Rutin för kost och nutrition

1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS Jeanette Brink, MAS Gäller för: Socialförvaltningen och utförare Referens (regelverk, lag, SOSFS etc): HSL, PSL, PDL, Socialstyrelsen: Näring för god vård och omsorg, SOSFS 2014:10 Rutin för kost och nutrition Lomma kommun 234 81 Lomma Tel 040-641 10 00 Fax 040-41 16 93 E-post socialforvaltningen@lomma.se www.lomma.se

2(10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Åldrande och näringsrelaterad problematik... 3 1.2 Definition av undernäring... 3 2. Rutin för att identifiera, förebygga och behandla undernäring... 3 2.1 Nutritionsvårdsprocessen... 4 2.3 Ansvar... 5 2.4 Etiska aspekter... 7 3. Rutin för sondmat och näringstillskott ordination, beställning, kostnadsansvar och avgift... 7 3.1 Ordination och beställning... 7 3.2 Avgifter särskilt boende... 7 3.3 Avgifter ordinärt boende och gruppbostad enligt LSS... 8 3.4 Avgiftshantering... 8 3.5 Dokumentation... 8 4. Specialkost... 8 4.1 Specialkost på särskilt boende... 9 4.2 Specialkost i ordinärt boende... 9 5. Rutin för enteral nutrition... 9

3(10) 1. Inledning Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet, vara lättillgänglig och tillgodose den äldres behov av kontinuitet och säkerhet. Den äldre individens nutritionsvård måste betraktas på samma sätt som annan hälso- och sjukvård. Därför har nutritionsvården samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning som inom andra hälso- och sjukvårdsområden. 1.1 Åldrande och näringsrelaterad problematik Mat och näring har stor betydelse för hälsa och livskvalitet vid hög ålder. Många äldre blir bräckliga och har olika sjukdomar. Det gör att risken för undernäring ökar genom t.ex. viktförlust, ätsvårigheter och undervikt. Den äldre individens funktionsförmåga kan försämras på grund av nedsatt muskelmassa och muskelfunktion. Aptiten kan minska på grund av ändrad balans i aptit och mättnadsregleringen och på grund av ålders- och sjukdomsrelaterade inflammationer. En undernärd person har lättare att falla, få frakturer samt löper större risk att utveckla trycksår. För att förebygga eller behandla undernäring/ risk för undernäring, är det viktigt att identifiera personer med ät- och näringsproblem. Därför erbjuds alla patienter inskrivna i hemsjukvården, boende på särskilt boende eller de patienter som vistas på korttidsenheten och är över 65 år en nutritionsbedömning. 1.2 Definition av undernäring Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. 2. Rutin för att identifiera, förebygga och behandla undernäring För att identifiera personer som riskerar undernäring eller är undernärds MNA. MNA står för Mini Nutritional Assesment och är ett screening- och bedömningsverktyg speciellt anpassat för att identifiera äldre individer. En person som är 65 år eller äldre anses vara i riskzon för att utveckla undernäring om det föreligger någon av de tre riskfaktorerna som ofrivillig viktförlust, lågt BMI eller svårigheter att äta normalt. Identifiering utav undernärda äldre och de som befinner sig i en riskzon bygger på en kombination utav många variabler. MNA är ett brett instrument där man ser till helheten och väger samman olika resultat. MNA består utav frågor gällande kroppsmått = antropometriska mått som BMI= Body Mass Index, dvs. vikt i kg/längd i m2 CC och Mac. Det tar upp antalet läkemedel, förmågan att röra sig, eventuell viktförlust, förändringar i aptit och neurologiska problem. Vidare ingår en kostundersökning vilken innefattar frågor relaterande till antal mål mat per dag och behov av hjälp vid ätandet samt individens subjektiva bedömning utav hälsa och näringstillstånd.

4(10) Den äldre kan ha ett tillsynes normalt BMI men ändå vara undernärd beroende på att livsmedel med mycket energi t ex kaffebröd och godis konsumeras men som då inte innehåller den mängd näringsämnen som behövs. En näringsbrist kan då uppstå även om energiintaget blir större än rekommenderat. I samband med ökad ålder sjunker kroppslängden p.g.a., kotkompressioner vilket kan resultera i ett ökat BMI trots att vikten sjunker. För personer < 70 år med BMI mindre än 20 föreligger en risk för undernäring. För personer > 70 år med BMI mindre än 22 föreligger en risk för undernäring. I bedömningen finns även riktlinjer för att beräkna energibehov och registrera vad patienten äter och dricker. Då risk för undernäring/eller undernäring identifieras ska en utredning påbörjas för att fastställa bakomliggande orsaker. Utredningen ger underlag för att planera och besluta om nutritionsbehandling och ev. ätstödjande åtgärder. Alla som fått en undernäringsbedömning och är 65 år eller äldre ska efter personens godkännande registreras i det nationella registret Senior alert. Senior alert är ett kvalitetsregister som används som ett beslutsstöd i vården. Se rutin Senior Alert. 2.1 Nutritionsvårdsprocessen Metod Gäller patienter på särskilt boende, korttidsenheten och inom hemsjukvården. 1. MNA erbjuds. Resultatet dokumenteras i bedömningsdelen i Procapita. - Vid normalt MNA - fortsätt följa vikt 1gång i månaden, ordineras utav sjuksköterska. - Vid ofrivillig viktminskning > 5 % på 1 månad eller 10 % under 6 månader erbjuds ett nytt MNA. Viktförlust i % räknas ut med hjälp utav formeln: Förlorad vikt i kg/ tidigare vikt 100. T. ex: En patient som har förlorat 6 kg och som vägde 75 kg före viktminskningen har en viktförlust på 8 %. - Vid ätsvårigheter t.ex. aptitlöshet, sväljnings- och tuggproblem, orkeslöshet eller motoriska störningar erbjuds ett nytt MNA. Vid risk för undernäring ska en utredning startas. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska informerar kontaktman och ansvarig läkare om MNA-resultat samt vidare åtgärder. Följ steg 2-7 nedan. 2. Kost och vätskeregistrering ska alltid göras under minst 3 dygn. 3. Efter kost och vätskeregistrering och om inget hinder finns så kan kaloriintaget snabbt ökas med + 500 kcal i ca 14 dagar. Räkna ut vårdtagarens minibehov på blanketten Åtgärder +500 kcal

5(10) 4. För att ta reda på bakomliggande orsaker och åtgärder kan du ta hjälp utav Analysguiden + Fördjupad information till Analysguiden. Där finner du exempel på bakomliggande orsaker och förslag på åtgärder. De som är markerade med en punkt finns även med i Senior alerts bakomliggande orsaker. 5. Upprätta en vårdplan med omvårdnadsåtgärder och mål. Vid en risk för undernäring/undernäring bör patienten erbjudas kontroll av vikt 2ggr/månaden. Tänk på att målsättningen inte alltid måste vara en viktuppgång. Det handlar om ett gott välbefinnande och att bibehålla vikten patienten har/ förhindra en försämring. 6. Nattfastan ska vara uträknad och dokumenterad i vårdplanen. Nattfastan får ej ofrivilligt överstiga 11 timmar. 7. Kontinuerlig uppföljning. Nytt MNA erbjuds 1 ggr/ halvår. På varje sjuksköterskeexpedition finns det en Kost och Nutritionspärm. I den finns det mer detaljerad information gällande Nutritionsprocessen. I Kost och Nutritionspärmen finns: Bedömningsformulär för MNA med tillhörande guide samt måttband, miniräknare och BMI-stickor Analysguide med Fördjupad information Kost och vätskeregistreringslista med tillhörande Lathund / Energiguide. Viktökningslista + 500 k cal Vikttabell Fakta om måltidsordning, mellanmål, kosttillägg och kost vid palliativ vård. Informationsblad om näringsdrycker och förtjockningsmedel. Broschyrer, kompendium Nutritionsbehandling i sjukvård och omsorg samt recept. Vid frågor eller hjälp rörande nutritionsfrågor kontakta gärna: Cecilia Lindström Sjuksköterska Hemsjukvården Bjärred och nutritionsansvarig Lomma Kommun på tel.nr 040-641 1655 2.3 Ansvar De personer som får vård- och omsorgs- insatser ska själv kunna påverka hur de vill äta och få sitt näringsbehov tillgodosett. I de fall de inte själva klarar av att tillgodose sitt näringsbehov ska kommunen erbjuda stöd. Måltiden är mer än näring och hänsyn måste tas till individens önskemål om hur han/hon vill inta sin måltid. Varje profession har sin kompetens om hur området mat kan optimeras för de individer som har behov av hjälp. Individen har alltid rätt att undanbe sig erbjudande om hjälp.

6(10) Ansvaret för nutritionsbedömning grundar sig i att berörda yrkesgrupper arbetar i team. Verksamhetschef Ansvarar för: Att personalen har förutsättningar att följa rutinen Att personalen har kompetens i nutrition och hygien Att följa riktlinjen för nattfasta (max 11 timmar) Måltidsmiljön Livsmedelshygien Samarbetet med sjuksköterska i nutritionsfrågor Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ansvarar enligt 24 HSL Ansvarar för kvalitet, säkerhet och uppföljning i den verksamhet som bedrivs av kommunal och externa utförare enligt avtal Biståndshandläggare Bedömer behov och beviljar bistånd vid behov av stöd till inköp, måltidsstöd, hjälp att tillreda måltid och ledsagning till restaurang. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens näringstillstånd. Det innebär att sjuksköterskan ska identifiera ev. problem gällande mat- och vätskeintag, sväljningsförmågan och upptäcka ev. somatiska sjukdomar som kan påverka näringsintaget. Gör riskbedömningar och upprättar en vårdplan med realistiska och mätbara mål. Ansvarar för att åtgärderna vidtas för att uppnå mål. Ansvarar för uppföljning, utvärdering, att patienten erhåller ordinerad nutritionsbehandling, samt genomförande och dokumentation. Arbetsterapeut och sjukgymnast Ansvarar för: Att bedöma behov och förskriva hjälpmedel i samband med måltidssituation för den äldre Att se över sittställning vid måltidssituationen för den äldre Att informera och göra den äldre och i förekommande fall närstående delaktiga i bedömningen. Att informera och handleda personal kring specifik måltidssituation Kontaktman Ansvarar för: Att medverka i planering, genomförande, och utvärdering kring nutrition tillsammans med sjuksköterska och arbetsterapeut/sjukgymnast Att ta del av och utföra de omvårdnadsåtgärder som finns dokumenterat i den individuella planen för patienten Att utföra måltids- och vätskeregistrering, observationer samt rapportera resultat

7(10) Att arbeta för att skapa en trevlig måltidsmiljö 2.4 Etiska aspekter Det krävs hela tiden tanke och eftertanke, vad är rätt och vad är fel? Att en äldre människa väljer att sluta äta kan vara ett väl genomtänkt beslut som grundar sig på en önskan om att vilja avsluta sitt liv. Det kan också finnas en annan underliggande orsak till att sluta äta, t ex smärta i munhålan, dåligt tandstatus och depression. Var uppmärksam på att depression är underdiagnostiserad hos äldre. Ett dåligt näringsintag kan orsaka depression och det kan därför vara aktuellt att under en period prova med nutritionsåtgärder för att se om det ger någon effekt. 3. Rutin för sondmat och näringstillskott ordination, beställning, kostnadsansvar och avgift 3.1 Ordination och beställning Region Skånes ansvar: Ordination av sondmat görs av ansvarig läkare/dietist. Ordination av näringstillskott görs av ansvarig läkare/dietist, i de fall patienten inte har hemsjukvård. Om patienten inte har hemsjukvård och patientens patientansvarige läkare tillhör slutenvården är det slutenvårdens dietist som ansvarar för produktval och beställning samt uppföljning. Region Skåne står för kostnaden och fakturerar patienten enligt Region Skånes gällande taxa. Om patienten inte har hemsjukvård och patientens patientansvarige läkare är primärvårdsläkare, är det hälsovalsenhetens dietist som ansvarar för produktval och beställning samt uppföljning. Region Skåne står för kostnaden och fakturerar patienten enligt Region Skånes gällande taxa. Lomma kommuns ansvar: Har patienten någon form av hemsjukvård är det kommunens omvårdnadsansvariga sjuksköterska som ansvarar för produktval, beställning och uppföljning. Kommunen står för kostnaden och fakturerar patienten enligt kommunens gällande taxa. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att nutritionsstatus och nutritionsbedömning utförs, i de fall patienten har hemsjukvård. Näringsdrycker kan ordineras av omvårdnadsansvarig sjuksköterska för att säkra upp näringstillförsel under en begränsad tidsperiod vid t.ex. sårläkning, efter en kortare tid sjukdom samt vid cancer, diabetes och KOL. Leverans sker till: I Lomma Bredgatan 16A I Bjärred Idrottsvägen 3K, el Hans Jonas väg 9. 3.2 Avgifter särskilt boende På kommunens särskilda boende (enligt SoL) och på Korttidsenheten ingår sondmat och näringstillskott i den avgift som den enskilde betalar för måltider.

8(10) 3.3 Avgifter ordinärt boende och gruppbostad enligt LSS Personer med kommunal hemsjukvård i ordinärt boende/i gruppbostad enligt LSS och som erhåller sondmat, ska betala faktisk kostnad med förbehåll för max avgift för mat enligt kommunens gällande taxa. Avgift för näringsdrycker är under utredning, och är till annat beslutat kostnadsfritt för patienten efter ordination av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. 3.4 Avgiftshantering För sondmat Kopia på följesedeln skickas/lämnas av ansvarig sjuksköterska till verksamhetsadministratör på Bredgatan 16A Lomma. På följesedeln för sondmatsleverans ska anges: Patientens namn Patientens personnummer Förbrukning angivet i antal flaskor per dygn Verksamhetsadministratör tar fram internt faktureringsunderlag och sänder till faktureringsansvarig vid socialförvaltningen för vidare fakturering till patienten. För Näringsdrycker Kopia på följesedeln skickas/lämnas av ansvarig sjuksköterska till verksamhetsadministratör på Bredgatan 16A Lomma På följesedeln ska anges beställande sjuksköterska och Id.nr 36320. Sjuksköterskan som beställt ansvarar för att leveransen stämmer, samt har koll på eventuella restleveranser. Avgiftsuttag är under utredning, så tills vidare tas ingen avgift ut. 3.5 Dokumentation Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för dokumentation i Procapita. Dokumentationen ska innehålla aktuellt näringsstatus, bedömning, mål, åtgärder/ordinationer, kontinuerlig uppföljning mm. 4. Specialkost Specialkost finns i form av konsistensanpassad kost, glutenfri, laktosfri och energiberikad kost (e-kost). Kostenheten ansvarar för tillagning av specialkost. Utförare av hemtjänst, särskilt boende respektive korttidsenhet ansvarar för att leverera maten till brukaren från bestämt avhämtningsställe och planering av önskemål om mat utifrån de två matalternativ som kostenheten dagligen erbjuder. All specialkost från kostenheten är energiberikad. En brukare kan identifieras som i behov av specialkost utifrån brukarens egen uppfattning eller av anhörig, omvårdnadspersonalen, hemsjukvården eller regionens hälso- och sjukvård.

9(10) 4.1 Specialkost på särskilt boende Sjuksköterska gör bedömning vid inflyttning kring behov av specialkost. Sjuksköterskan ansvarar också för bedömning om omvårdnadspersonal påtalar förändring vid födointag. Sjuksköterskan skriver ordination i Procapita och anger typ av specialkost. Sjuksköterskan överlämnar ordinationen till gruppledare och följer upp ordinationen kontinuerligt samt vid behov lämnar nya underlag till gruppledaren. 4.2 Specialkost i ordinärt boende Om det finns ett medicinskt behov och det är brukarens önskan att ansöka om specialkost, tar biståndshandläggaren, efter samråd med medicinsk kompetens, ett beslut enligt SoL. Den medicinska kompetensen kan till exempel vara hemsjukvården, vårdcentralen eller sjukhuset beroende på var brukaren får merparten av sin vård. I detta avseende gäller samma gränsdragning (tröskelprincipen) som vid övrig vård. Beslutet innebär att brukaren får hjälp av hemtjänsten att beställa specialkost som sedan levereras hem dagligen. 5. Rutin för enteral nutrition Patientansvarig läkare ansvarar för att göra en bedömning om tillförsel av näring via sond kan utföras som egenvård eller inte. Inläggning av sond kan inte vara egenvård. Patientansvarig läkare ansvarar för att patienten, dennes anhöriga eller personliga assistenter får de instruktioner som behövs för att kunna sköta egenvården. När en personlig assistent utför egenvård behövs ingen delegering. Patienten eller dennes närstående ansvarar för vården. Enteral nutrition ska ordineras och dokumenteras i patientjournalen. Dokumentationen ska ge en överblick över patientens nutritionsproblem, behov och vilka åtgärder som vidtagits liksom resultatet av åtgärderna. Läkare, sjuksköterska och dietist har ett gemensamt ansvar för att relevanta uppgifter avseende patientens näringsproblem dokumenteras och vidarebefordras till nästa vårdgivare. Inläggning av sond eller motsvarande ska alltid journalföras med datum för sondnedläggningen och sondmatningens början och slut Bedömning av behov, uppföljning och utvärdering av om nutritionsbehandlingen överensstämmer med uppsatt mål ska göras regelbundet och omfatta: Bedömning av vätske-, energi- och näringsbehov Effekten av insatserna Bedömning av intag i relation till behov Ordination av nutrition Uppföljning av vikt och andra variabler fastställda i vårdplanen Utvärdering Eventuellt ny ordination Eventuell förändring av det uppsatta målet

Patienter som behandlas med enteral nutrition som enda näringstillförsel under lång tid (månader - år) bör bedömas regelbundet vad gäller eventuella tecken på näringsbrist. Det är vanligt att patienter inte kan tillföras tillräcklig mängd enteral nutrition för att täcka sina behov eller för att återställa ett nedsatt näringstillstånd. En annan orsak kan vara att patientens energi och näringsbehov underskattas. Alla beräkningar av energibehov är skattningar och en enskild individs behov kan avvika påtagligt från andras. 10(10)