Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org



Relevanta dokument
Fredlig konfliktlösning, en samhällsangelägenhet, lokalt och globalt

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson.

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering Johan Ydrén.

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Projektet 2014 från ax till limpa!

Barn idag och föräldrarollen

Att förstå och hantera problemskapande beteende. Familjestödsenheten 12 oktober 2011

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Mapping the conflict Kartläggning av konflikten

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

CPS ETT ARBETSÄTT MED UTMANANDE BARN

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Upptrappning och våldsutveckling enligt Pat Patfoort, PP 1

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Lindgårdens förskola

LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Supportgrupper. Jessica Schmidt

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: Sida 2 av 7

Instruktioner. Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

BRÅKA SMARTARE Om praktisk konflikthantering i skolans vardag

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Målplanering för relationer Exempel 3:1

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Vad är delaktighet för dig?

Samtal med Hussein en lärare berättar:

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

1 Att bygga en fredskultur. Föredrag den 25 aug. 2013, Väcka för Fred i Göteborg (tältprojekt i Fredsams regi).

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson

Skolår 1 3. Skriftligt omdöme ÄMNE Namn: År: Termin: Undervisande lärare: Kunskapsutveckling. Kommentar till kunskapsbedömningen.

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

PERSONLIGT LEDARSKAP

Konflikter och konflikhantering

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Konflikter och konfliktlösning

Samtal kring känsliga frågor

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst.,

Projektets hemsida:

Handledning för studiecirkel

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Coachande ledarskap. Enköpingshälsans Ledarfrukost 21 november. Enköpingshälsan AB

Delaktighet - på barns villkor?

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Brännans förskoleområde

Relationsarbete. Vertikala relationer vuxna. Horisontala relationer barn

Personalenkät /2/2011

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Inkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Handlingsplan för konflikthantering och social utveckling. Herrhagsskolan Läsåret 16/17

Hantera besvärliga typer

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors Grankulla

Elisefreds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sammanställning av. Hälso- och arbetsmiljöenkäten AFA för Södermöre kommundelsförvaltning, Södermöreskolan. November 2009

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

Åsa Schill & Ulrika Kragell EGET FÖRETAGANDE & FAMILJ. Skall det bli business och affärer av det måste familjen vara med!

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Vår lokala likabehandlingsplan

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Lokförargatan Västerås Tel

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

Förskolan Bergmansgården

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Transkript:

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012 Karin Utas Carlsson www.tradet.org

www.tradet.org/ksa

Ross Greene. Explosiva barn och Vilse i skolan (rekommenderas varmt) AlSUP Assessment of Lagging Skills and Unsolved Problems (bilderna 5 och 7), Flödesschemat för plan B (bild 17) och Rättighetsförklaring för barn med problemskapande beteenden (bild 18) delas ut under föreläsningen. Detta är hämtat från Ross Greene. Se hans hemsida www.livesinthebalance.org Förhållningssätt: Barn beter sig bra om de kan. Inte barn beter sig bra om de vill.

Färdigheter behöver tränas Vilka färdigheter behöver barnet särskilt träna?

Observera vilka situationer som innebär problem.

Du vill något och barnet vill något annat: 3 strategier. Plan A ser till dina behov. Barnet får rätta sig efter det du säger och gör. Plan C ser till barnets behov och önskemål. Det är inte värt striden. Du låter saken bero. Kanske kommer du senare att arbeta med den, men nu är den inte prioriterad. Plan B: Problemlösning i samarbete. Denna innebär gränssättning likaväl som plan A gör det. Denna gång kommer du att förhandla med barnet och söka en lösning som ser till bådas behov och som är realistisk.

Plan B 1. Empati. 2. Definiera problemet. 3. Invitera till en lösning. Glid ej från A till C! (Det är att ge efter) Plan B innebär gränssättning med respekt!

Empatiskt lyssnande Vara helt närvarande och fokuserad, ge samtalsstöd, bekräfta, visa empati, lyssna mellan raderna och spåra sakfråga och känsla, fråga när det behövs, följa berättarens spår inte förhöra, sammanfatta, inte ge råd, hjälpa talaren att tänka konstruktivt inte öka ev. nedvärdering eller fiendskap gentemot den berättaren talar om.

Plan B Empati Definiera problemet

Grundläggande mänskliga behov Kroppsliga behov: Mat, dryck, sömn, vila, lagom temperatur, rörelse Trygghet och säkerhet Kärlek och tillgivenhet Känsla av eget värde, identitet Tillhörighet till gruppen Mening och förståelse Delaktighet Glädje Rättvisa Kontroll (kan också ses som ett medel att tillfredsställa ovanstående behov)

Metaforen Krukan

Plan B Empati Definiera problemet Invitera till en lösning

Förebygg! Proaktiv plan B är att föredra framför akut plan B

Prioritera! Försök inte arbeta med allt på en gång!

Akut konfliktsituation Lugna sig Reda ut Be om hjälp vid behov Överenskommelse Följa upp

Externaliserat språk Dvs skilj sak ifrån person. Förlägg något till yttre faktorer skilda ifrån personen. Tala om problemet, inte personen. Sätt namn på problemet, t ex. den här situationen/händelsen Lägg händelsen utanför personen: t ex Vad hände (inte varför gjorde du så)?

Upplägg för lyssnande Vad har hänt?/ Vad är problemet? Hur upplever du det?/ Vad känner du? Vad behöver du?/ Vad är viktigt för dig? Hur tror du nn (den andra parten) ser på det? Hur tror du nn tänker om/ upplever det? Vad tror du nn behöver? Vad tror du är viktigt för nn? Vad vill du uppnå?/ Hur vill du lösningen ska se ut? Hur ska du komma dit? (Strategi)

Vinna-vinna-förhandling Analysera problemet. Sök efter underliggande behov/rädsla. Skilj detta från positioner (yttrade krav/ önskemål). Berätta och lyssna! Obs. skilda perspektiv. Använd empati. Använd aktivt lyssnande. Lägg inte skulden på någon, Hota ej! Uttryck känslor och behov. Möjliga lösningar. Stryk oacceptabla lösningar. Välj en lösning som tillgodoser allas djupare behov. Gör en plan och agera. Följ upp!

Råd vid konfliktlösning och förhandling (Roger Fisher och William Ury: Vägen till Ja och Vägen förbi Nej. ) 1. Kontrollera din egen känsloreaktion. 2. Övervinn den andra sidans negativa känslor. 3. Skilj mellan personer och problemet. Be hard on the problem, soft on the person. 4. Fokusera på intressen (underliggande behov och värderingar), inte på intagna ståndpunkter. 5. Vägra spela maktspel (vinna-förlora). 6. Bygg en gyllene bro till dem. Gör det lätt att säga Ja och svårt att säga Nej. 7. Skapa en rad möjligheter innan ni diskuterar vad ni ska göra. 8. Insistera på att överenskommelsen ska baseras på en objektiv standard. 9. Utveckla din BATEF, bästa alternativ till förhandlingslösning (behöver inte sägas). 10.Bygg in vinster för alla parter. 11. Låt ingen förlora ansiktet. 12. Tag paus v.b.

Medling definition (E. Lind: Medkompis: Medling och konflikthantering i skolan Medling är en stegvis process där en opartisk tredje part underlättar för parterna i en konflikt att komma fram till en ömsesidigt godtagbar överenskommelse. Ett tillrättalagt samtalsforum där processen är lika viktig som målet. Ett verktyg för att hantera konflikter.

Medlaren Var opartisk och ha ingen åsikt om själva problemet. Var stödjande. Trygghet i rummet! Var inte dömande. Motverka aktivt omdömen om vem som hade rätt och fel. Hjälp parterna att arbeta tillsammans. Hjälp dem att skilja mellan saken (d.v.s. problemet, beteendet) och personen. Ge inte lösningsförslag. Låt parterna ta tid på sig för att arbeta igenom problemet.

Medlingsmodellen Introduktion, förklaring av modell och process. Ramar och grundregler: Medlaren opartisk, parterna ska båda/alla få tid ge sin berättelse. Regler att komma överens med parterna om: 1. Vilja söka lösa problemet (frivillighet är en förutsättning). 2. Inte avbryta, lyssna. 3. Inte anklaga, inte använda skällsord, tala om sig själv. 4. Sekretess, inte för andra berätta av som sägs. Problemet: Vad har hänt och hur påverkar det dig? Vad behöver du? Vad är viktigt för dig? Skapa möjligheter: Vad vill du ska hända? Vad kan du bidra med? Många lösningsförslag, brainstorm! Välj lösning (paket av lösningar) och formulera överenskommelse. Uppföljning. Tidpunkt. (Återförsäkran om det blir problem att följa överenskommelsen.) Vad kan ni lära er av detta?

Gränssättning skilt ifrån medling Gränssättning stoppar dåligt beteende Skilj sak (beteende) från person. Tänk på att behandla personen/personerna med respekt (deras självkänsla/ Kruka ). Medvetandegör hur ni och andra gör detta. Dela med er av goda erfarenheter. Medling hjälper parterna utan råd och värderingar Skilj gränssättning från medling och hjälp barnen/ungdomarna att se när ni gör det ena och när ni gör det andra. Tala om när ni är beredd att medla (sök deras frivilliga deltagande) och säg att ni inte kommer att ha någon synpunkt på probleminnehållet och att ni ska hjälpa barnen/ungdomarna att hitta vägar till en lösning de alla är nöjda med.

Förslag till förhållningssättet vinna-vinna i klassrummet Kortversion. Översatt från CRN, Australien a) Erkänn även neg. känslor (egna och andras). b) Erbjud valmöjligheter. Låt ej eleven tappa ansiktet. c) Använd språk som visar att du bryr dig om eleven. Nedtryckningar och hot trappar upp konflikter. d) Var en förebild. e) Undvik att fråga Varför gjorde du? eller lägga skulden någonstans. Fråga t.ex. Vad har hänt? Berätta! f) Sök en vinna-vinna-lösning där ni båda kan lära er tillsammans.

Fighting Fair - ärlig kamp Var villig att lösa problemet Säg vad ditt problem är Lyssna till vad de andras problem är Attackera problemet, inte personen Sök efter lösningar så var och en får vad han eller hon behöver Ojusta metoder Retas, använda öknamn Nedtryckningar Sänkningar Klander och skuldbeläggning Hotelser och slagsmål Dra in gamla händelser Komma med undanflykter Inte lyssna Översatt från CRN, Australien

Hantera ovilja hos andra att lösa problemet (Kortversion av förslag från CRN. Australien) Vad gör jag för att bidra till problemet? Hur använder jag min kraft/makt? Ger jag dem kraft eller tar jag den ifrån dem? Erbjuder jag dem valmöjligheter som är fria från klander, tvång och skuldbeläggning eller hotar jag dem? Hanterade jag mina känslor på ett bra sätt först? Använde jag empatiblockerare (stopp i kommunikationen)? Lyssnade jag verkligen till dem?

Hantera ovilja hos andra att lösa problemet, forts Försök positiva yttranden såsom: Jag skulle verkligen vilja klara upp det här. Hur är det med dig? Som en öppnare under konflikt, eller Som ett sätt att återuppta kontakten och problemlösningen när känslorna svalnat och situationen är lugnare.

Tack för att du lyssnade! Vill du vara med i ett nätverk där din e-postadress blir känd för de andra i nätverket? Vill du vara med i diskussionsforum www.cps.tradet.org Skriv till karin.utas.carlsson@telia.com