Befolkningsprognos Enköping växer Foto: Thomas Henriksson

Transkript

1 Befolkningsprognos Enköping växer Foto: Thomas Henriksson

2 Redovisad i: Kommunstyrelsen och kommunstyrelsens plan-, mark- och exploateringsutskott

3 Foto: Tomas Henriksson Innehåll: Sammanfattning Det här hände 2016 Utvärdering av tidigare prognos Prognosmetod Befolkningsprognos Befolkning i ettårsklasser

4 Sammanfattning De kommande årens befolkningsutveckling kommer att påverka Enköpings kommun ur ett flertal perspektiv. Kommunen står inför en rad utmaningar inom framför allt områdena utbildning, arbete och bostad som är grundläggande för att utveckla välfärden. En förväntad hög befolkningstillväxt sätter därför ett ännu tydligare fokus på dessa utmaningar då efterfrågan på kommunal service kommer att öka. Befolkningsökningen i både kommunen och länet innebär ökat behov av samarbete och samverkan mellan olika aktörer för att tillgodose den gemensamma befolkningens behov. En växande befolkning ställer också allt högre krav på att de olika välfärdstjänsterna som kommunen och regionen ansvarar för utvecklas på ett sådant sätt att de ger goda möjligheter för alla invånare att utvecklas, verka och leva ett gott liv. De förväntade stora ökningarna av antalet barn innebär utmaningar för staden både gällande utbyggnad av skollokaler, tillgång på rätt kompetens inom ett flertal yrkeskategorier och gällande ökad efterfrågan på fritids- och kulturaktiviteter. Ökningen av antalet äldre kommer troligtvis att påverka efterfrågan på vård och omsorg i det ordinära boendet. Efter åren kan den relativt stora 40-talist generationen komma att efterfråga särskilda boendeformer. Det kan också tänkas att denna generation efterfrågar andra typer av boendeoch utemiljöer än nuvarande särskilda boenden. Befolkningen i arbetsför ålder förväntas utgöra en minskad andel av den totala befolkningen. Detta innebär en utmaning både för kommunen som helhet och för kommunen som organisation. Många av kommunens verksamheter är personalintensiva och det är avgörande att det både finns tillräcklig mängd personal och att denna har rätt kompetens för kvaliteten i verksamheten ska bibehållas. Befolkningens sammansättning förväntas förändras och ge en ökad försörjningskvot fram till år 2028 vilket ställer ännu högre krav på att en så stor andel som möjligt av befolkningen i arbetsför ålder har en sysselsättning. Försörjningskvoten ökar dock långsammare nu en tidigare då inflyttningen av människor i arbetsför är stor. Samtidigt skapar ett större befolkningsunderlag högre lönesummor, större marknad och fler företag. Fler människor ger större underlag och efterfrågan på utbildning vilket ökar kompetensen hos arbetskraften. Detta är positivt för samhällsutvecklingen i stort. För den kommunala ekonomin innebär nya invånare mer skatteintäkter och även bidrag genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. 4 Enköpings kommun Befolkningsprognos

5 Det här hände 2017 Befolkningsutveckling Den sista december 2017 hade Enköpings kommun invånare. Det ger en befolkningsökning på 809 personer under Under året föddes det 504 barn och 389 personer avled vilket innebär ett födelseöverskott på 115 personer. Under året flyttade personer till kommunen medan flyttade från kommunen vilket medför ett flyttningsnetto på 689 personer. Av de som flyttade in till kommunen kom 21 procent från en annan kommun i länet, 64 procent från övriga Sverige och 15 procent från utlandet. Av de som lämnade kommunen flyttade 24 procent till en annan kommun i länet, 71 procent till övriga Sverige och 5 procent till utlandet. Tabell 1. Befolkningsförändring åren År Folkm. Födda Döda Födnetto Inflytt. Utflytt. Flyttnetto Folkök Under 2017 var den huvudsakliga orsaken till folkökningen det inrikes flyttningsnettot, det vill säga personer från andra delar av Sverige som flyttade till kommunen. Det utrikes flyttningsnettot stod för 29 procent av befolkningsökningen medan födelsenettot stod för 9 procent, vi ser en ökning för båda dessa från föregående år. Diagram 1. Folkökningens komponenter 14% 48% Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto 38% Födelsenetto Enköpings kommun Befolkningsprognos

6 Diagram 2. Befolkningsförändring år Befolkningsförändring Sedan kommunsammanslagningen år 1971 har befolkningsförändringen i kommunen inneburit såväl toppar som dalar. Folkökningen för år 2017 fortsätter på den inslagna vägen som föregående år med höga siffror, men den har mattats av något. Sedan år 1999 har befolkningen ökat och det finns i dagsläget inga tecken på att det ska förändras. Den prickiga trendlinjen visar att den positiva befolkningsförändringen stadigt ökat över tid. Kommunens befolkningsstruktur Den största befolkningsökningen finns i grupperna ungdomar (16-18 år) och vuxna (30-39 år) som har ökat med 6,3 respektive 5,8 procent vardera under Samtidigt har antalet unga vuxna (19-29 år) minskat. Den åldersgruppen tenderar generellt vara den mest flyttbenägna, då många framförallt börjar studera på universitet och högskola. Många av dessa återvänder sedan när det är dags att bilda familj. Åldersgruppen 75- år som minskade kraftigt föregående år har växt 2017, alltså var det ingen trend vi såg föregående år utan ett undantag. Begreppet försörjningskvot kan användas för att beskriva hur åldersstrukturen påverkar samhällsekonomin. Försörjningskvoten kan räknas ut genom att ställa den totala befolkningen mot antalet personer i arbetsför ålder (20-64 år). År 2017 var kommunens försörjningskvot 1,80 vilket innebär att en arbetsför person försörjer 1,80 personer. Försörjningskvoten ar stått för en liten öknig sedan 2015 och 2016 då den var 1,79. Ju högre försörjningskvoten är, desto större blir trycket på de som är i arbetsför ålder. Det här sättet att beräkna försörjningskvoten utelämnar dock en viktig del i analysen. Nämligen att vissa som inkluderas i den försörjande delen av befolkningen, personer i åldern år, egentligen borde flyttas till den del av befolkningen som blir försörjda på grund av exempelvis arbetslöshet eller sjukskrivning. Samtidigt finns det de som arbetar trots att de fyllt 65 år eller är yngre än 20 år. 6 Enköpings kommun Befolkningsprognos

7 Tabell 3. Befolkningsstruktur i Enköpings kommun 31 december 2016 och 2017 (Källa: SCB) Ålder Förändring antal Förändring procent , , , , , , , ,2 Total ,9 Befolkningsutveckling i kommunens tätorter Under år 2017 ökade befolkningen procentuellt mest i Haga följt av Bredsand. I antal ökade dock befolkningen mest i Enköpings tätort. Befolkningen minskade endast i Lillkyrka. På landsbygden minskade befolkningen med 5,6 procent. Tabell 4. Befolkning i kommunens tätorter 31 december 2016 och 2017 (Källa: SCB) Tätort Förändring antal Förändring procent Enköping ,9 Fjärdhundra ,1 Grillby ,1 Hummelsta ,6 Lillkyrka Örsundsbro ,5 Bredsand Haga ,2 Skolsta* ,0 Landsbygd ,6 Befolkningsökning i stadens stadsdelar Under år 2017 ökade Bergvreten-Gånsta mest, både till antal och procentuellt, en förklaring till detta är dels exploateringen som sker i Åkersberg. Befolkningstalet minskade endast i S:t Ilian under 2017, i övrigt har alla stadsdelar växt. Detta är en trend som ser ut att hålla i sig då det finns många planerade projekt i Enköpings tätort de närmaste åren. Tabell 4. Befolkning i stadsdelar 31 december 2016 och 2017 (Källa: SCB) Stadsdel Förändring antal Förändring procent Centrum ,3 S:t Ilian ,4 Galgvreten-Lillsidan ,5 Munksundet-Gröngarn ,8 Romberga ,2 Korsängen ,8 Fanna-Herrgården ,6 Bergvreten-Gånsta ,0 Enköpings kommun Befolkningsprognos

8 Migration Antalet migranter till Sverige har ökat kraftigt under de senaste åren. De flesta kommer ifrån Syrien, Afghanistan och Irak detta till följd av de krig och oroligheter som pågår i dessa länder. Migrationsverket bedömer dock att asylmottagningen i Sverige kommer att vara relativt låg under de kommande åren. Däremot kommer den utrikes inflyttningen att vara fortsatt hög under de kommande åren. Detta beror på att det tar upp till två år innan beslut om eventuellt uppehållstillstånd fattas och en nyanländ kommer in i statistiken som utrikes inflyttad. Enköpings kommun tog under 2017 emot 237 nyanlända med permanent uppehållstillstånd och 132 ensamkommande flyktingbarn. Detta kan jämföras med år 2016 då 302 nyanlända och 132 ensamkommande flyktingbarn togs emot. Av dessa var 129 anvisade till kommunens anläggningsboende (ABOS) resterande 108 kom till kommunen som egenbosättare efter att tidigare ha anvisats till en annan kommun (EBOS). I dessa fall, blir personerna själva tvungna att hitta bostad. Under 2016 var fördelningen mellan ABOS och EBOS omvänd då cirka 130 var ABOS och 172 EBOS. En anledning till den förändringen är svårigheten att få tag på en egen bostad. Av de nyanlända som kommunen tog emot 2017 var 130 barn under 20 år. Motsvarande siffra under 2016 var cirka 130. Antalet ensamkommande flyktingbarn minskade från cirka 132 år 2016 till 80. Nya bostäder Under år 2017 färdigställdes rekordmånga 451 bostäder varav 1 var hyresrätt i flerbostadshus och 221 var småhus, hela 229 bostadsrätter i flerbostadshus tillkom. Det går att jämföra med år 2016 då det färdigställdes 26 hyresrätter i flerbostadshus, 0 bostadsrätter i flerbostadshus och 67 småhus. Det är det kraftigaste bostadsbyggandet i Enköping skommun sedan 1980-talet. En förklaring till det höga antalet färdigställda bostäder 2017 kan vara att 2016 var ett år då många bostäder började byggas som sedan blev färdiga lagom till Tabell 5. Färdigställda bostäder 2016 och 2017 Färdigställda bostäder Flerbostadshus hyresrätt 26 1 Flerbostadshus bostadsrätt Småhus äganderätt Småhus bostadsrätt Totalt Enköpings kommun Befolkningsprognos

9 Enligt Boverkets Bostadsmarknadsenkät är Enköpings kommun en av landets kommuner med bostadsbrist. En anledning till den utvecklingen är att byggandet inte har följt befolkningsökningen. Sedan år 1990 fram till år 2017 har befolkningen i kommunen ökat med cirka invånare samtidigt som det har byggts cirka bostäder under samma period. I diagramet nedan visar den gröna prickade trendlinjen att bostadsbyggandet har följt en nedåtgående trend mellan 1975 och Diagram 3. Färdigställda bostäder år Färdigställda bostäder Flerbostadshus Totalt Linjär (Småhus) Småhus Linjär (Flerbostadshus) Linjär (Totalt) Enköpings kommun Befolkningsprognos

10 Utvärdering av tidigare prognos Befolkning Vid årsskiftet 2017 var den verkliga folkmängden vilket kan jämföras med prognosens invånare. Nedan kan vi se att det råder förhållandevis god samstämmighet mellan prognosen och utfallet för år För 2017 har prognosen, tillskillnad mot tidigare år, legat något över utfallet. Det skedde en lägre inflyttning, men framför allt en högre utflyttning än förväntat vilket gav ett lägre flyttnetto. Tabell 6. Utfall 2017 jämfört med tidigare prognos (Källa: SCB) Prognos/utfall Folkm. Födda Döda Födnetto Inflytt. Utflytt. Flyttnetto Folkök. Utfall Prognos Utfallet per åldergrupper skilde sig inte särskilt mycket mot prognosen. Högst skillnad fanns i åldersgruppen år där skillnaden mellan utfall och prognos var 2,3 procent och 136 personer. Det är nästan hela felmarginalen av de 184 personer vi bli jämfört med prognosen. En anledning till detta kan vara att många väljer att lämna Enköping för att studera på annan ort. Tabell 7. Utfall 2017 jämfört med tidigare prognos (Källa: SCB) Ålder Utfall Prognos Skillnad antal Skillnad procent , , , , , , , ,5 Total ,4 Två områden sticker särskilt ut i jämförelsen mellan tätorterna och landsbygden. Störst procentuell skillnad mellan utfall och prognos återfinns i Bredsand med en skillnad på 33 procent och störst faktisk skillnad på landsbygden. Detta beror på att en manuell korrigering i nyckelkodsområden i Bredsand och på landsbygden. När Bredsand byggs utökas även dess gränser så fler nyckelkodsområden har lagts till tätorten. För landsbygden handlar det om att områden som tidigare var kodade som landsbygd ny kodats om till tätorter. Exempelvis för Bredsand men även Enköpings tätort där området Ängslyckan tidigare var kodat som landsbygd. 10 Enköpings kommun Befolkningsprognos

11 Tabell 8. Befolkning i tätorterna 2017 jämfört med prognos (Källa: SCB) Tätort Utfall Prognos Skillnad antal Skillnad procent Enköping ,08 Fjärdhundra ,4 Grillby ,2 Hummelsta ,5 Lillkyrka ,8 Örsundsbro ,0 Bredsand ,0 Haga ,5 Skolsta* ,9 Landsbygd ,3 Skillnaden mellan utfall och prognos i stadsdelarna hänger ihop med befolkningsutvecklingen i stadsdelarna i stort under året. S:t Ilian har exempelvis minskat i befolkning under året medan både Fanna, Bergvreten, Korsängen och Galgvreten har ökat. Tabell 9. Befolkning i stadsdelar 2017 jämfört med prognos (Källa: SCB) Stadsdel Utfall Prognos Skillnad antal Skillnad procent Centrum ,3 S:t Ilian ,2 Galgvreten-Lillsidan ,0 Munksundet-Gröngarn ,4 Romberga ,7 Korsängen ,3 Fanna-Herrgården ,4 Bergvreten-Gånsta ,5 Nya bostäder Antalet nya bostäder är en viktig faktor och grund i befolkningsprognosen. I prognosen angav vi att 119 bostäder skulle färdigställas under 2017 det verkliga utfallet blev dock långt fler, 451 nya bostäder. Det är den högsta siffran på nybyggnation sedan 1980-talet och är en stor skillnad mot 2016 då utfallet låg långt under prognosen. En förklaring till varför utfallet skiljer sig från prognosen är att SCB, som vi får statistiken över utfallet ifrån, räknar ett flerbostadshus som färdigt när en viss andel av byggnaden är inflyttad. Detta medför att bostäder som var färdigbyggda 2016 kan räknas som färdigbyggda först 2017 av SCB, när en viss andel flyttat in i byggnaden. Andra orsaker kan vara att projekt har blivit försenade eller färdigställda tidigare än beräknat. Tabell 10. Färdigställda bostäder 2016 jämfört med prognos (Källa: SCB) Färdigställda Flerbostadshus Flerbostadshus Småhus Totalt bostäder hyresrätt bostadsrätt Utfall Prognos Enköpings kommun Befolkningsprognos

12 Prognosmetod Det är fyra faktorer som påverkar folkmängden och befolkningsstrukturen: fruktsamhet (antal födda), dödlighet (antal avlidna) samt inflyttning och utflyttning. Prognosen utgår ifrån befolkningen den 31 december år Därefter skrivs prognosen fram ett år i taget. Antaganden görs om antal födda, antal döda samt antal in- och utflyttare till kommunen. Osäkerhet i prognosen Ekonomisk konjunktur, arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring med mera har en direkt inverkan både på hur människor flyttar och på barnafödandet. Det svåraste i framtagandet av en befolkningsprognos är beräkning av in- och utflyttning. En viktig faktor i beräkningen av in- och utflyttning är nämligen nyproduktionen av bostäder, som i sig är en av de största osäkerheterna i prognosarbetet. Byggprojekt tenderar att försenas samtidigt som planerade projekt inte alltid förverkligas. Födda och döda Antal barn som föds beräknas utifrån antalet kvinnor i barnafödande ålder i kommunen samt andelen kvinnor som föder barn. Antalet avlidna beräknas genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Enköpings kommuns dödsrisker beräknas följa rikets. In- och utflyttning Människors möjligheter att flytta in och ut från kommunen påverkas bland annat av nybyggnation av bostäder. Ålders- och könsfördelningen på inflyttarna beräknas utifrån hur det sett ut under de tre senaste åren. Flyttbenägenheten är som störst i åldersintervallet år. Antal personer som flyttar ut från kommunen beräknas genom utflyttningsrisker, det vill säga medelvärdet av benägenheten att flytta per ålder och kön. Kvinnor flyttar i lägre ålder än män både till och från kommunen. Migration Sedan 1 juli 2014 är det möjligt att som asylsökande folkbokföra sig innan dess att du har beviljats permanent uppehållstillstånd. Det innebär att dessa kan hanteras inom ramen för denna prognos som inflyttade till kommunen. Däremot kan befolkningens demografi komma att påverkas av en stor grupp nyanlända varför migrationen är viktigt att ta upp som en faktor som påverkar prognosen. Nya bostäder Bostadsbeståndet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Antaganden om byggandet under prognosperioden är av största vikt för resultatet av prognosen och därför görs bedömningen av de kommande årens bostadsbyggande delvis tillsammans med exploatörer. 12 Enköpings kommun Befolkningsprognos

13 Förseningar av byggprojekt är vanliga och planerade projekt förverkligas inte alltid. Detta har stor inverkan på prognosens utfall och utgör därför den största osäkerheten i prognosarbetet. På grund av den stora osäkerheten sträcker sig antagandet om nybyggnation endast fram till och med år 2023 och därmed gör även befolkningsprognosen på delområdesnivå det. Detta då det framför allt är nybyggnationen som påverkar variationen av befolkningstillväxt i olika områden. Förseningar av byggprojekt är vanliga och planerade projekt förverkligas inte alltid. Detta har stor inverkan på prognosens utfall och utgör därför den största osäkerheten i prognosarbetet. På grund av den stora osäkerheten sträcker sig antagandet om nybyggnation endast fram till och med år 2022 och därmed gör även befolkningsprognosen på delområdesnivå det. Detta då det framför allt är nybyggnationen som påverkar variationen av befolkningstillväxt i olika områden. Foto: Mostphotos Enköpings kommun Befolkningsprognos

14 Befolkningsprognos I detta avsnitt redovisas befolkningsprognosen för tioårsperioden Inflyttning och nyproduktion av bostäder är faktorer som är överblickbara för kommunen i cirka 5-10-års perspektiv. I de längre tidsperspektiven är det mycket svårt för kommunen att förutse vilka bostadsprojekt som kommer initierats av den privata marknaden. Kommunen kan självfallet bereda väg för projekt genom planberedskap och aktiv dialog med exploatörerna, men det finns stora osäkerheter i att förlita sin långsiktiga befolkningsprognos på dessa grunder. I en omvärldsbevakning konstateras även att majoriteten av kommunerna arbetar med en befolkningsprognos på 10 år. Totalbefolkning Tabell 11. Totalprognos År Låg Medel Hög Diagram 4. Befolkningsutveckling Befolkning samt prognos Låg Medel Hög 14 Enköpings kommun Befolkningsprognos

15 Folkmängden beräknas öka med nästan personer från 2016 (vilket är det senaste året det finns fastlagd statistik för personer) till år 2028 då folkmängden beräknas vara cirka Ett oroligt läge i omvärlden samt hög tillväxt i de flesta av Sveriges kommuner föranleder en stor osäkerhet i befolkningsprognosen. För att hantera osäkerheten innehåller årets prognos tre scenarion för hur utvecklingen kan komma att se ut framöver. Det låga scenariot utgår från förra årets prognos, det höga scenariot följer tillväxtnivån för 2016 års befolkningsökning. Medel ligger mellan scenario låg och hög. Befolkningsökning Som tidigare beskrivits påverkas kommunens befolkningsantal av fyra parametrar: födda, döda, inflyttade och utflyttade. Så här beräknas förändringen se ut för Tabell 9a Befolkningsprognos utifrån parametrarna födda, döda, inflyttade och utflyttade scenario låg År Folkm Födda Döda Födnetto Inflytt Utflytt Flyttneto Folkök Tabell 9b Befolkningsprognos utifrån parametrarna födda, döda, inflyttade och utflyttade scenario medel År Folkm Födda Döda Födnetto Inflytt Utflytt Flyttneto Folkök Enköpings kommun Befolkningsprognos

16 Tabell 9c Befolkningsprognos utifrån parametrarna födda, döda, inflyttade och utflyttade scenario hög År Folkm Födda Döda Födnetto Inflytt Utflytt Flyttneto Folkök Diagram 5. Befolkningsförändring scenario låg, medel, hög Folkökning och prognos Låg Medel Hög 16 Enköpings kommun Befolkningsprognos

17 Befolkningsstruktur barn i förskoleålder år 2027 Befolkningsprognosen visar på en fortsatt ökning av antalet barn i åldern 1-5 år. Vid utgången av år 2016 fanns det cirka åringar i kommunen. Under prognosåren beräknas antalet 1-5 åringar öka mellan barn vilket innebär en ökning på barn om året. Omräknat till förskoleplatser innebär det ett behov av 1-2 nya förskolor per år. Befolkningsprognosen är ett centralt underlag för att bedöma behovet av antalet förskoleplatser i kommunen. Idag väljer cirka 90 procent av föräldrarna i Enköpings kommun att placera sina barn i förskola. Det måste samtidigt framhållas att även andra faktorer är av stor betydelse när det gäller att fastställa det platsantal som krävs. Befolkningsförändringarna skiljer sig mellan olika kommundelar och stadsdelar. Avgörande faktorer vid val av förskola är geografin, popularitet, framtida skolval samt syskonens placering. Det gör det svårt att bryta ner prognosen för förskolebarn på upptagningsområde. Exempelvis är det bara 75 procent av barnen i Fjärdhundras upptagningsområde som väljer förskola där, detta beroende på geografin och pendlingsströmmar och så ser det ut för flera delar av kommunen. Samtidigt som antalet förskolebarn ökar börjar livslängden på många av de befintliga förskolorna nå sin gräns. Idag pågår nybyggnation på Örsundsbro förskola, byggnationen påbörjades i år och innebär en utökning med 4 avdelningar. En ny förskola i Grillby är också planerad och byggnationen kommer påbörjas Förskolorna byggs efter det lokalprogram och rumfunktionsprogram som utbildningsförvaltningen arbetat fram och Örsundsbro blir pilotprojektet. I år har förskolan Munkkällan som ligger ihop med Munksundsskolan öppants och ger ett tillskott till antalet förskoleplatser i kommunen. Ökning av förskolebarn sker över hela kommunen men framför allt i utbyggandsområdena. Ökat antal barn i grundskoleålder Grundskolan omfattar elever i åldersspannet 6-15 år. År 2017 fanns det totalt barn i åldern 6-15 år i kommunen. Fram till år 2028 antas gruppen ha ökat med mellan personer. Omräknat till skolor innebär det att ungefär tre nya skolor behöver byggas under prognosperioden. Precis som för 1-5 åringarna sker ökningarna av 6-15 åringar framför allt i de olika utbyggnadsområdena. De senaste årens stora barnkullar innebär också att det sker ökningar i många områden där det inte planeras byggas. Nybyggnadsområdena påverkar framför allt upptagningsområden för Korsängsskolan, Munksundsskolan och Bergvretenskolan. Skolor som redan idag har uppfyllt sin kvot. I år färdigställdes Munksundsskolan. Detta gör det möjligt för Västerledsskolan att genomgå en renovering för att ställa om och bli en F-9 skola. Enköpings kommun Befolkningsprognos

18 Ökning i gruppen åringar År 2017 fanns det cirka personer i åldern år i kommunen, vilket är en ökning mot föregående år. Under prognosperioden beräknas antalet ungdomar i gymnasieålder öka med cirka personer. Det innebär en årlig snittökning på ungdomar. Antalet pensionärer ökar med över 20 procent under prognosperioden År 2017 var personer i kommunen över 65 år. Det är en ökning med 200 personer sedan Befolkningsförändringar av antalet äldre är vanligtvis enklare att förutspå då denna grupp har en lägre rörlighet än andra åldersgrupper, det vill säga att det inte sker någon stor in och utflyttning i dessa åldrar. Det innebär också att prognosen ger relativt goda möjligheter att på förhand försöka planera utifrån den förväntade utvecklingen. I prognosen antas antalet pensionärer (över 65 år) öka med personer fram till år Gruppen äldre är dock inte homogen utan befolkningsutvecklingen varierar för olika åldersgrupper inom intervallet. Det är framför allt gruppen åringar som står för en stor del av ökningen med en ökning på personer under prognosåren. Gruppen 85 år och äldre förväntas öka med cirka personer fram till år Antalet nypensionärer (65-74 år) är mer svåra att prognostisera de kan antingen minska med 60 personer eller öka med uppemot 80 personer över hela prognosperioden. Färre unga och fler äldre ger förhöjd försörjningskvot Ett enkelt sätt att sammanfatta den demografiska utvecklingen på är genom att beräkna den så kallade försörjningskvoten. Försörjningskvoten visar hur många, inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder skall försörja genom sitt arbete. Försörjningskvoten beräknas genom att dela den totala befolkningen med antalet i arbetsför ålder (20-64 år). I slutet av år 2017 var försörjningskvoten 1,80. Det innebär att en person behöver försörja 1,80 personer. Vid prognosperiodens slut år 2028 beräknas försörjningskvoten höjas till 1,87. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) stiger försörjningskvoten i samtliga kommuner. En hög försörjningskvot innebär konsekvenser för en kommuns ekonomi. Desto högre försörjningskvot ju större ekonomiska konsekvenser. Migration För år 2018 finns beslut om att Enköpings kommun ska ta emot 80 anvisningar av nyanlända. Migrationsverket tar fram nya prognoser fyra gånger per år, den senaste är från juli Prognosen sträcker sig fram till år 2021 och har ett låg- och ett högscenario. Prognosen utgår dock från från hela landet. Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen och bestäms av Länsstyrelsen. 18 Enköpings kommun Befolkningsprognos

19 Utveckling i kommunens olika delar Då nybyggnation och exploateringsprojekt har så stor påverkan på delområdesprognosen beräknas prognosperioden för delområdesprognosen endast på fem år. Att göra antaganden om nybyggnation i kommunens olika områden med en längre tidshorisont är väldigt svårt och innebär stora osäkerheter. Nya bostäder Under 2017 fanns totalt bostäder i kommunen. Av dessa var majoriteten småhus. Den vanligaste upplåtelseformen var äganderätter, följt av hyresrätter och bostadsrätter. Fram till år 2023 beräknas det byggas ytterligare bostäder i kommunen. Det innebär en årlig ökning på i snitt 750 bostäder. Enligt den senaste bedömningen (VT2018) är det främst nya bostäder i flerbostadshus som kommer att tillkomma och den vanligast förekommande upplåtelseformen är hyresrätt, vilket är positivt då det har byggts mycket ägande- och bostadsrätter de senaste åren invånare i Enköpings tätort år 2023 Under prognosåren beräknas Enköping, Bredsand, Haga, Grillby, Skolsta och Örsundsbro växa. Hummelsta, Fjärdhundra, Lillkyrka och Landsbygden väntas minska fram till 2023, anledningen till detta är att det inte finns några planerade byggprojekt i dessa områden. Enköpings tätort ökar med nästan invånare under prognosperioden. Procentuellt visar medelprognosen att Bredsand ökar mest med nästan 50 procent, år 2028 beräknas Bredsand ha vuxit ikapp Örsundsbro, Haga beräknas öka med 25 procent och Enköping med 15 procent. Utifrån prognosen kommer Skolsta bli klassat som en tätort efter årsskiftet , då befolkningen överstiger 200 invånare. Befolkningsökningen kan förklaras av exploateringsprojekt i Enköping, Bredsand, Haga, Grillby och Skolsta. I övriga tätorter ligger befolkningsutvecklingen relativt stabil under prognosåren. Tabell 13a Befolkningsprognos i kommunens tätorter scenario låg Tätort Förändring Enköping (15%) Hummelsta (-1%) Haga (35%) Fjärdhundra (-6,2%) Örsundsbro (-0,9%) Grillby (9,9%) Lillkyrka (-3,2%) Bredsand (58%) Skolsta (42%) Landsbygd (-3,3%) Enköpings kommun Befolkningsprognos

20 Tabell 13b Befolkningsprognos i kommunens tätorter scenario medel Tätort Förändring Enköping (17%) Hummelsta (0,6%) Haga (38%) Fjärdhundra (-4,5%) Örsundsbro (1,0%) Grillby (12%) Lillkyrka (-1,3%) Bredsand (61%) Skolsta (46%) Landsbygd (-1,6%) Tabell 13c Befolkningsprognos i kommunens tätorter scenario hög Tätort Förändring Enköping (20%) Hummelsta (2,5%) Haga (40%) Fjärdhundra (-2,6%) Örsundsbro (2,7%) Grillby (14%) Lillkyrka (0,6%) Bredsand (64%) Skolsta (48%) Landsbygd (0,1%) Enköpings stadsdelar växer Kommunens stadsdelar beräknas växa under prognosperioden. Mest växer Herrgården/Fanna som beräknas öka med cirka personer fram till år Även Bergvreten/Gånsta, Centrum och Korsängen beräknas ha en stor befolkningsökning under prognosperioden. Områdesprognoserna påverkas till stor del av det ökade bostadsbeståndet, något som blir tydligt framför allt på stadsdelsnivå. I områdena Herrgården/Fanna, Korsängen, centrum och Bergvreten/Gånsta genomförs stora planprojekt som inom de kommande åren beräknas generera bostäder. Exempel på projekt är de i Åkersberg, Bahco, Älvdansen, Dr. Westerlunds gata och Fältskären. Befolkningsökningen i stadsdelen S:t Ilian är inte tillförlitlig då den stora befolkningsökningen som prognostiseras inte kan förklaras av att det är många byggprojekt på gång i området. Ett av projekten på Dr. Westerlunds gata ligger i stadsdelen, men genererar inte tillräckligt med bostäder för att förklara den kraftiga ökningen som programmet förutspår. Generellt kan vi se att stadsdelarna ökar i befolkning, medan tätorterna i Enköping ligger mer konstanta eller minskar, bortsett från Bredsand. 20 Enköpings kommun Befolkningsprognos

21 Tabell 14a. Befolkningsprognos i Enköpings stadsdelar scenario låg Stadsdel Förändring Centrum (9,0%) S:t Ilian (20%) Galgvreten-Lillsidan (1,4%) Munksundet-Gröngarn (8,2%) Romberga (2,7%) Korsängen (14%) Fanna-Herrgården (66%) Bergvreten-Gånsta (16%) Tabell 14b. Befolkningsprognos i Enköpings stadsdelar scenario medel Stadsdel Förändring Centrum (11%) S:t Ilian (23%) Galgvreten-Lillsidan (3,5%) Munksundet-Gröngarn (10%) Romberga (4,9%) Korsängen (17%) Fanna-Herrgården (69%) Bergvreten-Gånsta (18%) Foto: Namn Efternamn Tabell 14c. Befolkningsprognos i Enköpings stadsdelar scenario hög Stadsdel Förändring Centrum (13%) S:t Ilian (25%) Galgvreten-Lillsidan (5,6%) Munksundet-Gröngarn (12%) Romberga (7,0%) Korsängen (19%) Fanna-Herrgården (73%) Bergvreten-Gånsta (20%) Enköpings kommun Befolkningsprognos

22 Vikten av att växa Större befolkningsunderlag skapar högre lönesummor, större marknad och fler företag. Det leder i sin tur till ökade valmöjligheter för individen och även enklare matchning mellan arbetskraft och företag. Fler människor ger större underlag och efterfrågan på utbildning vilket ökar kompetensen hos arbetskraften. Det möjlligör även ett utökat nöjesutbud med fler butiker, restauranger, marknader, konserter och evenemang. Detta är positivt för samhällsutvecklingen i stort. För den kommunala ekonomin innebär nya invånare mer skatteintäkter och även bidrag genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Summan av skatteintäkterna och bidragen täcker kostnaderna som den nya invånaren genererar och lämnar generellt sett ett överskott att fördela på de kommunala verksamheterna. Utjämningssystemet syftar till att ge landets kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar och utjämnar behovsskillnader. Utjämningssystemet tar även hänsyn till hur fort en kommun växer. Om befolkningsökningen är i snitt 1,2 procent fem år i rad och över 1,2 procent det femte året ökar bidragen. Kommunens höga befolkningsökning innebär att kommunen i år 2018 fick ta del av ökade statsbidrag då befolkningen fortsatte öka med över 1,2 procent (1,8 år 2016). Foto: Emma Davidsson 22 Enköpi ngs kommun B efolk ni ngsprognos

23

24