Likabehandlingsplan för Sanda förskola 2014-2015
1 Inledning 2 Upprättande av Likabehandlingsplan 3 Vision 4 Främjande arbete 5 Kartläggning - nulägesanalys - mål - ansvarsfördelning 6 Förebyggande arbete 7 Åtgärder rutiner 8 Definitioner 9 Övergripande styrdokument
1 Inledning Likabehandlingsplanen bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot all form av kränkande behandling. Arbetet med likabehandling och värdegrund är en viktig del av vårt arbete och ska finnas med i all vår dagliga verksamhet på förskolan. Vi ska möta varje individ, barn som vuxen med respekt, men framförallt tillgodose varje barns behov utifrån dess förutsättningar och specifika behov för att kunna utvecklas. Barnen ska i vår verksamhet kunna känna glädje, kreativitet och trygghet. Det är mitt ansvar som förskolechef att planen skrivs om varje år, att all personal är insatt i dess innehåll samt att alla föräldrar får ta del av planen. Inför skrivningen av den plan som här presenteras gick två av pedagogerna på Sanda förskola en utbildning i Värdegrund och likabehandling - i teori och praktik. Anneli Eriksson, förskolechef i Klinte och Sanda förskoleområde. 2 Upprättande av Likabehandlingsplan Förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan sammanföras till en plan så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Vi har beslutat att vår likabehandlingsplan, som innehåller båda delarna, ska upprättas i oktober men likabehandlingsplanen är ett levande dokument som vid behov ska kompletteras under året. Vid upprättande av likabehandlingsplanen ska all personal och förskolechefen vara delaktiga. Vid varje APT ska kartläggning, nulägesanalys och mål lyftas och resultaten ska vid behov bifogas den aktuella likabehandlingsplanen. Barnens delaktighet sker genom barnintervjuer och trygghetsvandringar. Föräldrarna representeras i föräldrarådet där likabehandlingsarbetets kartläggning, nulägesanalys och måluppfyllelse diskuteras vid varje möte och synpunkter bifogas vid behov den aktuella likabehandlingsplanen. Föräldrarnas synpunkter från föräldraenkäten ska synliggöras i likabehandlingsplanen. 3 Vision I vår verksamhet ska alla känna sig trygga och känna lust att leka och lära. Arbetet skall bygga på glädje och gemenskap och skapa en fin kontakt mellan barn i olika åldrar. Alla ska känna sig välkomna till vår förskola. Vi är alla olika våra olikheter är en tillgång för verksamheten och främjar utveckling. Konflikter är en naturlig del av mänskligt
samspel som får oss att växa som individer. Vi vill försöka få barnen att se sammanhang och mål tidigt och visa att förskolan, förskoleklass, skolan och livet hör ihop. Ingen skall utsättas för diskriminering, trakasserier eller på annat sätt kränkas av någon annan. Om ett barn eller en vuxen upplever att den har blivit kränkt, tar vi det alltid på allvar! Utgångspunkt är den kränktes upplevelser. Ingen skall utsätta någon annan för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. All personal skall vara engagerad i att förebygga och stoppa alla former av trakasserier och kränkande behandling. 4 Främjande arbete Främja likabehandling av flickor och pojkar Vi ska ge alla barn möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas utifrån stereotypa konsroller. Vi behöver alla hjälpas åt och kritiskt granska hur vi gör för att upptäcka när våra normer och förväntningar är kopplade till kön och tillsammans arbeta för att motverka detta.vi ger barnen möjligheter att fritt prova sin fantasi och organiserar miljön så att barnen kan leka gränsöverskridande. Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Alla lekmiljöer ska vara anpassade så att alla barn fritt kan ge uttryck för olika könsidentiteter. Vi har t.ex. utklädningskläder där barnen fritt kan leka och prova olika roller i leken. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet På vår förskola ska alla barn oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ha samma rättigheter och möjligheter. Om behovet skulle uppstå så ska tolk kunna erbjudas vid samtal mellan personal och vårdnadshavare. Vi väljer medvetet vid inköp av nytt material till förskolan så att alla barn får möjlighet att känna igen sig i t.ex. litteratur och lekmaterial. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning När ett barn med annan religion eller trosuppfattning placeras hos oss ser vi till att uppdatera våra kunskaper så vi i samarbete med vårdnadshavarna kan ta till vara skillnader i uppfattning och traditioner. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Vi anpassar verksamheten och de pedagogiska miljöerna efter varje barns behov. Vid behov samarbetar vi med t.ex. barnhabiliteringen för att skapa optimala förutsättningar för barn med funktionsnedsättning att se möjligheter i möjligheter och inte hinder i miljön. Att ha barn med funktionsnedsättning på vår förskola ser vi som en förmån och en möjlighet för arbetet med allas lika värde. Det är bra att vara olika, alla människor har sina styrkor och svagheter. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Vår förskola ska ha ett respektfullt bemötande till personer med olika sexuell läggning. Främja likabehandling oavsett ålder Under veckan ges barnen möjlighet att vara både i åldershomogena och åldersblandade grupper. Barnen ser och lär av varandra t.ex. att ge och ta emot hjälp och visa hänsyn.
Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar Vi hjälps åt och stöttar varandra så inte kränkningar uppstår. Det gäller att ha ett normkritiskt förhållningssätt och ständigt diskutera vilka normer vi vill ska gälla och vilka regler vi har. Vid inskolningen är det viktigt att skapa goda relationer mellan pedagoger, barn och vårdnadshavare så att vi kan ha en öppen diskussion om problem uppstår. Vi har återkommande samtal med barnen och föräldrarna om hur de har det på förskolan. Vi för kontinuerliga samtal i barngrupperna kring förhållningssätt gentemot kamrater och vuxna. Vi arbetar regelbundet på APT och planeringstid med vår människosyn, attityder och värderingar, vi reflekterar kontinuerligt i pedagogiska diskussioner kring vårt förhållningssätt både mot barn och vuxna. 5 Kartläggning - nulägesanalys - mål - ansvarsfördelning Varje år i oktober, när inskolningarna är klara, gör vi en ny kartläggning av vår verksamhet för att upptäcka våra svaga punkter. Under resten av året förs diskussioner på APT och föräldraråd om punkterna i kartläggningen och om nya frågor uppstår skrivs dessa in i kartläggningen. Vi behöver kartlägga följande områden: 1. Hur och var pratar vi om barnen? 2. Hur ser vi till att vi har uppsikt på hela gården? 6 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för diskriminering trakasserier eller kränkande behandling som finns i vår verksamhet och ska riktas in på de risk- och problemområden som identifieras i kartläggningen. Vi på förskolan ska arbeta med Pedagogerna ska finnas nära barnen i vardagen på förskolan, observera hur samspelet bland barnen fungerar. Utrymme för diskussioner med barnen är prioriterade. Vi ska arbeta regelbundet, t.ex. på APT, med vår människosyn, normer, attityder och värderingar i den dagliga verksamheten. Personalen har arbetsbyte mellan avdelningarna för att vi ska känna alla barn och få ett nära samarbete i personalgruppen. Vi ser alla barn som allas barn. Tydliga gemensamma relger som diskuteras och revideras vid behov. God kommunikation med föräldrar så att det skapas en öppenhet där alla känner sig trygga att diskutera olika lösningar kring barnens situation. Kontinuerlig fortbildning för pedagogerna. Vårdnadshavare kan bidra med
Varje dag i förskolan blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken, någon annan blir fråntagen en leksak. Barns möten med andra barn kan ibland innebära att situationer uppstår som barn kan uppleva som kränkande. Det beror bl.a. på att barn inte har tillräckliga erfarenheter av hur man bör vara i samspel med andra. Med närvarande, engagerade och lyhörda vuxna i lek och aktiviteer kan detta ge tillfällen för lärande och utveckla samvarokompetensen. Lita på personalens kompetens att hantera situationen och att du som vårdnadshavare blir informerad om det behövs. Om ni har funderingar prata med personalen i första hand så kan vi undvika onödig ryktesspridning. Tänk på hur ni pratar om andra barn, andra barns vårdnadshavare, förskolan och förskolans personal. All information och alla åsikter passar inte för barns öron. Barn lär genom att härma och imitera, så som vi vuxna talar om andra kommer barnen också att göra. Genom att vi vuxna behandlar varandra respektfullt och talar respektfullt om andra kan vi stödja våra barn i deras empatiska utveckling. 7 Åtgärder rutiner Det är viktigt att alla pedagoger tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på största allvar och agerar snabbt. Kränkningar ska alltid aktivt motverkas Anmäla vad som hänt Enligt skollagen måste personalen göra en anmälan till förskolechefen så snart de fått kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Förskolechef är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen, barn och utbildningsförvaltningen. Det gäller alla kränkningar eller misstankar om kränkningar. Det är ytterst huvudmannen som har ansvaret för arbetet mot kränkningar i förskolan. Förskolan måste utreda vad som hänt Skyldigheten att utreda gäler så fort det kommer till förskolands kännedom att det kan förekomma kränkningar. En utredning för allsidgt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. När ett barn blivit kränkt av ett annat barn Aktivitet Utredning sker i samtal med inblandade barn Den syftar främst till att lösa konflikten och hitta en acceptabel lösning. Vad har hänt? Lyssna till de inblandade barnen var neutral och saklig. Uppmuntra barnen att berätta! Kränkningen måste upphöra, beröm den som berättar. Lär barnen att säga ifrån: Stopp! Sluta! Nej! Jag vill inte att du gör så! Utifrån den aktuella situationen bestäms vilka åtgärder som skall genomföras. Vi utnyttjar t.ex. samligen för att diskutera gemensamma regler om hur man behandlar varandra tillsammans med barnen. Var uppmärksam så att det inte sker igen. Visa att de vuxna vet vad som pågår. Ansvarig Den pedagog som i första skeded såg eller hörde om kränkningen. Om barnet går på annan avdelning sker det i samarbete med en pedagog på barnets avdelning
De barn som kränker ska uppmuntras till positivt beteende och få höra att kränkande beteenden inte accepteras. Om vi misstänker att kränkningar sker för att få uppmärksamhet ger vi en tillsägelse och riktar sedan all uppmärksamhet på den som drabbats. Genom observationer, under en 2 veckors period, av berörda barn kan vi göra bedömningen om återgärderna var tillräckliga eller om vi måste vidta ytterligare åtgärder. All personal är informerad om situationen och utvärdering av situationen diskuteras vid nästkommande APT. Om möjligt informerar den pedagog som var närvarande vårdnadshavare annars överlåts det till personalen på de inblandade barnens avdelningar. Vid ärenden där endast barn är inblandade ska om problemet inte kan lösas ärendet anmälas till förskolechef för vidare utredning. De åtgärder som sätts in ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Förskolechef och ansvarig pedagog Anmälan till huvudman Förskolechef Uppföljning inom 1 vecka Förskolechef och ansvarig pedagog Till dig som vårdnadshavare Om du misstäner att ditt eller något annat barn är utsatt för kränkande behandling prata alltid med personalen Om kränkningarna fortsätter Åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar som utförs av barn. Aktivitet Personalen är extra observant. Analysera vilka normskapande processer som pågår i verksamheten. Analysera om struktur och förhållande på grupp- och verksamhetsnivå behöver förändras. Håll föräldrarna kontinuerligt informerade. Ta hjälp av specialpedagog och ev. skolpsykolog för handledning. Dokumentera samtal och vidtagna åtgärder och uppföljning. Handlingplan upprättas, i samarbete med vårdnadshavare, för den kränkande och det kränkta barnet Ansvarig Förskolechef tillsammans med ansvarig pedagog är sammanhållande. All personal är informerad och hjälper till för att observera och förhindra fortsatta kränkningar. Ansvarig pedagog och arbetslaget.
Anmälan till huvudman Förskolechef Uppföljning inom en vecka Förskolechef och ansvarig pedagog Händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska rapporteras i Ritisk. Förskolechef ansvarar därefter för rapporten och åtgärder. När en vuxen kränker ett barn. Det är absolut förbjudet för anställda att utsätta ett barn för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkabara former av kränkningar. Ett barn som blir kränkt av en anställd är särskilt utsatt. Kränkningar som begås av anställda betraktas därför som mycket allvarliga. Aktivitet Dokumenter Förskolechefen informeras omedelbart. Anmälan till huvudman Berörd vårdnadshavare informeras. Pedagoger som berörs informeras. Uppföljning som dokumenteras ska ske inom en vecka. Ansvarig Den pedagog som observerade eller fick kännedom om kränkningen först. Förskolechef Förskolechef Förskolechef 8 Definitioner Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön. Det kan vara när en pojke går före en flicka i antagningskön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Förskolans regler och rutiner kan verka vara neutrala, men i praktiken kanske de missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Om en förskola till exempel har som regel att alla barn tar av sig sina huvudbonad inomhus kan det handla om indirekt diskriminering av barn som bär religiösa attribut såsom huvudduk, kippa eller turban. Om alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som av religiösa skäl eller på grund av allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när barnet kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier). Ett barn kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal
som av andra barn. Barn som upplever sig vara trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är särskilt utsatta eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal måste därför betraktas som mycket allvarliga. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för förskolans anställda att utsätta barn för trakasserier och kränkande behandling. Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder. Det är trakasserier även när ett barn kränks och det har samband med till exempel en anhörigs funktionsnedsättning, könsidentitet eller könsuttryck eller ålder. Det betraktas också som trakasserier vid kränkningar som har samband med felaktigt förmodad etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, och så vidare. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell art. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexualiserat språkbruk. Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis i samband med doktorslekar. Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Befogad tillsägelse Personalen måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande.
9 Övergripande styrdokument Skollagen 2010:800 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling
8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Rättegången 13 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 14 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har
blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rätt att föra talan 15 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. 16 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen. Diskrimineringslagen 2008:56 1 kap. 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 3 kap. 16 Likabehandlingsplan En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Läroplanen Förskolan skall ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas. (Lpfö98 reviderad 2010 kap 1 sid 4.)
Dokumentation utifrån Likabehandlingsplanen Förskolan Torpet Bilaga 1 Ansvarig för dokumentationen Vem är berörd? Vad har hänt? Barnens återberättelse Datum Åtgärd Uppföljning Ansvarig Kan undertecknas (i förekommande fall) av rektor, föräldrar och annan berörd personal Dokumentation - uppföljning