansvar innebär utifrån riktlinjerna. Barnen stimuleras och utmanas och de har roligt i förskolan. 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. I intervju med förskolechefen framkommer att verksamheten följs upp genom att hon tar del av den pedagogiska planeringen. Det finns också en rutin att personalen kontinuerligt skickar uppföljning av den lokala arbetsplanen till förskolechefen. En rutin med reflektionsprotokoll och skriftlig uppföljning är nyligen påbörjad. Uppföljning sker också genom barnkonferenser där varje barns utveckling tas upp, enligt förskolechefen. "Var är vi"?, "Vad gör vi"? och "Vad behöver vi göra"? är frågor som då ställs. Vidare sitter förskolechefen ibland med personalen på deras planeringstid för att diskutera vad som anges i läroplanen. Det framkommer vidare att förskolechefen uppfattar att miljö och material på avdelningen är sparsam, "de är sparsmakade inne på Pluto", men säger samtidigt att personalen kan motivera sitt val och har en tanke med att det ser ut som det gör. Enligt förskolechefen behöver dock materialet vara mer tillgängligt för barnen. Avseende förskollärares ansvar menar förskolechefen att alla deltagit i allt oavsett vilken utbildning de har, bland annat för att alla ska känna sig delaktiga. Förskolechefen uppger att förskollärarna är väl medvetna om att det är de som har det pedagogiska ansvaret, "det har vi pratat om". Förskolechefen menar att det går att se att förskollärare tar ansvar genom att de vid diskussioner kan vara eftertänksamma och relatera till läroplanens mål. Arbetslaget bekräftar att förskolechefen följer upp att personalen arbetar utifrån målen genom att ta del av de pedagogiska planeringarna och att de får respons med frågor att tänka kring och arbeta vidare med. Deras uppfattning är att förskolechefen vet vad som händer i verksamheten. Förskolechefen har också resultat- och utvecklingssamtal med personalen som, enligt dem själva, är ut-
Vevksa inntsra77c)i-: 14(15) vecklande. Arbetslaget bekräftar också att barnkonferenser genomförs och att förskolechefen tar upp frågor kring lär-miljön. Förskolläraren uppger i intervju att förskolechefen följer upp främst utifrån målen i läroplanen och inte så mycket utifrån det ansvar förskolläraren har enligt riktlinjerna. Av den dokumentation som lämnats inför besöket framgår att arbetet följs upp inom bland annat social utveckling, språk och kommunikation samt naturvetenskap och teknik. Det framgår också hur förskolechefen skriftligen ställer frågor som utmanar personalen att fundera vidare kring sitt arbete. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner och utifrån dess riktlinjer. Förskolechefen tar dock inte ansvar fullt ut för att lärandemiljön är utformad så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.
Verksamhetsra 15 (15) Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolechefen och förskollärarna tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan för att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.