Förskolan Sagomossens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Sagomossens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/11

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet a för planen Ytterst ansvarig förskolechef Catarina Engström, likabehandlingsgrupp, kvalitetsgrupp samt all pedagogisk personal. Vår vision Vår förskolor är en plats där ALLA, såväl barn som vuxna känner sig trygga och blir respeketade för den de är och därigenom ges möjlighet till utveckling och lärande. Som grund till detta ligger de sju diskrimineringsgrunderna. Ingen ska diskrimineras eller utsättas för annan kränkande behandling. ALL personal ska aktivt medverka i det främjande och förebyggande arbetet mot diskrimineringar och kränkningar utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Planen gäller från 2015-05-31 Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Barnen har deltagit genom trygghetsvandring, sociogram, intervjuer, forumspel, boksamtal samt andra olika aktiviteter. Vårdnadshavarnas delaktighet Förskolerådet har diskuterat frågor som vänder sig till vårdnadshavare tagna ur boken Likabehandling i förskola och skola. Likabehandlingsplanen är en stående punkt på dessa möten. Övervägande delen av avdelningarna har haft föräldramöten där dessa frågeställningar kring likabehandling har diskuterats. Personalens delaktighet Under v 43-44 kartlade alla avdelningar sin verksamhet utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Detta genomfördes utifrån olika metoder, se kartläggningsmetoder. Personalen har sedan använt sig av färdig mall för handlingsplan - Förebyggande insatser. I Jan-15 har alla utvärderat och sett över sin verksamheten, en del utifrån färdig mall - Främjande insatser. Detta har sedan sammanställts av likabehandlingsgruppens deltagare som har ansvar för att revidera och utvärdera planen. Förankring av planen Barn: Planen förankras hos barn med hjälp av pedagogernas bemötande och förhållningssätt. Personal: Genom att förenkla och därmed göra planen tydligare blir den mer lättillgänglig och användarvänlig. Genom kontinuerlig, diskussion och reflektion på våra arbetslagsmöten önskar vi göra planen till ett levande dokument. Vårdnadshavare: Genom förskoleråd och tillgång till planen på vår hemsida samt diskussioner på föräldramöten 2/11

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Samtliga avdelningar har läst, diskuterat och utvärderat fjolårets plan. Dock ej enligt given mall (pp6, checklista). Under våren har vi haft likabehandlingsplanen som stående punkt på våra APT för att göra den levande och öka medvetenheten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Likabehandlingsgruppen tillsammans med pedagogisk personal samt förskolerådet som innefattar vårdnadshavare, förskolechef och pedagogisk personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har kommit fram till att vår likabehandlingsplan är för omfattande, det är mycket text som innehåller många förslag med skilda mål som blir svåra att greppa. Texten innehåller fler visioner än vad vi kan förankra i det vardagliga arbetet. Detta medför att vi behöver förenkla och förankra planen till nästa år. Barnen har inte getts möjlighet att delta i utvärderingen av planen, detta diskuterar vi vidare under kommande läsår. Förslag till kommande år är att planen förankras hos barn med hjälp av illustrationer av de sju diskrimineringsgrunderna och efterföljande reflektion. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi går igenom främjande och förebyggande insatser åtgärder och använder oss av relevanta punkter i PP6 utvärdering och av checklistan, Nordenmark & Rose`n (2008:124), Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola. Arbetslagen sammanfattar/utvärderar årets arbete. Sedan sammanställs det av likabehandlingsgruppen tillsammans med förskolechef. Arbetet leder vidare till nya mål och åtgärder. för att årets plan utvärderas Förskolechef tillsammans med likabehandlingsgruppen, samt all personal. 3/11

Främjande insatser Frångå heteronormen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Genom normkritiskt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen så de inte begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Uppföljning Jan -16. * Vi är förebilder genom vårt sätt att tala och vara och skapar gemensamma strategier och förhållningssätt kring kön, könsidentitet, könsuttryck samt sexuell läggning genom diskussion och reflektion. * Synliggöra olika familjekonstellationer för att skapa förutsättningar för varje barn att känna stolthet över sin familj. * Barn och pedagoger fördjupar sig tillsammans i det normkritiska förhållningssättet. * Varje arbetslag planerar ett upplägg för arbetet på den egna avdelningen. Detta sammanställs och lämnas till likabehandlingsgruppen senast dec -15 som sammanställer en idépärm. Alla arbetslag Kompetensutveckling Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Öka vår kunskap kring normkritiskt tänkande samt etniskt förhållningssätt. Detta för att lära oss förstå och se behovet av att främja och på vilket sätt. Uppföljning Maj-16. * Samtlig pedagogisk personal läser häftet Normkritiska metoder - konkret likabehandlingsarbete i förskolan, av Aisha Lundgren. Detta följs upp i arbetslagen med gemensam reflektion och diskussion. * Samtlig pedagogisk personal genomgår ICDP och NPF utbildning. * Under studiedagen i november tar vi del av föreläsning kring mångfald. Förskolechef tillsammans med likabehandlingsgruppen. 2016-12-22 4/11

Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning. Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning * Insikt och förståelse för att familjers olika religion, trosuppfattning, etiska tillhörighet kan innebära skilda önskemål och behov. * Vi stödjer utvecklingen av barnens modersmål och uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt. * Vi ser mångfald som en tillgång och en rättighet som vidgar våra perspektiv samt utmanar våra invanda normer. Uppföljning jan-16. * Vid inskolningssamtal för vi en dialog så förskolan får kunskap om familjers etniska tillhörighet, hemspråk, traditioner, religion eller annan trosuppfattning. * Vi tar tillvara modersmålslärare och vårdnadshavares kunskaper i vårt arbete. * Genom att vidareutveckla våra kunskaper i normkritiskt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att fördjupa sina förmågor och intressen så de inte begränsas av stereotypa föreställningar om etniska och nationella minoriteter, religion eller annan trosuppfattning. * Genom att förskolan tillhandahåller barnlitteratur på annat modersmål än svenska, som vårdnadshavare kan låna hem och som får ligga till grund för boksamtal i barngruppen. * Varje arbetslag planerar ett upplägg för arbetet på den egna avdelningen. Detta sammanställs och lämnas till likabehandlingsgruppen senast dec -15 som sammanställer en idépärm. Varje arbetslag. Främja möjligheter att utvecklas oavsett ålder. Kränkande behandling och Ålder * Genom normkritiskt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen så de inte begränsas av stereotypa föreställningar om ålder. * Se det enskilda barnets förmågor oberoende av dess ålder. Detta gäller både barn och pedagoger. * Samtlig pedagogisk personal reflekterar över sitt egna språkbruk kring ålder, då detta kan innebära en begränsning för det enskilda barnet. Uppföljning jan-16. * Häftet, Normkritiska metoder - konkret likabehandlingsarbete i förskolan, av Aisha Lundgren, ligger som grund. * Tillsammans med barnen diskutera och analysera normer kring ålder, b.la genom barnlitteratur. * Genom ljudinspelningar/film får vi syn på rådande normer. ge olika gruppkonstellationer med namn istället för ålder. Varje arbetslag. 5/11

Främja en förskolemiljö för alla. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Utforma verksamheten så att alla barn kan delta, utvecklas och lära utifrån sina individuella förutsättningar och sin funktionsförmåga. Uppföljning Jan-16. * Genom normkritiskt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att vidareutveckla sina förmågor och intressen så de inte begränsas av stereotypa föreställningar om funktionsskillnader. * Vi vill skapa miljöer som ger flickor och pojkar lika möjligheter till utveckling och lärande utan att begränsas av stereotypa könsroller och mönster. * Lekar och aktiviteter anpassas efter barnens olika förmågor. * Vi strävar efter att pedagogiskt material både ute och inne görs mer tillgängligt för alla. * Inne uppmärksammar och anpassar vi ljud och ljusnivåerna. * Varje arbetslag planerar ett upplägg för arbetet på den egna avdelningen. Detta sammanställs och lämnas till likabehandlingsgruppen senast dec -15 som sammanställer en idépärm. Varje arbetslag. Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Vi uppmuntrar och stärker barnens inlevelse och medkänsla för andra människor. Uppföljning Jan-16. * Vi uppmuntrar barnens stödjande handlingar och hjälper barnen att förstå andra och uttrycka sina upplevelser. * Vi synliggör barnens omsorg om varandra. * Vi uppmuntrar och stärker barnens inlevelse och medkänsla för varandra. * Vi är förebilder genom vårt sätt att tala och vara och skapar gemensamma strategier och förhållningssätt genom diskussion och reflektion. Detta kan innebära att vi hjälper barnen att göra förlåt snarare än att säga förlåt som ett led i att undvika skuld och skam. Varje arbetslag. 6/11

Kartläggning Kartläggningsmetoder * Observationer * Husmodellen * Checklista ur häftet "Normkritiska metoder i förskolan" över material i olika rum * Sociogram Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen De äldre barnen (ca 3-5 år) har involverats genom att en och en eller i grupp tillsammans med en vuxen gå trygghetsvandring genom samtliga rum och svarat på intervjufrågor. Några barn har gått trygghetsvandring utomhus tillsammans med skyddsombud. Föräldrar har informerats om våra kartläggningsveckor på vår veckoplanering och i månadsbrev. Hur personalen har involverats i kartläggningen * Vecka 45 och 46 Höstterminen 2015 kartlade alla avdelningar sin verksamhet utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. * En del personal har använt sig av häftet "Normkritiska metoder i förskolan" med tillhörande checklista. * En del personal har gjort husmodellen tillsammans med barn. * Några avdelningar har gjort observationer som sedan tagits upp till reflektion. * Likabehandlingsgruppen har sammanställt inkommet material. Resultat och analys Kartläggningen visade att många barn på Sagomossen trivs i sin barngrupp, de ser fram emot att få träffa sina kamrater och leka tillsammans på förskolan. Vi såg även att det fanns vissa bitar som vi behöver arbeta vidare med för att förebygga att diskrimineringar inte äger rum. * Vi har observerat att flera barn har stereotypa tankar om hur pojkar/flickor ska vara/se ut. * Vi har uppmärksammat att språket är viktigt som identifikationsfaktor. * Diskrimineringar och uteslutningar på grund av ålder har observerats bland annat att en del rum tillhör en viss ålderskategori. * Diskriminering och uteslutning utifrån att inte kunna det svenska språket har uppmärksammats. * Det förekommer uteslutningar, sparkar, slag och bitningar. * Vissa barn uttrycker oro kring toalettbesök på grund av väntan på vuxen eller att dörren ska stängas fast barnet inte vill. * En del barn uttrycker en rädsla för arga pedagoger eller att inte få hjälp av vuxen. * Vi ser att på några avdelningar finns en traditionell uppdelning av material som t.ex. dockvrå och byggrum. * Vi saknar material som visar på olika funktionsskillnader och olika nationaliteter. * Vi har observerat att det förekommer hierarkier bland barnen. * Normvärderingar hos pedagoger utifrån barns ålder. * Vi ser att ibland räcker pedagogresurserna inte till för att möta det enskilda barnets behov. 7/11

Förebyggande åtgärder Könsstereotypa mönster och roller Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Utmana stereotypa könsroller och mönster där barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. De ska välja sina lekar utifrån sina intressen utan att bli begränsade av traditionella könsmönster. Utvärdering sker på planering- och reflektionsdagar under vårterminen 2016. Åtgärd * Arbetslagen diskuterar kontinuerligt kring könsroller och mönster samt vilka begränsningar dessa kan innebära. * När vi pedagoger hör att barn uttrycker stereotypa normer angående kön ger vi oss in i diskussionen. Vi vidgar genom att ge exempel och ställer öppna och utmanande frågor. * Litteraturen som vi tillhandahåller i förskolan visar på många olika sätt att vara och agera eller hur en kan se ut. * Barnen delas medvetet in i minde könsblandade grupper. Motivera åtgärd * Vi har hört att flera barn uttrycker sig stereotypiskt kring könsroller och mönster. * Vid intervju finns det barn som anger att de undviker lek med barn av motsatt kön. Varje arbetslag arbetar aktivt med ovanstående åtgärder. Förekomst av värderingar och hierarkier utifrån ålder. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Alla barn ska komma till förskolan utan att vara rädda för kränkande behandling. De ska ges möjlighet att se varandra som en tillgång och kunna välja lek, material och miljö utifrån intresse tillsammans med andra oavsett ålder. Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer avseende barns lek. Resultatet från observationerna presenteras på planerings och reflektionsdagar vårterminen 2016. Åtgärd * Arbetslagen diskuterar kontinuerligt vad kränkningar i barngruppen kan innebära. * Vi agerar direkt när vi uppfattar att kränkande behandling uppstår. * Genom att dela barnen i smågrupper och i olika rum/konstellationer * Materialet är flyttbart. * Vi använder yngre/äldre istället för liten/stor i de fall dessa ord behövs. * I den mån det går ordnar vi rummen så att samtliga barn kan vara där. * Genom vår medvetenhet kan vi hjälpa barnen att få syn på varandras förmågor. Motivera åtgärd * Några barn har till vårdnadshavare uttryckt en ovilja att komma till förskolan på grund av kränkande behandling. * Vi har uppmärksammat att äldre barn i vissa fall ger varandra en högre status än yngre och att barn värderar varandra efter ålder. Varje arbetslag arbetar aktivt med ovanstående åtgärder. 8/11

Säkra förskolan mot utanförskap och negativa hiearkier. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Barnen ska känna sig trygga med sina kamrater och pedagoger samt visa varandra respekt och empati. Den pedagogiska miljön ska ge barnen möjlighet att uttrycka sina känslor samt stöd i att hantera känsloyttringar. Uppföljning sker genom kontinuerliga observationer avseende barns lek. Resultat från observationerna presenteras på planering- och reflektionsdagar under vårterminen 2016. Åtgärd * Vi arbetar medvetet med att hjälpa barnen att få fatt i känslor, både egna och andras, genom att samtala och reflektera vid konflikter eller kränkningar. *Genom att påvisa att det går att prata/ kommunicera många olika språk, såsom tecken som stöd, kroppsspråk, estetiska uttrycksformer, seriesamtal och genom att pedagoger medlar i de fall det behövs. * Genom att använda oss av normkritisk barnlitteratur som visar på en mångfald. * Vi belyser mångfald som något positivt samt pratar med barnen om det positiva i att vara både lika och olika. * Ge barnen verktyg till enkel konflikthantering genom frågeställningarna: "Kunde du gjort på något annat sätt?", "Hur kändes det?" Motivera åtgärd Kartläggningen visade att en del barn utesluts på grund av språksvårigheter. Varje arbetslag arbetar aktivt med ovanstående åtgärder. Pedagogers begränsade tankar utifrån åldersnormen. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Bli medveten som pedagog om sina egna förväntningar och krav på barn utifrån åldersnormer. Uppföljning sker på planerings- och reflektionsdagar under vårterminen 2016. Åtgärd * Vi behöver bli tydligare i att vi hjälper till i de fall barnen behöver hjälp. * Vi reflekterar över uttrycken "hen kan bara hen vill" kontra "hen vill bara hen kan". *Genom filmning/observation av varandra försöker vi få fatt i när vi blir arga och hur vi beter oss då. * Våga reflektera tillsammans över vilka barn blir jag mer irriterad på och varför. *Genom att vara/bli medvetna om våra egna förväntningar på barn utifrån ålder, längd och språkförmåga samt reflektera tillsammans över hur dessa påverkar vårt bemötande av barnen. Varje arbetslag utarbetar verktyg för hur vi kan hjälpa varandra. * Belysa och påminna varandra om hur vi benämner barn. Motivera åtgärd I kartläggningen fann vi att barn uttryckte en rädsla för att inte få hjälp vid behov. Det framkom också en rädsla för arga pedagoger. Vi såg också att vi pedagoger bär på förväntningar och krav på barns förmågor utifrån barnens uppskattade ålder. Varje arbetslag arbetar aktivt med ovanstående åtgärder. 9/11

Pedagogisk miljö som påvisar mångfald Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet och Funktionsnedsättning Förskolan ska vara en plats som visar på mångfald i både pedagogiskt material och bemötande. Uppföljning sker på planerings- och reflektionsdagar under vårterminen 2016. Åtgärd * Vid införskaffande av nytt material ser vi till att medvetet försöka bredda utbudet så det visar på en mångfald både vad det gäller etnicitet, funktionsskillnander, kön och könsidentitet. * Där barngruppen/enskilt barn behöver, använder vi bilder som stöd. * Introducera tecken som stöd för både pedagoger och barn. * Vi utmanar barn samt varandra genom att reflektera tillsammans vilka normer som råder, både i förskolan men också i samhället, och vad normerna gör med alla människors rätt att få vara och agera utifrån sin egen person. Inspiration kan tas ur normkritisk barnlitteratur eller barns egna tankar. Motivera åtgärd Under kartläggningen använde vi oss av checklistorna som finns i häftet "Normkritiska metoder i förskolan" och fann då att vi saknade pedagogiskt material som visar på mångfald. Varje arbetslag arbetar aktivt med ovanstående åtgärder. 2017-05-31 10/11

Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltollerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inom- och utomhus. Personalen befinner sig där barnen är och är lyhörda och observanta på samspelet mellan barnen och mellan barn och vuxna. Den årliga kartläggningen av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Alla personal ansvarar för kontakten med föräldrar och barn. I huvudsak ansvarar den personal som har barnet som sitt ansvarsbarn som kontaktperson för både barn och föräldrar. Känner berörda att man har någon annan personal som förtroende finns för kan de vända sig till den personen. Möjlighet finns att vända sig till någon av oss i likabehandlingsgruppen. Elinor Mörk, avdelning Trollskogen på förskolan Sagomossen. Linda Gävert, avdelning Bullekulla på förskolan Trollsländan. Samtliga vårdnadshavare har också möjlighet att vända sig direkt till förskolechef. Vi samtalar kontinuerligt med barnen så de vet vilka rättigheter de har och vem de ska vända sig till när de själva, eller någon kamrat upplever sig vara utsatt. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn All personal ska agera omedelbart om man ser att ett barn blir utsatt för kränkningar eller trakasserier. Meddela den personal som är kopplad till barnen. Samtala med barnen om händelsen, samt ta reda på ytterligare fakta genom enskilt samtal med de berörda. Viktigt är att personalen visar empati och är lösningsfokuserad i både samtalet med den kränkte och den som kränker. Händelser och åtgärder dokumenteras i vår dokumentationsblankett/utredningsblankett av berörd personal. Förskolechef kontaktas och informeras om händelsen. Vidare kontaktar förskolechefen samtliga vårdnadshavare och bestämmer tid för möte tillsammans med vårdnadshavare och berörd personal där man går igenom incidentrapporten/utredningsblanketten. Möte bokas även med samtliga vårdnadshavare vars barn blivit utsatt. Föräldrarna informeras om personalens åtgärder för att förhindra fortsatt diskriminering/kränkningar. Uppföljningssamtal bokas och ska ske efter en månad. Förskolechefen går även vidare med en anmälan till huvudmannen när ett barn anses ha blivit utsatt för kränkningar, trakasserier eller diskriminering. Dokumentationsblankett/utredningsblankett skickas vidare till huvudmannen och det är originalet som skickas.kopia tas till förskolan, förskolechefen som förvarar dokumentet inlåst på förskolan. Kopia ges även till samtliga vårdnadshavare. Vid allvarliga fall överväger vi om en anmälan även ska göras till socialtjänsten.huvudmannen utreder händelsen och bedömer hur vida det är en kränkning eller ej. Personalen på avdelningen ansvarar för åtgärder som förhindrar fortsatt kränkning.åtgärderna som vidtas grundas på utredningen och riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till den/dem som utövat kränkningen. Vi är medvetna om att kränkningar ofta är resultatet av normskapande processer som pågår i verksamheten. Vi ser över strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå i form av omorganisation av grupper eller insatser i värdegrundsarbete. Personalen är extra observant i både ute och inne miljön, samt punktmarkerar, observerar utifrån förutsättningar. Personalen kopplar in special pedagogen vid behov. Vid andra samtalet med samtliga vårdnadshavare, förskolechef och personal följs insatserna upp. Om åtgärderna varit otillräckliga planeras andra eller kompletterande insatser som sedan ytterligare följs upp efter en månad. erna genomförs till dess att situationen blir varaktigt löst. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som ser att ett barn blir kränkt av personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är ett absolut förbud mot detta enligt diskrimineringslagen och skollagen. Personal har skyldighet att göra en anmälan till förskolechefen som i sin tur ansvarar för utredningen. Förskolechefen gör även en anmälan till huvudmannen. Förskolechefen kallar till enskilt möte med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare. Det gäller alla kränkningar eller misstänkta kränkningar. vårdnadshavare informeras också om elevombudsmannens roll och eventuell rätt till skadestånd. Förskolechef ansvarar för att ett åtgärdsprogram upprättas tillsammans med den/de personal det berör. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan de bli aktuellt med arbetsrättsliga åtgärder. Rutiner för uppföljning På vår uppföljning/utvärderingsblankett del 2 fylls i hur och när uppföljning ska ske. Vidare hålls ett samtal efter en månad med personal,förskolechef och samtliga föräldrar där åtgärder följs upp och utvärderas. erna sker till dess att situationen är varaktigt löst. Personal ansvarar för uppföljning och förskolechef för att det blir verkställt. Rutiner för dokumentation Dokumentation om händelsen sker på vår incidentrapport/utredningsblankett del 1 då barn anses har blivit kränkt av ansvarande personal. Detta sker i anslutning till incidenten. Barnets upplevelser har tolkningsföreträde. Åtgärder som ska vidtas dokumenteras och presenteras vid mötet med berörd personal och förskolechef. Uppföljningssamtal och utvärdering av uppsatta mål sker efter en månad med berörd personal, förskolechef och samtliga vårdnadshavare. Behövs kompletterande insatser följs det upp efter ytterligare en månad. Samtliga deltar även vid detta möte och berörda personal ansvarar för dokumentationen vid alla tillfällen. Förskolechefen ansvarar för att det blir verkställt. Ansvarsförhållande Personal som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig personal som i sin tur meddelar förskolechef. Förskolechef kontaktar berörda vårdnadshavare och anmäler till huvudmannen. 11/11