Likabehandlingsplan Ankan 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot all form av kränkande behandling. Det innebär att pedagogerna på Ankan ska arbeta aktivt mot trakasserier och annan kränkande behandling, såsom diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Lagen innebär också att barn får ett lagligt skydd mot kränkande behandling. För mig som förskolechef är det viktigt att vi värnar om varje barn som kommer till oss. Varje barn är en unik individ som måste behandlas därefter. Det vill säga att vi arbetar för likabehandling men att det i praktiken kan innebära att vi behandlar barnen olika. Att se varje barn utvecklas till en stark och självständig individ som tror på sig själv är en av mina absolut största drivkrafter. Carina Lindby, förskolechef Vision Alla barn och vuxna ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt på förskolan Ankan. Alla barn och all personal tar aktivt avstånd från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Allas lika värde skall respekteras på förskolan Ankan.
Definitioner Likabehandling: alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika. Diskriminering: är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av grupper eller individer. Ett barn får inte missgynnas utifrån grunder som kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Indirekt diskriminering kan vara när förskolan behandlar alla lika. Direkt diskriminering kan vara t.ex. att ett barn missgynnas på grund av sitt kön. Trakasserier: är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: I skollagen och läroplanerna används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för alla former av kränkningar. Mobbning är en form av kränkande behandling. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller systematiskt och återkommande. Kränkande behandling är sådant som av den enskilde uppfattas som en kränkning och kan vara: Fysiska (slag och knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, ryktesspridning, grimaser, alla går när man kommer) Text- och bildburna (klotter, brev, lappar, e-post, sms. mms, fotografier, teckningar och meddelanden på olika webbplatser) Mobbning: är när en person vid upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar av en eller flera personer. Främjande arbete I det dagliga arbetet på förskolan samtalar och lyfter vi alla barns lika värde. Det pedagogiska arbetet är upplagt utifrån barnen. I det dagliga arbetet försöker vi att ta fram ett positivt beteende, genom att uppmuntra och berömma barnens handlingar. I samlingar tar vi medvetet upp hur man är emot varandra. Ett exempel är att vi med hjälp av sagor och drama arbeta med frågor som rör empati, livsfrågor och etiska dilemman och genom att prata med barnen enskilt och i grupp vill vi få varje barn att försöka att tala om hur det känner och bli medveten om vad andra känner och tycker i samma situation. Vi arbetar medvetet med gruppstärkande lekar och övningar. Personalgruppen på vår förskola har gemensam planeringstid/reflektionstid. Vi försöker synliggöra våra egna attityder kring den pedagogiska verksamheten. Vi arbetar utifrån att begreppet likabehandling inte betyder att vi behandlar alla lika utan snarare olika utifrån allas förutsättningar. Genom det motverkar vi diskriminering.
Kartläggning: Vi ska kartlägga hur mycket vi pratar med och uppmärksammar barnen varje dag. Det ska vi göra genom att varje pedagog under en bestämd tvåveckorsperiod (v 44,45) fyller i en namnlista. Det finns tre olika fält (har jag samtalat mycket med idag, har jag samtalat med idag, har jag inte haft samtal med idag) där man efter varje barns namn markerar vilket alternativ som stämmer bäst överens med dagen. Arbetslagen jämför sedan sina observationer och gör en analys och målsättning gemensamt i personalgruppen. Analys vad ser vi av kartläggningen? Vi har gjort kartläggningen tre gånger. Alla barn har blivit sedda av någon. På avdelningen Fjädern var nästan alla barn gröna. Där funderade vi på vad som är ett samtal. Många samtal sker vid maten. Vid första kartläggningstillfället var det något barn som fick röd markering. Det var barn som inte själva tar kontakt. Vid andra kartläggningen hade inget barn röd markering. Mål Pedagogerna ska ta kontakt med barn som inte själva tar kontakt. Diskutera i arbetslaget vad ett samtal är. Rotera personal vid matborden till lunch, så att barnen får prata med fler vuxna. Förebyggande arbete: Uppmärksamma alla barn och särskilt barn som inte självmant tar kontakt. Genom att rotera personal som sitter med barnen vid lunchen ökar antalet vuxna som barnen får samtala med. Föra en diskussion i arbetslaget om vad vi räknar som ett samtal. Utvärdering: Vi försöker alltid att prata mycket med barnen. Vi tog kontakt med de barn som inte själva tog kontakt. Det har gett resultat genom att de tar egna initiativ till samtal. Vi diskuterade på stängda dagen i januari om vad som är det samtal. Det ska inte bara vara en uppmaning. Man behöver inte få ett svar tillbaka kroppspråket säger mycket. Alla i personalen roterar vid matbordet på Vingen och Dunet. Det har fungerat bra. Organisationen har gjort att möjligheten till samtal har ökat med alla barn. Kartläggningen har ökat medvetenheten hos pedagogerna. Vi tycker att det skulle vara intressant att även kartlägga positiv och negativ uppmärksamhet.
Åtgärdande rutiner Handlingsplan vid akuta fall Ingrip och rapportera Utred händelsen omedelbart Kontakta vårdnadshavare Överväg anmälan till socialtjänsten, polisen och arbetsmiljöverket. Vuxen får kännedom om att någon har eller kan ha blivit kränkt Samla information och kartlägg. Samtal med den utsatte. Samtal med den/de som kränkt Incidentrapport skrivs Alla inblandade barns föräldrar informeras om det inträffade. Ansvarig Närvarande vuxen. Närvarande vuxen. Arbetslaget. Förskolechef Bedöm insatser Upprätta handlingsplan Dokumentera Åtgärder bestäms för alla inblandade. Både den som utfört och den som har blivit utsatt ska få en handlingsplan Telefonsamtal, möten, handlingsplan, bhm, uppföljande åtgärder, resultat av åtgärder. Allas ansvar Utvärdera Bedöm eventuellt nya insatser Anmälan till huvudman Sker på avsedd blankett Förskolechef
Incidentrapport för Ankans förskola Diskriminering Diskrimineringsgrunderna: Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder könsidentitet eller könsuttryck, Datum: Kränkande behandling Mobbing, Våld, Kränkande behandling, kränkande ord, konflikt, hot, trakasserier annat Annat Förstörelse Inblandande personer: Var? När? Vad hände? Underskrift lärare: Åtgärd:
Utvärdering av årets likabehandlingsplan Planen finns med och är mer levande nu. Whiteboardtavlan som vi ska göra kommer att göra planen mer tydlig. Vi känner att vi kan stå för och prata om det som planen innehåller nu. Kunskapen om likabehandling har ökat hos personalen under året. Visionen når vi inte upp till under det här läsåret: Vi behöver bli bättre på att skapa vi-känsla i arbetslaget och säga till varandra på ett bra sätt och utan att bli irriterade Vi behöver bli öka professionalismen genom att inte ha kompisrelationer och prata privata saker med föräldrarna på förskolan. Vi vill arbeta med att utveckla beskrivningen av hur vi arbetar med runt de olika diskrimineringsgrunderna. Planeringstiden har inte använts så mycket till att synliggöra pedagogernas värderingar och attityder. Det kan vi ha som en stående punkt på vår mötesagenda. Vi behöver utöka planen med handlingsplan om vuxna kränker eller diskriminerar ett eller flera barn.