Enköping växer Foto: Thomas Henrikson. Befolkningsprognos. Enköpings kommun

Enköping växer 2017-2026 Foto: Thomas Henrikson Befolkningsprognos Enköpings kommun

Sammanfattning De kommande årens befolkningsutveckling kommer att påverka Enköpings kommun ur ett flertal perspektiv. Kommunen står inför en rad utmaningar inom framför allt områdena utbildning, arbete och bostad som är grundläggande för att utveckla välfärden. En förväntad hög befolkningstillväxt sätter därför ett ännu tydligare fokus på dessa utmaningar då efterfrågan på kommunal service kommer att öka. Befolkningsökningen i både kommunen och länet innebär ökat behov av samarbete och samverkan mellan olika aktörer för att tillgodose den gemensamma befolkningens behov. En växande befolkning ställer också allt högre krav på att de olika välfärdstjänsterna som kommunen och regionen ansvarar för utvecklas på ett sådant sätt att de ger goda möjligheter för alla invånare att utvecklas, verka och leva ett gott liv. De förväntade stora ökningarna av antalet barn innebär utmaningar för staden både gällande utbyggnad av skollokaler, tillgång på rätt kompetens inom ett flertal yrkeskategorier och gällande ökad efterfrågan på fritids- och kulturaktiviteter. Ökningen av antalet äldre kommer troligtvis att påverka efterfrågan på vård och omsorg i det ordinära boendet. Efter åren 2020-2025 kan den relativt stora 40-talist generationen komma att efterfråga särskilda boendeformer. Det kan också tänkas att denna generation efterfrågar andra typer av boende- och utemiljöer än nuvarande särskilda boenden. Befolkningen i arbetsför ålder förväntas utgöra en minskad andel av den totala befolkningen. Detta innebär en utmaning både för staden som helhet och för kommunen som organisation. Många av kommunens verksamheter är personalintensiva och det är avgörande att det både finns tillräcklig mängd personal och att denna har rätt kompetens för kvaliteten i verksamheten ska bibehållas. Befolkningens sammansättning förväntas förändras och ge en ökad försörjningskvot fram till år 2026 vilket ställer ännu högre krav på att en så stor andel som möjligt av befolkningen i arbetsför ålder har en sysselsättning. Samtidigt skapar ett större befolkningsunderlag högre lönesummor, större marknad och fler företag. Fler människor ger större underlag och efterfrågan på utbildning vilket ökar kompetensen hos arbetskraften. Detta är positivt för samhällsutvecklingen i stort. För den kommunala ekonomin innebär nya invånare mer skatteintäkter och även bidrag genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet.

Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning DET HÄR HÄNDE 2015 4 Befolkningsutveckling 4 Kommunens befolkningsstruktur 5 Befolkningsutveckling i kommunens tätorter 6 Befolkningsökning i samtliga stadsdelar 6 Migration 6 Nya bostäder 7 UTVÄRDERING AV PROGNOSEN 8 Befolkning 8 Nya bostäder 9 PROGNOSMETOD 10 Osäkerhet i prognosen 10 Födda och döda 10 In- och utflyttning 10 Nya bostäder 11 Migration 11 BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 12 Totalbefolkning 12 Befolkningsökning 13 Befolkningsstruktur 14 Utveckling i kommunens olika delar 15 Enköpings stadsdelar växer 18 Vikten av att växa 19 Folkmängd i ettårsklasser 20

Det här hände under 2015 Befolkningsutveckling Den sista december 2015 hade Enköpings kommun 41 893. Det ger en befolkningsökning på 730 personer under 2015. Under år 2015 föddes det 450 barn och 375 personer avled vilket innebär ett födelseöverskott på 75 personer. Under året flyttade 2 559 personer till kommunen medan 1 837 flyttade från kommunen vilket medför ett flyttningsnetto på 722 personer. Av de som flyttade in till kommunen kom 20 procent från en annan kommun i länet, 70 procent från övriga Sverige och 10 procent från utlandet. Av de som lämnade kommunen flyttade 20 procent till en annan kommun i länet, 70 procent till övriga Sverige och 10 procent till utlandet. Tabell 1. Befolkningsförändring åren 2013-2015 År Folkm. Födda Döda Födnetto Inflytt. Utflytt. Flyttnetto Folkök. 2013 40 656 434 382 55 2 050 1 795 255 307 2014 41 163 450 375 75 2 152 1 722 430 507 2015 41 893 411 402 9 2 559 1 837 722 730 Under 2015 var den huvudsakliga orsaken till folkökningen det inrikes flyttningsnettot, det vill säga personer från andra delar av Sverige som flyttade till kommunen. Det utrikes flyttningsnettot stod endast för 18 procent av befolkningsökningen medan födelsenettot stod för en procent. Diagram 1. Folkökningens komponenter Sedan kommunsammanslagningen år 1971 har befolkningsförändringen i kommunen varit obalanserad och inneburit såväl toppar som dalar. Högst tillväxt hade kommunen under tidigt 1990-tal och tidigt 2000-tal. Folkökningen för år 2015 innebär dock den högsta folkökningen i kommunen sedan kommunsammanslagningen. En fortsatt befolkningsökning på 1,25 procent per år i fem år innebär ökade bidrag enligt det kommunala utjämningssystemet. 4

Diagram 2. Befolkningsförändring år 1971-2015 Kommunens befolkningsstruktur Den största befolkningsökningen finns i grupperna vuxna (30-39 år) och äldre (75- år) som har ökat med mellan 4 och 5 procent var under 2015. Även andelen barn har ökat under året. Kommunens befolkningsutveckling ligger i linje med rikets och övriga Europas utveckling där andelen pensionärer ökar. Begreppet försörjningskvot kan användas för att beskriva hur åldersstrukturen påverkar samhällsekonomin. Försörjningskvoten kan räknas ut genom att ställa den totala befolkningen till antalet personer i yrkessam ålder (20-64 år). År 2015 var kommunens försörjningskvot 1,8 vilket innebär att en yrkessam person försörjer 1,8 personer. En förändring på 0,1 procentenheter sedan år 2014. Ju högre försörjningskvoten är, desto större blir trycket på de som producerar. Det här sättet att beräkna försörjningskvoten på utelämnar dock en viktig del i problematiken. Nämligen att vissa som inkluderas i den försörjande delen av befolkningen, personer i åldern 20-64 år, egentligen borde flyttas till den del av befolkningen som blir försörjda på grund av exempelvis arbetslöshet eller sjukskrivning. Samtidigt finns det de som arbetar trots att de fyllt 64 år. Tabell 3. Befolkningsstruktur i Enköpings kommun 31 december 2014 och 2015 (Källa: SCB) Ålder 2014 2015 Förändring antal Förändring procent 0-5 2 836 2 864 28 1,0 6-15 4 784 4 935 151 3,2 16-18 1 418 1 421 3 0,2 19-29 5 677 5 832 155 2,7 30-39 4 218 4 385 167 4,0 40-64 13 593 13 638 45 0,3 65-74 4 976 5 091 115 2,3 75-3 661 3 847 186 5,0 Total 41 163 41 893 730 1,77 5

Befolkningsutveckling i kommunens tätorter Under år 2015 ökade befolkningen mest i Bredsand. I Hummelsta, Haga och Fjärdhundra minskade befolkningen. På landsbygden ökade befolkningen med en procent. Tabell 4. Befolkning i kommunens tätorter 31 december 2014 och 2015 (Källa: SCB) Tätort 2014 2015 Förändring antal Förändring procent Enköping 22 268 22 755 487 2,2 Fjärdhundra 906 903-3 -0,3 Grillby 983 1 010 27 2,7 Hummelsta 1 015 994-21 -2,0 Lillkyrka 289 303 14 4,8 Örsundsbro 1 876 1 905 29 1,5 Bredsand 618 687 69 11,2 Haga 305 291-14 -4,6 Skolsta* 134 140 6 4,5 Landsbygd 12 769 12 905 136 1,0 Befolkningsökning i stadens stadsdelar Under år 2015 ökade Korsängen mest med 26 procent, detta till följd av nybyggnationen vid Sadelmakaren. Tabell 4. Befolkning i stadsdelar 31 december 2014 och 2015 (Källa: SCB) Stadsdel 2014 2015 Förändring antal Förändring procent Centrum 2 420 2 460 40 1,7 S:t Ilian 2 812 2 846 34 1,2 Galgvreten/Lillsidan 5 125 5 091-34 -0,7 Munksundet/Gröngarn 2 912 2 948 36 1,2 Romberga 2 134 2 201 67 3,1 Korsängen 1 440 1 810 370 26 Fanna/Herrgården 2 256 2 277 21 0,9 Bergvreten/Gånsta 3 169 3 122-47 -1,5 Migration Antalet migranter till Sverige ökade kraftigt under sensommaren 2015 för att nå sin topp under oktober. De flesta kom ifrån Syrien, Afghanistan och Irak detta till följd av de krig och oroligheter som pågår i dessa länder. Ungefär 70 procent av migranterna var medborgare i dessa tre länder. Drygt 70 procent av alla asylsökande var också män eller pojkar. Av de asylsökande som var under 18 år var ungefär hälften ensamkommande barn det vill säga att de anlände utan föräldrar eller annan vårdnadshavare. Enköpings kommun tog under 2015 emot 264 nyanlända med permanent uppehållstillstånd och 153 ensamkommande flyktingbarn. Av dessa var 36 anvisade till kommunens anläggningsboende (ABOS) resterande 228 kom till kommunen som egenbosätare efter att tidigare ha anvisats till en annan kommun (EBOS). Cirka 100 av av de nyanlända var barn under 20 år. * Statistiska centralbyråns (SCB) definition av en tätort är en ort med över 200 invånare. Då Skolsta är en av orterna i kommunen som analyseras i det pågående ortsanalysarbetet har Skolsta tagits med i den här tabellen trots att den inte är någon tätort enligt SCB:s definition. 6

Nya bostäder Under år 2015 färdigställdes 418 bostäder varav 218 var hyresrätter i flerbostadshus, 132 var bostadsrätter i flerbostadshus och 67 var småhus. Det går att jämföra med år 2014 då det färdigställdes 58 hyresrätter i flerbostadshus, 222 bostadsrätter i flerbostadshus och 75 småhus. Tabell 5. Färdigställda bostäder 2014 och 2015 Färdigställda bostäder 2014 2015 Flerbostadshus hyresrätt 58 219 Flerbostadshus bostadsrätt 222 132 Småhus 75 67 Totalt 355 418 Historiskt sett är antalet färdigställda lägenheter 2015 den högsta siffran sedan tidigt 1990- tal. Enligt befolkningsprognosen ser antalet färdigställda lägenheter ut att fortsatt öka. Enligt Boverkets Bostadsmarknadsenkät är Enköpings kommun en av landets kommuner med bostadsbrist. En anledning till den utvecklingen är att byggandet inte har följt befolkningsökningen. Sedan år 1990 fram till år 2015 har befolkningen i kommunen ökat med cirka 6 300 invånare samtidigt som det har byggts cirka 3 250 bostäder under samma period. Diagram 3. Färdigställda bostäder år 1975-2015 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 flerbost småhus Totalt 7

Utvärdering av prognosen 2015 Befolkning Vid årsskiftet 2015 var den verkliga folkmängden 41 163 vilket kan jämföras med prognosens 40 860 invånare. Utfallet för antalet födda barn hänger ihop med prognosens antagande. Det som framför allt skiljer utfallet från prognosen är antalet in- och utflyttare. Det verkliga flyttnettot från 2014 var nästan dubbelt såg högt som det antagna flyttnettot i prognosen. I verkligheten var inflyttningen nästan 300 över vad gäller inflyttning till kommunen. Tabell 6. Utfall 2015 jämfört med tidigare prognos (Källa: SCB) Prognos/utfall Folkm. Födda Döda Födnetto Inflytt. Utflytt. Flyttnetto Folkök. Utfall 41 893 411 402 9 2 559 1 837 722 730 Prognos 41 745 511 383 128 2 099 1 646 453 581 När det gäller befolkningsstrukturen är det främst i åldersspannet 0-5, 16-18, 30-39 och 75- som skiljer sig åt i prognosen och utfallet. Gällande åldersspannet 0-5 år har utfallet blivit lägre än vad prognosen förutspått, detta kan förklaras med ett betydligt lägre fruktsamhetstal under 2015 än tidigare år. Den ökade befolkningsmängden i åldersspannen 16-18 och 30-39 år kan delvis förklaras av asylsökande som beviljats uppehållstillstånd och därmed folkbokförts i kommunen. Gällande åldersspannet 75- år så tyder det på att antalet äldre ökar snabbare än vad vi tidigare trott. Tabell 7. Utfall 2015 jämfört med tidigare prognos (Källa: SCB) Ålder Utfall Prognos Skillnad antal Skillnad procent 0-5 2 864 2 923-59 -2,0 6-15 4 935 4 900 35 0,7 16-18 1 421 1 391 30 2,0 19-29 5 832 5 823 9 0,15 30-39 4 385 4 285 100 2,3 40-64 13 638 13 555 83 0,6 65-74 5 091 5 112-21 0,4 75-3 847 3 755 92 2,4 Total 41 893 41 745 148 0,35 När det gäller befolkningsutvecklingen i tätorterna under 2015 jämfört med prognosen är den främsta skillnaden att Haga har minskat i befolkning under året och därmed inte växt så som prognosen förutspådde. 8

Tabell 8. Befolkning i tätorterna 2015 jämfört med prognos (Källa: SCB) Tätort Utfall Prognos Skillnad antal Skillnad procent Enköping 22 755 22 785-30 -0,13 Fjärdhundra 903 900-3 -0,30 Grillby 1 010 1 003 7 0,70 Hummelsta 994 1 021-27 -2,7 Lillkyrka 303 288 15 5,0 Örsundsbro 1 905 1 908-3 -0,15 Bredsand 687 665 22 3,2 Haga 291 328-37 -13,0 Skolsta* 140 130 10 7,0 Landsbygd 12 905 12 707 188 1,5 När det gäller befolkningsutvecklingen i stadsdelarna under 2015 jämfört med prognosen är den främsta skillnaden att Korsängen har växt mer än vad prognosen förutspådde. Tabell 9. Befolkning i stadsdelar 2015 jämfört med prognos (Källa: SCB) Stadsdel Utfall Prognos Skillnad antal Skillnad procent Centrum 2 460 2 547-87 -3,5 S:t Ilian 2 846 2 890-44 -1,5 Galgvreten/Lillsidan 5 091 5 142-51 -1,0 Munksundet/Gröngarn 2 948 2 865 83 2,8 Romberga 2 201 2 134 67 3,0 Korsängen 1 810 1 693 117 6,5 Fanna/Herrgården 2 277 2 308-31 -1,4 Bergvreten/Gånsta 3 122 3 205-83 -2,7 Nya bostäder Antalet nya bostäder är en viktig faktor och grund i befolkningsprognosen. Enligt prognosen förutspåddes att 509 bostäder skulle färdigställas under 2015 det verkliga utfallet blev dock 418. Tabell 10. Färdigställda bostäder 2015 jämfört med prognos (Källa: SCB) Färdigställda bostäder Flerbostadshus hyresrätt Flerbostadshus bostadsrätt Småhus Utfall 219 132 67 418 Totalt Prognos 308 122 79 509 m påverkar folkmängden och bprojekt inte 9

Prognosmetod Det är fyra faktorer som påverkar folkmängden och befolkningsstrukturen: fruktsamhet (antal födda), dödlighet (antal avlidna) samt inflyttning och utflyttning. Prognosen utgår ifrån befolkningen den 31 december år 2015. Därefter skrivs prognosen fram ett år i taget. Antaganden görs om antal födda, antal döda samt antal in- och utflyttare till kommunen. Osäkerhet i prognosen Ekonomisk konjunktur, arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring med mera har en direkt inverkan både på hur människor flyttar och i barnafödandet. Det svåraste i framtagandet av en befolkningsprognos är beräkning av in- och utflyttning. En viktig faktor i beräkningen av in- och utflyttning är nämligen nyproduktionen av bostäder, som i sig är en av de största osäkerheterna i prognosarbetet. Byggprojekt tenderar att försenas samtidigt som planerade projekt inte alltid förverkligas. Födda och döda Antal barn som föds beräknas utifrån antalet kvinnor i barnafödande ålder i kommunen samt andelen kvinnor som föder barn. År 2015 var fruktsamheten i Enköping rekordlåg. Fruktsamheten i Enköping brukar ligga några procent över rikets men låg under år 2015 på tre procent under rikets. Det innebär att fruktsamheten var 1,8 barn per kvinna i Enköping och 1,85 i riket. Fruktsamheten har sjunkit såväl i kommunen som i riket. Antagandena för fruktsamhet beräknas utifrån ett medelvärde av fruktsamheten under de senaste åren varpå Enköpings kommuns fruktsamhet beräknas ligga cirka 3 procent över rikets under hela prognosperioden. Antalet avlidna beräknas genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Enköpings kommuns dödsrisker beräknas följa rikets. I genomsnitt beräknas cirka 545 barn per år födas under prognosperioden. Antal döda beräknas ligga på cirka 420 personer per år, en siffra som beräknas öka mot slutet av prognosperioden. Födelsenettot beräknas därmed ligga på plus under hela prognosperioden. In- och utflyttning Människors möjligheter att flytta in och ut från kommunen påverkas bland annat av nybyggnation av bostäder. Ålders- och könsfördelningen på inflyttarna beräknas utifrån hur det sett ut under de tre senaste åren. Flyttbenägenheten är som störst i åldersintervallet 20-35 år. Antal personer som flyttar ut från kommunen beräknas genom utflyttningsrisker, det vill säga medelvärdet av benägenheten att flytta per ålder och kön. Kvinnor flyttar i lägre ålder än män både till och från kommunen. Under prognosperioden beräknas cirka 2 800 per år flytta in till kommunen medan cirka 2 100 beräknas lämna kommunen. In- och utflyttningen beräknas vara stabil och därmed beräknas flyttningsnettot vara positivt under hela prognosperioden. 10

Nya bostäder Bostadsbeståndet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Antaganden om byggandet under prognosperioden är av största vikt för resultatet av prognosen och därför har en gemensam bedömning av bostadsbyggandet de kommande åren gjorts tillsammans med representanter från plan- och utvecklingsavdelningen och mark- och exploatering samt samhällsbyggnadsförvaltningens chef. Förseningar av byggprojekt är vanliga och planerade projekt förverkligas inte alltid. Detta har stor inverkan på prognosens utfall och utgör därför den största osäkerheten i prognosarbetet. På grund av den stora osäkerheten sträcker sig antagandet om nybyggnation endast fram till och med år 2021 och därmed gör även befolkningsprognosen på delområdesnivå det. Detta då det framför allt är nybyggnationen som påverkar variationen av befolkningstillväxt i olika områden. Enligt senaste bedömning (juni 2016) kommer cirka 2 500 bostäder att färdigställas under åren 2017 2021, det vill säga cirka 500 bostäder per år. I dagsläget pågår planeringen av många stora exploateringsprojekt varpå antagandet om nybyggnation visar på ett fåtal producerade bostäder under prognosperiodens första år för att sedan öka. En fjärdedel av dessa bostäder är småhus och tre fjärdedelar är lägenheter i flerbostadshus. De flesta bostäderna byggs inom Enköpings tätort. Det gäller speciellt lägenheter i flerbostadshus. I prognosen antas cirka 30 bostäder per år byggas på privat mark på landsbygden. I de övriga tätorterna är det främst i Bredsand och Haga men även Grillby, Skolsta och Örsundsbro som nya bostäder planeras och byggs. Migration Sedan 1 juli 2014 är det möjligt att som asylsökande folkbokföra sig innan dess att du har beviljats permanent uppehållstillstånd. Det innebär att dessa kan hanteras inom ramen för denna prognos som inflyttade till kommunen. Däremot kan befolkningens demografi komma att påverkas av en stor grupp nyanlända varför migrationen är viktigt att ta upp som en faktor som påverkar prognosen. 11

Befolkningsprognos 2017-2026 I detta avsnitt redovisas befolkningsprognosen för tioårsperioden 2017-2026. Inflyttning och nyproduktion av bostäder är faktorer som är överblickbara för kommunen i cirka 5-10-års perspektiv. I de längre tidsperspektiven är det mycket svårt för kommunen att förutse vilka bostadsprojekt som kommer initierats av den privata marknaden. Kommunen kan självfallet bereda väg för projekt genom planberedskap och aktiv dialog med exploatörerna, men det finns stora osäkerheter i att förlita sin långsiktiga befolkningsprognos på dessa grunder. I en omvärldsbevakning konstateras även att majoriteten av kommunerna arbetar med en befolkningsprognos på 10 år. Totalbefolkning Tabell 11. Totalprognos 2017-2026 År 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Antal 43 771 44 762 45 560 46 376 47 209 47 961 48 721 49 486 50 255 51 027 Diagram 4. Befolkningsutveckling 1968-2026 Folkmängden beräknas öka med nästan 8 400 personer från 2015 (vilket är det senaste året det finns fastlagd statistik för 41 893 personer) till år 2026 då folkmängden beräknas vara cirka 51 000. Prognos jämfört med visionen Enligt denna prognos är antalet invånare i Enköpings kommun 54 000 personer år 2030. Det är 4 000 personer mer än visionen om 50 000 nya invånare år 2030. 12

Befolkningsökning Som tidigare beskrivits påverkas kommunens befolkningsantal av fyra parametrar: födda, döda, inflyttade och utflyttade. Så här beräknas förändringen se ut för 2017-2026. Tabell 9. Befolkningsprognos utifrån parametrarna födda, döda, inflyttade och utflyttade År Folkm Födda Döda Födnetto Inflytt Utflytt Flyttneto Folkök 2017 43 771 498 398 100 2 782 1 927 855 955 2018 44 762 517 402 115 2 845 1 970 875 990 2019 45 560 532 406 126 2 685 2 014 671 797 2020 46 376 543 411 132 2 734 2 050 684 816 2021 47 209 552 415 137 2 782 2 087 695 832 2022 47 961 559 421 138 2 738 2 125 613 751 2023 48 721 562 426 136 2 782 2 125 624 760 2024 49 486 565 433 132 2 826 2 193 633 765 2025 50 255 566 440 126 2 870 2 227 643 769 2026 51 026 566 448 118 2 915 2 262 653 771 Diagram 5. Befolkningsförändring 1968-2026 13

Befolkningsstruktur Över 3 000 barn i förskoleålder år 2026 Befolkningsprognosen visar på en fortsatt ökning av antalet barn i åldern 1-5 år. Vid utgången av år 2015 fanns det cirka 2 400 1-5-åringar i kommunen. Under prognosåren beräknas antalet 1-5 åringar öka med cirka 750 barn vilket innebär en ökning på cirka 75 barn om året. Omräknat till förskoleplatser innebär det cirka en ny förskola per år. Befolkningsprognosen är ett centralt underlag för att bedöma behovet av antalet förskoleplatser i kommunen. Idag väljer cirka 90 procent av föräldrarna i Enköpings kommun att placera sina barn i förskola. Det måste samtidigt framhållas att även andra faktorer är av stor betydelse när det gäller att fastställa det platsantal som krävs. Befolkningsförändringarna skiljer sig mellan olika kommundelar och stadsdelar. En avgörande faktorer vid val av förskola är geografin, popularitet, framtida skolval samt syskonens placering. Det gör det svårt att bryta ner prognosen för förskolebarn på upptagningsområde. Exempelvis är det bara 75 procent av barnen i Fjärdhundras upptagningsområde som väljer förskola där, detta beroende på geografin och pendlingsströmmar och så ser det ut för flera delar av kommunen. Livslängden på många av våra befintliga förskolor börjar nå sin gräns. Vidtagna åtgärder innebär tillfälliga lokaler på Korsängen, Västerleden, Skolsta. Utredningar pågår i Grillby, Skolsta, Korsängen och Enögla för att bygga nya förskolor. I Örsundsbro finns förslag på både byggnad och placering. I Romberga pågår tillbyggnation på Lärlingens förskola och på Munkkällans förskola är nybyggnation påbörjad. I diagrammet nedan finns samtliga ovan nämnda åtgärder vidtagna men trots detta är relationen mellan kapacitet och efterfrågan knapp. Diagram 6. Kapacitet i kommunens förskolor jämfört med prognostiserad efterfrågan. Ökning sker över hela kommunen men framför allt i utbyggandsområdena som exempelvis centrum med cirka 100 fler 1-5 åringar fram till 2026 och Fanna med 130 fler 1-5 åringar. Antalet 0-åringar ökar stabilt upp till cirka 580 år 2025, en ökning med ungefär 150 stycken. 14

Ökat antal barn i grundskoleålder Grundskolan omfattar elever i åldersspannet 6-15 år. År 2015 fanns det totalt 4 935 barn i åldern 6-15 år i kommunen. Fram till år 2026 antas gruppen ha ökat till över 6 300 personer, en ökning cirka 1 300 barn. Omräknat till skolor innebär det två nya skolor under prognosperioden. Samtliga av åldersgrupperna 6-9 år, 10-12 år och 13-15 år beräknas öka under prognosperioden. Mest beräknas dock antalet barn i åldersgruppen 6-9 år öka. Antalet 6-9-åringar beräknas öka med 600 personer och 30 procent mellan åren 2015-2026. Antalet 10-12-åringar beräknas öka med cirka 375 personer och 25 procent medan 13-15-åringarna ökar från cirka 1 500 till ungefär 1 900 personer, en ökning på cirka 27 procent. Precis som för 1-5 åringarna sker ökningarna av 6-15 åringarna framför allt i de olika utbyggnadsområdena. De senaste årens stora barnkullar innebär också att det sker ökningar i många områden där det inte planeras byggas. Nybyggnadsområdena påverkar framför allt upptagningsområden för Korsängsskolan och Bergvretenskolan. Skolor som redan idag har uppfyllt sin kvot. Projektering för ombyggnation för att utöka antalet klassrum på Bergvretenskolan är klar. Nybyggnation av Munksundskolan pågår. Under hösten startar ett projekt för att utreda vad som ska göras med Västerledsskolan när Munksundsskolan flyttar ut. Dessa åtgärder täcker dock bara halva behovet av den förväntade ökningen vilket lett till att behovet av en ny skola börjat växa fram. Diagram 7. Kapacitet i kommunens förskolor jämfört med prognostiserad efterfrågan. Nu växer gruppen 16-19-åringar Åldersgruppen 16-19 år har under ett antal år minskat, en trend som nu verkar förbi. År 2015 fanns det cirka 1 900 personer i åldern 16-19 år i kommunen. Under prognosperioden verkar antalet ungdomar i gymnasieålder öka med cirka 480 personer och 25 procent. Antalet pensionärer ökar med över 20 procent under prognosperioden Befolkningsförändringar av antalet äldre är enklare att förutspå då denna grupp har en lägre rörlighet än andra åldersgrupper, det vill säga att det inte sker någon stor in och utflyttning i dessa åldrar. Det innebär också att prognosen ger relativt goda möjligheter att på förhand försöka att planera utifrån den förväntade utvecklingen. 15

I prognosen antas antalet pensionärer (över 65 år) öka med cirka 1 900 personer fram till år 2026. Gruppen äldre är dock inte homogen utan befolkningsutvecklingen varierar för olika åldersgrupper inom intervallet. Det är framför allt gruppen 75-84-åringar som står för en stor del av ökningen med en ökning på cirka 1 600 personer under prognosåren. Gruppen 85 år och äldre förväntas öka med cirka 350 personer fram till år 2026. Antalet nypensionärer (65-74 år) ökar försiktigt med cirka 60 personer över hela prognosperioden. Färre unga och fler äldre ger förhöjd försörjningskvot Ett enkelt sätt att sammanfatta den demografiska utvecklingen på är genom att beräkna den så kallade försörjningskvoten. Försörjningskvoten visar hur många, inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder skall försörja genom sitt arbete. Försörjningskvoten beräknas genom att dela den totala befolkningen med antalet i arbetsför ålder (20-64 år). I slutet av år 2015 var försörjningskvoten 1,79. Det innebär att en person behöver försörja 1,79 personer. Vid prognosperiodens slut år 2026 beräknas försörjningskvoten höjas till 1,84. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) stiger försörjningskvoten i samtliga kommuner. En hög försörjningskvot innebär konsekvenser på en kommuns ekonomi. Desto högre försörjningskvot ju större ekonomiska konsekvenser. Situationen i Sverige är dock förhållandevis gynnsam med ett högt arbetskraftsdeltagande, en hög pensionsålder samt en relativt stor invandring. Utan den utrikes inflyttningen skulle sannolikt folkmängden i landet som helhet och i flertalet av landets län vara negativ. Försörjningskvoterna skulle fortsatt öka så som EU-kommissionen befarar för flertalet länder i Europa. Utrikes inflyttare representerar nämligen i huvudsak yngre ålderskategorier och utgör därmed det tillskott en åldrande befolkningsstruktur behöver (Statiscon, 2015). Migration Enköpings kommun har under 2016 avtal om anvisning av 130 individer (ABO:s). Till detta tillkomer även egenbosättare (EBO:s) som själva flyttar till kommunen. Enligt erfarenhet från verksamheten är det ungefär fyra gånger så många som kommer som EBO:s än som blir anvisade en bostad i kommunen. Enligt Migrationsverket senaste prognos från juli 2016 som sträcker sig fram till år 2020 kommer Enköpings kommun anvisas cirka 170 individer årligen. De nyanlända som flyttar till kommunen själva (EBOS) har ofta, till följd av bostadsbristen, svårt att få egna lägenheter. Svårigheterna med att få bostad bidrar till att många tvingas flytta in hos släktingar och vänner, vilket resulterar i att flera familjer bor tillsammans i en liten lägenhet. I vissa fall blir trångboddheten ett så stort problem att familjer vänder sig till socialförvaltningen för att få ett eget boende. Många av de nyanlända ensamstående något som i sin tur påverkar bostadsmarknaden då gruppen som eftersöker små billiga lägenheter ökar. En annan trend är att flera av de som kommit till Sverige som ensamkommande barns familjer nu kommer efter. Det kan komma att även ställa krav på stora lägenheter och inte minst på barnomsorg. 16

Utveckling i kommunens olika delar Då nybyggnation och exploateringsprojekt har så stor påverkan på delområdesprognosen beräknas prognosperioden för delområdesprognosen endast på fem år. Att göra antaganden om nybyggnation i kommunens olika områden med en längre tidshorisont är väldigt svårt och osäkert. Över 26 000 invånare i Enköpings tätort år 2021 Under prognosåren beräknas Enköping, Bredsand, Haga, Grillby och Skolsta växa mest. Enköpings tätort ökar med nästan 4 000 invånare och 17 procent under prognosperioden. Procentuellt ökar Skolsta, Haga och Bredsand mest med cirka 80 respektive 45 och 31 procent mellan åren 2015-2021. Befolkningsökningen kan förklaras av exploateringsprojekt i Enköping, Bredsand, Haga, Grillby och Skolsta. I övriga tätorter ligger befolkningsutvecklingen relativt stabil under prognosåren. Tabell 13. Befolkningsprognos i kommunens tätorter 2017-2021 Tätort 2017 2018 2019 2020 2021 Enköping 23 943 24 849 25 363 25 960 26 587 Fjärdhundra 918 911 911 917 924 Grillby 1 072 1 086 1 108 1 131 1 160 Hummelsta 1 041 1 040 1 046 1 055 1 063 Lillkyrka 301 296 293 292 291 Örsundsbro 2 001 2 007 2 021 2 041 2 067 Bredsand 748 786 840 900 903 Haga 317 341 367 394 422 Skolsta* 186 225 231 252 252 Landsbygd 13 139 13 324 13 368 13 474 13 605 Enköpings stadsdelar växer Kommunens stadsdelar beräknas växa under prognosperioden. Mest växer dock Herrgården/Fanna som beräknas öka med cirka 1 000 personer och drygt 45 procent fram till år 2021. Även Bergvreten/Gånsta, Centrum och S:t Ilian beräknas ha en stor befolkningsökning under prognosperioden. Områdesprognoserna påverkas till stor del av det ökade bostadsbeståndet, något som blir tydligt framför allt på stadsdelsnivå. I områdena Herrgården/ Fanna, Korsängen, centrum och Bergvreten/Gånsta genomförs stora planprojekt som inom de kommande åren beräknas generera bostäder. Exempel på projekt är de i Åkersberg, Bacho, Kyrkoherdens fiskevatten, Sadelmakaren och Fältskären. 17

Fjärdhundra Örsundsbro Skolsta Enköping Hummelsta Haga Grillby Bredsand Lillkyrka Procentuell befolkningsökning 2015-2021 20 - (3) 10-19,9 (2) - 9,9 (4) Karta 1. Procentuell befolkningsökning i kommunens tätorter 2015-2021 Tabell 14. Befolkningsprognos i Enköpings stadsdelar 2017-2021 Stadsdel 2017 2018 2019 2020 2021 Centrum 2 678 2 753 2 770 2 874 2 993 S:t Ilian 3 095 3 118 3 236 3 369 3 512 Galgvreten/Lillsidan 5 426 5 480 5 503 5 559 5 640 Munksundet/Gröngarn 2 925 2 884 2 870 2 874 2 886 Romberga 2 311 2 313 2 332 2 366 2 409 Korsängen 1 771 2 008 2 070 2 064 2 065 Fanna/Herrgården 2 427 2 735 2 923 3 123 3 332 Bergvreten/Gånsta 3 311 3 557 3 660 3 732 3 751 18

Romberga Galgvreten/Lillsidan S:t Ilian Fanna/Herrgården Centrum Korsängen Munksundet/Gröngarn Begrvreten/Gånsta Karta 2. Procentuell befolkningsökning i kommunens tätorter 2016-2021 Vikten av att växa Större befolkningsunderlag skapar högre lönesummor, större marknad och fler företag. Det leder i sin tur till ökade valmöjligheter för individen och även enklare matchning mellan arbetskraft och företag. Fler människor ger större underlag och efterfrågan på utbildning vilket ökar kompetensen hos arbetskraften. Detta är positivt för samhällsutvecklingen i stort. För den kommunala ekonomin innebär nya invånare mer skatteintäkter och även bidrag genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Summan av skatteintäkterna och bidragen täcker kostnaderna som den nya invånaren genererar och lämnar generellt sett ett överskott att fördela på de kommunala verksamheterna. Utjämningssystemet syftar till att ge landets kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar och utjämnar behovsskillnader. Utjämningssystemet tar även hänsyn till hur fort en kommun växer. Om befolkningsökningen är i snitt 1,2 procent fem år i rad och över 1,2 procent det femte året ökar bidragen. Kommunens höga befolkningsökning innebär att kommunen tidigast år 2018 kan ta del av ökade statsbidrag om befolkningstillväxten håller i sig. 19

Folkmängd i ettårsklasser I tabellen nedan kan utläsas antal invånare inom varje åldersklass under de tio prognosåren. För att följa en ålderskull ska tabellen läsas diagonalt. Tabell 15. Befolkningsprognos i ettårsklasser Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 0 515 535 548 559 569 574 578 581 582 583 1 526 547 563 577 588 597 603 607 610 612 2 481 546 565 581 595 605 614 620 625 628 3 528 499 561 580 597 610 620 629 636 641 4 499 544 512 575 594 610 623 634 643 650 5 573 513 556 525 588 606 621 635 646 655 6 488 586 524 567 536 598 616 632 646 657 7 495 500 596 534 578 545 608 626 642 656 8 535 507 511 607 545 587 555 618 637 653 9 522 548 518 522 618 555 598 566 629 648 10 496 535 560 530 534 629 567 610 578 641 11 542 509 546 571 541 544 640 578 621 590 12 513 554 518 556 581 550 554 650 588 631 13 524 523 562 527 565 589 559 562 658 596 14 515 535 533 572 537 574 598 568 572 668 15 511 527 545 543 582 547 584 608 579 582 16 521 523 537 556 554 592 557 594 619 589 17 487 531 531 546 564 561 600 565 602 627 18 481 493 534 534 548 566 563 601 566 603 19 455 482 490 531 531 543 560 557 596 561 20 511 457 479 486 527 524 537 554 551 589 21 486 519 457 479 486 524 521 534 551 548 22 536 500 525 463 485 489 527 524 536 553 23 564 554 510 534 473 491 496 533 531 543 24 566 585 567 523 548 483 502 506 544 542 25 605 588 600 582 539 560 496 514 519 557 26 623 628 604 616 598 552 574 510 529 533 27 638 646 644 621 633 613 567 589 526 544 28 564 661 663 662 639 649 629 584 606 543 29 578 587 679 682 681 656 666 647 602 624 30 553 600 605 697 701 698 673 684 664 620 31 522 574 616 622 714 716 713 689 699 680 32 498 540 589 631 637 728 730 727 703 714 33 456 516 555 604 647 651 742 744 742 718 34 473 475 532 571 620 662 666 757 760 758 35 449 493 492 549 589 636 678 683 774 777 36 443 469 511 510 567 605 653 695 701 792 37 494 462 485 527 526 582 621 669 712 717 38 480 510 476 499 541 539 596 634 683 725 39 463 495 522 488 512 553 551 607 646 695 40 463 476 505 533 499 521 563 561 618 657 41 506 474 485 514 542 507 530 571 570 627 42 485 515 482 493 522 549 514 537 579 577 43 589 494 522 489 500 529 556 521 544 586 44 546 597 500 528 495 505 534 561 527 550 45 599 554 602 505 534 500 511 539 567 532 46 639 607 560 609 512 540 506 517 545 573

47 569 648 613 567 615 518 546 512 523 552 48 579 578 654 620 573 621 524 552 518 529 49 597 587 584 660 626 579 626 530 558 524 50 678 605 593 590 666 631 584 632 535 564 51 596 686 612 600 597 672 638 591 638 542 52 625 603 692 617 605 602 677 643 596 644 53 644 631 607 695 621 609 605 681 646 600 54 586 647 633 609 698 623 611 608 683 649 55 543 589 649 635 611 699 624 612 609 684 56 535 546 591 650 636 612 700 626 614 611 57 505 539 548 593 652 638 614 702 628 616 58 564 509 542 551 596 655 641 616 704 631 59 558 568 512 544 554 598 657 643 619 706 60 507 561 570 514 546 555 599 658 644 621 61 538 509 563 571 516 548 557 601 659 646 62 502 540 510 563 572 516 548 557 601 659 63 507 503 539 510 563 571 516 547 557 600 64 482 505 500 537 508 560 568 513 545 554 65 482 480 502 497 533 504 556 565 510 541 66 426 480 477 499 495 530 501 553 562 507 67 521 426 479 476 498 493 528 500 551 560 68 563 521 427 479 477 498 493 528 500 551 69 523 563 520 427 479 476 497 493 528 501 70 562 521 560 518 426 477 475 496 492 526 71 544 557 516 555 513 423 473 471 492 488 72 536 537 549 510 547 506 417 467 465 485 73 526 528 528 541 502 539 499 411 461 459 74 442 517 518 519 531 494 530 490 404 453 75 411 433 506 508 509 521 484 520 481 397 76 361 403 423 496 497 498 510 475 510 472 77 333 353 393 414 485 487 487 499 465 500 78 312 325 344 384 403 473 475 476 488 455 79 297 303 315 334 373 392 459 462 463 475 80 281 287 293 305 323 360 379 444 447 449 81 241 270 276 282 293 311 347 365 428 431 82 216 231 258 264 270 281 298 332 350 411 83 211 205 219 245 251 256 267 283 316 333 84 200 198 193 206 231 236 241 251 267 298 85 177 185 184 179 192 214 220 225 234 249 86 165 162 170 169 164 177 197 202 207 216 87 122 149 147 154 153 149 161 179 184 189 88 136 109 133 131 138 137 134 145 161 165 89 111 119 96 118 115 122 121 118 128 142 90 81 96 103 83 102 100 106 106 103 112 91 78 69 82 88 71 88 86 91 91 89 92 63 65 57 69 73 60 73 72 76 76 93 56 51 53 47 56 59 49 60 58 62 94 43 44 40 42 37 45 47 39 48 47 95 35 34 34 31 32 29 35 36 30 37 96 25 26 25 25 23 24 21 26 27 23 97 13 17 19 18 18 16 17 15 18 19 98 11 9 12 13 12 12 11 11 10 13 99 9 8 6 8 9 8 8 8 8 7 100-w 8 11 12 11 12 13 13 13 13 13