Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9
Eamensarbees iel: Väjö kommun En jämförande sudie om miljömålsformulering Sudenens namn: Sara Berglund. Eamensarbee, (Miljöveenskap 15 högskolepoäng). Filosofie Kandidaeamen. Handledare: Gruppchef sraegiska miljöfrågor, Julia Ahlro Väjö kommun Universiesadjunk, Sina Alriksson Eaminaor: Lekor, Monika Filipsson Linnéuniversiee (Insiuionen för biologi och miljö) Linnéuniversiee (Insiuionen för biologi och miljö) Eamensarbee ingår i programme: Miljöanalyiker. Sammanfaning Den här är en jämförande sudie gjord för Väjö kommun, mellan de fyra kommunerna Väjö, Helsingborg, Lund och Örebro. Avsiken var a a reda på vilka yper av miljömål som de olika kommunerna har, hur deras miljömål är formulerade, vad de finns för problem och svårigheer vid formulering av miljömål sam vad de är som gör a vissa miljömål är mer lyckade än andra. Dea för a även kunna a fram förslag på förbäringar eller hur erfarenheer från de andra kommunerna skulle kunna användas inom Väjö kommuns miljömålsarbee. Sudien har visa a de ine är någo lä arbee a skapa miljömål inom en kommun. Svårigheerna i arbee ligger främs i a hia rä sä a mäa och vilken indikaor som ska användas inom uppföljnings- och uvärderingsarbee. A en kommun har miljömål som omfaar områden där kommunen själv ine sier med rådighe försvårar miljömålsarbee, samidig som de är svår a hia rä syrmedel för a påverka andra. För a lyckas med miljömålsarbee inom en kommun är de av beydelse a säa miljömål som är relevana för kommunen samidig som miljömålen har en ydlig formulering och målsäning. Även a kommunen plockar fram syrmedel för a kunna påverka andra inom områden där de själva ine sier med rådighe och a de finns ydliga ansvarsfördelningar inom förvalningar och de personer som driver miljömåle framå. E miljömål är ine självgående uan behöver fokus för a bli lycka och uppnås.
Absrac This is a comparaive sudy made for he municipaliy of Väjö, beween he four municipaliies Väjö, Helsingborg, Lund and Örebro. The inenion was o find ou wha ypes of environmenal objecives ha he various municipaliies have, how heir environmenal arges are formulaed, wha he problems and difficulies are in he formulaion of environmenal arges and wha i is ha makes some environmenal objecives more successful han ohers. This was made o also be able o develop ideas for improvemen or how eperience from he oher municipaliies could be used in Väjö Municipaliy's environmenal work. The sudy has shown ha here is no easy job o creae environmenal arges wihin a municipaliy. The difficulies in work is in finding he righ way o measure and wha indicaor o use in he monioring and evaluaion work. The fac ha a municipaliy has arges ha include areas where he municipaliy iself does no si wih perpleiy impedes environmenal arges, while i is difficul o find he righ insrumens o influence ohers. To achieve environmenal arges wihin a municipaliy, i is imporan o se arges ha are relevan o he municipaliy while he environmenal arges have a clear saemen and aim. The municipaliy need o creae insrumens o be able o influence ohers in areas where hey are no siing wih perpleiy and ha here are clear divisions of responsibiliy wihin deparmens and he persons ha impel he environmenal arges forward. An environmenal arge is no self-propelled and need focus o be successful and achieved.
Innehållsföreckning 1. Inrodukion 1.1. Mål och miljömålsarbee...1 1.1.1.Vad är e mål?...1 1.1.2. Olika yper av mål...1 1.1.3. SMART mål...1 1.1.4. Naionella miljökvaliesmål...2 1.1.5. Miljömålsarbee i kommuner...3 1.1.6. Svårigheer och hinder i miljömålsarbee...3 1.1.7. Miljöindikaorer och miljönyckelal...3 1.2. Kommunernas inrikning sam eempel på deras miljömål...4 1.2.1. Väjö kommun...4 1.2.2. Helsingborg kommun...5 1.2.3. Lund kommun...5 1.2.4. Örebro kommun...6 2. Syfe...7 3. Maerial och meoder...7 4. Resula...8 Tabell 1 Väjö kommun...9 Tabell 2 Helsingborg kommun...11 Tabell 3 Lund kommun...13 Tabell 4 Örebro kommun...14 Tabell 5 Checklisa...16 5. Diskussion...17 Slusas...20 Förslag på förbäringar Väjö kommun...20 Erkännanden...20 Referenser...21 Bilaga 1...22
1. Inrodukion 1.1. Mål och miljömålsarbee Många organisaioner har ekonomiska mål som ofa är väldig konkre formulerade vilke bidrar ill a målen blir väldig ydliga och läare a sräva mo. Probleme med miljömål, som denna sudie handlar om, är a de finns en del svårigheer vid formulering och framagande av jus miljömål vilke leder ill a de ofas ine är lika konkrea och ydliga som ekonomiska mål. 1.1.1.Vad är e mål? E mål är någo som alar om vad en organisaion vill uppnå med si arbee på olika nivåer och under olika idsaspeker. Måle ydliggör i vilken rikning en organisaion srävar och ska vara formulera så a de går a följa upp under arbees gång (Sveriges Kommuner och Landsing (SKL) u.å.). 1.1.2. Olika yper av mål De finns olika yper av mål och målformuleringar; visionära, övergripande, dealjerade och SMARTa. E visionär mål är e framida mål eller en vision som en organisaion srävar mo, men som ofas ine är rimlig a uppnå i nuläge. E övergripande mål är e idssa mål som sräcker sig över en idsperiod på några år, ill eempel 2-5, och som mer preciserar de visionära målen eller åaganden som en organisaion har. Organisaionen anger själv nivån på de övergripande målen och för a dessa ska fungera effekiv bör de varken säas för hög eller för låg. Meningen är a målen ska moivera organisaionen ill arbee samidig som de ine anses som ouppnåeliga. För a uppnå de övergripande målen inom en besämd idsperiod har en organisaionen även dealjerade mål. De dealjerade målen bör ine sräcka sig över en längre idsperiod än 0,5-2 år och de ska vara ydliga och hels mäbara, allså gärna SMARTa (Alriksson 2011). För a målsyrningen i en organisaion ska bli framgångsrik, effekiv och leda ill a målen förverkligas, så behöver målen vara raionella i den mening a de moiverar och leder akörerna ill arbee. När de kommer ill miljömål som är ill för a vägleda beslu och handling för en bäre miljö så bör dessa besia vissa egenskaper (Edvardsson 2007). Miljömålen ska vara läillgängliga, moiverande, uvärderingsbara och eaka så a de skapar delagande hos akörer. Egenskaperna bidrar ill en bäre försåelse av miljömålen för de akörer som uför arbee genom a de känner ill vad som förvänas av miljömålen, vad akörerna kan och ska göra samidig som de moivera akörer ill a vilja arbea mo en måluppfyllelse. För en framgångsrik målsyrning bör allså miljömålen uppfylla dessa egenskaper samidig som de även uppfyller krierierna för e SMART mål (Edvardsson & Hansson 2005). 1.1.3. SMART mål E SMART mål är e mål som är specifik, mäbar, accepera, realisisk och idssa. För a e mål ska vara ydlig, bra och ala om i vilken rikning en organisaion ska syras, krävs de a måle alar om vad organisaionen vill uppnå på olika nivåer och under olika idsaspeker. De krävs också a måle går a mäa så a organisaionen kan följa upp om de har nå måle. För a kunna göra dea behöver organisaionen uforma må. Men de har visa sig a denna yp av målformulering ine allid går a använda i alla yper av organisaioner och a de finns svårigheer när de kommer ill a mäa och a fram må. Förkorningen SMART sår för a målen ska vara: -Specifika: Tydliga och läbegripliga för alla a förså vad de är som ska göras och varför. -Mäbara: De ska gå a kvanifiera målen och avgöra om de är på väg a uppnås eller när de är uppnådda. -Acceperade: Alla som berörs av målen ska känna vid dem och ha accepera dem. -Realisiska: Målen ska vara överkomliga och realisiska a nå. -Tidssaa: För a måle ska bli konkre ska de vara besäm vid vilken idpunk måle ska vara 1
uppnå (SKL u.å.). I den grå ruan ges e eempel på e SMART mål från Väjö kommuns miljöprogram. Miljömåle uppfyller SMART-krierierna och är specifik, mäbar, accepera inom kommunkoncernen, realisisk och idssa, se nedan. De fossila koldioidusläppen från kommunkoncernens ransporer och service ska minska med mins 30% från 1999 ill 2015. Kommunkoncernen ska vara fossilbränslefri 2020. Nuläge: minskning med 9,4% 2008 Specifik: De alar ydlig om vad de är som kommunkoncernen ska uppnå och sräva mo, samidig som miljömåle är inom e område som kommunen kan råda över. Mäbar: Miljömåle är mäbar och de finns idigare och nuvarande saisik på koldioidusläppen från kommunkoncernen. Saisiken kan ugöra underlag i uppföljningsarbee och uvärderingen av miljömåle. Accepera: Miljömåle berör kommunkoncernen. För a måle ska uppfyllas krävs de a alla berörda är delakiga och har accepera de arbee som krävs för a uppfylla miljömåle. Väjö kommun vill vara en pilokommun när de kommer ill en fossilbränslefri kommun, därav borde miljömåle vara accepera inom kommunkoncernen. Realisisk: Miljömåle ska vara fakisk möjlig a uppnå. Med dagens eknik och lösningar kan miljömåle vara möjlig a uppnå. Tidssa: Miljömåle är idsa och alar konkre om vid vilken idpunk de ska vara uppnå. En ydlig idsäning gör a måle läare priorieras a uppnås inom idsramen. 1.1.4. Naionella miljökvaliesmål Många av kommunernas egna miljömål och deras miljömålsarbee ar avsamp i Sveriges 16 naionella miljökvaliesmål och inkluderar den egna organisaionen, myndighesarbee och övergripande poliisk sraegiska beslu. De naionella miljökvaliesmålen är besluade av Sveriges riksdag och beskriver de illsånd i miljön som efersrävas vid miljöarbee och som är hållbar på lång sik. De naionella miljökvaliesmålen ugör illsammans med e generaionsmål och 14 eappmål Sveriges miljömålssysem och finns på naionell, regional och lokal nivå. De finns indikaorer kopplade ill alla miljökvaliesmål som varje år följs upp av respekive ansvarig myndighe. En gång per mandaperiod sammansäller Naurvårdsverke uppföljningarna i en fördjupad uvärdering som lämnas ill regeringen. Indikaorer används i uppföljning på naionell och regional nivå för a bedöma om de syrmedel och ågärder som illhandahålls är illräckliga för a nå miljökvaliesmålen (Miljömål u.å.). Idag har 60 procen av kommunerna i Sverige poliisk anagna miljömål som ugår från de naionella miljökvaliesmålen och de regionala miljömålen, däruöver har se procen av kommunerna egna miljömål. Reserande kommuner har aningen inga miljömål men har beslua a sälla sig bakom de naionella- och regionala miljömålen (dryg 10 procen), arbear med a a fram miljömål (15 procen) eller så har de ine påbörja någo miljömålsarbee (åa procen) (SKL 2012). Kommunerna är drivkrafen i de lokala miljömålsarbee genom a de förverkligar miljömålen i samhälle ihop med olika akörer. Genom a kommuner ar fram och skapar lokala miljömål och 2
ågärder från de naionella- och regionala miljömålen så spelar de en vikig roll i arbee för a nå de naionella miljökvaliesmålen. De förekommer ofas e lokal miljösamarbee mellan kommuner och deras respekive länssyrelser, de lokala näringslive, organisaioner och regionala samverkansorgan (Miljömål u.å.). De är vikig med kommunikaion mellan lokal, regional och naionell nivå för a kunna definiera miljömålsarbee och dess förusäningar. För a bli en del av den lokala poliiken krävs de a miljömålen kopplas ihop med kommunernas egna poliiska mål och verkyg. Miljömålen berör ine enbar miljön uan är även kopplade ill andra välfärdsarbeen i kommuner, som e folkhälsa, säkerhe och illvä (Naurvårdsverke 2003). 1.1.5. Miljömålsarbee i kommuner Miljömålsarbee ser olika u i olika kommuner. Vissa har inför miljöledningssysem, miljönyckelal och miljöbokslu medan andra har val a inkludera arbee med miljömålen i kommunens egna miljöprogram. Flera kommuner har även inegrera miljömålen i olika verksamhes-, översiks- och infrasrukurplaner för ill eempel ransporer, energi och avfall. En del kommuner sasar även på a ubilda de egna ansällda inom miljö (Miljömål u.å.). Då kommuner ofa har huvudansvare för bland anna energiförsörjning, avfallshanering, ubildning, vaen och avlopp så innefaar de en vikig roll i miljömålsarbee. De spelar även en vikig roll i arbee med hållbar uveckling, då de i samband med offenliga upphandlingar kan sälla miljö-, sociala och eiska krav (SKL 2012). 1.1.6. Svårigheer och hinder i miljömålsarbee De naionella miljömålen och delmålen besäms av poliiker och ska sedan uföras i olika sammanhang av jänsemän på olika nivåer; naionell, regional och lokal. Dea kan skapa svårigheer, främs i kommunikaion då olika akörer olkar miljömålen olika samidig som de använder olika idsramar. De krävs a en organisaions eller verksamhes mål är ydliga nog för a kunna vägleda handling och ydlig alar om vad verksamheen vill uppnå. Beroende på jänsemäns förkunskaper och erfarenheer så olkas målformuleringar på olika sä av olika personer. Är målen formulerade på e oydlig sä kan de ge urymme för felolkning som i sin ur kan bidra ill a målen heller ine uvärderas korrek när verksamheen vill följa upp dem (Wibeck m.fl. 2006). Ambiionerna för de lokala miljömålsarbee är i många kommuner hög, men de finns hinder för a de ska lyckas, främs beroende på brisande resurser. Andra hinder som kommuner lokal upplever är en låg poliisk priorie, a de saliga söde är brisande och a de syrmedel som kommuner illhandahåller är oillräckliga samidig som den kommunala rådigheen är brisande. Kommunal rådighe är när kommunen själv har möjlighe a besämma och råda över handlingar. Den kommunala rådigheen kan vara sor inom områden som rör dem själva, ill eempel kommunkoncernen och deras energianvändning eller inom områden som rör de kommunala vaenlednings- och avloppssyseme. Medan den kommunala rådigheen är hög inom vissa områden kan den vara brisande inom områden som berör ill eempel de privaa jordbruke och markanvändningen inom kommunen (SKL 2012). 1.1.7. Miljöindikaorer och miljönyckelal Miljöindikaorer är mäbara föreeelser kvaliaiva och kvaniaiva, som kan användas vid övervakning och uvärdering av miljömål. Dessa kan ill eempel vara usläpp ill luf av klimagaser, andel inköp av ekologiska livsmedel eller miljöbilar i kommunen som organisaion. 3
Miljöindikaorer kan visa render och nuvarande förhållanden i de organisaionen avser a mäa eller a reda på. Dessa är e hjälpmedel som ger informaion om uvecklingen i miljön och som kan analyseras och olkas för a ligga ill grund då en organisaions måluppfyllelse ska bedömas och uvärderas. Miljöindikaorer underläar uppföljningsarbee men de har visa sig finnas svårigheer med a a fram indikaorer och må för hur väl miljömål inom en organisaion har uppnås. Därav är de vikig och av beydelse a välja rä slags indikaor i förhållande ill vad organisaionen vill mäa och följa upp. En annan vikig aspek för uppföljning och för a organisaionen ska kunna jämföra resulaen, är a de sysemgränser som används är lika. Sysemgränser begränsar e område och kan vara idsmässiga, geografiska eller organisaionsspecifika (Wibeck m.fl. 2006). Miljönyckelal är en annan föreeelse som går a använda vid jämförelse, främs vid jämförelse från år ill år. E miljönyckelal är när e må från en miljöindikaor säs i relaion ill e nyomå. Nyomå kan vara omsäning eller producerad mängd av någo slag. E miljönyckelal kan ill eempel vara anal producerade produker i förhållande ill koldioidusläppe för en indusri. Då de är svår a hia e opimal nyomå är de bra a använda några olika nyomå vid framagande av miljönyckelal (Brohammer m.fl. 2002). 1.2. Kommunernas inrikning sam eempel på deras miljömål 1.2.1. Väjös kommun Väjö kommun har miljömål inom re priorierade profilområden; Leva live, Vår naur och Fossilbränslefri Väjö. Kommunens miljömålsarbee ugår från de 16 naionella och regionala miljökvaliesmålen och rikar sig direk ill alla ansällda inom kommunen. Varje profilområde innehåller vå yper av mål, övergripande mål som ine är idssaa eller mäbara och mål ill år 2015 som är idssaa och mäbara, sam en kor vision. Miljömålen omfaar de geografiska område Väjö kommun sam Väjö kommuns nämnder och helägda bolagssyrelser (Väjö kommun 2006). I de grå ruorna nedan ges eempel på några av Väjös kommun miljömål, både övergripande mål och mål ill 2015. Målen är hämade ur Miljöprogramme för Väjö kommun som anogs 2006 och reviderades 2010. Profilområde Leva live Övergripande mål. Vi ska ha en hållbar konsumion av varor och jänser. Mål ill 2015. De närproducerade 1 och/eller de ekologiska livsmedelsinköpen ska illsammans ugöra mins 45% av de oala livsmedelsinköpen ill 2015, varav mins 20% ska vara närproducera. 1 livsmedel producerade inom en radie av 15 mil från Väjö sad Nuläge: 13% ekologisk, 0% närproducera, 2009 Profilområde Fossilbränslefri Väjö Övergripande mål. Vi ska slua använda fossila bränslen. Mål ill 2015. 4
Förbrukningen av elenergi ska minska med mins 20% per invånare från 1993 ill 2015. Nuläge: minskning med 10,9% 2008. Mål ill 2015. De fossila koldioidusläppen från kommunkoncernens ransporer och service ska minska med mins 30% från 1999 ill 2015. Kommunkoncernen ska vara fossilbränslefri 2020. Nuläge: minskning med 9,4% 2008. 1.2.2. Helsingborgs kommun Helsingborg kommuns miljömål ugår från de 16 naionella miljökvaliesmålen och har vävs samman med de naionella folkhälsokvaliesmål som kommunen anser relevana. Kommunen har se priorierade områden; inspiraion och samverkan, hållbar ransporsysem, hållbar energisysem, sundare Helsingborg, hållbar planering och skösel sam ren vaen. Varje prioriera område innehåller övergripande mål med illhörande eappmål som omfaar den kommunala organisaionen sam de geografiska område Helsingborg kommun (Helsingborg kommun 2010). I de blå ruorna nedan ges eempel på några av Helsingborgs kommun miljömål. Miljömålen är hämade ur Miljöprogramme för Helsingborg sad 2011-2015. Prioriera område, Inspiraion och samverkan Övergripande mål Barn och ungdomar ska ges kunskap och vägledning för a kunna välja en miljöinrikad livssil. Eappmål Senas 2015 ska saden genomföra ubildning i miljöpedagogik rikad ill samlig personal som arbear med barn och ungdomar, Prioriera område, Hållbar ransporsysem Övergripande mål Usläppen av vähusgaser ska minska Eappmål Usläppen av vähusgaser inom Helsingborgs kommun ska minska med mins 85% mellan år 2005 och år 2050 Helsingborgs sad som organisaion är fossilbränslefri år 2020 1.2.3. Lunds kommun Lunds kommun miljömål och miljömålsarbee är uppbygg kring de 16 naionella miljökvaliesmålen och de regionala miljömålen, uifrån lokala förusäningar. Miljömålen omfaar Lund kommun som organisaion sam de geografiska område Lund kommun. Fokusområde ligger på ekologisk hållbar uveckling och innehåller 60 lokala miljömål fördelade under rubrikerna: -Begränsad klimapåverkan -Frisk luf -Bara naurlig försurning 5
-Giffri miljö -Skyddande ozonskik -Säker srålmiljö -Ingen övergödning -Levande sjöar och vaendrag -Grundvaen av god kvalie -Myllrande våmarker -Levande skogar -E rik odlingslandskap -God bebyggd miljö (Lund kommun 2006) I de gröna ruorna nedan ges eempel på några av Lund kommuns miljömål. Miljömålen är hämade ur LundaEko, Lunds program för ekologisk hållbar uveckling 2006-2012. Målområde Frisk luf Senas ill år 2012 ska usläppen av flykiga organiska ämnen (VOC) i luf ha minska ill maimal 1700 on från Lunds kommun. År 2000 var usläppen från kommunen 2964 on. Målområde Bara naurlig försurning Senas ill år 2012 ska usläppen av kväveoider inom Lunds kommun ha minska med 10 procen jämför med år 2000, då usläppen var dryg 1560 on. 3 3 Anknyer ill de regionala måle. Målområde Levande skogar Skogsmark ska brukas så a fornlämningar ine skadas. Skador på övriga kända och värdefulla kulurlämningar ska ine förekomma efer år 2012. 1.2.4. Örebros kommun Örebro kommun har miljömål inom fem fokus områden;, Biologisk mångfald, Vaen, Giffri miljö och God bebyggd miljö. Miljömålen ugår från de 16 naionella miljökvaliesmålen som berör kommunen och under varje fokusområde finns en naionell målsäning sam dealjerade delmål. Övergripande mål för Örebro kommun finns endas under fokusområdena och Vaen. För fokusområdena Biologisk mångfald, Giffri miljö och God bebyggd miljö gälller den naionella målsäningen. Miljömålen omfaar organisaion Örebro kommun med verksamheer och bolag sam Örebro kommun som geografisk område (Örebro kommun 2010). I de gula ruorna nedan ges eempel på några av Örebros kommun miljömål, både övergripande mål sam delmål. Miljömålen är hämade ur Miljöprogram Örebro kommun 2010. Fokusområde Övergripande mål Till år 2050 ska klimabelasningen för Örebro kommun minska med mins 90 procen per invånare. Delmål Genom energieffekivisering i kommunens verksamheer ska elförbrukningen minska med 20 procen och användningen av fjärrvärme minska med 13 procen perioden 2008 ill 2020. Fokusområde Vaen Övergripande mål 6
Miljökvaliesnormerna för vaen ska uppfyllas och alla vaenförekomser i kommunen ska ha god saus senas år 2021. Delmål Usläppen av fosfor från Skebäcks reningsverk ska minska med 27 % (1,3 on) ill och med 2016 jämför med medelusläppen 2005-2010 11. 11 Avser minskade medelusläpp från 0,24 mg P/l ill 0,17 mg P/l, ingen hänsyn agen ill befolkningsförändring Delmål 75 % av miljögiferna 25 i dagvane i Örebro leds ill någon form av reningsanläggning senas år 2020. 25 Tungmealler, PRIO-ämnen och peroleumkolväen. 2. Syfe Syfe med denna sudie var a a reda på vilka yper av miljömål som Väjö kommun har, hur dessa miljömål är formulerade, vad de finns för problem och svårigheer vid formulering av miljömål och vad de är som gör a vissa miljömål är mer lyckade än andra. Syfe med sudien var också a kunna ge förslag på förbäringar eller hur erfarenheer från andra kommuner kan användas inom Väjö kommuns miljömålsarbee. För a möjliggöra dea har en jämförande sudie gjors med kommunerna Helsingborg, Lund och Örebro. 3. Maerial och meoder I denna sudie har jag använ mig av en veenskaplig arikel från en sökning i Thomson Reuers Web of Knowledge SM, en rappor från den saliga myndigheen Naurvårdsverke, en rappor från den poliisk syrda organisaionen Sveriges Kommuner och Landsing (SKL), hemsidan för Sveriges Kommuner och Landsing (SKL) sam hemsidan Miljömål som förvalas av Naurvårdsverke. Jag har också använ mig av en handbok för beräkning och användning från IVF Indusriforskning och uveckling AB sam e kompendium framage av min handledare på Linnéuniversiee i Kalmar. För a möjliggöra en jämförande sudie mellan Väjö kommun och de re andra kommunerna Helsingborg, Lund och Örebro har jag sudera respekive kommuns miljöprogram som funnis illgängliga på kommunernas hemsidor, sam haf inervju med en person på respekive kommun. De re kommunerna Helsingborg, Lund och Örebro valdes u genom a jag fick förslag på kommuner med framsående miljöarbee som Väjö kommun var inresserade av a jämföra sig med. Av dessa kommuner fick jag välja u de re som inresserade mig mes. Från Väjö kommun fick jag även en lisa med konakpersoner på respekive kommun. Jag skickade u e email ill de berörda kommuner där jag presenerade mig och mi eamensarbee och undrade om de fanns någon som ville hjälpa mig genom a sälla upp på en inervju. Efer omredigering av email kom jag i konak med en person på respekive kommun som kunde sälla upp på inervju. Personerna som inervjuades var: Väjö kommun, Henrik Johansson, Miljökonroller, elefonnummer 0470-41330, 28 februari. Helsingborg kommun, Pernilla Fahlsed, Miljösraeg, elefonnummer 0732-311292, 20 mars. Lund kommun, Krisina Fonell, Miljösraeg, elefonnummer 046-356401, 14 mars. Örebro kommun, Malin Isaksson, sraeg, elefonnummer 019-211588, 8 mars. Inervjuer med respekive person har bidragi ill de resula som preseneras under punk 3.1-4 i abell 1-4 i resulaavsnie, om hur respekive kommuns miljömål är formulerade sam hur lyckade kommunens miljömål är. 7
För a kunna a reda på och jämföra om kommunernas miljömål är SMARTa, har jag agi fram en checklisa. I denna lisa har jag lag in kommunernas miljömål och checka av om respekive miljömål vari Specifik, Mäbar, Accepera, Realisisk och/eller Tidssa. Om miljömåle uppfyll alla krierier har jag bocka i en rua som bekräfa a miljömåle är SMART. 4. Resula Resulae av sudien uifrån respekive kommuns miljöprogram och berörda inervjupersoner är sammansäll i abell 1-4 nedan. Väjö kommun har övergripande ej idsaa eller mäbara mål och idsaa och mäbara mål ill 2015 fördelade på de re profilområdena Leva live, Vår naur och Fossilbränslefri Väjö. Tydligheen i miljömålen varierar, vissa är mer visionära medan andra är ydligare. Probleme med miljömålen är a hia rä mämeod och vilka indikaorer som ska användas vid mäning efersom a dessa är vikiga för uppföljnings- och uvärderingsarbee. Även a de ine framgår av miljömålen vad kommunen skulle kunna använda för syrmedel för a påverka andra så a de uppnås. Bakom lyckade miljömål i kommunen sår drivna personer, nya handlingar och ruiner, en bra dialog mellan poliiker och jänsemän sam möjligheen a kunna söka EU-medel (Tabell 1). Helsingborg kommun har övergripande miljömål sam eappmål på se priorierade områden: Inspiraion och samverkan, Hållbar ransporsysem, Hållbar energisysem, Sundare Helsingborg, Hållbar planering och skösel sam Ren vaen. Miljömålen varierar i ydlighe, vissa miljömål är SMARTa medan andra är mer visionära. Eappmålen är ydligare än de övergripande miljömålen. För varje eappmål har kommunen mäal som de producerar själva eller ar in från saisik. De är olika vilka indikaorer och mämeoder som används och de är problemaisk a välja rä. De är av sor vik a använda samma indikaor och mäa på samma sä under hela perioden. Kommunens miljömål gäller i sor sä bara Helsingborgs kommuns verksamhe och allra vikigas för lyckade miljömål är a de finns engagemang, resurser och en ydlig par som jobbar mo en måluppfyllelse (Tabell 2). Lund kommun har 60 lokala delmål med fokus på ekologisk hållbar uveckling. Miljömålen i kommunen omfaar de naionella och regionala miljömålen uifrån lokala förusäningar. De är väldig olika hur ydliga miljömålen är. Vissa är mer specifika och SMARTa medan andra miljömål är mer vag formulerade och visionära. De är svår a hia rä indikaor som visar vad som ska mäas och vissa miljömål säller högre krav på vilken indikaor som används. Kommunen har ine full rådighe på alla områden där de har miljömål. Kommunen får använda sig av olika syrmedel för a påverka andra ill a miljömålen uppnås på dessa områden. Bakom lyckade miljömål i kommunen sår drivande personer och förändringar som ske successiv i verksamheer (Tabell 3). Örebro kommun har miljömål under fem fokusområden:, Biologisk mångfald, Vaen, Giffri miljö och God bebyggd miljö. Varje fokusområde har re målrubriker: Naionell målsäning, Övergripande mål för Örebro kommun och Delmål. De övergripande målen är mer svävande och visionära och ine lika ydliga, dealjerade och uppföljningsbara som delmålen. När de kommer ill mäbarhe jobbar kommunen mycke på mäningar och a a fram rä slags indikaorer. Om kommunen ine har egna siffror använder de ibland schablonmallar för a kunna få fram e resula som kan indikera i vilken rikning e miljömål går. Kommunen försöker fokusera på områden där de själva sier med rådighe och försöker påverka andra berörda parer med olika yper av syrmedel. Delakighe och uppföljning har bidragi ill a e av kommunens fokusområde har blivi era lycka och framgångsrik. Sam även a kommunen haf en ydlig plan som de jobba mo, a fokusområde är valförankra och omala i kommunen och a de finns med i poliiken (Tabell 4). 8
Tabell 1: Sammansällning av resula för Väjö kommun basera på inervju och kommunens miljöprogram. 1. Vilken/vilka yper av mål har kommunen? Varje profilområde har en kor vision sam sam vå sorers mål - övergripande ej idsaa eller mäbara mål och idsaa och mäbara mål saa ill 2015. 2. Inom vilka områden priorierar kommunen miljömål? Tre profilområden. Leva live=konsumion och avfall Vår naur=naur, biologisk mångfald, sjöar Fossilbränslefri Väjö=energi och ransporer 3.0. Hur är kommunens miljömål formulerade i avseende på: 3.1. Hur ydliga är miljömålen? Är miljömålen SMARTa/visionära? Tidigare hade kommunen e Agenda 21 dokumen. Agenda 21 dokumenen var ine SMART och poliiker i kommun besämde a e ny miljöprogram skulle as fram. De nya miljöprogramme skulle vara användbar och ydlig med profilområden och ine allför många mål som alla berörda skulle kännas vid. Övergripande mål Tydligheen i målformuleringarna varierar. De övergripande miljömålen är mer visionära och därmed ej så ydliga om hur och när de ska uppnås. De är ine idssaa eller mäbara. Tidsaa och mäbara mål Mål saa ill 2015 är ydliga på grund av a de är någo som ska mäas, åral/nivå/ökning/minskning. I miljömåle ska de finnas med rikning, basår och åral för när miljömåle ska vara uppnå. Vissa målformuleringar kan bli oydliga då de behöver vara kora och ine förklarar ingående vad som menas med e fullgod reningskapacie. 3.2. Hur mäbara är miljömålen? För a miljömålen ska bli ydliga och mäbara är de vikig a miljömålen dokumeneras så a de bara finns en olkningsmöjlighe vid uppföljning. De är också vikig a välja u rä mämeod och indikaor som ska användas för miljömålen då denna/dessa är vikiga för uppföljning. 9 Miljömålen är mäbara men probleme är hur kommunen ska mäa och vilka indikaorer som
ska användas. De är svår a hia rä indikaor. Problem med indikaorer försvårar hur mäbara miljömålen blir. 3.3. Syrmedel? De framgår ine av miljömålen vilken möjlighe kommunen har a påverka hur de ska uppnås eller vad kommunen behöver göra för a påverka konsumen/producen med flera. För a uppnå vissa miljömål skulle kommunen kunna informera de som bidrar ill a miljömåle uppnås. För a lyckas med andra miljömål kan de handla om a påverka människors beeende. Syrningen av miljömålen blir ine lika sark då de i förväg ine är sag å vilke håll kommunen srävar. 4. Hur lyckade är kommunens miljömål? Eempel på miljömål som fungera bra och varför. Mes lyckade mål för Väjö kommun är Ekologiska livsmedel sam Fossilbränslefri Väjö. Ekologiska livsmedel Miljömåle fanns med redan i de förra miljöprogramme. Där låg andelen ekologiska och/eller närproducerade livsmedel på 0,5 procen. För 2012 var siffran 37 procen. Måle för 2015 är 45 procen. Förvalningar fick ine mer resurser för a lyckas uppnå miljömåle. Miljömåle är lycka efersom a kommunen ubilda koschefer och kökspersonal. Ubildning och planering har bidragi ill a andelen ekologiska livsmedel har öka genom nya handlingar, ruiner, upphandlingssysem och säsongsanpassning av menyn. Miljömåle har fungera bra och blivi lycka efersom a verksamheer kan bidra ill a de uppnås. 10 Fossilbränslefri Väjö Miljömåle är framgångsrik då alla förvalningar i kommunen har egna usläppsmål och en planering ill a bli fossilbränslefria. Arbee mo e fossilbränslefri Väjö fanns redan innan miljöprogramme kom ill. På 1990-ale gjordes en sor sasning, Väjö kommun ville bli en pilokommun för fossilbränslefri, därav sasas de mycke på a uppnå miljömåle Poliiker och jänsemän är väl medvena om miljömåle och poliikerna i kommunen försår
miljömåle och hur vikig de är a kommunen når de, därav görs inveseringar. Väjö kommun är bra på a söka EU-medel vilke gör a de kan vara sråe vassare. Tabell 2: Sammansällning av resula för Helsingborg kommun basera på inervju och kommunens miljöprogram. 1. Vilken/vilka yper av mål har kommunen? Övergripande miljömål sam eappmål. 2. Inom vilka områden priorierar kommunen miljömål? Se priorierade områden, sammanvävning av de naionella miljömålen och de naionella folkhälsomålen. -Inspiraion och samverkan -Hållbar ransporsysem -Hållbar energisysem -Sundare Helsingborg -Hållbar planering och skösel -Ren vaen 3.0. Hur är kommunens miljömål formulerade i avseende på: 3.1. Hur ydliga är miljömålen? Är miljömålen SMARTa/visionära? Miljömålen varierar i ydlighe, vissa är SMARTa och andra mer visionära. De övergripande miljömålen är mer visionära och ine mäbara. Eappmålen är ydligare och mer mäbara, vissa är SMARTa och andra mer visionära. Förra miljöprogramme med miljömål var mycke mer dealjera. Erfarenheer har visa a även om kommunen gjorde de ågärder som krävdes av miljöprogramme så var de ågärderna ine rä. Nu har kommunen besäm a de vill ha övergripande mål och förvalningar som ser ill a eappmålen följs upp. 3.2. Hur mäbara är miljömålen? De går ine allid a göra e mål som är eak mäbar. Dock kan indikaorer kan visa a de går å rä håll. 11 Kommunen har mäal ill varje eappmål. Mäal kan ine allid visa vad kommunen vill uppnå. Därför är de bäre med mäal som visar vilken insas kommunen gör och som påverkar hur de ska gå i rä rikning.
Beroende på mäal så är de väldig olika vilka indikaorer och mämeoder som används. Mäal kan as in från saisik eller så går de a producera dem själv. De går ine a säga, klarar vi de här mäale så klarar vi dea måle. De vikigase är a vi är klara på hur vi mäer och mäer så under hela perioden. Då går de a följa upp miljömåle och de ger de en bra indikaion. Val av mämeod och indikaor är e problem. När kommunen og fram miljöprogramme fick de ine fram e bra mäal för alla målen. 3.3. Syrmedel? När kommunen sae miljömålen valde de a gå igenom hur de såg u i kommunen och vad de behövde göra för a nå en bra saus. De iade på varje område vad som behövde göras för a nå miljömåle. Miljömålen gäller i sor sä bara Helsingborgs kommuns verksamhe men de ska försöka nå u och få ill beeendeförändringar hos medborgare. 4. Hur lyckade är kommunens miljömål? Eempel på miljömål som fungera bra och varför. Allra vikigas för lyckade miljömål är a de finns engagemang, resurser och en ydlig par som jobbar mo a miljömåle ska uppnås. Kommunen har en enlighe i miljöarbee och mo miljömålen. Miljöprogramme är vikig för kommunen och a de används över olika mandaperioder bidrar ill en lyckad framgång. 12 En framgångsfakor i kommunen är a de plockade fram miljöprogramme i samverkan. Alla förvalningar som berördes av olika miljömål var delakiga i framagande. De gavs möjlighe a peka på om de behövdes resurser. Hållbar energisysem Måle om a minska andelen inköp elenergi har gå väldig bra. Kommunen nådde måle för år 2015 redan 2012. De handlar om engagemang och vilja hos den förvalning som har ansvare. Kommunen har en ansälld person mellan sig och de som hyr kommunens lokaler. Personen har vari drivande och gjor en sor arbesinsas samidig som kommunen sasar på a energieffekivisera hus. Inspiraion och samverkan Miljömåle a alla sadens ansällda ska ha
ubildning i miljöfrågor och sadens miljöarbee senas år 2015 har vari väldig lycka. Kommunen har plocka fram e inerakiv ubildningspake på en halv dag. Många förvalningar har låi personal genomgå denna ubildning. Dock har ine alla få illfälle a gå ubildningen då personal inom skola och barnomsorg har svår a a ledig. Tabell 3: Sammansällning av resula för Lund kommun basera på inervju och kommunens miljöprogram. 1. Vilken/vilka yper av mål har kommunen? Lund har Lunds ekologisk uveckling, uppbygg kring de naionella miljökvaliesmålen med 60 lokala delmål. Miljöprogramme varade ill 2012 men gäller forfarande under pågående revideringsarbee. 2. Inom vilka områden priorierar kommunen miljömål? Fokus ligger på ekologisk hållbar uveckling. Prioriering av miljömålen omfaar de naionella och regionala miljömålen uifrån lokala förusäningar. -Begränsad klimapåverkan -Frisk luf -Bara naurlig försurning -Giffri miljö -Skyddande ozonskik -Säker srålmiljö -Ingen övergödning -Levande sjöar och vaendrag -Grundvaen av god kvalie -Myllrande våmarker -Levande skogar -E rik odlingslandskap -God bebyggd miljö 3.0. Hur är kommunens miljömål formulerade i avseende på: 3.1. Hur ydliga är miljömålen? Är miljömålen SMARTa/visionära? De är väldig olika hur ydliga de lokala miljömålen är. Vissa är mer specifika och SMARTa medan andra miljömål är mer vag formulerade och visionära. De är en umaning a få ihop miljömål, då poliiker och jänsemän ycker olika. 13
3.2. Hur mäbara är miljömålen? De är svår a hia rä indikaor som visar vad som ska mäas. Vissa miljömål säller högre krav på vilken indikaor som används. Kommunen jobbar för e gemensam uppföljningssysem där de kan följa upp och presenera i vilken rikning miljömålen går. 3.3. Syrmedel? Kommunen har ine full rådighe över de miljömål som de sa upp för de geografiska område. För a lyckas uppnå dessa miljömål får kommunen arbea med a vara e go föredöme genom a informera, uppmana, vara delakiga och locka med samarbee. 4. Hur lyckade är kommunens miljömål? Eempel på miljömål som fungera bra och varför. Offenlig upphandling av ekologiska livsmedel Miljömåle/sraegin med offenlig upphandling av ekologiska livsmedel är väldig lycka. De ekologiska livsmedlen sod för 40 procen av inköpen 2012. De har e ny mål ill 2020 på 100 procen ekologisk ma. Kommunen har jobba heläckande och bre inom alla verksamheer för a uppnå miljömåle. Kökschefen i kommunen började idig jobba med ekologisk ma och har vari väldig drivande. Personen jobbade idigare i köke och har lyckas åsadkomma förändringar genom a säsongsanpassa menyn, inköp och illagning. Hiills har förändringen ine ske rak av uan genom säsongsanpassning och illagningssä. Tabell 4: Sammansällning av resula för Örebro kommun basera på inervju och kommunens miljöprogram. 1. Vilken/vilka yper av mål har kommunen? Fem fokusområden, där varje fokusområde har re mål rubriker: - Naionell målsäning -Övergripande mål för Örebro kommun -Delmål 2. Inom vilka områden priorierar kommunen miljömål? Fem fokusområden: - -Biologisk mångfald -Vaen -Giffri miljö -God bebyggd miljö 3.0. Hur är kommunens miljömål 14
formulerade i avseende på: 3.1. Hur ydliga är miljömålen? Är miljömålen SMARTa/visionära? Övergripande mål för Örebro kommun De övergripande målen är ine så ydliga, uan mer svävande och visionära. Delmål Delmålen är dealjerade mål och därmed ydligare och mer uppföljningsbara. Kvalién varierar på de olika uppföljningsområdena. Miljömålen är ydliga för de som berörs av dem, poliiker och jänsemän, och de försår vad som behöver göras och varför. De kan vara olika vad poliiker vill och vad jänsemän vill i miljömålsarbee. 3.2. Hur mäbara är miljömålen? Miljömålen varierar i mäbarhe. Kommunen fokuserar mycke på mäningar och jobbar på a a fram rä indikaorer som visar vad de vill uppnå. I vissa fall används schablonmäningar och schablonmallar men kommunen vill hels ine använda sig av dessa då de ine ger e lika säker resula som rikiga mäningar. Men kommunen anser a de är bäre a använda schablonmäningar och schablonmallar och a kunna säa siffror och a fram resula än a ine ha några siffror alls. De ger en indikaion i vilken rikning måle går. 3.3 Syrmedel? De är vikig för kommunen a fokusera på de som kommunen kan råda över. De försöker fokusera på områden där de själva sier med rådigheen. De försöker påverka andra berörda parer med olika yper av syrmedel. 4. Hur lyckade är kommunens miljömål? Eempel på miljömål som fungera bra och varför. Fokusområde klima Hela fokusområde klima har vari lycka. Kommunen har en klimaplan som de ydlig jobbar mo och som finns med i syrningen av hela kommunen. planen är omalad och valförankrad i kommunen, den finns med i poliiken och poliiker var med i framagande av klimaplanen. De har en koninuerlig uppföljning av klimaplanen och har få in den i årsredovisningen. De som har gjor a fokusområde för klima har blivi så lycka och framgångsrik är delakighe och uppföljning. 15
Checklisa SMARTa mål Checklisan nedan är e urklipp ur abell 5, för hela checklisan se bilaga 1. I abellen jämförs respekive kommuns miljömål mo SMART-krierierna för e mål (specifik, mäbar, accepera, realisisk, idssa). Uppfylld krierier anges med. Av Väjö kommuns miljömål är 4/17 SMART. Vanligas är a miljömålen ine uppfyller krierierna specifik, mäbar eller idssa. Tabell 5: Checklisa SMARTa mål. Profilområde Väjö kommun S p e ci fi k M ä b a r A c c e p e r a R e a li s i s k T i d s a S M A R T? Leva live 1. Vi ska ha en hållbar konsumion av varor och jänser. 2. Vi ska ha en hållbar avfallshanering genom a avfall i försa hand ej uppkommer, i andra hand åeranvänds, i redje hand maerialåervinns, i fjärde hand energiuvinns och i sisa hand deponeras. 3. De ekologiska jordbruke ska ugöra mins 30 procen av jordbruksarealen 2015. Nuläge: 13% 2009 Vår naur Fossilbränslefri Väjö 4. De närproducerade 1 och/eller de ekologiska livsmedelsinköpen ska illsammans ugöra mins 45% av de oala livsmedelsinköpen ill 2015, varav mins 20% ska vara närproducera. 1 livsmedel producerade inom en radie av 15 mil från Väjö sad Nuläge: 13% ekologisk, 0% närproducera, 2009. 1. Vi ska förvala park och naur på e sä som främjar biologisk mångfald och god illgänglighe. 2. Vi ska ha ren luf så a människors hälsa och miljön ine skadas. 3. Alla Väjös sjöar och vaendrag ska ha god vaensaus. 4. Andel enskilda avlopp med fullgod reningskapacie ska öka ill 50% 2015. Nuläge: 30% 2009. 1. Vi ska slua använda fossila bränslen. 2. Vi ska använda energi effekiv. 3. De fossila koldioidusläppen ska minska med mins 16