SAMMANFATTNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅR 2011-2012 SALLERUPSKOLAN Ansvarig uppgiftslämnare: Mona Grimbäck Datum: 120615
1. Nulägesbeskrivning Vi kan se tillbaka på ett mycket händelserikt läsår. Det har varit mycket nytt för alla att ta till sig och försöka att hitta nya rutiner kring. Det har varit allt från en ny skollag, ny läroplan med kursplaner, nya kartläggningsmaterial och nationella prov, nya blanketter, men även hur allt detta nya ska implementeras i en ny vardag alla samt att våga ifrågasätta allt gammalt som vi har gjort på rutin tidigare. Dessutom har skolan fått ganska många nya medarbetare sedan augusti månad. I höstas var det mycket som kändes oklart men med tiden har vi lyckats att skapa nya rutiner och en annan struktur i vårt arbete och nu känner vi att vi har en grund att stå på och som vi ska fortsätta att bygga vidare på under nästa läsår. Arbetet under året har varit mycket mer målfokuserat och det har gett positivt resultat. En del tester har genomförts och de har visat på följande: Min skolvardag Överlag tyckte eleverna att stämningen på skolan var lugn i år. Fortfarande kunde en del verbala kränkningar förekomma. Språkbruket har ibland varit dåligt (fula ord och svordomar). Eleverna hade kännedom om vem de kunde vända sig till när var i behov av hjälp. Alla vuxna i deras omgivning på skolan visade att de bryr sig och bemötte dem väl. De tyckte också att alla tar hand om varandra. De handlingar som skett var att de yngre eleverna blev dåligt bemötta av vissa äldre elever. Många sa dumma saker till varandra. Vid konfrontation sa de äldre eleverna att de inte menade något illa med vad de sa. Vissa av eleverna tog det till sig och blev ledsna. Dessutom har det hänt att inte alla fått vara med på fotbollsplanen. Mobbningsindexet har under året fortsatt att sjunka från 5,81 till 2,48 och det var nu nere i 2,36. Även aggressions-indexet fortsatte att sjunka från 9,66 till 7,85 och det var nu nere i 7,22. Eleverna har uppfattat skolan som relativt trygg. De platser eleverna känt sig utsatta på är där det inte finns vuxna, till exempel på vägen till och från skolan, i bussen och vid duscharna på idrotten. Lusten att gå till skolan Ett bra resultat har Sallerupskolan haft gällande kamratrelationer, bemötande samt undervisning och delaktighet. Den fysiska delen på skolan har fått sämre resultat. Möblerna är slitna och toaletterna upplevs som ofräscha och nergångna. Fritidshemsenkäten Barnen visade i enkäten att de känner sig trygga på fritids och trivs bra hos oss. De har gillat att arbeta och leka inomhus och gillar de vuxna som varit omkring dem. Sämre svar blev det när det gällde lugn och ro samt utflykter. Bornholmstestet Av de elever som gjorde testet så klarade drygt 83% av eleverna det. 3 elever genomförde aldrig testet. Utifrån resultatet har pedagogerna arbetat vidare med elevernas olika behov inför den fösta läsinlärningen. God läsutveckling åk 1 I december när de olika dimensionerna kollades av hos eleverna så klarade 29 av 41 elever den kommunalt uppsatta kravnivån.
God läsutveckling åk 2 I december i åk 2 så klarade 24 av 31 elever kravnivåerna i de olika dimensionerna. Efter det sattes det in olika åtgärder för att eleverna skulle komma längre i sin utveckling. När de olika läsdimensionerna kontrollerades av i maj månad igen så hade 29 av 33 elever nått så långt det är önskvärt i åk 2. Några hade nått långt mycket längre. De elever som inte nått ända fram har pedagogerna arbetat mycket med och är medvetna om vad eleverna behöver framöver för att lyckas. Nationella prov åk 3 Samtliga elever genomförde de nationella proven i matematik och svenska. En elev hade hög närvaro och hann inte genomföra samtliga prov inom tidsgränsen. I svenska klarade 26 av 35 elever de olika kravnivåerna för de samtliga delprov. I matematik klarade 21 av 35 elever delproven. Nationella prov åk 6 I engelska klarade 18 av 23 elever kravnivån för de olika delproven i engelska. 21 av 23 elever klarade kravnivån i matematik i samtliga delprov. 20 av 22 klarade kravnivån i svenska. En elev började i klassen senare under vårterminen och därför finns inte de resultaten registrerade på skolan. Under året har vi även haft besök av skolinspektionen som granskade vår verksamhet. Genom hårt arbete kunde vi gladeligen konstatera att Sallerupskolan klassades som en välfungerande skola och lämnades utan några anmärkningar. De var intresserade av våra tydliga rutiner för kontroll av elevernas kunskapsinhämtning samt att vår tydliga struktur för hur olika ärenden ska behandlas. Denna har blivit känd av alla medarbetare vilket har gjort att alla känt sig trygga vart de ska vända sig när de har olika funderingar kring eleverna.. Under året har även högskolan i Kristianstad hört av sig och varit på besök för att få reda på mer kring vårt elevhälsoarbete samt hur rektor och specialpedagog driver utvecklingsarbete. De var imponerade över hur det var fördelat. Detta har lett till att vi har en ännu större tilltro till våra tankar och visioner. Analys Fokus på mål och resultat Under året har vi diskuterat måluppfyllelse kontinuerligt. Olika kartläggningar, både kommunala, nationella men även egna pedagogiska har gjorts för att följa upp elevernas resultat. Under tiden har all pedagogisk personal fått fundera på vad de kan göra för att alla elever ska nå högre måluppfyllelse. Alla elever observeras i sin kunskapsutveckling och det har gagnat en positiv utveckling av det pedagogiska arbetet på Sallerupskolan. I dessa samtal har pedagogerna fått fundera kring var varje enskild elev ligger i sin kunskapsutveckling. Var är vi? Varje klass med respektive pedagoger har fått ge återkoppling till rektor och specialpedagog hur det gått för samtliga elever och för att säkerställa att eleverna fått den hjälp de behöver. Detta är ett nytt arbetssätt som påbörjats under läsåret och vi behöver utveckla det ytterligare men vi tror på kontinuerliga samtal där lärarna får sätta ord på elevernas prestationer. Vi har vid läsårets slut kunnat konstatera att alla har haft mer fokus på att eleverna ska klara sin skolgång.
Vart ska vi? Under olika samtal har det diskuteras hur arbetet ska organiseras för att samtliga elever ska nå målen. Då har det även planerats vilken personal som behövs till aktuellt arbetsmoment eller arbetsområde. Målet och ambitionen har hela tiden varit att eleverna ska klara aktuella mål oavsett deras förutsättningar. Hur gör vi? Detta är den del som vi kan se att lärarna varit duktiga med att kommunicera med varandra även tidigare. Däremot har det varit mindre fokus på vart arbetet skulle leda. Nu planerar de annorlunda och är noga med att få med alla elever i sin planering. En del som fortfarande kan utvecklas är att våga bedriva undervisning utanför skolans område. Det är fullt möjligt att lära sig utanför skolan. Kunskap ska kunna appliceras i verkligheten och det är viktigt att eleverna lär sig det tidigt. Detta är även möjligt att göra med hjälp av entreprenöriellt lärande. Vi behöver arbeta med att få lärarna att förstå att det inte behöver kosta pengar bara för att man är utanför skolans område. Hur blev det? Detta är en del som lärarna har blivit mycket bättre på att ta till sig och utifrån det planeras nästa arbetsområde in samt om det är något som behövs ändras om till nästa gång. Utifrån olika kartläggningar och nationella prov så får även skolledning en tydlig återkoppling på det arbete som lagts ner under terminerna. Elevernas kreativitet och olika förmågor kan dock inte rapporteras i olika prov och därför behöver vi utveckla en modell för hur arbetet och de målen kan utvärderas på ett positivt sätt. Det är kompetenser som vi tycker är mycket viktigta att eleverna får med sig för att fungera som goda medborgare framöver. Delaktighet och inflytande Var är vi? Vid olika samtal och andra enkäter har det framkommit att eleverna vill vara delaktiga genom elevråd, andra typer av samtal och i andra konstellationer samt att de vill ha etiska övningar på olika sätt. De vill känna att de är med och tycker och tänker kring deras skolgång och på så sätt vara med och påverka. Det har vi sett till att de även fått lov att vara. Eleverna har även varit med när vi tagit fram ordningsregler och de har haft kännedom om till likabehandlingsplanen. Genom Lusten att gå till skolan samt Min skolvardag har det framkommit att eleverna var missnöjda med olika saker. Den fysiska miljön har varit ständigt återkommande vid varje undersökning såsom att de är missnöjda med toaletterna vilka börjar bli gamla och slitna samt att en del möbler har varit med ett tag. Pengar till nya möbler är äskade. Vi tror att vuxennärvaron vid rasterna varit en av anledningar till de båda sänkningarna av både mobbing- och aggressionsindex. Under aktuellt läsår har vi tagit bort kamratstödjarna och utsett alla i klasserna till att vara uppmärksamma på när dåliga saker händer så att vi snabbt haft möjlighet att åtgärda det. På så vis har alla elever blivit delaktiga i det förebyggande arbetet mot mobbing och andra felaktigheter bland eleverna. Vart ska vi? Vår ambition är att arbeta ännu mer över klassgränserna än vad vi hittills gjort. På så vis vill vi uppnå att eleverna får lära känna fler elever på skolan och får ett större umgänge. Vi vill skapa en bättre vi-känsla bland eleverna och personalen. Genom att eleveran blir trygga med varandra och fler elever på skolan blir de förhoppningsvis mycket tryggare på skolan också.
Då kommer eleverna att våga stå upp för olika synpunkter och önskemål ännu mer än vad de gör idag. I förlängningen blir de mer delaktiga i sin skolmiljö och skolgång tror vi. Hur gör vi? Till nästa läsår kommer vi att tänka om kring elevernas klasstillhörighet samt hur utformningen med klasslistorna som skickas hem. Framöver kommer alla elever i samma årskurs att finnas med på en lista så att det blir lättare att bilda olika undervisningsgrupper samt att skapa grupper för olika ändamål. Vi vill få bort allt vi mot dem tänk och vill uppnå att enbart få ett vi-tänk. Eftersom det är uppskattat när skolan arrangerar olika temadaagar för alla elever så är detta något vi måste fortsätta med. På Sallerupskolan är det rektor som leder elevrådet och det tror vi är positivt för då blir det en naturlig koppling till eleverans vardag och deras eventuella dilemman eller behov. Eleverna kan även snabbt få feedback på sina tankar eller idéer eftersom de får svar direkt utan någon mellanhand av en annan personal. Eleverna uppskattar att ha detta samarbete med rektor. Hur blev det? I den grupp där vi provat att alla elever finns skrivna på en lista och blandas i grupper efter uppgifternas olika syften har det fallit ut mycket bra och därmed är vi beredda att satsa mer på detta. De goda resultaten på olika tester och undersökningar beror på att eleverna möter bra vuxna men även vuxna som arbetar med ett entreprenöriellt arbetssätt och det är något som gynnar elevernas inflytande och delaktighet på sin skolgång och kunskapsutveckling. Vi kommer att fortsätta arbeta aktivt med rätt bemötande och delaktighet samt trygghet. Det entreprenöriella förhållningssättet är också ett vinnande koncept och det måste vi vidareutveckla. Ett område som måste förbättras är att klargöra de olika verksamhetsmålen för fritids, helt enkelt att berätta varför personalen gör som de gör. Utflykterna behöver bli mer intressanta och därför måste vi se till att barnen längtar efter dessa dagar. Detta är något som framkommit vid enkätundersökningen. Barnen anser sig inte heller få den lugn och ro som de önskar på fritids. Det har till stor del att göra med de lokaler vi har att tillgå. De har få rum att tillgå och många barn ska samsas om utrymmena. Pedagogerna är duktiga på att låta barnen använda korridorerna så att det på så vis skapas fler ytor att använda för barnens aktiviteter. Långsiktighet och uthållighet Var är vi? Eftersom det har blivit oerhört mycket nytt detta läsår har vi fått påbörja många nya processer. Det är inte mycket gammalt arbete som vi har kunnat stanna kvar vid. Detta innebär att vi behöver utvärdera mycket av våra påbörjade nya arbeten under nästa läsår och se om det fungerar att arbeta såsom vi i dagsläget anser vara en god idé. Syftet med alla våra nya processer har varit att förenkala för alla medarbetare men även att det ska bli så bra som möjligt för eleverna med goda resultat men även att skapa bra trivsel för alla. Vart ska vi? Vår uppgift inom skolan är att se till att våra elever en dag kommer att bli en god samhällsmedborgare. Vi behöver ge dem så många verktyg som möjligt för detta och det innebär att vi inte bara kan titta på kursplanemålen i läroplanen utan vi måsta även arbeta med olika förmågor och så att de får en god värdegrund att stå på i livet.
Hur gör vi? Vi måste vidareutveckla elevernas inflytande över skolarbetet och därmed arbeta ännu mer med entreprenöriellt lärande än vad vi gjort hittills. Eleverna måste få arbeta mer med verkligheten än vad de kanske gjort tidigare. Genom det entreprenöriella arbetet krävs det lite andra strategier av lärarna men även ett engagemang för ämnet de undervisar i. Det innebär att under nästa läsår kommer eleverna att få möta lite fler lärare än vad de gjort hittills. Vi ska nyttja varandras kompetener mer än vad som tidigare gjorts och de ska få undervisa i de ämnen som tilltalar dem mest och få göra det i fler klasser. Hur blev det? När man frågar eleverna vad de kommer ihåg av undervisningen så är det ofta det som de har fått konstruera eller uppleva vilket gör att vi har ett bra skäl till att fortsätta att arbeta utefter våra idéer om entreprenöriellt lärande. Gällande att undervisa utifrån sina intressen kan vi se gott resultat på det genom vår matteverkstad som startade upp i augusti. Där har en lärare arbetat med några klasser i enbart ämnet matematik. Både eleverna och läraren har haft ett enormt intresse av arbetet som gjorts i verkstaden och det finns inte en enda elev som inte har gillat att lära sig matematik. Detta är helt unikt hos oss. Därför vill vi vidareutveckla arbetet med fler verkstäder. 2. Utvecklingsområden inför 2012-2013 Skolans långsiktiga mål Matteverkstad F-3 Matteverkstad 4-6 Skrivarverkstad Skaparrum med bland annat konst, scen och film där eleverna själv kan bli kreativa och visa sina kunskaper med hjälp av andra uttrycksformer. Vara en skola som ligger i framkant gällande att vara en skola i tiden. Nå högre måluppfyllelse Skolans olika rum måste bli mer tilltalande och inbjuda mer till lärande. Miljön behöver helt enkelt bli mer anpassad till elevernas lust att vilja lära sig. Skolans kortsiktiga mål Att eleverna ska få vara mer delaktiga i sin läs och skrivinlärning utifrån sina specifika behov vilket vi tänker kan vara möjligt med hjälp av projektet med att arbeta med läsplattor. Då kan de olika plattorna anpassas till varje individ och skapa ett bättre intresse med hjälp av tekniken. Utveckla elevernas skrivförmåga med hjälp av genrepedagogik. 2.1 Målkriterier
2.2 Metod Lärarna deltar i projektet med högre måluppfyllelse med hjälp av HÖK. 2.3 Utvärdering