ionerk Dnr 400-2016211 Grantomta Montessoristiftelse Värmdö ordförande@grantomta.se efter kva tetsgrans vnbio av förs 'w ens arbete med matematik, naturvetenskap och tekdk vd Grantomta Montess riförs wb, huvudman Grantomta MontessorMfte se Värmdö [inspektionen. Box 2320, 403 15 Göteborg. Telefon: 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se
1(13) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska hur förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Grantomta Montessoriförskola i Värmdö kommun, med Grantomta Montessoristiftelse som huvudman ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webloplats: https://skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/kvalitetsgranskning/skolinspektionen-granskar-kvaliteten/forskolans-arbete-med-matematik-naturvetenskap-och-teknik/. Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte Grantomta Montessoriförskola, avdelningen Björken den 7-8 december 2016. Besöket genomfördes av Sebastian Thimfors och Lotta Andersson Damberg. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats från besöket på avdelningen Björken.
2(13) I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik visar att personalen på avdelningen Björken på ett medvetet sätt stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom de granskande områdena. Detta sker framförallt i de planerade och strukturerade aktiviteterna, då den fria leken och rutinsituationer inte alltid tas tillvara för ett lärande. Den innehållsrika och inbjudande miljön är utformad på ett medvetet sätt och personalen använder både miljö och material i syfte att stimulera barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Miljö och material används framförallt medvetet i det så kallade arbetsrummet med montessorimaterial. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik dokumenteras, följs upp och analyseras av både personal och förskolechef. Personalen använder även sin kunskap om barnens erfarenheter och intresse för att stödja och utmana dem i deras lärande. Dock har förskolechefen inte tydliggjort och förankrat förskollärarens ansvar för respektive avdelning och hur detta organiseras i praktiken. Detta innebär att förskolläraren inte fullt ut kan ta ansvar för att genomföra, följa upp och utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik, i enlighet med läroplanens riktlinjer.
_ 3(13) Utvecklingsområden syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik behöver utvecklas så att även den fria leken och rutinsituationer tas tillvara för att stimulera och utmana barnens lärande. Detta så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet i den pedagogiska verksamheten. 3 Förskolechefen behöver tydliggöra och förankra förskollärarens ansvar för respektive avdelning samt ge förutsättningar för förskolläraren att fullt ut kunna ta sitt ansvar i enlighet med läroplanens riktlinjer.
4(13) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 13 mars 2017, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga aystärnuingspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 13 oktober 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmarmen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Stockholmsavdelningen, Box 23069, 104 35 Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (drur 400-2016:211) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredare Lotta Andersson Damberg deltagit. På Skolinspektionens vägnar abriel Brandström Enhetschef Setas an himfors Utredare
5(13) Bakgrundsuppgifter om Grantomta Montessoriförskola Grantomta Montessoriförskola är en enskild förskola belägen i Värmdö kommun. Förskolan har sex avdelningar med sammanlagt 96 barn i åldersindelade barngrupper. Grantomta Montessoriförskola utgår i sitt arbete från Montessoripedagogikens' grunder, samt arbetar och är certifierade inom Grön Flagg2. Skolinspektionen har besökt avdelningen Björken med 17 barn i åldrarna 3-4 år. På avdelningen arbetar en utbildad montessoripedagog3 samt två barnskötare. En av bamskötarna är utbildad montessoriassistent medan den andra bamskötaren är utbildad dramapedagog. Eftersom avdelningen Björken inte har någon legitimerad förskollärare, har en förskollärare från en annan avdelning förskolläraransvaret för avdelningen. Förskolan leds av en rektor tillika förskolechef som även ansvarar för Grantomta Montessoriskola. I ledningen av förskolan har förskolechefen stöd av en biträdande förskolechef. Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Förskolechefen uppger i intervjun att förskolans verksamhet inom matematik skattats lågt av vårdnadshavama i den senaste brukarenkäten. Förskolan har Montessoripedagogiken bygger på de sex grundläggande principerna, förberedd miljö, frihet/ansvar, individualisering/samarbete, hjälp till självhjälp, konkretion/motorik och helhets/fredstanke. 2 Grön Flagg är ett program från Stiftelsen" Håll Sverige Rent" som handlar om hållbar utveckling. Inom programmet med Grön Flagg ingår pedagogiskt material samt att de som använder programmet måste vara certifierade. 3 En montessoriassistent är en barnskötare som utbildat sig inom montessoripedagogikens grunder.
6(13) därför lyft upp matematik som ett prioriterat målområde under detta läsår. Vidare berättar förskolechefen att förskolan inom matematikområdet utgår från en bok om matematik. Boken fungerar även som ett stödmaterial för personalen i deras arbete med matematik. Detta för att synliggöra och medvetandegöra personalen om hur matematiken kommer in i den dagliga verksamheten. I övrigt nämner förskolechefen att förskolans personal arbetar med exempelvis sagor kopplade till matematik, bygg och- konstruktion, bygga olika mönster samt att personalen använder matematiska begrepp i vardagen. Arbetslaget berättar i intervjun att de arbetar mycket med matematik i den dagliga verksamheten året om, men att det blir extra mycket nu när det är ett prioriterat tema. De nämner att de nu bland annat arbetar med en julkalender där barnen varje dag får olika matteu-ppdrag och att de i samlingen tränar lägesord, begrepp, olika former och problemlösningar. Vid rutinsituationer såsom lunch, fruktstund och i hallen uppger arbetslaget att de räknar och benämner matematiska begrepp som hel/halv/fjärdedel, första/andra/tredje samt olika lägesord. Arbetslaget framhåller att det är en uknaning att inte förbise matematiken som finns i vardagen. Skolinspektionen observerar under besöksdagama att matematik förekommer i många olika sammanhang och då framförallt i de planerade och strukturerade aktiviteterna. Personalen erbjuder och tar vara på olika aktiviteter för att stimulera och utmana barnens matematiska utveckling. Detta genom att personalen i de olika aktiviteterna erbjuder barnen möjligheter att utveckla sin förståelse för mängder, antal, mått, siffror, ordning och prepositioner. Ett exempel är när ett barn under en samling öppnar lucka nr 7 på avdelningens adventskalender. På luckan har personalen skrivit ett brev med ett uppdrag, som läses högt av personalen. Barnen får i uppdrag att göra former med sina kroppar. Först pratar personalen och barnen om vilka former som de kan och kommer fram till bland annat cirkel, rektangel, fyrkant/kvadrat och triangel/trekant. Barnen får sedan försöka forma olika former med sina kroppar. Efter detta fortsätter samlingen genom att personalen och barnen diskuterar olika former utifrån konkret
7(13) material. Personalen ställer sedan frågor kring materialet såsom hur många kanter har den här? och resonerar sedan tillsammans om skillnader och likheter mellan olika former och antal kanter. Under andra tillfällen som Skolinspektionen observerar som fri lek inne, tambur och matsituation, så sker få samtal kopplat till att utveckla barnens matematiska förmåga. I dessa situationer handlar samtalen mest om prepositioner såsom framför, bredvid, under, på och bakom. Naturvetenskap Förskolechefen berättar i intervjun att de på förskolan försöker tydliggöra området naturvetenskap genom att arbeta med Grön flagg. I arbetet med Grön flagg ingår mycket naturvetenskap uppger förskolechefen och beskriver att personalen på förskolan arbetar med exempelvis allemansrätten och omtanke om natur och miljö. Personalen har även arbetat med återvirmingsmaterial, återvinning, odla, källsortera och med materialet "Mulle" och "Hitta Vilse". Arbetslaget bekräftar förskolechefens utsaga att naturvetenskapen kommer in mycket i deras arbete med Grön flagg. De berättar att de tillsammans med barnen bland annat diskuterat djur, växter, natur, sopsortering, vattnets kretslopp och årstider. Till exempel har de pratat om vad som händer i skogen på hösten, vart fåglarna tar vägen, var maten kommer ifrån, vilka djur som Sover och vilka som är vakna på vintern. Arbetslaget beskriver också hur de arbetat med experiment kopplade till naturvetenskap. De nämner exempel som vattenexperiment med flyta/sjunka, kallt/ljummet och varm vatten samt att de har utforskat återvirmingsmaterial, dimma, förmultning och lufttrycket i en ballong. Skolinspektionens observationer visar att personalen stimulerar och utmanar barnens intresse för naturvetenskap framförallt i de planerade och strukturerade aktiviteterna. Till exempel sker detta i det så kallade "arbetsrummet" med montessorimaterial. Personalen uppmuntrar och stödjer barnen att utforska och reflektera om naturvetenskapliga processer. Men även kring materialet som används kopplat till naturvetenskap. Vid flera tillfällen noterar Skolinspektionen hur barn och personal undersöker olika fenomen som exempelvis flytkraft, fart och fiktion. Fart och friktion undersöks genom att barn och personal i en samling rullar bollar och en bil i två olika långa rör. Personalen ställer frågor till
8(13) barnen såsom, vad tror ni att det är som påverkar att sakerna rullar igenom, rullar bilen igenom om jag håller röret rakt och varför tror ni bilen rullar? Personalen ger barnen möjlighet att resonera, prova och komma med olika teorier kring fart och friktion, som de sedan tillsammans förklarar. Momentet avslutas genom att de provar hur accelerationen och farten förändras om de ändrar lutningen på de olika rören. Under andra tillfällen som Skolinspektionen observerar som fri lek inne, tambur och matsituation, så sker få samtal kopplat till att utveckla barnens förmågor inom naturvetenskap. Ett exempel som Skolinspektionen noterar är under en matsituation då en personal förklarar att dagens lunch är vegetariskt. För att sedan föra ett kortare resonemang vad vegetarisk mat innebär. Teknik Förskolechefen beskriver i intervjun att personalen i den dagliga verksamheten arbetar med teknik genom exempelvis skapande, experiment och i arbetet med förskolans tekniklådor. Vidare berättar förskolechefen att det i arbetet med teknik är viktigt att prata med barnen om vad teknik egentligen är. Till exempel när man arbetar med material som magneter, plus-plus, lego och klossar. Arbetslaget ger under intervju flera olika exempel på hur de arbetar med teknik. De berättar bland annat hur de låter barnen utforska hur enkel teknik fungerar när de i den dagliga verksamheten diskuterar hur olika material fungerar. Till exempel har de pratat om muttrar, skruvar, magneter, blixtlås och bestick samt deras olika funktioner. Arbetslaget beskriver också hur de erbjuder barnen möjlighet att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker och material. Ett exempel är när de tillsammans med barnen nyligen byggde en egen "kulbana" av återvirmingsmaterial som petflaskor, kartong och tejp. Efter att bygget var klart berättar arbetslaget hur de testade "kulbanan" genom att barnen en i taget fick stoppa ner en kula och följa kulans väg genom banan, för att sedan diskutera hur banan fungerade. Arbetslaget uppger trots detta att de kan bli bättre på att benämna vad som faktiskt är teknik i den dagliga verksamheten. Observationerna visar att personalen erbjuder barnen rika möjligheter att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,
9(13) material och redskap. Dock sker detta framförallt i de planerade och strukturerade aktiviteterna. Till exempel under ett av förskolans så kallade "arbetspass" i "arbetsrummet" med montessorimaterial. Under Skolinspektionens observationer undersöker, resonerar och provar barn och personal hur enklare teknik fungerar. Detta med hjälp av exempelvis en juicepress, rivjärn, visp, pipetter, skruvar/muttrar och olika konstruktionsmaterial. Ett annat exempel är när en personal och en mindre grupp barn tillsammans spelar in olika fordonsljud på lärplattan. De lyssnar sedan tillsammans på de inspelade ljuden och samtalar om hur det låter när de spelar upp ljuden från lärplattan. Personalen förklarar sedan att alla barn ska få spela in ljud på lärplattan, så att det till slut låter som trafik. Under andra tillfällen som Skolinspektionen observerar som fri lek inne, hall och matsituation, så sker få samtal kopplat till att utveckla barnens förmågor inom teknik. Miljö och material Grantomta Montessoriförskola består av en fristående byggnad i anslutning till Grantomta Montessoriskola. Förskolan har en stor och öppen gård som är gemensam för hela förskolan, där vissa delar av gården delas med skolan. Gården består bland annat av sandlådor, rutschkanor, gungor, klätterställningar, odlingslådor och inrymmer även ett skogsparti. I inomhusmiljön har avdelning Björken tillgång till fyra rum i varierande storlekar. Rummen i förskolan har utformats och används för olika aktiviteter såsom skapande, bygg- och konstruktion, rollek, spel, pussel, bokläsning och samling. Ett av dessa rum är även ett "arbetsrum", som är utformat utifrån montessoripedagogikens tankar kring miljö och material. Samtliga intervjugrupper är överens om att förskolechefen tar ett ansvar för utformningen av förskolans miljö och material. Detta genom att förskolechefen med hjälp av den biträdande förskolechefen ser till att kvalitén på förskolans miljö och material är likvärdig på samtliga avdelningar. Vidare beskriver arbetslaget att de utformat innemiljön utifrån att testa vad barnen är intresserade
10 (13) av. De beskriver vidare att de förändrar miljön hela tiden utifrån vad barnen visar intresse för. De framhåller också att miljön ska vara tydlig för barnen och att varje ämne har sin plats. Arbetslaget berättar att de till exempel har gjort en hylla för naturvetenskap, med material såsom bildkort, böcker och en naturlåda, men att även materialet inom matematik och teknik har tydliga platser i miljön. Arbetslaget ger i intervjun exempel på hur de använder miljö och material för att stimulera och utmana barnen inom de granskade områdena. De beskriver att de först har en introduktion av materialet innan barnen själva använder det och då framförallt montessorimaterialet. Om barnen behöver hjälp med materialet så diskuterar de tillsammans om hur de kan hitta en lösning och komma vidare. Under observationerna noterar Skolinspektionen att det i miljön finns ett stort och varierat utbud av material, som stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Exempelvis finns det olika typer av material för bygg- och konstruktion, material för att undersöka och experimentera samt rikligt med material för matematikaktiviteter. I samtliga av avdelningens rum är materialet tillgängligt, exponerat och inbjudande för barnen. På väggarna finns pedagogiskt material, bland annat siffror, julkalender, klockor, barnens alster och årstidsbilder. Under observationerna samtalar och resonerar personalen ofta kring de olika material som används, dess funktioner och deras kopplingar till matematik, naturvetenskap och teknik. Dock noterar Skolinspektionen att detta framförallt sker i de planerade och strukturerade aktiviteterna i det så kallade arbetsrummet med montessorimaterial. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering Skolinspektionen har inför granskningen tagit del av dokument som förskolechefen har skickat hi. Av den dokumentation som inkommit framgår att både personal och förskolechef utgår från ett gemensamt årshjul, en verksamhetsplan, brukarenkäten och mallar i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet inom de granskade områdena. 1 årshjulet för läsåret 2016/2017 beskrivs under vilka perioder matematik, naturvetenskap och teknik planeras, utvärderas och
S9slut 11(13) följs upp. Efter varje läsår utvärderas förskolans verksamhet i sin helhet av förskolechefen och utmynnar sedan i en kvalitetsanalys. Denna kvalitetsanalys beskriver förskolans resultat och måluppfyllelse, analyser av resultatet samt vilka åtgärder förskolan kommer att vidta för att utveckla verksamheten. intervjuer bekräftar samtliga intervjugrupper hur de enligt ovan arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet inom de granskade områdena, samt att förskolan lyft matematik som ett prioriterat målområde under detta läsår. Detta efter en analys av brukarenkäten som visat att området matematik skattats lågt av vårdnadshavarna. Enligt förskolechef och arbetslaget sker avstärrmingar löpande under året. Detta sker bland annat vid pedagogiska möten, arbetslagsträffar, måndagsmöten och utvecklingsmöten. Det är under dessa forum som förskolechef och personal träffas för att planera och följa upp sin verksamhet inom de granskade områdena. När det gäller arbetet med att följa upp och utvärdera barnens förändrade kunnande inom målområdena matematik, naturvetenskap och teknik berättar arbetslaget att de fotar och filmar med lärplattan. Detta används sedan till bland annat dokumentationsväggen i hallen som är kopplade till läroplansmålen, men även till barnens egna portfoliepärmar. Förskolan har även en verksamhetslogg på sitt intranät, där vårdnadshavarna och förskolechefen tar ta del av verksamheten och hur den kopplas till läroplanen. Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar Den besökta avdelningen har ingen legitimerad förskollärare i arbetslaget, utan det är en legitimerad förskollärare på en annan avdelning som har det övergripande ansvaret för avdelningen. Den intervjuade förskolläraren och arbetslaget uppger samstämmigt att de är medvetna om att det är förskolläraren som, enligt styrdokumenten har det pedagogiska ansvaret för undervisningen inom matematik, naturvetenskap och teknik. Men att det i praktiken är avdelningens montessoripedagog som tar det största ansvaret för avdelningens pedagogiska verksamhet. Förskolläraren berättar att hon och förskolans andra förskollärare
12 (13) är ansvariga för verksamhetens samtliga sex avdelningar och att hon i detta ansvarar för fyra avdelningar. Vidare uppger både förskolläraren och arbetslaget att förskolechefen inte har tydliggjort och inte heller förankrat förskolläraransvaret för respektive avdelning och hur detta ska organiseras. Förskolläraren uttrycker att det inte finns några uttalade strukturer eller tidsmässiga förutsättningar för att ta förskolläraransvaret fullt. Den intervjuade förskolläraren beskriver att hon ändå försöker ta förskolläraransvaret på den besökta avdelningen. Detta genom att bidra med sin kompetens inom de granskade områdena under förskolans gemensamma mötesformer. I dessa möten försöker hon stödja personalen och finnas tillgänglig för samtal och diskussioner om matematik, naturvetenskap, teknik och läroplansmålen. Arbetslaget och förskolläraren är överens om att de har fått stöd av förskolechefen i att följa upp verksamheten inom de granskade områdena. De har även erbjudits intern kompetensutveckling under förskolans kvällsmöten. Till exempel har de tagit del av forskning, stödmaterial och även skapat eget material kopplat till de granskade områdena. Avslutningsvis uttrycker förskolläraren att det utifrån de förutsättningar som ges i dagsläget är svårt att ta förskolläraransvaret fullt ut med att följa upp och utveckla den pedagogiska verksamheten. Förskolechefs ansvar Förskolechefen beskriver i intervjun hur hon skapar förutsättningar för förskolans personal att bedriva och utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Bland annat bekräftar förskolechefen personalens utsaga att de erbjudits intern kompetensutveckling kopplat till de granskade områdena. Men att de även diskuterar matematik, naturvetenskap och teknik under förskolans gemensamma mötesformer, där förskolechefen kontinuerligt deltar. Utöver detta har personalen både gemensam och individuell planeringstid. samtliga intervjuer uppges att personalen får stöd för att kunna följa upp verksamheten i enlighet med läroplanen. Enligt förskolechefen är förskolans pedagogiska arbete med matematik, naturvetenskap och teknik tydliggjort i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Vidare berättar förskolechefen att den ansvarige förskolläraren får stöd av den biträdande förskolechefen i sitt förskolläraruppdrag under förskolans olika mötesformer. -i_ övrigt har förskolläraren
13 (13) två timmar extra planeringstid för att stödja de andra avdelningarna i det pedagogiska arbetet och finns behovet så kan tiden utökas. Förskolechefen uttrycker i intervjun att hon är medveten om att förskollärartätheten är låg och att det är tungt för förskollärarna att fullt ut ta det övergripande ansvaret för den pedagogiska verksamheten.