Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Relevanta dokument
Pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

En förskola för alla där kunskap och människor växer

En förskola för alla där kunskap och människor växer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Plan för matematikutvecklingen

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

för Havgårdens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Tyck till om förskolans kvalitet!

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Skolplan Med blick för lärande

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Kvalitet på Sallerups förskolor

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn

Underlag för självvärdering

Backstugans förskola

Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Lokal arbetsplan 14/15

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Verksamhetsplan Duvans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Dokumentera och följa upp

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Vision och målbild förskola och grundskola

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Verksamhetsplan Duvans förskola

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Projektet 2014 från ax till limpa!

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Varför, vad och hur?

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete

ARBETSPLAN FÖR BIKUPAN MARS PLUTO

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Transkript:

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009

Stort fokus på individen både i förskola och skola kan leda till att: problemen söks och förläggs utanför den pedagogiska verksamheten och att didaktiken på så sätt förblir oproblematiserad. (Nordin-Hultman, 2004)

Uppdraget kring dokumentation handlar om Att kunna relatera barns/elevers kunskapsutveckling till den pedagogiska planeringen som ligger till grund för undervisningen. Att kunna följa och stödja barns/elevers utveckling i förhållande till målen i läroplanen och kursplaner. Att vara en hjälp för den utvärdering som ska ligga till grund för de skriftliga omdömena och IUP i skolan.

Pedagogisk dokumentation Innebär att olika; händelser och lärprocesser dokumenteras och sedan används som utgångspunkt för samtal i personalgruppen om den pedagogiska verksamheten. Metoden kan ses som ett kollektivt utvärderingsinstrument och skiljer sig därmed från individuella utvecklingsplaner och andra typer av dokumentation som rör enskilda individer. (Förslag till ny läroplan, Skolverket, 2009)

Dokumentation blir först pedagogisk då den; används för att förstå och fatta nya beslut om nya utmaningar för barns och vuxnas lärande (Åberg & Lenz Taguchi, 2006)

Barns utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen Barnens perspektiv är centralt Utvärderingarna (dokumentationen) ska bland annat behandla; i vilken utsträckning verksamheten utgår från barnens erfarenheter, förutsättningar och intressen i vilka sammanhang som barnet visar gensvar, engagemang och motivation

Lokal pedagogisk planering ska tillgodose att elever får möjlighet att tillägna, utveckla och använda sig av olika innehåll och lärostoff Mål att sträva mot vilka har läraren valt ut? Vilka kunskaper fakta, begrepp osv. ska läras? Vilka färdigheter och förmågor ska tränas och utvecklas? Hur ska detta bedömas? Hur involveras/informeras barnen? Val av stoff och arbetssätt Undervisning uppföljning dokumentation (Birgitta Högberg, Skolverket, 2009)

Arbetslagets dokumenterade planering (lokal pedagogisk planering) Innehåll: Vad vill vi att barnen/eleverna ska lära sig? Strävansmål, kompetenser. Vad innebär det att kunna? Koppling till mål i läroplan och kursplan Diskussioner och dokumentation av sådana samtal Undervisning: Hur gör vi för att nå målen? Val av arbetssätt och material. Hur tar vi reda på och använder barns/elevers tankar och idéer i planeringen? Diskussion och dokumentation kring detta Pedagogiska diskussioner som dokumenteras, analyseras och ligger till grund för vidare planering Planering Hur planerar vi vår undervisning och utifrån vilken dokumentation? Analys: Varför väljer vi att göra som vi gör? Vad grundar vi våra beslut på? Mål? Teorier? Hur vet vi att alla barn/elever förstått det vi avsåg att de skulle förstå?

Man kan inte dokumentera allt Viktigt att göra ett urval och fördjupa sig inom detta. Skifta fokus olika perioder Gör barnen/eleverna delaktiga i dokumentationen Ser vi generella kompetenser i dokumentationen som inte är ämnesspecifika?

Dokumentationsmetoder Loggbok/dagbok (pedagogers och barns) Samtal/intervjuer Observationer Foton Teckningar, skrifter och övriga produktioner Videoinspelningar, bandinspelningar IT-teknik (digital storytelling; PIM etc) Portfolio, IUP, åtgärdsprogram

Reflektionsprocess Gemensamt Vilket område ska vi granska? Individuellt Vad hände? Individuellt Hur upplevde jag det? Individuellt Vilka erfarenheter har jag gjort? Vad tänker jag om det? Hur formulerar jag min reflektion? Individuellt Hur planerar jag att genomföra det? Hur komma igång? Individuellt Vilka strategier? Pedagogiska konsekvenser? Gemensamt Vilka olika reflektioner gör vi? Hur beskriver vi problemetgranskningsområdet? Vilken forskning finns? Myndigheten för skolutveckling, 2008. Att lyfta den pedagogiska praktiken Hur påverkar det vårt arbete? Hur går vi vidare?

Hjälpreda vid dokumentation av arbetslagets planering Protokoll: Datum: Område: Syfte med träffen var... Vi pratade om Reflektioner under träffen Slutsatser/lärdomar under träffen Inför nästa träff tänker vi att Svårigheter i lärprocessen Deltagare Dokumentatör (Scherp 2008)

Dokumentationsmatris stora likheter med aktionsforskningsprocessen Planera, agera, dokumentera, reflektera Varför/mål Kompetenser eller områden vi vill utveckla i vår verksamhet. Frågor vi ställer oss. Vad/fokus Prioriterat område för dokumentationen Hur/metod Olika sätt vi valt att dokumentera på Utvärdering Detta har vi uppnått Så märks/syns det i vår verksamhet, barngrupp/klass Så märks det i vår planering

Empati 3-5 årsgrupp Varför/mål Kompetenser/områden vi vill utveckla i vår verksamhet. Frågor vi ställer oss. Utveckla barns empatiska förmåga Vilka möjligheter skapar vi för barn att utv. empati? Barns fria lek Vad/fokus Prioriterat område för dokumentationen Organiserade aktiviteter Videoobservationer Pnina Kleins kriterier Observationer Hur/metod Olika sätt vi valt att dokumentera på Loggbok/postitlapp Utvärdering Detta har vi uppnått Så märks det i vår verksamhet Så syns det i planeringen Börjat att kritiskt granska oss själva Ger mer beröm Ser samspel barn emellan, barn/vuxna Klimatet omtänksamt Barnen löser konflikter verbalt Förhålln.sätt positivt vuxna förebilder Planerar och tänker på att göra empatin synlig i alla situationer under dagen

Varför/mål Matematiken Vad/fokus Hur/metod Synliggöra och utveckla matematiken i förskolans vardag, för barn och pedagoger Hur förstår och lär barn matematik? Hur utvärderar och dokumenterar vi? Matematik i vardagen i förskolan i lek, rutinsituationer, samlingar etc. Loggbok Barnintervjuer Observationer Videoobservation Barnteckningar Fotografier Övriga alster Utvärdering Pedagogernas medvetenhet ökat, barn utvecklat sitt matematiska kunnande Märks i verksamhet Barnen räknar, talar och ritar matematik, använder matematik som lösning av problem Syns i planering Vi planerar för att synliggöra vardagsmatematiken. Matematik som tema

Varför/mål Läsglada barn år F-3 Vad/fokus Hur/metod Hur får vi läsglada elever? Alla uppleva sig som läsare Läsning genomsyra verksamheten Läsning livslångt behov och lärande Daglig egen läsning, högläsning efterfrågas Hemmen engagerats Klassen läser 100 böcker tillsammans, läser för varandra Duktiga läsare Medvetna lärare Utvärdering Dagliga sagoläsningen Tyst läsning Bokcirklar Dramatiseringar Biblioteksbesök Märks i verksamhet Biblioteken välbesökta Läsning efterfrågas Eleverna kommit långt i sin läsutveckling, mål att sträva mot Eleverna utnyttjar sin kunskap till att hämta information Loggbok Elevintervjuer och samtal Observationer Recensioner Digitalfoto Bilder Syns i planering Elevers önskemål följs upp elevinflytande ökat Tid för observation och dokumentation Elever får oftare recensera, muntligt och skriftligt anpassade krav

Analysen är viktig Dokumentation inte bara en metod att samla dokument. Arbetet med dokumentation och utvärdering kräver att lärare kan analysera. Att analysera innebär att man ställer sig själv, sina kollegor och barnen/eleverna frågor och kopplar det till styrdokument och eventuell forskning. Vad ville vi? Hur gjorde vi? Hur gick det? Vad blev det för resultat? Vilka generella slutsatser kan vi dra? Hur stämmer det med läroplaner och kursplaner? Hur går vi vidare?

Ofta föregås utvecklingssamtal av kartläggningsfrågor eller intervjufrågor - vart leder dessa frågorna vår blick? Hur visar barnet hänsyn och omsorg? Hur visar du hänsyn och omsorg? (skolan) Sådana frågor måste sättas i relation till vilka möjligheter vi och vår verksamhet gett barnet att utveckla sådan kompetens. Hur arbetar vi för att barn skall utveckla förmågan att visa hänsyn och omsorg Det är i förhållande till den sista frågan vi kan förstå vad barn/elever kan!

Kan barnet återberätta så att andra förstår? Och Hur arbetar vi för att barnet skall utveckla en förståelse för sammanhang och kunna återge ett händelseförlopp? Det är i förhållande till vårt sätt att arbeta med ett sådant innehåll vi kan veta hur barnet tagit till sig och utvecklat kunskapen!

Detta borde få konsekvenser För Hur vi talar med barn/elever vårt förhållningssätt och bemötande Hur vi ser på förskolans och skolans uppdrag och roll Hur vi planerar och vilket innehåll vi väljer att synliggöra för barnen/eleverna Hur vi genomför våra utvecklingssamtal Hur vi talar och skriver om barn/elever (Individuella utvecklingsplaner, Åtgärdsprogram)

Verksamhetsplan Beskrivning av verksamheten på avd: Utifrån arbetslagets dokumenterade förhållningssätt och planering, läroplanens mål, barns intressen och rätt till lärande, utveckling och omsorg kommer vi att terminen att prioritera följande områden i vår verksamhet: * * Datum:

Individuell planering För att främja god utveckling och lärande hos: Barnets namn Kommer vi att i vår verksamhet ge rika tillfällen till att: Så här kommer vi göra: Vem ansvarar: Annat som är viktigt att tänka på just nu? Planeringen gäller under tidsperioden Dagens datum Med på utv.samtalet var:

Maj: Utvärdering verksamhetsberättelse kvalitetsredovisning April: Analys och reflektion. Ev. nya aktioner. Hur ger vi barnen och oss nya utmaningar? Mars: Analys och reflektion. Reviderad planering nya aktioner och dokumentation Februari: Aktioner Planerade aktioner och dokumentation Utv.samtal Juni: Inläsning litteratur, pedagogiska diskussioner Portfolio Ny IP (IUP) Avslutnings samtal Överlämning Finns ngt i portfolion som visar på processen? Hur anv. vi vår och barnens dokumentation för vår planering? Vad vill vi? Hur gör vi? Vilka mål strävar vi mot? Portfolio Juli Hur kan vår dokumentation samverka? Hur skapar vi en meningsfull verksamhet? Portfolio nya barn IP (IUP) ev barnintervjuer. Planerar vi utifrån vår dokumentation och barnen? (IUP) Finns ngt i Portfolion som styrker detta? Augusti: Inskolning och fortsatt verksamhet Observera, vara tillgängliga. Portfolio Vad händer hos barnen? September: kartläggning av verksamhet (Vp) och observation av barns intressen. Utv. samtal Oktober: Utv. arb. Valt fokus (mål) och aktioner, ped.dok kring verksamhet. November: Analys och reflektion. Vad vill vi? Vad ser vi? Hur tänker vi? Koppling till Lpfö. Reviderad planering -> nya aktioner -> dokumentation Januari: Utv.arb. Ev. nytt fokus kopplat till Lpfö, kom.mål. Kartläggning av nuläge December:Utvärderig dokumentation som underlag. Vad har vi uppnått? Hur syns det i vår verksamhet? Konsekvenser för vår planering? Ann-Charlotte Lindgren 09

Summering Dokumentation är ett redskap för kvalitetsarbete på flera nivåer: (samhälls-, lärar-, barn/elev- och verksamhetsdimensionen) Strukturkvalitet yttre villkor Processkvalitet förhållningssätt och arbetssätt i förskolan och skolan Resultatkvalitet måluppfyllelse

Detta kräver att Lärare i förskolan, skolan och på fritids kan, har och tar tid till att: I detta arbete är rektor viktig! Diskutera uppdraget och kunskapssynen i läroplanen Diskutera hur kunskaper bedöms, fördelar och nackdelar med olika bedömningsinstrument Välja mål och konkretisera dessa Organisera, genomföra och utvärdera undervisningen Observera (samspel, sammanhang) Dokumentera och har metoder för det Reflektera Analysera Skriva fram resultat