Enköping växer Foto: Thomas Henrikson. Befolkningsprognos. Enköpings kommun

Transkript

1 Enköping växer Foto: Thomas Henrikson Befolkningsprognos Enköpings kommun

2 Sammanfattning De kommande årens befolkningsutveckling kommer att påverka Enköpings kommun ur ett flertal perspektiv. Kommunen står inför en rad utmaningar inom framför allt områdena utbildning, arbete och bostad som är grundläggande för att utveckla välfärden. En förväntad hög befolkningstillväxt sätter därför ett ännu tydligare fokus på dessa utmaningar då efterfrågan på kommunal service kommer att öka. Befolkningsökningen i både kommunen och länet innebär ökat behov av samarbete och samverkan mellan olika aktörer för att tillgodose den gemensamma befolkningens behov. En växande befolkning ställer också allt högre krav på att de olika välfärdstjänsterna som kommunen och regionen ansvarar för utvecklas på ett sådant sätt att de ger goda möjligheter för alla invånare att utvecklas, verka och leva ett gott liv. De förväntade stora ökningarna av antalet barn innebär utmaningar för staden både gällande utbyggnad av skollokaler, tillgång på rätt kompetens inom ett flertal yrkeskategorier och gällande ökad efterfrågan på fritids- och kulturaktiviteter. Ökningen av antalet äldre kommer troligtvis att påverka efterfrågan på vård och omsorg i det ordinära boendet. Efter åren kan den relativt stora 40-talist generationen komma att efterfråga särskilda boendeformer. Det kan också tänkas att denna generation efterfrågar andra typer av boende- och utemiljöer än nuvarande särskilda boenden. Befolkningen i arbetsför ålder förväntas utgöra en minskad andel av den totala befolkningen. Detta innebär en utmaning både för staden som helhet och för kommunen som organisation. Många av kommunens verksamheter är personalintensiva och det är avgörande att det både finns tillräcklig mängd personal och att denna har rätt kompetens för kvaliteten i verksamheten ska bibehållas. Befolkningens sammansättning förväntas förändras och ge en ökad försörjningskvot fram till år 2026 vilket ställer ännu högre krav på att en så stor andel som möjligt av befolkningen i arbetsför ålder har en sysselsättning. Samtidigt skapar ett större befolkningsunderlag högre lönesummor, större marknad och fler företag. Fler människor ger större underlag och efterfrågan på utbildning vilket ökar kompetensen hos arbetskraften. Detta är positivt för samhällsutvecklingen i stort. För den kommunala ekonomin innebär nya invånare mer skatteintäkter och även bidrag genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning DET HÄR HÄNDE Befolkningsutveckling 4 Kommunens befolkningsstruktur 5 Befolkningsutveckling i kommunens tätorter 6 Befolkningsökning i samtliga stadsdelar 6 Migration 6 Nya bostäder 7 UTVÄRDERING AV PROGNOSEN 8 Befolkning 8 Nya bostäder 9 PROGNOSMETOD 10 Osäkerhet i prognosen 10 Födda och döda 10 In- och utflyttning 10 Nya bostäder 11 Migration 11 BEFOLKNINGSPROGNOS Totalbefolkning 12 Befolkningsökning 13 Befolkningsstruktur 14 Utveckling i kommunens olika delar 15 Enköpings stadsdelar växer 18 Vikten av att växa 19 Folkmängd i ettårsklasser 20

4 Det här hände under 2015 Befolkningsutveckling Den sista december 2015 hade Enköpings kommun Det ger en befolkningsökning på 730 personer under Under år 2015 föddes det 450 barn och 375 personer avled vilket innebär ett födelseöverskott på 75 personer. Under året flyttade personer till kommunen medan flyttade från kommunen vilket medför ett flyttningsnetto på 722 personer. Av de som flyttade in till kommunen kom 20 procent från en annan kommun i länet, 70 procent från övriga Sverige och 10 procent från utlandet. Av de som lämnade kommunen flyttade 20 procent till en annan kommun i länet, 70 procent till övriga Sverige och 10 procent till utlandet. Tabell 1. Befolkningsförändring åren År Folkm. Födda Döda Födnetto Inflytt. Utflytt. Flyttnetto Folkök Under 2015 var den huvudsakliga orsaken till folkökningen det inrikes flyttningsnettot, det vill säga personer från andra delar av Sverige som flyttade till kommunen. Det utrikes flyttningsnettot stod endast för 18 procent av befolkningsökningen medan födelsenettot stod för en procent. Diagram 1. Folkökningens komponenter Sedan kommunsammanslagningen år 1971 har befolkningsförändringen i kommunen varit obalanserad och inneburit såväl toppar som dalar. Högst tillväxt hade kommunen under tidigt 1990-tal och tidigt 2000-tal. Folkökningen för år 2015 innebär dock den högsta folkökningen i kommunen sedan kommunsammanslagningen. En fortsatt befolkningsökning på 1,25 procent per år i fem år innebär ökade bidrag enligt det kommunala utjämningssystemet. 4

5 Diagram 2. Befolkningsförändring år Kommunens befolkningsstruktur Den största befolkningsökningen finns i grupperna vuxna (30-39 år) och äldre (75- år) som har ökat med mellan 4 och 5 procent var under Även andelen barn har ökat under året. Kommunens befolkningsutveckling ligger i linje med rikets och övriga Europas utveckling där andelen pensionärer ökar. Begreppet försörjningskvot kan användas för att beskriva hur åldersstrukturen påverkar samhällsekonomin. Försörjningskvoten kan räknas ut genom att ställa den totala befolkningen till antalet personer i yrkessam ålder (20-64 år). År 2015 var kommunens försörjningskvot 1,8 vilket innebär att en yrkessam person försörjer 1,8 personer. En förändring på 0,1 procentenheter sedan år Ju högre försörjningskvoten är, desto större blir trycket på de som producerar. Det här sättet att beräkna försörjningskvoten på utelämnar dock en viktig del i problematiken. Nämligen att vissa som inkluderas i den försörjande delen av befolkningen, personer i åldern år, egentligen borde flyttas till den del av befolkningen som blir försörjda på grund av exempelvis arbetslöshet eller sjukskrivning. Samtidigt finns det de som arbetar trots att de fyllt 64 år. Tabell 3. Befolkningsstruktur i Enköpings kommun 31 december 2014 och 2015 (Källa: SCB) Ålder Förändring antal Förändring procent , , , , , , , ,0 Total ,77 5

6 Befolkningsutveckling i kommunens tätorter Under år 2015 ökade befolkningen mest i Bredsand. I Hummelsta, Haga och Fjärdhundra minskade befolkningen. På landsbygden ökade befolkningen med en procent. Tabell 4. Befolkning i kommunens tätorter 31 december 2014 och 2015 (Källa: SCB) Tätort Förändring antal Förändring procent Enköping ,2 Fjärdhundra ,3 Grillby ,7 Hummelsta ,0 Lillkyrka ,8 Örsundsbro ,5 Bredsand ,2 Haga ,6 Skolsta* ,5 Landsbygd ,0 Befolkningsökning i stadens stadsdelar Under år 2015 ökade Korsängen mest med 26 procent, detta till följd av nybyggnationen vid Sadelmakaren. Tabell 4. Befolkning i stadsdelar 31 december 2014 och 2015 (Källa: SCB) Stadsdel Förändring antal Förändring procent Centrum ,7 S:t Ilian ,2 Galgvreten/Lillsidan ,7 Munksundet/Gröngarn ,2 Romberga ,1 Korsängen Fanna/Herrgården ,9 Bergvreten/Gånsta ,5 Migration Antalet migranter till Sverige ökade kraftigt under sensommaren 2015 för att nå sin topp under oktober. De flesta kom ifrån Syrien, Afghanistan och Irak detta till följd av de krig och oroligheter som pågår i dessa länder. Ungefär 70 procent av migranterna var medborgare i dessa tre länder. Drygt 70 procent av alla asylsökande var också män eller pojkar. Av de asylsökande som var under 18 år var ungefär hälften ensamkommande barn det vill säga att de anlände utan föräldrar eller annan vårdnadshavare. Enköpings kommun tog under 2015 emot 264 nyanlända med permanent uppehållstillstånd och 153 ensamkommande flyktingbarn. Av dessa var 36 anvisade till kommunens anläggningsboende (ABOS) resterande 228 kom till kommunen som egenbosätare efter att tidigare ha anvisats till en annan kommun (EBOS). Cirka 100 av av de nyanlända var barn under 20 år. * Statistiska centralbyråns (SCB) definition av en tätort är en ort med över 200 invånare. Då Skolsta är en av orterna i kommunen som analyseras i det pågående ortsanalysarbetet har Skolsta tagits med i den här tabellen trots att den inte är någon tätort enligt SCB:s definition. 6

7 Nya bostäder Under år 2015 färdigställdes 418 bostäder varav 218 var hyresrätter i flerbostadshus, 132 var bostadsrätter i flerbostadshus och 67 var småhus. Det går att jämföra med år 2014 då det färdigställdes 58 hyresrätter i flerbostadshus, 222 bostadsrätter i flerbostadshus och 75 småhus. Tabell 5. Färdigställda bostäder 2014 och 2015 Färdigställda bostäder Flerbostadshus hyresrätt Flerbostadshus bostadsrätt Småhus Totalt Historiskt sett är antalet färdigställda lägenheter 2015 den högsta siffran sedan tidigt tal. Enligt befolkningsprognosen ser antalet färdigställda lägenheter ut att fortsatt öka. Enligt Boverkets Bostadsmarknadsenkät är Enköpings kommun en av landets kommuner med bostadsbrist. En anledning till den utvecklingen är att byggandet inte har följt befolkningsökningen. Sedan år 1990 fram till år 2015 har befolkningen i kommunen ökat med cirka invånare samtidigt som det har byggts cirka bostäder under samma period. Diagram 3. Färdigställda bostäder år flerbost småhus Totalt 7

8 Utvärdering av prognosen 2015 Befolkning Vid årsskiftet 2015 var den verkliga folkmängden vilket kan jämföras med prognosens invånare. Utfallet för antalet födda barn hänger ihop med prognosens antagande. Det som framför allt skiljer utfallet från prognosen är antalet in- och utflyttare. Det verkliga flyttnettot från 2014 var nästan dubbelt såg högt som det antagna flyttnettot i prognosen. I verkligheten var inflyttningen nästan 300 över vad gäller inflyttning till kommunen. Tabell 6. Utfall 2015 jämfört med tidigare prognos (Källa: SCB) Prognos/utfall Folkm. Födda Döda Födnetto Inflytt. Utflytt. Flyttnetto Folkök. Utfall Prognos När det gäller befolkningsstrukturen är det främst i åldersspannet 0-5, 16-18, och 75- som skiljer sig åt i prognosen och utfallet. Gällande åldersspannet 0-5 år har utfallet blivit lägre än vad prognosen förutspått, detta kan förklaras med ett betydligt lägre fruktsamhetstal under 2015 än tidigare år. Den ökade befolkningsmängden i åldersspannen och år kan delvis förklaras av asylsökande som beviljats uppehållstillstånd och därmed folkbokförts i kommunen. Gällande åldersspannet 75- år så tyder det på att antalet äldre ökar snabbare än vad vi tidigare trott. Tabell 7. Utfall 2015 jämfört med tidigare prognos (Källa: SCB) Ålder Utfall Prognos Skillnad antal Skillnad procent , , , , , , , ,4 Total ,35 När det gäller befolkningsutvecklingen i tätorterna under 2015 jämfört med prognosen är den främsta skillnaden att Haga har minskat i befolkning under året och därmed inte växt så som prognosen förutspådde. 8

9 Tabell 8. Befolkning i tätorterna 2015 jämfört med prognos (Källa: SCB) Tätort Utfall Prognos Skillnad antal Skillnad procent Enköping ,13 Fjärdhundra ,30 Grillby ,70 Hummelsta ,7 Lillkyrka ,0 Örsundsbro ,15 Bredsand ,2 Haga ,0 Skolsta* ,0 Landsbygd ,5 När det gäller befolkningsutvecklingen i stadsdelarna under 2015 jämfört med prognosen är den främsta skillnaden att Korsängen har växt mer än vad prognosen förutspådde. Tabell 9. Befolkning i stadsdelar 2015 jämfört med prognos (Källa: SCB) Stadsdel Utfall Prognos Skillnad antal Skillnad procent Centrum ,5 S:t Ilian ,5 Galgvreten/Lillsidan ,0 Munksundet/Gröngarn ,8 Romberga ,0 Korsängen ,5 Fanna/Herrgården ,4 Bergvreten/Gånsta ,7 Nya bostäder Antalet nya bostäder är en viktig faktor och grund i befolkningsprognosen. Enligt prognosen förutspåddes att 509 bostäder skulle färdigställas under 2015 det verkliga utfallet blev dock 418. Tabell 10. Färdigställda bostäder 2015 jämfört med prognos (Källa: SCB) Färdigställda bostäder Flerbostadshus hyresrätt Flerbostadshus bostadsrätt Småhus Utfall Totalt Prognos m påverkar folkmängden och bprojekt inte 9

10 Prognosmetod Det är fyra faktorer som påverkar folkmängden och befolkningsstrukturen: fruktsamhet (antal födda), dödlighet (antal avlidna) samt inflyttning och utflyttning. Prognosen utgår ifrån befolkningen den 31 december år Därefter skrivs prognosen fram ett år i taget. Antaganden görs om antal födda, antal döda samt antal in- och utflyttare till kommunen. Osäkerhet i prognosen Ekonomisk konjunktur, arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring med mera har en direkt inverkan både på hur människor flyttar och i barnafödandet. Det svåraste i framtagandet av en befolkningsprognos är beräkning av in- och utflyttning. En viktig faktor i beräkningen av in- och utflyttning är nämligen nyproduktionen av bostäder, som i sig är en av de största osäkerheterna i prognosarbetet. Byggprojekt tenderar att försenas samtidigt som planerade projekt inte alltid förverkligas. Födda och döda Antal barn som föds beräknas utifrån antalet kvinnor i barnafödande ålder i kommunen samt andelen kvinnor som föder barn. År 2015 var fruktsamheten i Enköping rekordlåg. Fruktsamheten i Enköping brukar ligga några procent över rikets men låg under år 2015 på tre procent under rikets. Det innebär att fruktsamheten var 1,8 barn per kvinna i Enköping och 1,85 i riket. Fruktsamheten har sjunkit såväl i kommunen som i riket. Antagandena för fruktsamhet beräknas utifrån ett medelvärde av fruktsamheten under de senaste åren varpå Enköpings kommuns fruktsamhet beräknas ligga cirka 3 procent över rikets under hela prognosperioden. Antalet avlidna beräknas genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Enköpings kommuns dödsrisker beräknas följa rikets. I genomsnitt beräknas cirka 545 barn per år födas under prognosperioden. Antal döda beräknas ligga på cirka 420 personer per år, en siffra som beräknas öka mot slutet av prognosperioden. Födelsenettot beräknas därmed ligga på plus under hela prognosperioden. In- och utflyttning Människors möjligheter att flytta in och ut från kommunen påverkas bland annat av nybyggnation av bostäder. Ålders- och könsfördelningen på inflyttarna beräknas utifrån hur det sett ut under de tre senaste åren. Flyttbenägenheten är som störst i åldersintervallet år. Antal personer som flyttar ut från kommunen beräknas genom utflyttningsrisker, det vill säga medelvärdet av benägenheten att flytta per ålder och kön. Kvinnor flyttar i lägre ålder än män både till och från kommunen. Under prognosperioden beräknas cirka per år flytta in till kommunen medan cirka beräknas lämna kommunen. In- och utflyttningen beräknas vara stabil och därmed beräknas flyttningsnettot vara positivt under hela prognosperioden. 10

11 Nya bostäder Bostadsbeståndet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Antaganden om byggandet under prognosperioden är av största vikt för resultatet av prognosen och därför har en gemensam bedömning av bostadsbyggandet de kommande åren gjorts tillsammans med representanter från plan- och utvecklingsavdelningen och mark- och exploatering samt samhällsbyggnadsförvaltningens chef. Förseningar av byggprojekt är vanliga och planerade projekt förverkligas inte alltid. Detta har stor inverkan på prognosens utfall och utgör därför den största osäkerheten i prognosarbetet. På grund av den stora osäkerheten sträcker sig antagandet om nybyggnation endast fram till och med år 2021 och därmed gör även befolkningsprognosen på delområdesnivå det. Detta då det framför allt är nybyggnationen som påverkar variationen av befolkningstillväxt i olika områden. Enligt senaste bedömning (juni 2016) kommer cirka bostäder att färdigställas under åren , det vill säga cirka 500 bostäder per år. I dagsläget pågår planeringen av många stora exploateringsprojekt varpå antagandet om nybyggnation visar på ett fåtal producerade bostäder under prognosperiodens första år för att sedan öka. En fjärdedel av dessa bostäder är småhus och tre fjärdedelar är lägenheter i flerbostadshus. De flesta bostäderna byggs inom Enköpings tätort. Det gäller speciellt lägenheter i flerbostadshus. I prognosen antas cirka 30 bostäder per år byggas på privat mark på landsbygden. I de övriga tätorterna är det främst i Bredsand och Haga men även Grillby, Skolsta och Örsundsbro som nya bostäder planeras och byggs. Migration Sedan 1 juli 2014 är det möjligt att som asylsökande folkbokföra sig innan dess att du har beviljats permanent uppehållstillstånd. Det innebär att dessa kan hanteras inom ramen för denna prognos som inflyttade till kommunen. Däremot kan befolkningens demografi komma att påverkas av en stor grupp nyanlända varför migrationen är viktigt att ta upp som en faktor som påverkar prognosen. 11

12 Befolkningsprognos I detta avsnitt redovisas befolkningsprognosen för tioårsperioden Inflyttning och nyproduktion av bostäder är faktorer som är överblickbara för kommunen i cirka 5-10-års perspektiv. I de längre tidsperspektiven är det mycket svårt för kommunen att förutse vilka bostadsprojekt som kommer initierats av den privata marknaden. Kommunen kan självfallet bereda väg för projekt genom planberedskap och aktiv dialog med exploatörerna, men det finns stora osäkerheter i att förlita sin långsiktiga befolkningsprognos på dessa grunder. I en omvärldsbevakning konstateras även att majoriteten av kommunerna arbetar med en befolkningsprognos på 10 år. Totalbefolkning Tabell 11. Totalprognos År Antal Diagram 4. Befolkningsutveckling Folkmängden beräknas öka med nästan personer från 2015 (vilket är det senaste året det finns fastlagd statistik för personer) till år 2026 då folkmängden beräknas vara cirka Prognos jämfört med visionen Enligt denna prognos är antalet invånare i Enköpings kommun personer år Det är personer mer än visionen om nya invånare år

13 Befolkningsökning Som tidigare beskrivits påverkas kommunens befolkningsantal av fyra parametrar: födda, döda, inflyttade och utflyttade. Så här beräknas förändringen se ut för Tabell 9. Befolkningsprognos utifrån parametrarna födda, döda, inflyttade och utflyttade År Folkm Födda Döda Födnetto Inflytt Utflytt Flyttneto Folkök Diagram 5. Befolkningsförändring

14 Befolkningsstruktur Över barn i förskoleålder år 2026 Befolkningsprognosen visar på en fortsatt ökning av antalet barn i åldern 1-5 år. Vid utgången av år 2015 fanns det cirka åringar i kommunen. Under prognosåren beräknas antalet 1-5 åringar öka med cirka 750 barn vilket innebär en ökning på cirka 75 barn om året. Omräknat till förskoleplatser innebär det cirka en ny förskola per år. Befolkningsprognosen är ett centralt underlag för att bedöma behovet av antalet förskoleplatser i kommunen. Idag väljer cirka 90 procent av föräldrarna i Enköpings kommun att placera sina barn i förskola. Det måste samtidigt framhållas att även andra faktorer är av stor betydelse när det gäller att fastställa det platsantal som krävs. Befolkningsförändringarna skiljer sig mellan olika kommundelar och stadsdelar. En avgörande faktorer vid val av förskola är geografin, popularitet, framtida skolval samt syskonens placering. Det gör det svårt att bryta ner prognosen för förskolebarn på upptagningsområde. Exempelvis är det bara 75 procent av barnen i Fjärdhundras upptagningsområde som väljer förskola där, detta beroende på geografin och pendlingsströmmar och så ser det ut för flera delar av kommunen. Livslängden på många av våra befintliga förskolor börjar nå sin gräns. Vidtagna åtgärder innebär tillfälliga lokaler på Korsängen, Västerleden, Skolsta. Utredningar pågår i Grillby, Skolsta, Korsängen och Enögla för att bygga nya förskolor. I Örsundsbro finns förslag på både byggnad och placering. I Romberga pågår tillbyggnation på Lärlingens förskola och på Munkkällans förskola är nybyggnation påbörjad. I diagrammet nedan finns samtliga ovan nämnda åtgärder vidtagna men trots detta är relationen mellan kapacitet och efterfrågan knapp. Diagram 6. Kapacitet i kommunens förskolor jämfört med prognostiserad efterfrågan. Ökning sker över hela kommunen men framför allt i utbyggandsområdena som exempelvis centrum med cirka 100 fler 1-5 åringar fram till 2026 och Fanna med 130 fler 1-5 åringar. Antalet 0-åringar ökar stabilt upp till cirka 580 år 2025, en ökning med ungefär 150 stycken. 14

15 Ökat antal barn i grundskoleålder Grundskolan omfattar elever i åldersspannet 6-15 år. År 2015 fanns det totalt barn i åldern 6-15 år i kommunen. Fram till år 2026 antas gruppen ha ökat till över personer, en ökning cirka barn. Omräknat till skolor innebär det två nya skolor under prognosperioden. Samtliga av åldersgrupperna 6-9 år, år och år beräknas öka under prognosperioden. Mest beräknas dock antalet barn i åldersgruppen 6-9 år öka. Antalet 6-9-åringar beräknas öka med 600 personer och 30 procent mellan åren Antalet åringar beräknas öka med cirka 375 personer och 25 procent medan åringarna ökar från cirka till ungefär personer, en ökning på cirka 27 procent. Precis som för 1-5 åringarna sker ökningarna av 6-15 åringarna framför allt i de olika utbyggnadsområdena. De senaste årens stora barnkullar innebär också att det sker ökningar i många områden där det inte planeras byggas. Nybyggnadsområdena påverkar framför allt upptagningsområden för Korsängsskolan och Bergvretenskolan. Skolor som redan idag har uppfyllt sin kvot. Projektering för ombyggnation för att utöka antalet klassrum på Bergvretenskolan är klar. Nybyggnation av Munksundskolan pågår. Under hösten startar ett projekt för att utreda vad som ska göras med Västerledsskolan när Munksundsskolan flyttar ut. Dessa åtgärder täcker dock bara halva behovet av den förväntade ökningen vilket lett till att behovet av en ny skola börjat växa fram. Diagram 7. Kapacitet i kommunens förskolor jämfört med prognostiserad efterfrågan. Nu växer gruppen åringar Åldersgruppen år har under ett antal år minskat, en trend som nu verkar förbi. År 2015 fanns det cirka personer i åldern år i kommunen. Under prognosperioden verkar antalet ungdomar i gymnasieålder öka med cirka 480 personer och 25 procent. Antalet pensionärer ökar med över 20 procent under prognosperioden Befolkningsförändringar av antalet äldre är enklare att förutspå då denna grupp har en lägre rörlighet än andra åldersgrupper, det vill säga att det inte sker någon stor in och utflyttning i dessa åldrar. Det innebär också att prognosen ger relativt goda möjligheter att på förhand försöka att planera utifrån den förväntade utvecklingen. 15

16 I prognosen antas antalet pensionärer (över 65 år) öka med cirka personer fram till år Gruppen äldre är dock inte homogen utan befolkningsutvecklingen varierar för olika åldersgrupper inom intervallet. Det är framför allt gruppen åringar som står för en stor del av ökningen med en ökning på cirka personer under prognosåren. Gruppen 85 år och äldre förväntas öka med cirka 350 personer fram till år Antalet nypensionärer (65-74 år) ökar försiktigt med cirka 60 personer över hela prognosperioden. Färre unga och fler äldre ger förhöjd försörjningskvot Ett enkelt sätt att sammanfatta den demografiska utvecklingen på är genom att beräkna den så kallade försörjningskvoten. Försörjningskvoten visar hur många, inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder skall försörja genom sitt arbete. Försörjningskvoten beräknas genom att dela den totala befolkningen med antalet i arbetsför ålder (20-64 år). I slutet av år 2015 var försörjningskvoten 1,79. Det innebär att en person behöver försörja 1,79 personer. Vid prognosperiodens slut år 2026 beräknas försörjningskvoten höjas till 1,84. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) stiger försörjningskvoten i samtliga kommuner. En hög försörjningskvot innebär konsekvenser på en kommuns ekonomi. Desto högre försörjningskvot ju större ekonomiska konsekvenser. Situationen i Sverige är dock förhållandevis gynnsam med ett högt arbetskraftsdeltagande, en hög pensionsålder samt en relativt stor invandring. Utan den utrikes inflyttningen skulle sannolikt folkmängden i landet som helhet och i flertalet av landets län vara negativ. Försörjningskvoterna skulle fortsatt öka så som EU-kommissionen befarar för flertalet länder i Europa. Utrikes inflyttare representerar nämligen i huvudsak yngre ålderskategorier och utgör därmed det tillskott en åldrande befolkningsstruktur behöver (Statiscon, 2015). Migration Enköpings kommun har under 2016 avtal om anvisning av 130 individer (ABO:s). Till detta tillkomer även egenbosättare (EBO:s) som själva flyttar till kommunen. Enligt erfarenhet från verksamheten är det ungefär fyra gånger så många som kommer som EBO:s än som blir anvisade en bostad i kommunen. Enligt Migrationsverket senaste prognos från juli 2016 som sträcker sig fram till år 2020 kommer Enköpings kommun anvisas cirka 170 individer årligen. De nyanlända som flyttar till kommunen själva (EBOS) har ofta, till följd av bostadsbristen, svårt att få egna lägenheter. Svårigheterna med att få bostad bidrar till att många tvingas flytta in hos släktingar och vänner, vilket resulterar i att flera familjer bor tillsammans i en liten lägenhet. I vissa fall blir trångboddheten ett så stort problem att familjer vänder sig till socialförvaltningen för att få ett eget boende. Många av de nyanlända ensamstående något som i sin tur påverkar bostadsmarknaden då gruppen som eftersöker små billiga lägenheter ökar. En annan trend är att flera av de som kommit till Sverige som ensamkommande barns familjer nu kommer efter. Det kan komma att även ställa krav på stora lägenheter och inte minst på barnomsorg. 16

17 Utveckling i kommunens olika delar Då nybyggnation och exploateringsprojekt har så stor påverkan på delområdesprognosen beräknas prognosperioden för delområdesprognosen endast på fem år. Att göra antaganden om nybyggnation i kommunens olika områden med en längre tidshorisont är väldigt svårt och osäkert. Över invånare i Enköpings tätort år 2021 Under prognosåren beräknas Enköping, Bredsand, Haga, Grillby och Skolsta växa mest. Enköpings tätort ökar med nästan invånare och 17 procent under prognosperioden. Procentuellt ökar Skolsta, Haga och Bredsand mest med cirka 80 respektive 45 och 31 procent mellan åren Befolkningsökningen kan förklaras av exploateringsprojekt i Enköping, Bredsand, Haga, Grillby och Skolsta. I övriga tätorter ligger befolkningsutvecklingen relativt stabil under prognosåren. Tabell 13. Befolkningsprognos i kommunens tätorter Tätort Enköping Fjärdhundra Grillby Hummelsta Lillkyrka Örsundsbro Bredsand Haga Skolsta* Landsbygd Enköpings stadsdelar växer Kommunens stadsdelar beräknas växa under prognosperioden. Mest växer dock Herrgården/Fanna som beräknas öka med cirka personer och drygt 45 procent fram till år Även Bergvreten/Gånsta, Centrum och S:t Ilian beräknas ha en stor befolkningsökning under prognosperioden. Områdesprognoserna påverkas till stor del av det ökade bostadsbeståndet, något som blir tydligt framför allt på stadsdelsnivå. I områdena Herrgården/ Fanna, Korsängen, centrum och Bergvreten/Gånsta genomförs stora planprojekt som inom de kommande åren beräknas generera bostäder. Exempel på projekt är de i Åkersberg, Bacho, Kyrkoherdens fiskevatten, Sadelmakaren och Fältskären. 17

18 Fjärdhundra Örsundsbro Skolsta Enköping Hummelsta Haga Grillby Bredsand Lillkyrka Procentuell befolkningsökning (3) 10-19,9 (2) - 9,9 (4) Karta 1. Procentuell befolkningsökning i kommunens tätorter Tabell 14. Befolkningsprognos i Enköpings stadsdelar Stadsdel Centrum S:t Ilian Galgvreten/Lillsidan Munksundet/Gröngarn Romberga Korsängen Fanna/Herrgården Bergvreten/Gånsta

19 Romberga Galgvreten/Lillsidan S:t Ilian Fanna/Herrgården Centrum Korsängen Munksundet/Gröngarn Begrvreten/Gånsta Karta 2. Procentuell befolkningsökning i kommunens tätorter Vikten av att växa Större befolkningsunderlag skapar högre lönesummor, större marknad och fler företag. Det leder i sin tur till ökade valmöjligheter för individen och även enklare matchning mellan arbetskraft och företag. Fler människor ger större underlag och efterfrågan på utbildning vilket ökar kompetensen hos arbetskraften. Detta är positivt för samhällsutvecklingen i stort. För den kommunala ekonomin innebär nya invånare mer skatteintäkter och även bidrag genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Summan av skatteintäkterna och bidragen täcker kostnaderna som den nya invånaren genererar och lämnar generellt sett ett överskott att fördela på de kommunala verksamheterna. Utjämningssystemet syftar till att ge landets kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar och utjämnar behovsskillnader. Utjämningssystemet tar även hänsyn till hur fort en kommun växer. Om befolkningsökningen är i snitt 1,2 procent fem år i rad och över 1,2 procent det femte året ökar bidragen. Kommunens höga befolkningsökning innebär att kommunen tidigast år 2018 kan ta del av ökade statsbidrag om befolkningstillväxten håller i sig. 19

20 Folkmängd i ettårsklasser I tabellen nedan kan utläsas antal invånare inom varje åldersklass under de tio prognosåren. För att följa en ålderskull ska tabellen läsas diagonalt. Tabell 15. Befolkningsprognos i ettårsklasser Ålder

21 w