Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

2012/10/22 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola F-6 och fritidshem 1

Innehållsförteckning 2

1. Presentation av skolan Åkerö skola enhet F-6 Besöksadress: Gamla Siljansnäsv 15, 793 33 Leksand Postadress: 793 80 Leksand Tel: 0247-80168 Fax: 0247-15107 e-post: akero@leksand.se Rektor F-6 och fritidshem Viktoria Hermansson tel. 0247-80296 Åkerö skola F-6 består av 3 byggnader med praktrisk estetisk verksamhet i en. Fritidshemmet är integrerat i skolverksamheten under skoldagarna och på eftermiddagarna är verksamheten uppdelad i två åldersgrupper, en för 6-åringarna och en för åk 1-6. De flesta barn på fritidshemmet är upp till 10 år. 2. Beskrivning av årets verksamhet Allmänt organisatoriskt Året har präglats av arbetet med implementeringen av de nya styrdokumenten (skollag och läroplaner). Uppdelningen av skolan i två skolenheter (F-6 och 7-9) har fungerat bra och skolutvecklingsarbetet på respektive enhet har givits goda förutsättningar. Det pedagogiska utvecklingsarbetet har fokuserats på elevernas bedömningar i samtliga ämnen och hur detta skall dokumenteras. Det elevdokumentationsprogram som används har analyserats, kritiserats och förbättrats samtidigt som lärarnas kunskap om hur det skall hanteras har ökat. Rutiner för hur sambedömning av nationella prov läggs upp har tagits fram och testats med gott resultat. Undervisning i de samhällsorienterade ämnena har utvecklats i framförallt åk 4 där man arbetat med Vårt samhälle. Eleverna har fått tagit den av föreningarnas prova på dag som var ett positivt inslag i idrottsundervisningen. 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kommunens enkäter till elever och vårdnadshavare i åk 2, 5 och 8 har använts i den mån svarsfrekvensen har varit tillräcklig Skolan har dessutom fortsatt sitt användande av mentometerutvärderingar. Alla årskurser F-6 deltar nu i dessa. Skolledningen har funnit denna metod överlägsen avseende snabb återkoppling, kundorientering, ständiga förbättringar, allas delaktighet, samverkan och fokusering på dialogen. 3

4. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 4.1 Personal Elever ht11 vt12 15-okt 01-apr Antal elever i förskoleklass 44 44 Antal elever i skola 199 199 Antal elever totalt 243 243 Antal elever i fritidshem 116 113 Antal elever i särskola 3 3 Personal Antal lärare 17 17,2 Antal förskollärare i förskoleklass 2,46 2,46 Antal fritidspedagoger 5,56 5,46 Antal övrig personal Antal årsarbetare totalt 25,02 25,12 Personaltäthet Personaltäthet totalt alla personal 10,3 10,3 Lärartäthet inkl lärare för elever i behov av särskilt stöd 7,0 7,1 Personaltäthet i förskoleklass 5,590909091 5,590909091 Personaltäthet i fritidshem 4,793103448 4,831858407 Behörighet Andel lärare i grundskolan med behörig ämneskompetens 100% 100% Andel behöriga förskollärare i förskoleklass 100% 100% Andel behöriga fritidspedagoger/ förskollärare i fritidshemmet 54% 54% Övrig personal Rektor 1 1 Administrativ assistent 0,5 0,5 Vaktmästare 0,4 0,4 Elevhälsan SSG Skolsköterska 0,8 delas Skolläkare 0,2 delas Skolpsykolog 1,0 delas Skolkurator 2,0 delas Specialpedagog 0,5 Speciallärare 1,4 4

4.2 Stöd/särskilt stöd Barn i behov av stöd skall erhålla det stöd de behöver i enlighet med skollagen. Behovet bedöms enligt kommunens arbetsgång för barn i behov av stöd. Personalen upplever att glappet mellan behov och åtgärd (i de fall åtgärden handlar om extra personstöd) haltar. Även om åtgärderna de flesta gångerna ordnas inom befintlig personalram så händer det ibland att extra person behövs och då sker inte detta tillräckligt snabbt menar man. 4.3 Ekonomi 16 214 tkr finns till rektors förfogande, att täcka personalkostnader, läromedel, fortbildning, administration och stödinsatser (IT, telefoni, arbetsmiljöåtgärder). 4.4 Läromedel/Utrustning Förutom traditionellt material i form av böcker, bibliotek och internet är skolan i en utveckling avseende interaktiva tavlor och IKT utrustning som kan komma igång på bästa sätt när skolans trådläsa nätverk är stabila vilket de inte har varit under detta läsår. De elever som har haft behov har fått tillgång till egen bärbar dator för att använda i skolarbetet. Under året har bärbara lärardatorer köpts in och fördelats och i dagsläget har majoriteten av lärarna tillgång till en egen bärbar dator som de kan använda i undervisningen. Projektorer saknas fortfarande i många klassrum men är på väg. 5. Arbetet i verksamheten 5.1 Organisation och arbetsformer. 5

I både AE F-3 och 4-6 har man arbetat i årskursvisa arbetslag. I 4-6 har man dessutom delat in i ämnesarbetslag där det fungerat. Fritidspersonal stödjer arbetet i F-3 genom att bl a arbeta med elever vid datorn utifrån specialpedagogs direktiv. 5.2 Prioriterade insatser Högsta prioritet har varit att föra dialoger om styrdokumenten och hur man lägger upp undervisningen utifrån detta. 5.3 Elever i behov av särskilt stöd Antal elever med ÅP är: 3 Antal avslutade ÅP under året: 1 Antal elever som är under utredning avseende särskilt stöd eller ej: 19 Antal elever där utredning visar att särskilt stöd ej behövs: 30 Skolans elevhälsoteam sammanträder varannan vecka och diskuterar stödet till elever utifrån anmälda ärenden. Teamet tittar på ärendena utifrån de tre perspektiven organisation, grupp och individ. 5.4 Personalens kompetensutveckling De kompetensutvecklingsinsatser som berörs samtliga medarbetare har varit: Nya styrdokument-kompetensutvecklingen har pågått genom konferenser i kommunen med stöd av Skolverkets material Utöver dessa allmänna kompetensutvecklingar har delar av personal genomgått följande utbildningsinsatser: PIM-skolverkets datautbildning NTA-kurser-för de som undervisar med NTA lådorna speciallärare 5.5 Skolans styrning och ledning Elevrådet har varit uppdelat i F-6 och 7-9. 6

6. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 6.1 Normer och värden. utifrån läroplan och övriga uppdrag LGR11 1. Skolans värdegrund och uppdrag, 2.1 Normer och värden Skolans prioriterade mål: Lyfta samhällets gemensamma värderingar så de kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling. Vi skall respektera varandra. 6.1.1 Måluppfyllelse Svarsfrekvensen är alltför låg för att kunna använda enkätmaterialet som underlag för utvärdering av detta mål. 6.1.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vi har inte lyckats att visa den betydelse enkätsvaren har i verksamheten och därför tror vi att man inte svarar. Det kan tyckas som onödigt jobb. 6.1.3 Åtgärder för utveckling Förenkla enkäterna och lyft dem oftare och ge återkoppling på resultatet på ett tydligare sätt. 6.2 Kunskaper - utifrån läroplan och övriga uppdrag LGR11 2.2 Kunskaper Skolans prioriterade mål: Vi skall synliggöra elevernas utveckling mot kunskapskraven i alla ämnen. 6.2.1 Måluppfyllelse 7

Individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram Individuella utvecklingsplaner Åtgärdsprogram Anpassad studiegång Antal 199 3 0 Andel i procent (%) 100% 1,5% 0% Dokumentationsöversikt i samtliga ämnen samt resultat på nationella prov finns i bilaga 1. 6.2.2 Analys och bedömning Dokumentationen i samtliga ämnen som eleven undervisats i är mycket god om man jämför med tidigare år. Under nästa år kommer dokumentationen att vara 100%-ig i samtliga ämnen och innehållet i IUP-erna följer denna dokumentation. Resultaten måste också anses vara mycket goda och noteras kan att de elever som inte nått lägsta kravnivåerna på nationella proven är uppmärksammade och utredda i skolans elevhälsoteam och har åtgärdsprogram eller insatser i IUP inom organisationens ram. 6.2.3 Åtgärder för utveckling Vi skall lyfta dialogen om elevdokumentation och bedömning kontinuerligt och konkret Vi skall analysera nationella provens resultat och koppla dessa till undervisningsstrategier och organisation 6.3 Elevernas ansvar och inflytande LGR 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Skolans prioriterade mål: Alla elever skall kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i verksamheten. 6.3.1 Måluppfyllelse Vi har elevråd och klassråd som sammanträder regelbundet. Trots detta upplever vi att elevernas möjlighet att vara med och påverka det dagliga arbetet och undervisningsupplägget är liten. Måluppfyllelsen är hög på det organisatoriska planer men låg på det verkligt demokratiska. 8

6.3.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Förändringen av arbetssättet från att läraren bestämmer allt till att eleverna blir en samtalspartner i lärarens arbete med undervisningsupplägg är i sin linda. Eleverna är inte vana vid att få sina röster hörda i sådan grad att det påverkar undervisningen. Elevrådet uttrycker att mycket av det man får vara med och påverka är saker som egentligen inte spelar så stor roll. Lärarna uttrycker osäkerhet inför hur mycket de skall lyssna till barnens åsikter då det är läraren som är ytterst ansvarig undervisningen. 6.3.3 Åtgärder för utveckling Arbeta aktivt, systematiskt och konkret med pedagogisk planering Introducera olika arbetssätt för eleverna Föra en livlig pedagogisk dialog och dokumentera den Fortsätta utveckla arbetet med omvärlden via teman som t ex Vårt samhälle 6.4 Skola och hem - utifrån läroplan och övriga uppdrag LGR 11 2.4 Skola och hem Skolans prioriterade mål: Samverka med vårdnadshavarna för att skapa de bästa förutsättningarna för barnens skolgång. 6.4.1 Måluppfyllelse Upplägget för barn i behov av stöd sker på skolans initiativ. Det är inte alltid vårdnadshavarna känner att deras synpunkter fått påverka åtgärderna. 6.4.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen En fråga som ofta dyker upp i detta sammanhang är hur mycket vårdnadshavare kan vara med och påverka. Skolpersonal är utbildade professionella och borde veta bäst hur studieupplägget för en elev skall se ut. Varför är det annars så viktigt med lärarutbildning? Detta i kombination med att vissa vårdnadshavare vill vara med i dialogen jättemycket, till att vissa helst inte sätter sin fot i skolan gör att det är svårt att hitta någon generell angreppsväg för att skapa god samverkan. Nummer ett borde dock ändå vara dialog och information och aktualisera frågor av typen: Vad kan jag som vårdnadshavare vara med och bestämma och vad måste jag lämna till läraren och eleven att planera? Vad behöver jag som lärare vara noggrann med att vårdnadshavare och elever får chans att tycka till om? 6.4.3 Åtgärder för utveckling Aktualisera ovanstående frågeställningar i lämpliga forum Rektor skall tydliggöra beslutsvägar och vilka möjligheter elever har att få stöd SYV planering och vägledning ska integreras mer i varje ämne. 9

6.5 Övergång och samverkan LGR 11 2.5 Övergång och samverkan Skolans prioriterade mål: Att hitta arbetsformer både i förskoleklass, skola och fritidshem som gynnar elevens mångsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. 6.5.1 Måluppfyllelse I F klass är fritidshem och förskoleklassverksamhet helt integrerad och samverkan är stor. I årskurs 1-2 handlar det mestadels om att fritidspersonal arbetar i klasserna som en hjälpperson. I arbetet med läsa och skriva finns en tydligare fördelning och samarbetstanke mellan fritidspedagog och lärare. I årskurs tre är det många elever som slutar på fritidshemmet. 6.5.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Verksamheten präglas fortfarande av tänket vi och dom från båda håll. Olika arbetstidsregleringar gör att arbetet skall genomföras på olika villkor och detta gör att gemensam tid för utvecklingsarbete är svår att få till. Fritidshemmet har inte en tydlig roll på samma sätt som det hade när det skulle vara ett komplement till hemmet. Skolverksamheten är fortfarande lektionsinriktad istället för livslångt-lärande-inriktad. Lärare styrs av tradition för det förstnämnda och fritidspedagoger av traditionen för det sistnämnda, medan personal utan pedagogisk examen tänker komplement- till- hemmet. 6.5.3 Åtgärder för utveckling Tydliggöra nödvändigheter i att ha adekvat utbildning för det man skall undervisa i Lyfta dialog om samverkan mellan verksamheterna i framförallt APT då alla är med 6.6 Skolan och omvärlden LGR 11 2.6 Skolan och omvärlden Skolans prioriterade mål: Öka samverkan med arbetslivet och närsamhället i alla årskurser. 6.6.1 Måluppfyllelse Måluppfyllelsen börjar öka tack vare temalådan Vårt samhälle men det finns mycket kvar att göra. 6.6.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Detta mål är ofta något som man anser ligger på verksamheten i de äldre årskurserna. 10

6.6.3 Åtgärder för utveckling Utveckla tänket entreprenöriellt lärande Göra fler studiebesök Koppla fler klasser till Vårt samhälle 6.7 Bedömning och betyg LGR 11 2.7 Bedömning och betyg Skolans prioriterade mål:genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling i samverkan med vårdnadshavare och elev. Rutinerna för elevdokumentationen skall vara god. Måluppfyllelsen är god. 6.7.1 Måluppfyllelse 6.7.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Alla lärare dokumenterar IUP i skolans elevdokumentationsprogram och skolledningen kan följa elevernas utveckling och mer aktivt delta i dialogen runt eleverna. Skolan kan jobba mer med att diskutera och analysera hur bedömningar utförs och lärarna lyfter fram det positiva med att få sambedöma de nationella proven. Man uttrycker också fördelen med att dessa bedömningsträffar involverar även lärare i årskurserna över och under den aktuella provsårskursen. 6.7.3 Åtgärder för utveckling Skapa fler möten för bedömardialog utöver de som berör de nationella proven 6.8 Rektors ansvar LGR 11 2.8 Rektors ansvar Skolans prioriterade mål: Att se till att skolans verksamhet som helhet inriktas på de nationella målen. 6.8.1 6.8.1 Måluppfyllelse I de organisatoriska delarna har målet uppnåtts men rektor måste än mer systematiskt delta i arbetet med den pedagogiska planeringsdialogen. 6.8.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen 11

I och med att rektor utökat sitt ansvarsområde detta år med ytterligare en skola har närvaron i det mesta handlat om att etablera kontakt med de nya medarbetarna. Den systematik som rektor jobbat in på den ena skolan har även etablerats på den andra och det har tagit tid från rektors deltagande i den pedagogiska dialogen. 6.8.3 Åtgärder för utveckling Rektor vidareutvecklar systematiken så den också får genomslag i den konkreta pedagogiska dialogen. 7. Uppföljning av likabehandlingsplan Planen utvärderas kontinuerligt av skolans Likabehandlingsgrupp och revideras utifrån detta. Kort kan konstateras att antalet utredningar avseende kränkande behandling markant har ökat sedan kommunens mall för utredning av kränkande behandling-elev etablerats. Detta trots att upplevelsen från de som finns i skolans verksamhet (elever och lärare) inte visar att andelen kränkningar ökat. Vi konstaterar att utredningsökningen därför handlar om ökad kunskap om hur man skall agera och det ser vi som positivt. 8. Fritidshemmet 8.1 Normer och värden Lyfta samhällets gemensamma värderingar så de kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling. Vi skall respektera varandra. 8.1.1 Måluppfyllelse I åk 1 har vi sett en stor och god utveckling mot respekt elever emellan. I åk 2 har arbetet med tala-lyssna verit en bra väg i värdegrundsarbetet. F-klassen har fungerat ypperligt utifrån tänket att se barnet hela dagen. 8.1.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Fritidshemmets ställning i både skolverksamheten och utanför densamma gör detta till en stor utmaning att utveckla. Vi jobbar med att förankra värdegrunden i att barnet skall ses i hela dagens verksamhet. Vi har dock ännu inte funnit den röda tråden mellan verksamheterna i den grad vi skulle önska även om vi har påbörjat nystandet. Vi ser att personaltätheten (1 vuxen per 20 barn) är för lite för att klara de täta kontakter man önskar efter en hel skoldag i klass. 8.1.3 Åtgärder för utveckling 12

Vi skall utveckla arbetssätt för att fokusera fritidshemmets roll i skolan Vi skall organisera så barnets hela dag med begränsat antal vuxna blir en tydlig röd tråd i verksamheten 8.2 Barns och ungdomars ansvar och inflytande Alla elever skall kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i verksamheten. 8.2.1 Måluppfyllelse Via gåtböcker, muntliga redovisningar, ansvarspersoner för ledet till maten och samlingar där aktivitetsval sker känner vi att vi är på god väg mot målet. 8.2.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Här finns det mycket kvar att göra och svårigheten är att matcha elevens utvecklingsnivå till kraven på delaktighet. Vi känner ändå att vi genom arbetet med Lgr 11 börjar växla fokus mot att lägga stor vikt vid att lyssna till de tysta barnen. 8.2.3 Åtgärder för utveckling Vi skall föra fler konkreta samtal om tips på aktiviteter som utvecklar barnens delaktighet 8.3 Fritidshem, skola och hem, samarbete och samverkan Vi skall i Lgr 11-s anda utveckla samverkan mellan fritidshem och skola så att båda delarna får lika stor betydelse för helheten för de barn som deltar i båda verksamheterna. 8.3.1 Måluppfyllelse Vi har bara startat och några mätbara resultat kan vi inte se. 8.3.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen 8.3.3 Åtgärder för utveckling Vi skall fortsätta ha målet på agendan. 8.4 Utveckling, lärande och kunskap 13

Vi skall låta barnen utveckla sin nyfikenhet och lust att lära på fritidshemmet. 8.4.1 Måluppfyllelse Då mål saknades förra året finns inget resultat att redovisa. 8.4.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen 8.4.3 Åtgärder för utveckling 8.5 Särskilt stöd De barn som är i behov av särskilt stöd i skolan och på fritidshemmet skall få det i båda verksamheterna. 8.5.1 Måluppfyllelse Målet är delvis nått men vi ser att de behov barnen har under skoldagen blir andra när det handlar om aktiviteterna på fritidshemmet. 8.5.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Här måste vi bli bättre på att föra dialog mellan alla vuxna som jobbar med barnen och belysa behoven ur många perspektiv. 8.5.3 Åtgärder för utveckling Vi skall starta en dialog om barns olika behov i skolans olika verksamheter. 9. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet. Man kan inte säga annat än att måluppfyllelsen i sin helhet är mycket god. De förbättringsområden som finns är tydligt definierade och det känns inte som att det finns något gömt under mossan. 14

10. Åtgärder och förbättringar utvecklingsplan Vad ska göras? Vems ansvar? Uppföljning? Förenkla kvalitetsenkäterna och lyfta Rektor november dem oftare samt återkoppla tydligare. Konkretisera dialogen om Pedagogiska September elevdokumentation och bedömning planeringsgruppen Koppla analysen av nat proven till Nationella maj undervisningsstrategier och organisation provsgruppen Arbeta aktivt, konkret och Alla På APT systematiskt med ped planeringsdialog Introducera olika arbetssätt för Pedagogiska december eleverna planeringsgruppen Dokumentera progressionen i den Rektor månadsvis pedagogiska dialogen Arbeta med teman av typen Vårt Lärarna På APT samhälle Rektor tydliggör beslutsvägarna för Rektor september särskilt stöd Lyfta dialog om samverkan mellan skolans verksamheter Fritidshemmet Temakväll oktober Skapa fler möten för bedömardialog Rektor november Rektor utvecklar och konkretiserar sitt deltagande i skolans pedagogiska planeringsdialog. Rektor månadsvis FH skall ta fram konkreta tips på aktiviteter som utvecklar barnens delaktighet. FH skall initiera och ansvara för att en dialog om barns olika behov i skolans alla verksamheter förs. Fritidspedagogerna All fritidshemspersonal December och april På APT 11. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Behandlad och beslutad tillsammans med berörd personal i juni 2012. Rektors underskrift 15

Viktoria Hermansson 16