Förstudie Väg 1757, gång- och cykelväg på delen Sjömarken - Sandared. Borås Stad, Västra Götalands län Beslutshandling Objekt:

Förstudie Väg 1757, gång- och cykelväg på delen Sjömarken - Sandared Borås Stad, Västra Götalands län Beslutshandling 2010-07-06 Objekt: 85437750

Projektorganisation Upprättad för Trafikverket av Magnus Stenberg Konsult WSP: Pia Sartorius Bo Näverbrant Malin Nilsson Viveca Karlsson Linda Björviken Kerstin Holmberg Fredrik Forslund Projektledare Uppdragsledning, trafik Trafik, kostnadsbedömning Trafik Trafik Landskap, miljö Landskap, miljö Geoteknik

Innehållsförteckning 1. Beslut, Vägverket 2. Beslut om betydande miljöpåverkan, Länsstyrelsen 3. Förslagshandling

Väg 1757, gång- och cykelväg på delen Sjömarken - Sandared Borås Stad, Västra Götalands län Förslagshandling Förstudie Objektnr: 85437750 2010-02-26

Projektorganisation Upprättad för Vägverket av Magnus Stenberg Konsult WSP: Pia Sartorius Bo Näverbrant Malin Nilsson Viveca Karlsson Linda Björviken Kerstin Holmberg Fredrik Forslund Projektledare Uppdragsledning, trafik Trafik, kostnadsbedömning Trafik Trafik Landskap, miljö Landskap, miljö Geoteknik

1. Sammanfattning...2 2. Bakgrund...4 2.1. Syfte... 4 2.2. Brister och problem... 5 2.3. Aktualitet... 5 2.4. Tidigare utredningar och beslut... 5 2.5. Avgränsningar... 5 2.6. Mål... 6 2.7. Vägplaneringsprocessen... 7 3. Förutsättningar och funktionsanalys...8 3.1. Markanvändning... 8 3.2. Planer... 8 3.3. Väg och trafik... 8 3.4. Övrig infrastruktur... 12 3.5. Miljö... 13 3.6. Byggnadstekniska förutsättningar... 15 4. Analys och projektmål...16 5. Åtgärder...17 5.1. Fyrstegsprincipen... 17 5.2. Tänkbara åtgärder... 18 6. Effekter och konsekvenser...21 6.1. Väg och trafik... 21 6.2. Miljö... 21 6.3. Fastighetsintrång... 22 6.4. Kostnader... 22 7. Samråd...23 7.1. Samrådsredogörelse... 23 7.2. Sammanställning av yttranden med kommentarer... 24 8. Måluppfyllelse...27 9. Väghållningsmyndighetens beslut...27 10. Fortsatt arbete...27 11. Referenser...28

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie 1. Sammanfattning Bakgrund Syftet med denna förstudie är att utreda möjligheterna att anlägga en gång- och cykelväg längs väg 1757 (Göteborgsvägen/Boråsvägen), sträckan Sandared Sjömarken (1,8 km). Idag finns ingen gångoch cykelväg längs sträckan, vilket gör att oskyddade trafikanter är hänvisade till att röra sig i blandtrafik. Detta är både ett trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem för denna trafikantgrupp. Förutsättningar och funktionsanalys Längs nästan hela utredningssträckan går ett järnvägsspår parallellt med Göteborgsvägens norra sida. I Sjömarken passerar järnvägen över Göteborgsvägen på en järnvägsbro, och strax öster om Sandared går vägen på en bro över järnvägen. Hastighetsbegränsningen på vägen är i huvudsak 70 km/h, men inne i Sjömarken och Sandared är högsta tillåtna hastighet 50 km/h. Vägbredden varierar kraftigt längs utredningssträckan. 2004 uppmättes årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) till 5 700 fordon/dygn med en andel av tung trafik på 6 %. Under perioden 2004-2008 rapporterades fem trafikolyckor ha inträffat på sträckan. Trafiksäkerheten är låg för de oskyddade trafikanter som vill ta sig utmed Göteborgsvägen mellan Sjömarken och Sandared. Hastigheterna är höga och vägen trafikeras av relativt mycket trafik. Utanför tätorten saknas trottoarer längs sträckan och bilisterna håller en relativt hög fart. För cyklister innebär vägutformningen att de är hänvisade till att röra sig i blandtrafik. Trafikmiljön vid Nya Zeelandsvägens anslutning har låg säkerhet då vägen ansluter Göteborgsvägen i en mycket skarp vinkel och dessutom lutar kraftigt. Åtgärder För att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter föreslås att en gc-väg anläggs utmed Göteborgsvägens norra sida. Anledningen till att denna sträckning valts är att ett så stort antal boende som möjligt ska slippa korsa vägen för att komma till gc-vägen. Dessutom ligger befintliga gc-vägar på den norra sidan av vägen. En hastighetssänkning från 70 km/h till 50 km/h föreslås även. Föreslagen sträckning av ny gc-väg 2

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie Under järnvägsbron föreslås gc-vägen läggas mellan slänten och de västra bropelarna. Utrymmet är litet och slänten relativt brant, vilket gör att en stödmur krävs. Väster om bron är utrymmet mycket begränsat. En del av slänten föreslås utnyttjas till gc-väg. Även här behövs en stödmur. Längre västerut utnyttjas befintlig uppställningsplats till gc-väg. Väster om detta parti, kring anslutningen med Nya Zeelandsvägen, är avståndet mellan väg och järnväg så smalt och ett intrång i järnvägsbanken ska undvikas. Därför föreslås att gc-vägen läggs i befintlig körbanekant och ges en bredd på 2,5-3 meter. Avgränsningen mot körbanan utförs med gcm-stöd eller kantsten. Vägen förskjuts åt söder, mot strandkanten där en fyllning görs. Väganslutningen till Nya Zeelandsvägen föreslås stängas för biltrafik, då denna utgör en trafikfara. Dock bör anslutningen hållas öppen för oskyddade trafikanter. Ca 200 meter öster om korsningen med Sjöhagsvägen är det möjligt att lägga gc-vägen utmed befintlig väg. Just i anslutning till korsningen bör dock gc-vägen förskjutas något mot söder, då sikten annars blir skymd mellan tunneln och gc-vägen. Gc-överfarten över Sjöhagsvägen föreslås göras förhöjd för att öka säkerheten vid passagen. Gc-passagen över järnvägen i västra delen av utredningsområdet föreslås ske via en separat bro som anläggs i ett gammalt broläge ca 70 meter öster om befintlig vägbro. Gc-vägen kan sedan fortsätta på en mindre lokalväg tills denna ansluter till Boråsvägen. Effekter och konsekvenser En utbyggnad av en gc-väg längs Göteborgsvägen/Boråsvägen skulle förbättra både framkomligheten och trafiksäkerheten avsevärt för de oskyddade trafikanter som önskar ta sig mellan Sjömarken och Sandared. Pendlingsmöjligheterna ökar även för cyklister som vill ta sig mot Borås eller Bollebygd. Avsmalningen av vägen genom Sjömarken som blir en följd av anläggandet av gc-vägen, innebär ökad trafiksäkerhet, då en smalare väg ofta medför att bilisterna håller en lägre hastighet. En stängning av anslutningen till Nya Zeelandsvägen för biltrafik medför ökad trafiksäkerhet men försämrar tillgängligheten till bostadsområdet norr om järnvägen något. Efter utbyggnad kommer vägrummet att bli bredare. Förutsatt att utbyggnaden görs med omsorg om detaljerna kommer ombyggnaden att innebära ett lyft för vägmiljön. En del av trädridån längs vägen kommer att försvinna, både längs vattnet och vid de båda broarna. Ur naturmiljösynpunkt kommer föreslagen utbyggnad att innebära en störning främst i byggskedet. Kostnader Anläggningskostnaden bedöms bli ca 8,7 miljoner kronor inkl produktionsstöd. 3

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie 2. Bakgrund 2.1. Syfte Syftet med denna förstudie är att utreda möjligheterna att anlägga en gång- och cykelväg längs väg 1757 (Göteborgsvägen/Boråsvägen), sträckan Sandared - Sjömarken. Vägsträckan ligger väster om Borås och är ca 1,8 km. Den färdiga förstudien skall utgöra en bra plattform inför fortsatta utredningar genom att: o Skapa möjligheter till samråd, information och förankring o Ge en bild av de behov och problem som finns o Beskriva viktiga värden och kvaliteter i området o Utarbeta mål för det fortsatta arbetet o Beskriva tänkbara åtgärder och ge förslag på lösningar o Vara ett underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Syftet med att anlägga ett parallellt stråk för oskyddade trafikanter på den aktuella sträckan är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten för både fotgängare, cyklister och bilister. Orienteringskarta 4

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie 2.2. Brister och problem Idag finns ingen gång- och cykelväg längs sträckan, vilket gör att oskyddade trafikanter är hänvisade till att röra sig i blandtrafik om de önskar att ta sig mellan Sjömarken och Sandared. Detta är både ett trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem för denna trafikantgrupp. 2.3. Aktualitet Extra anslag har tillförts Borås gatunämnd för att bygga ut gc-vägar i Borås ytterkommundelar. Länken Sandared - Sjömarken är en av tre sträckningar som är prioriterade. Borås Stad finansierar bygghandling och produktion. Gc-vägen planeras att byggas år 2010. 2.4. Tidigare utredningar och beslut Utredningen: Borås ytterkommundelar, Förslag till gång- och cykelvägar antogs i Borås Gatunämnd 1997. I denna ingår den aktuella sträckan som prioriterad för utbyggnad av en gc-väg. Denna kompletterar gcm-planen (gång, cykel, moped) för centralorten som upprättades 1987 och reviderades 2001. 2.5. Avgränsningar Den geografiska avgränsningen längs väg 1757 (Göteborgsvägen) utgörs av väg 1761 (Alingsåsvägen) i Sjömarken och Morkullevägen i Sandared. Utredningsområde 5

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie 2.6. Mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål, som antogs 2008, är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktionsmål - tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Regionala mål Det goda livet Den regionala utvecklingen för Västra Götaland har sin utgångspunkt i visionen Det goda livet som antogs av Västra Götalandsregionens fullmäktige år 2005. Ett av fem fokusområden är: Infrastruktur och kommunikationer med hög standard Viktiga inslag i visionen är: o Internationellt transportnav o En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur o Kollektivtrafik för en gemensam region o IT-region i internationell tätposition Miljömål För Västra Götalands län finns 16 miljömål formulerade av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Dessa miljömål utgår från av riksdagen beslutade nationella miljömål. Under målet God bebyggd miljö är främst ett delmål relevant för projektet; Planering för en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter. Lokala mål ÖP06 I Översiktsplanen för Borås kommun, ÖP06, finns samhällsbyggnadsmål och spelregler för en hållbar utveckling för kommunen. Syftet är att bidra till Agenda 21:s vision om en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Följande punkter är relevanta för detta projekt: Samhällsbyggnadsmål: Trygga, säkra och långsiktigt hållbara transporter. Spelregler för en hållbar utveckling: Vägar, järnvägar och annan infrastruktur o Möjligheterna att bygga ut planerade större vägar, järnvägar eller annan infrastruktur går före annan markanvändning. o För att hushålla med resurser ska planeringen inom tätorterna utgå från att befintligt gatu- och ledningsnät utnyttjas. o Prioritera de gående och cyklandes säkerhet. o Prioritera bussarnas framkomlighet. o Beakta transportvägar för farligt gods. o Minska vägnätets barriäreffekter. 6

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie Miljömål: Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen är 14 aktuella för Borås. Dessa har delats in i 6 avsnitt (där det lokala målet kunskap har tillkommit): Kunskap Energi och trafik Natur Vatten En säker livsmiljö God bebyggd miljö Vad gäller ny gc-väg Sjömarken-Sandared är främst två avsnitt aktuella; Energi och trafik och God bebyggd miljö. Under avsnittet Energi och trafik konstateras att trafiken är den dominerande källan till luftföroreningar i kommunen. Som ett delmål ska exempelvis utsläppen, per invånare och år, ha minskat med 30 % år 2020 jämfört med 1990. Under avsnittet God bebyggd miljö står målet att gång- och cykelvägnätet år 2010 ska ha ökat med 30 km jämfört med 2005. 2.7. Vägplaneringsprocessen Förstudien är det första steget i planerings- och projekteringsprocessen för ett eventuellt vägprojekt. I förstudien görs även en miljöbeskrivning i syfte att klarlägga de viktigaste miljöintressena i utredningsområdet. Miljöbeskrivningen ligger sedan till grund för en eventuell miljökonsekvensbeskrivning i senare skeden. Under arbetets gång får allmänheten, övriga intressenter och myndigheter flera tillfällen att ge synpunkter och förslag. I tidiga skeden väger allmänna intressen tungt, jämfört med senare skeden då enskilda intressen ges större vikt. En vägutredning ska genomföras när det i förstudien har klarlagts att flera alternativa sträckningar behöver studeras. Vägutredningen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och de uppgifter som krävs för att kunna utvärdera och välja alternativ. Arbetsplan avser projektering av vägen inom vald korridor. Arbetsplanen utgör en formell handling som bl a reglerar fysiska och miljömässiga intrång. Liksom i vägutredningsskedet ska en MKB upprättas i samband med arbetsplanen. Bygghandling kompletterar arbetsplanen och är den tekniska handling som man sedan bygger vägen efter. Planeringsprocessen framgår av figuren nedan. Om inga alternativa sträckningar finns, upprättas en arbetsplan direkt efter förstudieskedet. 7

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie 3. Förutsättningar och funktionsanalys 3.1. Markanvändning Inne i Sjömarkens tätort på delen mellan väg 1761 (Alingsåsvägen) och järnvägsbron ligger bostadshus på båda sidor om vägen. På sträckan som går utmed sjön, finns bebyggelse endast norr om vägen. Här ligger större villaområden. På vägens södra sida ligger Viaredssjön. Här finns badplats, båtuthyrning m m. Skolor är viktiga målpunkter och finns i både Sandared och Sjömarken. Sandaredsskolan är en F-6- skola och Sandgärdsskolan i Sandared är en högstadieskola. Sjömarkenskolan har klasserna F till 6. I Sandared finns även livsmedelsaffärer och vårdcentral. 3.2. Planer o Byggnadsplan: Sjömarkens stationssamhälle i Sandhults socken av Älvsborgs län, 1947 o Förslag till ändring av byggnadsplan för del av Sjömarkens stations samhälle (vägporten) i Sandhults kommun, Älvsborgs län, 1962 o Detaljplan för del av Sjömarken, Sjöhagen, Del av Backabo 2:17 m fl, upprättad 2001, rev 2002 o Detaljplan för del av Sjömarken, Räveskalla 1:76 m fl, upprättad och reviderad 2005 o Detaljplan för del av Sandared, Björvik, Del av Räveskalla 1:3 m fl, upprättad 2003, rev 2004 3.3. Väg och trafik Vägutformning och funktion Vägavsnittet som är 1,8 km långt, är en sammanbindande länk mellan orterna Sjömarken och Sandared. Åt öster anknyter väg 1757 till Borås och åt väster till Bollebygd. Strax öster om Sjömarken förbinds vägen till väg 40/27 vid Viaredsmotet. Länken benämns som en sekundär länsväg. Trafiksituation 8

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie Längs nästan hela utredningssträckan går ett järnvägsspår parallellt med Göteborgsvägens norra sida. I Sjömarken passerar järnvägen över Göteborgsvägen på en järnvägsbro och strax öster om Sandared går vägen på en bro över järnvägen. Järnvägsbro över Göteborgsvägen vid Sjömarken Vägbro över järnvägen vid Sandared Hastighetsbegränsningen på vägen är i huvudsak 70 km/h, men inne i Sjömarken och Sandared är högsta tillåtna hastighet 50 km/h. Belysning finns längs vägens södra sida på hela utredningssträckan. Vägbredden varierar kraftigt längs utredningssträckan. Inne i Sjömarken är vägen ca 8,8 meter bred. Här finns trottoarer på båda sidor av vägen. Under järnvägsbron är vägbredden ca 9 meter. Från bron fram till Sandared varierar vägbredden från 6,5 till 8,5 meter. Två lokalvägar till bebyggelsen norr om järnvägen ansluter Göteborgsvägen: Nya Zeelandsvägen och Sjöhagsvägen. Dessutom ansluter lokalvägar och fastighetsutfarter i Sjömarken. Nya Zeelandsvägen passerar järnvägen i plan och korsningen är försedd med järnvägsbommar. Vägen ansluter till Göteborgsvägen i en skarp vinkel, vilket gör utfarten skymd för trafik som kommer från väster. Anslutningen lutar dessutom relativt kraftigt och väglängden mellan spåren och Göteborgsvägen är endast ca 20 meter. Att svänga in på Nya Zeelandsvägen från detta håll är svårt och farligt. Samma sak gäller vid utfart. Sjöhagsvägen är planskild genom en vägport under över järnvägen. Korsningen är försedd med refuger och vänstersvängfält. 9

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie Plankorsning och utfart, Nya Zeelandsvägen Järnvägsport vid Sjöhagsvägen Sjöhagsvägens anslutning till Göteborgsvägen. Korsningen är försedd med vänstersvängfält och refuger. Enkel gångpassage finns. Hållplatsplattform i förgrunden. 10

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie Trafikmängder 2004 uppmättes årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) till 5 700 fordon/dygn med en andel av tung trafik på 6 %. Kollektivtrafik Sträckan trafikeras av Västtrafiks busslinje 404 med ca 12 dubbelturer på vardagarna. Fyra hållplatser ligger längs vägavsnittet, se karta sidan 8. Dessa har enkel standard och vissa har inte väderskydd. Oskyddade trafikanter Utanför utredningsområdet är en gc-väg utbyggd längs Göteborgsvägens norra sida genom Sjömarkens östra del fram till korsningen med Alingsåsvägen. Vid Morkullevägen i Sandareds östra kant fortsätter gc-vägen genom samhället på Boråsvägens norra sida. Genom Sjömarkens samhälle finns trottoarer på båda sidor om vägen. På vägens södra sida fortsätter en trottoar under järnvägsbron ner mot Viaredssjön. En upptrampad stig fortsätter sedan utmed stranden. En trottoar är anlagd på Göteborgsvägens södra sida, från busshållplatsen vid Sjöhagsvägen fram till en smal gångpassage som leder över Göteborgsvägen. I övrigt finns inga ordnade passagemöjligheter för fotgängare och cyklister. Upptrampad stig utmed Viaredssjön Trafiksäkerhet Under perioden 2004-2008 rapporterades fem trafikolyckor ha inträffat på sträckan. Samtliga var motorfordonsolyckor. Fyra olyckor var lindriga och en var svår. Trafiksäkerheten är låg för de oskyddade trafikanter som vill ta sig utmed Göteborgsvägen mellan Sjömarken och Sandared. Hastigheterna är höga och vägen trafikeras av relativt mycket trafik. Utanför tätorten saknas trottoarer längs sträckan och bilisterna håller en relativt hög fart. För fotgängare är det dock möjligt att gå på en upptrampad stig längs vattnet och därmed hålla sig ett stycke från trafiken. Detta innebär dock att många fotgängare korsar vägen för att komma till stigen. För cyklister innebär vägutformningen att de är hänvisade till att röra sig i blandtrafik. Bron över järnvägen väster om Sandared är smal, och det är lätt att som fotgängare eller cyklist bli trängd här. 11

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie Oskyddade trafikanter i blandtrafik Trafikmiljön vid Nya Zeelandsvägens anslutning har låg säkerhet. Förutom den bristfälliga utformningen av korsningen som tidigare nämnts, finns här även hållplatser på båda sidor vägen vilka genererar passager över Göteborgsvägen. Vid dessa busshållplatser finns inga refuger eller annat som dämpar bilisternas hastighet eller underlättar för resenärer att ta sig över vägen. Detta innebär risker vid passage, då bilisterna håller en hög hastighet längs vägen. Tillgänglighet För oskyddade trafikanter är tillgängligheten låg, då vägutformningen inte erbjuder erforderlig standard för denna trafikantgrupp när de önskar att ta sig mellan Sjömarken och Sandared. För bilister som färdas längs Göteborgsvägen är tillgängligheten god. Boende norr om järnvägen har god tillgänglighet med de två tillfartsvägarna till bebyggelsen. 3.4. Övrig infrastruktur Parallellt med vägen sträcker sig Kust- till kustbanan (Boråsbanan), huvudsakligen längs vägens norra sida. Denna är av riksintresse för kommunikationer enligt Miljöbalken 3 kap 8. Strax väster om korsningen med Nya Zeelandsvägen är avståndet mellan vägkant och spårmitt endast 7 meter. Här ligger järnvägen ca 3 meter högre än Göteborgsvägen. I Sjömarken passerar järnvägen över Göteborgsvägen på en järnvägsbro, och strax öster om Sandared går vägen på en bro över järnvägen. Högsta tåghastighet är 140 km/h från Sjömarken fram till ett läge strax väster om anslutningen med Nya Zeelandsvägen. Öster därom är högsta hastighet 105 km/h. 12

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie 3.5. Miljö Landskapsbild Vägen löper mellan järnvägsbanken och Viaredssjön, en relativt stor och långsmal sjö. Trafikanten kommer nära vattnet i både sid- och höjdled. Några uddar med uppvuxna lövträd, samt en del lövträd längs strandkanten, skymmer sikten mot sjön emellanåt. Terrängen sluttar relativt kraftigt i nord-sydlig riktning, och bebyggelsen ligger i sluttningen norr om vägen. Då banvallen ligger mellan Göteborgsvägen och villabebyggelsen upplevs inte den egentliga storleken på bostadsområdet från vägen. Vägsträckan är lummig och även banvallen är gräsbeväxt. På en del av sträckan är banvallen förstärkt med granitblock och stenmurar. Mot vattnet står en del granitstolpar. Vägräcket, kohlswabalk, är uppsatt på betonggardister. På ungefär halva sträckan sitter belysningsarmaturerna uppsatta på telefonstolpar av trä. Övriga belysningsstolpar är av galvaniserad stål med traditionell utformning för landsväg. Bilden tagen västerut, Viaredssjön till vänster i bild, banvallen till höger. Bilden tagen österut. Sjön är dold bakom en trädridå till höger i bild. På en del av sträckan finns en längre grusbelagd uppställningsplats vid vägen. Denna utnyttjas av oskyddade trafikanter och som parkering. Även längs den västra delen av sträckan ligger en stor asfalterad uppställningsplats mellan banvall och väg. Även en äldre utfyllnad ligger som en restyta mellan vägen och sjön. Ytorna breddar vägrummet och ger det ett ofärdigt intryck. Uppställningsplatsen mellan väg och banvall på västra delen av sträckan. Banvallens granitförstärkning syns till vänster i bild. 13

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie Del av utfyllnad mot sjön Parkeringsyta mellan vägen och sjön. Naturmiljö Inga riksintressen för naturmiljö finns på sträckan. I Borås kommuns naturvårdsprogram har Viaredssjön klass II (mycket högt naturvärde). Den är en typisk oligotrof (dvs näringsfattig) sprickdalssjö som på flera ställen kantas av branta berg. Vegetationen är sparsam och består av vass, säv, sjöfräken och näckros. I Viaredssjön förekommer ett tiotal fiskarter, bl a abborre, braxen, gädda, gös, sik, mört och ål. Eventuellt finns även öring i sjön. Bland häckande fåglar kan nämnas skäggdopping och storlom. Strandskydd saknas längs sträckan, se bild nedan. Strandskydd för Viaredssjön inom blåmarkerat område. Strandremsan längs väg 1757 ingår ej i strandskyddat område. I den branta sluttningen norr om Viaredssjön ligger ett villaområde, Räveskalla. Som små fragment mellan och i trädgårdarna finns olika lövbestånd. Området är en rik fågelbiotop, där bl a stenknäck och mindre flugsnappare förekommer. Området har enligt kommunens naturvårdsprogram klass IX ( på observationslistan ). 14

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie Kulturmiljö Inga riksintressen för kulturmiljö eller övriga dokumenterade arkeologiska värden finns längs sträckan. I fornminnesregistret finns en vägvisarsten upptagen. Stenen hade på 50-talet flyttats till Göteborgsvägen från Sjömarken. Stenen har dock saknats sedan en inventering gjord 1982. Troligtvis har den tagits bort i samband med en breddning av vägen. Naturresurser Grundvattenskydd finns på östra delen av sträckan, där järnvägen passerar väg 1757 på bro och in mot Sjömarken. Rekreation och friluftsliv Många oskyddade trafikanter rör sig längs sträckan, både till fots och på cykel. I sjön finns badplats i Sjömarken, och flertalet bryggor finns utmed sjöns norra sida längs vägen. Sportfiske och båtuthyrning annonseras på anslagstavlor. Båtar till uthyrning i sjön. 3.6. Byggnadstekniska förutsättningar Geoteknik Jorden utefter den planerade gc-vägen består i allmänhet av ett ytjordslager ovan morän på berg. Ytjorden utgörs av mulljord med en tjocklek på ca 0,2 meter. Moränen är sandig och innehåller varierande mängder av block. Berget ligger i dagen på ett flertal ställen intill befintlig väg och järnväg, både på den södra och norra sidan. Göteborgsvägen ligger på den östra delen av sträckan intill Viaredssjöns norra strandkant. Vägbanken är utfylld i sjön med sprängsten och bedöms vara i god kondition. Grundläggningsförhållandena är goda utefter hela sträckan och några geotekniska problem föreligger ej. Jorden är fast och grundläggning kan ske på vanligt sätt utan några grundförstärkningar. Dock kan det krävas åtgärder i form av stödmur etc vid intrång i befintlig banvall vid passagen under järnvägen på den östra delen av sträckan. Om den befintliga vägen ska breddas för att få plats med en gc-väg på den norra sidan av Göteborgsvägen, bedöms den utfyllda banken behöva breddas ut ytterligare i sjön. Omfattningen på en sådan utfyllning har ej undersökts. 15

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie Ledningar Vid anslutningen till Sjöhagsvägen korsas en befintlig dagvattenledning som ligger under järnvägsbanken. Denna mynnar ut i ett gemensamt väg- och järnvägsdike. Om en gc-väg läggs här måste åtgärder vidtas, t ex med en ny trumma under vägen. Ett korsande ledningsstråk med dagvatten-, vatten- och spillvattenledningar vid anslutningen med Nya Zeelandsvägen kommer troligtvis inte att påverkas av utbyggnaden. Vägtrumma i diket öster om anslutningen med Sjöhagsvägen 4. Analys och projektmål Projektmålet är att skapa en säker och tillgänglig gång- och cykellänk mellan Sandared och Sjömarken. Länken skulle knyta an till befintlig gc-väg mot Borås. 16

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie 5. Åtgärder 5.1. Fyrstegsprincipen Vägverkets fyrstegsprincip bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: Fyrstegsprincipen Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Först ska sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät I ett andra steg prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Det kan vara åtgärder som styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. Vägförbättringsåtgärder I det tredje steget prövas begränsade utbyggnadsåtgärder. Det kan vara breddning, mitträcke, sidoområdesåtgärder, ombyggnad av korsningar och andra förbättringsåtgärder i kombination med väginformatikåtgäder. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder I det fjärde steget prövas nyinvesteringar i form av omfattande ombyggnader eller rena nybyggandet i ny terrängkorridor. Nedan följer en analys av det aktuella projektet enligt fyrstegsprincipen. Steg 1. Att minska mängden cyklister och fotgängare på de aktuella vägarna är inte aktuellt. Tvärtom är en viktig effekt av projektet att man eventuellt kan locka fler att gå och cykla i stället för att välja bilen, genom att erbjuda ett bra gång- och cykelvägnät. Utan ett bättre gång- och cykelvägnät är det knappast möjligt att locka till ökad cykelanvändning eller att erbjuda de som redan går och cyklar i området en säkrare trafikmiljö. Steg 2. De befintliga vägarna är för smala för att ge tillräckligt med utrymme för gång- och cykeltrafik. Genom att sänka hastigheten och införa hastighetsbegränsande åtgärder så att medelhastigheten blir 30 km/h, skulle säkerheten höjas för de oskyddade trafikanterna. Med sådana åtgärder skulle ändå inte säkerhetsstandarden för framförallt fotgängarna kunna betraktas som god och framkomligheten för motortrafiken skulle bli oacceptabelt låg. Det finns alltså inte några lämpliga åtgärder som skulle möjliggöra att fotgängare och cyklister säkert kan dela den befintliga vägbanan med motorfordonen. Steg 3. Genom vägförbättringsåtgärder i form av anläggande av en separat gc-väg vid sidan om befintlig väg kan man troligen åstadkomma en god trafikmiljö för gående och cyklister. Steg 4. Det är inte aktuellt med några omfattande ombyggnader eller att helt nya terrängkorridorer tas i anspråk. Slutsats: Projektet kan anses vara en steg 3-åtgärd 17

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie 5.2. Tänkbara åtgärder Nollalternativ Inga åtgärder utförs. Fotgängare och cyklister får även fortsättningsvis dela körbanan med övrig trafik. Utbyggnadsalternativ För att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter har ett utbyggnadsförslag för gc-väg utmed Göteborgsvägens norra sida studerats. Anledningen till att denna sträckning valts är att ett så stort antal boende som möjligt ska slippa korsa vägen för att komma till gc-vägen. Dessutom ligger befintliga gc-vägar på den norra sidan av vägen. Förslag på sektioner Åtgärdsförslag och intrång 18

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie Förslaget presenteras från öster till väster: På sträckan från Alingsåsvägen fram till järnvägsbron utnyttjas den befintliga trottoaren som breddas till en 3 meter bred gc-väg med kantsten. Vägen smalnas då ner till 6,5-7 meter. Under järnvägsbron föreslås gc-vägen läggas mellan slänten och de västra bropelarna. Utrymmet är litet och slänten relativt brant, vilket gör att en stödmur krävs. Väster om bron är utrymmet mycket begränsat. En del av slänten föreslås utnyttjas till gc-väg. Även här behövs en stödmur. Järnvägsbron väster om Sjömarken Längre västerut utnyttjas befintlig uppställningsplats till gc-väg. Väster om detta parti, kring anslutningen med Nya Zeelandsvägen, är avståndet mellan väg och järnväg smalt och ett intrång i järnvägsbanken ska undvikas. Därför föreslås att gc-vägen läggs i befintlig körbanekant och ges en bredd på 2,5 meter med en avgränsning mot körbanan, antingen med gcm-stöd eller kantsten. Vägen förskjuts åt söder, mot strandkanten där en fyllning görs. Förskjutningen innebär troligen intrång på en fastighet. Förslag till sektion vid den trånga sektionen väster om Nya Zeelandsvägen 19

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie Väganslutningen till Nya Zeelandsvägen föreslås stängas för biltrafik, då denna utgör en trafikfara. Situationen blir än mer komplex om en gc-väg anläggs. Dock bör anslutningen hållas öppen för oskyddade trafikanter. I annat fall riskerar man helt oreglerade passager över spåren. Anslutningen bör förses med en s k gångfålla med signal. Befintliga bussfickor föreslås rustas upp och flyttas österut samt förses med ordnad gångpassage. Ca 200 meter öster om korsningen med Sjöhagsvägen ökar avståndet mellan väg och järnväg och här är det möjligt att lägga gc-vägen utmed befintlig väg. Just i anslutning till korsningen bör dock gcvägen förskjutas något mot söder, då sikten annars blir skymd mellan tunneln och gc-vägen. Befintlig refug skulle kunna smalnas av för att ge plats åt detta. På den västra sidan om korsningen samordnas gc-väg och bussplattform, vilken då måste breddas, se foton sidan 10. Gc-överfarten över Sjöhagsvägen föreslås göras förhöjd för att öka säkerheten vid passagen. En befintlig trumma öster om anslutningen med Sjöhagsvägen kommer ut i ett högt läge och måste justeras, om en gc-väg läggs i dikesrenen. Gc-passagen över järnvägen i västra delen av utredningsområdet föreslås ske via en separat bro som anläggs i ett gammalt broläge ca 70 meter öster om befintlig vägbro. Gc-vägen kan sedan fortsätta på en mindre lokalväg tills denna ansluter till Boråsvägen. Boråsbanan går i broläget genom en bergs- och jordskärning som är ca 4 á 5 meter djup. På platsen för den nya bron finns sedan tidigare resterna från fyra brofundament. Det är dock inte aktuellt att utnyttja dessa i den nya bron. Den nya bron föreslås istället byggas med det södra landfästet något längre västerut och det norra landfästet i samma linje som det gamla fundamentet. Det nya landfästet placeras i den gamla vägkroppen bakom fundamentet. Med denna sträckning korsas järnvägen i en mer gynnsam (rakare) vinkel, vilket innebär en kortare bro. Även gc-vägens profil blir möjlig att utföra med en jämnare och mindre brant lutning. Brons spännvidd blir, med landfästen placerade enligt ovan, ca 30 meter lång. Brons konstruktionshöjd beror på vilken brotyp man väljer. Fri höjd över rälsen ska vara 6,2 meter. En hastighetssänkning från 70 km/h till 50 km/h föreslås med tanke på att fotgängare och cyklister passerar vägen på ett flertal ställen. Med en sådan hastighetssänkning skulle det räcka med en vägbredd på 6,5 meter istället för 7,0 meter. Gångpassager och även en gångväg längs sjön bör anordnas. Gestaltningsmässigt föreslås följande åtgärder: Räcket ersätts med liknande genomsiktligt, antingen kohlswabalk eller rörräcke. Belysningsstolpar och armaturer kan bytas längs hela sträckan för att uppnå ett enhetligt uttryck. Dagens hårdgjorda impediment kommer till största delen att utnyttjas för utbyggnaden. De ytor som blir över föreslås täckas med jord och gräsbesås. Stenglacisen och muren mot banvallen håller på att slya igen och behöver röjas, dels för att de inte ska förstöras och dels på grund av den kvalitet de tillför vägmiljön. Banvallens granitförstärkning bör röjas. Granitmur i släntfot. Sammantaget skulle ovan nämnda åtgärder ge vägmiljön ett mer enhetligt och omhändertaget uttryck. 20

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie Bortvalda alternativ Ett alternativt läge för gc-vägen är längs vägens södra sida, utmed sjön. Detta läge skulle dock innebära att gående och cyklister skulle behöva korsa Göteborgsvägen/Boråsvägen vid två ställen om de färdas mellan Sjömarken och Sandared, eftersom befintliga gc-vägar ligger på vägens norra sida. Detta skulle medföra ökade trafiksäkerhetsrisker En majoritet av bostadshusen ligger också norr om vägen, vilket innebär att en gc-väg på norra sidan ha bäst tillgänglighet för de närboende. Fördelen med att lägga gc-vägen på södra sidan är att denna sida är mer naturskön att cykla längs, eftersom man följer strandkanten. Detta väger dock inte upp de negativa aspekterna, som sämre tillgänglighet och trafiksäkerhet, och därför har detta alternativ valts bort. Gc-vägens passage över järnvägen i västra delen av utredningsområdet skulle kunna ske genom att en yttre del hängs på den befintliga vägbron. Detta skulle dock innebära en större ombyggnad och åtgärderna skulle vara kostsamma, varför detta alternativ valts bort. 6. Effekter och konsekvenser 6.1. Väg och trafik Nollalternativ Nollalternativet medför att trafiksäkerheten och framkomligheten för de oskyddade trafikanterna fortfarande kommer att vara undermålig. I takt med att trafikflödena ökar kommer situationen för denna trafikantgrupp att försämras. Utbyggnadsalternativ En utbyggnad av en gc-väg längs Göteborgsvägen/Boråsvägen skulle förbättra både framkomligheten och trafiksäkerheten avsevärt för de oskyddade trafikanter som önskar ta sig mellan Sjömarken och Sandared. Pendlingsmöjligheterna ökar även för cyklister som vill ta sig mot Borås eller Bollebygd. Avsmalningen av vägen genom Sjömarken som blir en följd av anläggandet av gc-vägen, innebär ökad trafiksäkerhet, då en smalare väg ofta medför att bilisterna håller en lägre hastighet. En stängning av anslutningen till Nya Zeelandsvägen för biltrafik, försämrar tillgängligheten till bostadsområdet norr om järnvägen. Infart måste då ske via Sjöhagsvägen eller Alingsåsvägen. Dock innebär detta inte avsevärt mycket längre körvägar jämfört med idag. Trafiksäkerheten ökar för biltrafiken, då de inte längre passerar järnvägen i plan och inte heller trafikerar den sneda, skymda anslutningen till Göteborgsvägen. Kust-till-kustbanan är av riksintresse och det är av stor vikt att nuvarande funktion säkerställs och att banan kan utvecklas efter framtida behov, även då gc-vägen utmed föreslagen sträcka är byggd. 6.2. Miljö Nollalternativ Nollalternativet beskriver en framtida situation där det aktuella projektet inte är genomfört. Ur miljösynpunkt väntas nollalternativet i stort överensstämma med nuläget. Utbyggnadsalternativ Efter utbyggnad kommer vägrummet att bli bredare. Förutsatt att utbyggnaden görs med omsorg om detaljerna kommer ombyggnaden att innebära ett lyft för vägmiljön. Ett smäckert räcke såsom kohlswabalk eller rörräcke gör att kontakten med vattnet bibehålls. Ett klumpigare räcke, t ex EU-balk, försämrar kontakten med vattnet och ger vägrummet en korridorkänsla på raksträckorna. 21

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie En del av trädridån längs vägen kommer att försvinna, både längs vattnet och vid de båda broarna. Ur naturmiljösynpunkt kommer föreslagen utbyggnad att innebära en störning främst i byggskedet, dels genom buller som stör fågellivet, och dels genom utfyllnaden i sjön som medför grumling och ett intrång i sjöbotten och strandkanten. Bullerstörningar kan även drabba de kringboende. Ur kulturmiljösynpunkt bedöms inte föreslagen utbyggnad få några konsekvenser. Ombyggnaden bedöms inte medföra några konsekvenser för vattentäkten, förutsatt att försiktighet iakttas och gällande bestämmelser efterlevs. För rekreation och friluftsliv bedöms konsekvenserna bli odelat positiva då tillgängligheten längs sträckan ökar. 6.3. Fastighetsintrång Fastighetsintrång kan bli aktuellt på fastighet Borås Räveskalla 1:666. Se karta sidan 18. 6.4. Kostnader Kostnadstyp Kostnad (kkr) Produktionskostnad 7 200 Projektering (arbetsplan och bygghandling) 720 Marklösen 100 Arkeologi 0 Summa anläggningskostnad 8 020 Summa anläggningskostnad + produktionsstöd 9%* 8 740 Prisnivå (år och månad): 2009 oktober *Schablonkostnad för förstudie, vägutredning, indirekta marklösenkostnader samt beställning och uppföljning 22

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie 7. Samråd 7.1. Samrådsredogörelse Den 23 oktober 2009 publicerades en annons i Borås Tidning där förstudien kungjordes. En utställelse skedde från den 23 oktober till den 13 november 2009. Förstudien fanns tillgänglig i Gatukontorets foajé i Borås, på biblioteken i Viskafors och Sandared samt på Vägverkets regionkontor i Göteborg. Handlingen fanns även utlagd på Vägverkets hemsida. Samrådshandlingen skickades ut på remiss till följande instanser: Remissinstans Länsstyrelsen Västra Götaland Borås Stad, kommunledningen Borås Stad, Gatukontoret Borås Stad, Miljökontoret Borås Stad, Utbildningskontoret Västra Götalandsregionen Banverket Riksantikvarieämbetet Försvarsmakten Vattenfall Västtrafik Västarvet Borås Elnät Sandhult-Sandareds El Skanova (fd Telias nät) NTF Väst Borås Naturskyddsförening Sjömarkens Vägförening Sandareds Vägförening Cykelfrämjandet PRO Sandared-Sjömarken- Gånghetser SPF Älvsborgs södra Svar inkommet Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Dessutom skickades handlingen till berörda fastighetsägare, 42 stycken. 23

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie 7.2. Sammanställning av yttranden med kommentarer Nedan följer sammanfattningar av inkomna yttranden samt Vägverkets kommentarer till synpunkterna. Yttrandena återfinns i fulltextformat i bilaga. Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen anser att förstudien kan ligga till grund för fortsatt planering. Förstudien ger en god redovisning av vägnätet, dess funktion och standard och åtgärderna är godtagbara. Utredningsområdet är tillräckligt och dess karaktär är väl beskriven, liksom markanvändning och intressekonflikter. Åtgärden är förenlig med kommunens översiktsplan. Länsstyrelsen vill uppmärksamma att Viaredssjön är reglerad och att man ska räkna med och beakta att dämningsgränsen för sjön överskrids med upp till en meter. Därmed kan det bli aktuellt med tillstånd för vattenverksamhet för byggande under högsta högvattennivå. Vidare behöver även åtgärder att planeras för hur skador ska undvikas på GC-vägen i samband med höga vattennivåer. Kulturmiljön har beaktats på ett tillfredsställande vis i förstudien. Länsstyrelsen anser att det förstudien i tillräcklig omfattning analyserats möjligheten att tillgodose trafikeringsbehovet på alternativt sätt och att det aktuella projektet bör genomföras. Kommentar: En MKB kommer att tas fram i nästa planeringssteg. I denna kommer frågorna avseende vattenverksamhet att behandlas. Borås Stad, kommunledningen Kommunstyrelsen är positiv till att en gc-väg byggs och ser gärna att det görs så fort som möjligt. Kommunstyrelsen anser att det föreslagna alternativet ej innebär betydande miljöpåverkan. Den föreslagna gc-vägen stämmer överens med intentionerna i ÖP06 och bidrar även till att uppfylla kommunens miljömål. Västra Götalandsregionen Ingen kommentar. Banverket Banverket kan se att gång- och cykelvägen ger en väsentligt förbättrad tillgänglighet och säkerhet för de oskyddade trafikanterna. Banverket föreslår att behov av cykelparkering vid Sandareds station ses över samtidigt som cykelbanan byggs ut. Banverket rekommenderar Borås stad att inom ramen för projektet se över behovet av stängsel längs banan. Lämpliga åtgärder för att förhindra spårspring bör vidtas mellan Borås stad, Vägverket och Banverket. Förstudien bör kompletteras med uppgifter om järnvägen som går genom Sandareds och Sjömarkens samhällen. Kust-till-kustbanan (i förstudien kallad Boråsbanan) är riksintresse för kommunikationer enligt MB. Banverket saknar Kust-till-kustbanan i förstudiens beskrivning av riksintressen. Beträffande intrång anser Banverket att redovisningen är bristfällig eftersom Banverket äger merparten av den mark inom vilken gc-vägen föreslås placeras. Hänsyn måste tas till järnvägsanläggningens utrymmesbehov, säkerhetskrav samt framtida utveckling. Krav på säkerhetsavstånd för bl a elsäkerhet måste detaljstuderas i det fortsatta arbetet. Banverkets åtkomst till anläggningen för tillsyn, drift och underhåll måste fortsatt säkerställas utmed sträckan. Utrymmen för uppställning av arbetsfordon kommer att behövas. Exempel på intrång som behöver detaljstuderas: 24

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie o o o o o Intrånget i slänten för järnvägsbron kommer att påverka järnvägsbrons grundläggningsförhållanden. Banverket bedömer att en kraftig stödmur behövs vilket är en komplicerad åtgärd som är kostnadsdrivande. Trång sektion vid Nya Zeelandsvägen: Banverket anser att avstånd ska visas i meter och att sektionen ska vara skalenlig. Nya Zeelandsvägens anslutning: En stängning för biltrafik är i linje med överenskommelse mellan Borås stad och Banverket. Ombyggnad av järnvägsdiken och trummor samt behov av väg- och järnvägsdike. Behov finns av åtgärder av granitförstärkningarna. Detta måste beaktas vid projektering av gc-vägen. Banverket förutsätter att tillräckliga säkerhetsutrymmen till banan kan uppnås i det planerade läget. Broläget ska godkännas av Banverket och detaljprojekteras i samråd. Banverket tror att den totala anläggningskostnaden kan vara betydligt högre än vad som bedömts i detta skede. Kontakt måste tas med Banverket i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas. Avstängning av banan kan komma att krävas. Samtliga projekteringshandlingar behöver troligen godkännas av Banverket. Innan arbetsplanen ställs ut ska avtal upprättas mellan Banverket och Vägverket (Borås stad) om byggande av ny gc-bro, intrång i järnvägsbanken m m. Kommentar: Förstudien har kompletterats med beskrivning av riksintresset för Kust-till-kustbanan. Hänsyn kommer att tas till de utrymmesbehov som krävs för säkerhet, tillgänglighet m m. Detaljstudier av intrång kommer att göras i nästa projektsteg. Samråd med Banverket kommer att ske i den fortsatta processen. Vattenfall Vattenfall har inget att erinra. Västtrafik Västtrafik ser positivt på förslaget. Man anser det som angeläget att cykelbanan går bakom befintliga busshållplatser. Västtrafik önskar därför få vara med i det fortsatta planeringsarbetet i ett tidigt skede. Kommentar: Möjligheten att lägga gc-banan bakom befintliga hållplatser studeras i nästa planeringssteg. Borås Elnät Borås Elnät och Bornet har befintliga elledningar i den planerade gc-banans början och slut. Dessa måste beaktas. Före schaktstart måste kartor från Borås Elnät inhämtas. Kommentar: Vägverket kommer att beakta ledningarna. 25

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie NTF Väst NTF Väst har inget att erinra i projektet utan ser med glädje att tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna ökar och att även friluftslivet och miljön prioriteras. Borås Naturskyddsförening Naturskyddsföreningen är positiv till att Vägverket satsar på de oskyddade trafikanterna och bedömer att föreslagen sträckning inte kommer att påverka miljön negativt. Dock bör en MKB göras. Väg 1757 fungerar som alternativväg i händelse av trafikolycka på väg 40. Hänsyn till detta bör tas vid utformning av gc-vägen och eventuella justeringar av busshållplatserna. Kommentar: En MKB kommer att tas fram i nästa planeringssteg. I detta skede görs även detaljlösningar för busshållplatser m m. Annicka Haraldsson, Göteborgsv 21 Haraldsson föreslår att gc-banan ska läggas på norra sidan om vägen. Hon påpekar att man då skulle slippa korsa fem utfartsvägar och att det skulle vara härligt att cykla utmed sjön. Som fastighetsägare undrar hon in vägen kommer att gå precis vid tomtgränsen. Kommentar: Gc-vägen planeras att läggas på vägens norra sida eftersom flest människor bor där och därmed minimeras antalet korsningar av Göteborgsvägen. Dessutom bör den nya gc-vägen ansluta till de befintliga på ett bra sätt. Dessa ligger på vägens norra sida. Detaljlösningar utreds i nästa planeringssteg. Vägverket/Borås Stad kontaktar då berörda fastighetsägare. Katarina Hofman och Jan Särnbäck m fl boende utmed Göteborgsvägen i Sjömarken Fastighetsägarna är positiva till den nya gc-vägen, vilken kommer öka tillgängligheten till Sandared och Sjöhagen. Man påpekar dock att trafikflödena ökat kraftigt de senaste åren och att bilisternas hastigheter är höga. De föreslår en sänkt hastighet till 30 km/h för att öka trafiksäkerheten och även minska buller- och vibrationsnivåerna. Kommentar: En sänkning till 30 km/h är inte aktuell i dagsläget. Mattias Jacobsson och Jessica Benjaminsson, Räveskalla 1:40 och 1:29 Fastighetsägarna föreslår en annan sträckning än den föreslagna: Alingsåsvägen-Ljungvägen- Sjöhagen-Björvik-Boråsvägen-Sandared. Fördelen med denna anser man vara att den är skild från tung trafik och höga hastigheter och att områdena kopplas ihop på ett naturligt sätt. De är positiva till en hastighetssänkning på den aktuella sträckan p g a höga hastigheter. Anslutningen Nya Zeelandsvägen anser man måste få vara kvar. Vid besvärligt vinterväglag är detta ibland den enda framkomliga vägen ut. Ett alternativ vore att enkelrikta vägen för trafik ut från nya Zeelandsvägen. I samband med sänkt hastighet och ett övergångsställe i anslutning till hållplatsen skulle trafiksäkerheten kunna bibehållas. Fastighetsägarna är måna om att intrånget blir så litet som möjligt i deras fastighet 1:40. De är intresserade av en diskussion om en lösning som gynnar båda parter. 26

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie Kommentar: Projektet är ett samarbete mellan Vägverket och Borås Stad, där kommunen finansierar utbyggnaden av gc-banan. Kommunen gör även prioriteringar mellan vilka sträckor som ska byggas ut enligt gällande cykelplan. Den föreslagna sträckningen ingår i denna plan. För att en trafiksäker lösning ska kunna erhållas med en ny gc-bana, är en stängning av Nya Zeelandsvägen nödvändig. En enkelriktning räcker inte för att uppnå en god trafiksäkerhet. Detaljlösningar som t ex intrång i fastigheter, utreds i nästa planeringssteg. Vägverket/Borås Stad kontaktar då berörda fastighetsägare. Maj-Britt och Göran Kylhage, Snickaregården Räveskalla 1:3 Kylhages önskemål är att även i fortsättningen kunna backa in med timmerbil och ev kunna vända med densamma. De önskar även en uppläggningsplats av utkört timmer. Vägen har fungerat som en sådan. I övrigt är de tacksamma att gc-banan byggs. Kommentar: Anslutningar till fastigheter ombesörjs i nästa planeringssteg. Vägverket/Borås Stad kontaktar då berörda fastighetsägare. Kent Wiese, Räveskalla 1:666 Wiese önskar även i fortsättningen kunna ta sig ner till sin fastighet. Kommentar: Anslutningar till fastigheter ombesörjs i nästa planeringssteg. Vägverket/Borås Stad kontaktar då berörda fastighetsägare. 8. Måluppfyllelse Genom att anlägga en separerad gc-väg längs Göteborgsvägens/Boråsvägens norra sida uppfylls målet om en säker och tillgänglig cykellänk mellan Sandared och Sjömarken. 9. Väghållningsmyndighetens beslut Vägverket Region Väst förslag till beslut utifrån förstudien, samt med beaktande av inkomna yttranden, är att gå vidare i planeringsprocessen enligt följande: o Arbetsplan upprättas för ny gc-väg längs väg 1757 Sjömarken-Sandared. Arbetsplanearbetet bedrivs enligt Väglagen 15 och inkluderar upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningar. 10. Fortsatt arbete Länsstyrelsen tar beslut om betydande miljöpåverkan baserat på denna Förslagshandling. Efter länsstyrelsens beslut formuleras en Beslutshandling där Vägverket Region Väst beslutar om fortsatt arbete. Projektet kommer sedan att drivas vidare i form av en arbetsplan, i vilken en miljökonsekvensbeskrivning kommer att upprättas. 27

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie 11. Referenser Skriftliga källor Fiskemöjligheter i Borås, (broschyr), Borås stad, juli 2007. Handbok förstudie, Publikation 2002:46, Vägverket. Miljömål för alla Boråsare, Borås stad, 2008. Miljömål för Borås, Borås stad, 2008. Miljömål för Västra Götalands län, Länsstyrelsen Västra Götalands län/skogsstyrelsen Region Väst, rapport 2008:37. Naturvårdsprogram Borås kommun, Miljöskyddskontoret i Borås kommun/naturcentrum AB, 1994-2000. Spårteknik, Fritt utrymme utmed banan, Föreskrift BVF 586.20. PM, Sjömarken Borås, Torsten Berggren, ELU, 2008-12-17. ÖP06 Översiktsplan 06, Borås Stad, 2006. Elektroniska källor: www.boras.se www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Muntliga källor Carlsson, Annika, Banverket, fortlöpande kontakt under projektets gång. Pleym, Jenny, kommunbiolog Borås Stad, telefonsamtal 2009-09-07. Stenerås, Per, Banverket, information via e-post 2009-06-29. 28

Väg 1757 Sjömarken Sandared Förstudie 12. Bilaga inkomna yttranden i fulltext 29

Vägverket 405 33 Göteborg

Trafikverket, 405 33 Göteborg, Besöksadress: Kruthusgatan 17 Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 TRAFIKVERKET. juli 2010. PRODUKTION:WSP. diarienummer: 85437750. www.trafikverket.se