Kvalitetsredovisning för. Förskolan Getingen

11.11.04 Kvalitetsredovisning för Förskolan Getingen 2010 2011 1

Innehållsförteckning Förskolechefens analys och bedömning av måluppfyllelse 3 Övergripande information...4 Underlag och rutiner för kvalitetsarbete.5 Åtgärder från kvalitetsredovisningen 09-10,,,6 Förutsättningar 7 Arbetet i verksamheten..8 Biet.8. Mål, syfte och metoder...8 Resultat och analys.8 Måluppfyllelse och åtgärder...8 Humlan 9 Mål, syfte och metoder 9 Resultat och analys..9 Måluppfyllelse och åtgärder..10 Åtgärder för förbättring inför kommande läsår.10 2

Förskolechefens analys och bedömning av måluppfyllelse Samtliga avdelningar och även övriga verksamheter i mitt ansvarsområde har haft matematik som ett prioriterat mål under året. Det har lett till pedagogiska diskussioner med fokus på detta område. Det har också lett till att lärdomar och goda exempel har spridits i verksamheten. Den lärande miljön har varit ett område vi återkommit till vid olika diskussioner. Här har det blivit en större medvetenhet bland personalen. Der har blivit ett större fokus på att lärande ska ske utifrån barnens behov och intresse. I denna medvetenhet har den lärande miljön blivit en metod för att nå en högre måluppfyllelse. Barns delaktighet har tidigare år varit ett prioriterat mål och lever fortfarande kvar. Detta märks i pedagogiska diskussioner. Det finns en medvetenhet och personalen ser möjligheter för att låta barnen ha inflytande i verksamheten och för beslut som rör dem själva. Barnen ges rika tillfällen att vara med och planera genom att komma med förslag på olika aktiviteter samt delta i utvärderingar. Personalen är mer närvarande och lyhörda. De observerar barnen mer för att upptäcka barnens intresse och behov. Det finns fortfarande mycket att utveckla kring hur vi dokumenterar verksamheten för att synliggöra vårt systematiska kvalitetsarbete, att se resultat av arbetet och framför allt analysera dessa för att kunna göra rätt insatser framåt. Detta är en process som tar tid och som man hela tiden måste följa upp. Inledande samtal om dokumentation startades i lärgrupp. Det fanns ett behov av att hitta ett sätt att dokumentera verksamheten. Här har vi kommit fram till en dokumentationsmall som är kopplad till Lpfö 98. Den ska börja användas under hösten. Dokumentationen ska ske kring det prioriterade målet för att synliggöra resultat som visar om vi är på rätt väg och vilka fortsatta insatser som ska göras. Personal har ingått i den kommunövergripande lärgrupp för tidig upptäckt barns psykiska hälsa. De har delgivit övrig personal och vi har diskuterat olika frågor vid Apt. Vi har gått igenom och börjat använda oss av flödesschema för att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd och för att göra rätt insatser så tidigt som möjligt. Varje arbetslag gör en genomgång av barngruppen en gång i månaden för att upptäcka om man behöver göra några extra insatser för något barn. En större medvetenhet hos personalen har lett till att vi diskuterar mer kring barn i behov och om barn som behöver utmaningar och barn som är tysta. All personal har deltagit i Processutbildning med inriktning på förskola,hem och föräldrasamverkan. Det har lett till diskussioner kring de olika delarna i innehållet. Resultatet av de diskussionerna har lett till en ändrad syn på barn och föräldrar. Det har påverkat förhållningssättet mot barn och föräldrar positivt. Det har initierat arbetet lärgruppsarbete kring dokumentation. Arbetet med att revidera likabehandlingsplanen har inte påbörjats. Det har funnits ett stort behov av att diskutera värdegrund och vision. Vid de tillfällen vi har haft möjlighet har detta stått i fokus. Värdegrunden utgör grunden i likabehandlingsplanen och arbetet med den skapar förutsättningar för att förbättra likabehandlingsplanen. Revidering av likabehandlingsplanen skjuts upp till ht-11, vt-12 Goda arbetsprocesser och givande lärgruppsarbete har haft en positiv inverkan på resultatet. 3

Mycket av den tid personalen haft för reflektion samt mycket tid vid Apt har gått åt till att diskutera och arbeta med att förbättra arbetsmiljön. Detta har haft en negativ inverkan på resultatet. Bristerna i arbetsmiljön har också påverkat stämningen i arbetslagen och engagemanget hos personalen har påverkats negativt eftersom mycket energi har lagts på de brister som finns i arbetsmiljön. Bristerna i sig har också en negativ inverkan på resultat eftersom de utgör vissa hinder i den dagliga verksamheten. Flera personal byten har också haft en negativ inverkan på resultatet. Det har gjort att personalen vid flera tillfällen har fått avbryta arbetet med prioriterat mål. Förskolechefen saknar goda förutsättningar att hålla sig väl förtrogen med det dagliga arbetet p.g.a. mycket administrativa uppgifter och geografiskt spridda verksamheter. Måluppfyllelse: Delvis Övergripande information Förskolan Getingen är belägen i Ingatorp och ägs av en föräldraförening. Huset består av två våningar med en avdelning på varje våning. Avdelningen på bottenvåningen består av 18 barn i åldern 1-3 år (Biet) och avdelningen på övervåningen består av 14 barn i åldern 4-5 år (Humlan). Fram till hösten 2007 fungerade lokalen som ett dagbarnvårdarkollektiv. Ett besök av Skolverket 2006 föranledde förändringen till förskola. Anledningen var det höga barnantalet. Förändringen har lett till att fler förskollärare har anställts samtidigt som ansvaret för matlagning och städning lagts över på separat personal. All personal har deltagit i en processutbildning med inriktning på förskola - hem och föräldrasamverkan. Detta med anledning av revideringen av läroplanen. Under året har en personal ingått i ett kommunövergripande samarbete för att hitta ett gemensamt observations- och dokumentationsmaterial för barns språkliga och matematiska utveckling. Ytterligare en personal har under vårterminen ingått i en kommunövergripande lärgrupp i Barns psykiska hälsa. Den kommer att fortsätta under höstterminen. Under 2010 och 2011 har hela förskoleområdet valt att prioritera matematik som ingår i målet Utveckling och lärande. Linda Carlsson är förskolechef och Marianne Gard pedagogisk ledare. Tillsammans med arbetslagen arbetar vi för att utveckla verksamheten efter Lpfö -98 och utgår ifrån varje barns förutsättningar, behov och utvecklingsnivå. Det observationsmaterial (Bok up)som tidigare använts för att se behovet av stöd och insatser har tagits bort och kommer att ersättas med TRAS tidig registrering av språkutveckling. Det kommer att bli ett gemensamt observationsmaterial för hela kommunen och är resultatet av det kommunövergripande samarbetet. 4

Underlag och rutiner för kvalitetsarbete Ansvarig för framtagandet av kvalitetsredovisningen är personalen tillsammans med förskolechef. Upprättande av mål, dokumentation, uppföljning och utvärdering ligger till grund för kvalitetsredovisningens resultat och åtgärder för förbättring. Samtliga förskolor inom området arbetar med en fördjupning i Lpfö -98. Genom diskussioner i lärgrupper strävar vi efter att få en ökad medvetenhet om målen, hitta ett gemensamt förhållningssätt samt en bättre samsyn både inom arbetslagen och i området som i förlängningen leder till en förbättring av förskolornas kvalitet. Vi för kontinuerligt samtal och diskussioner kring forskning, främst genom litteratur och artiklar för att skapa de bästa förutsättningarna för barns utveckling och lärande. Utöver vårt gemensamma prioriterade mål från Lpfö 98 enas varje arbetslag om ytterligare prioriterade mål beroende på barngruppens behov samt diskuterar och skriver ner metoder och ansvarsfördelning m.m för att nå målen. Arbetslagen gör fortlöpande dokumentation i arbetet med barnen i förhållande till prioriterade mål. Föräldrarna delges våra prioriterade mål i föräldramöten samt i en skriftlig redovisning av våra mål och metoder. Genom daglig kontakt med föräldrar får vi en nära relation och kan fortlöpande diskutera verksamheten och barnen utveckling. Personalen utvärderar vecko- och terminsvis för att se hur långt man kommit i förhållande till sina uppsatta mål och vilka resultat man kan avläsa. Vid utvecklingssamtalen utgår vi från barnets utveckling i förhållande till verksamhetens mål och uppdrag samt föräldrarnas syn på arbete och resultat. Arbetslagen har valt att inte ha fler prioriterade mål utan fokusera på matematiken. Varje arbetslag har diskuterat fram metoder och ansvarsfördelning för bästa möjliga resultat. Föräldrarna har fått ta del av verksamhetens mål i föräldramöten och skriftliga utskick. Föräldrasamarbetet har fungerat bra och i utvecklingssamtalen har det framkommit att föräldrarna är nöjda med verksamheten samt att de resultat av vårt prioriterade mål hemma. En sammanställd utvärdering för ht.-10 vt.-11 gjordes vid vårterminens slut 2011 då målet utvärderades samt resultat, analys och åtgärder för utveckling utarbetades. 5

Åtgärder för kvalitetsredovisningen 09/10 En fördjupning i läroplanen. Genom diskussioner i lärgrupper går vi igenom vad de olika målen står för, vad de innebär och hur vi realiserar dem i verksamheten. Processutbildning för all personal i samband med den reviderade läroplanen. En revidering av likabehandlingsplanen där varje enskild enhets verksamhet tas i beaktande. Implementering av den ny skollagen. Lärgrupper i dokumentation med representanter från varje förskoleenhet. En fortsatt utveckling av vårt prioriterade mål matematik. Involvera barn och föräldrar i utvärderingen. Matematik har varit prioriterat ett prioriterat mål under de senaste två åren. Genom att lyfta fram matematiken och låta den stå i fokus blir medvetenheten större för de naturliga tillfällen till matematik som vardagen erbjuder. Genom lek har barnens nyfikenhet och intresse väckts. Vi har inlett ett arbete med att fördjupa oss i läroplanen. Under våren 2011 har all personal deltagit i lärgrupper kring läroplanen. Vi har ägnat dessa tillfällen åt att diskutera normer och värden. Den första delen i läroplanen. En lärgruppkring dokumentation har startats upp. Personalen har börjat att ha med barnen vid vissa utvärderingstillfälle. Detta har skett muntligt i samling efter olika aktiviteter. Att ta med föräldrarna i utvärderingen kommer vara en åtgärd som vi får ta med till nästa kvalitetsarbete. Revidering av läroplanen har inte påbörjats. 6

Förutsättningar Biet: Barngruppen har bestått av 15 barn ( 8 flickor och 7 pojkar ) i åldrarna 1-3 år, under höstterminen. Vid höstterminens början bestod arbetslaget av 2,75 tjänst varav 2 förskollärare och 0,75 barnskötare. Efter halva terminen slutade barnskötaren och ersattes då av en förskollärare på, först på 75% men som sen utökades till 100. Barngruppen utökades till 18 barn i början av vårterminen. Fördelningen blev då 8 flickor och 10 pojkar. Arbetslaget var helt nytt vid terminens början och mycket tid har gått åt till att lära känna barnen, varandra och strukturera upp verksamheten. Barngruppen har fyllts på under hela året vilket har inneburit många inskolningar. Verksamheten har blivit lidande och påverkat tryggheten i gruppen. Därför har man lagt mycket tid på att skapa en vi-känsla. Humlan: Barngruppen har bestått av 14 barn ( 6 flickor och 8 pojkar ) i åldrarna 4-5 år. Arbetslaget utgjordes av 1,1 förskollärare och 0,8 barnskötare. En personal har haft tjänstledigt en dag i veckan p.g.a. studier. Personal på Biet har då täckt upp för det. Under året som gått har det skett förändringar personalmässigt. En förskollärare har tillfälligt gått ner till 30% i barngruppen för att arbeta mer tid på expeditionen och en förskollärare slutade efter en termin. Detta har gjort att arbetet med det prioriterade målet stannat upp lite. Det innebar även att den enda av den ursprungliga personalen fick det mesta av ansvaret och därmed en hög arbetsbelastning. Lokalmässigt lever inte förskolan upp till de krav som ställs. Det gäller både säkerhets- och miljöaspekten såväl som det rent pedagogiska. De bristande förutsättningarna påverkar kvalitén. Ansvaret ligger nu på kommunen att åtgärda de brister som finns, se sig om efter andra lokaler eller att bygga nytt. Huvudmannens ansvar kontra fastighetsägarens ansvar gör att vissa saker tenderar att hamna mellan stolarna och påverkar arbetssituationen negativt. 7

Arbetet i verksamheten Biet Mål: Utveckling och lärande matematik Syfte: Att väcka barnens intresse för matematik Metod: Vi har delvis använt oss av våra rutinsituationer genom att benämna exempelvis antal och matematiska begrepp. I samlingarna har vi använt oss av ramsor och sånger innehållande räkning och former. I leken har barnen haft tillgång till spel, pussel och olika konstruktionsmaterial. Vi har arbetat så att matematiken har gått som en röd tråd genom verksamheten och försökt ta tillvara barnens intresse och spinna vidare på deras tankar och idéer. Resultat: Vi har sett resultat av arbetet genom att barnen själva räknar olika saker, t.ex antalet köttbullar på tallriken. De jämför mängder och längder, t.ex mängden mjölk i glasen eller höjden på byggda torn. Barnen tar egna initiativ och ställer mycket frågor kring matematiken. Vi ser också att begrepp och former speglas i leken. I utvecklingssamtalen har vi fått positiv respons beträffande vårt prioriterade mål. Föräldrarna märker att barnen räknar hemma, pratar om former och några barn har börjat visa intresse för klockan. Analys: Höstterminen startade vi som ett helt nytt arbetslag. En personal kom från skolans verksamhet medan en annan, som tidigare arbetat i lokalerna, varit borta från verksamheten under många år. Efter halva terminen slutade en personal och fick ersättas av ytterligare en ny. Detta i kombination med en stor storgrupp och flera inskolningar har gjort att vi inte nått det resultat som vi önskat även om vi känt oss trygga med målet. Måluppfyllelse: Delvis Åtgärder: Vi behöver få lite inspiration genom att utbyta erfarenheter och idéer med andra förskolor. Vi eftersöker fortbildning och studiebesök där vi kan få tips på arbetssätt och material som kan leda till en utveckling av målet. 8

Humlan Mål: Utveckling och lärande matematik Syfte: Att stimulera och utveckla barnens intresse för matematik. Metod: Genom att ta tillvara på naturliga tillfällen erbjuds barnen att upptäcka matematiken under hela dagen och i olika sammanhang. Vi försöker utmana barnen genom att inte presentera färdiga lösningar och svar utan att få dem att tänka efter själva. I alla rutinsituationer kommer delar av matematiken med. Vid måltiderna hjälper barnen till att duka. Det ger rika tillfällen för att förstå läges- och rumsbegrepp såväl som antal. På- och avklädningen vid utevistelsen ger möjligheter att se logik, rimlighet och problemlösningar. Fruktstunden är ett naturligt tillfälle att se helhet och delar. I samlingarna räknar vi barnen. Det leder vidare till frågeställningar som ger tillfälle till att jämföra t.ex, är det flest flickor eller pojkar eller hur många barn fattas. Byggleken öppnar upp för symmetri, se mönster, likheter och skillnader. Genom olika pussel och spel stärker vi de olika begreppen och utvecklar förståelsen för matematik. Under föregående år påbörjade vi en karta på barnens närmiljö där vi också satte upp fotografier på barnens hus. Kartan har lett till många samtal och diskussioner. Barnen upptäcker själva olika saker t.ex att bilderna på husen visar olika årstider och att en del bor så långt bort att man hamnar i utkanten på kartan och får åka väldigt långt för att komma till förskolan. Det här är ett projekt som fortsatt med att barnen målat sina hus, beskrivit dem, hur många som bor i huset och med egna ord förklarat vägen dit. Resultat: I samtal med barnen märks det att många av dem fått en ökad medvetenhet om matematik. Barnens intresse för siffror och antal märks genom att de själva tar initiativ till att räkna och benämna antal i olika sammanhang. Vi ser också att vissa barn inte behöver räkna saker en och en utan kan säga antalet direkt. Flera barn kan samtliga veckodagar och vet i vilken ordning de kommer. Barnens intresse för tid har ökat och därmed intresset för klockan. Barnen har tagit egna initiativ till att göra egna klockor där de själva kan ställa in visarna. De frågar t.ex: vad är klockan nu eller när ska jag gå hem och kan sen med hjälp av oss vuxna ställa visarna rätt. När vi är på promenad benämner barnen spontant olika former som de ser t.ex vägskyltarna. Analys: Eftersom vi redan haft matematik som prioriterat mål under föregående år har vi blivit mer medvetna om matematiken och har blivit bättre på att uppmärksamma barnen på att det vi gör är matematik. Genom att göra en nulägesanalys och föra diskussioner kring matematiken i verksamheten blev det mer tydligt att matematiken går som en röd tråd genom verksamheten och vi har blivit bättre på att tydlig- och synliggöra den. Vi tror att barnens medvetenhet om matematik har blivit större när vi sett det som ett naturligt inslag i deras lekar och i rutinsituationer. Men självklart i kombination med andra utmaningar. Förändringar i arbetslaget med ny personal leder ofta till att arbetet stannar av. Det är inte lätt att hoppa på tåget i farten och det är inte lätt att förmedla ett arbete som har vuxit fram i en annan konstellation. Måluppfyllelse: Delvis 9

Åtgärd: Eftersom gruppen splittras då åtta av barnen börjar i förskoleklass gäller det att se hur man går vidare med matematiken med de sex barn som är kvar och samtidigt hitta rätt nivå för de elva barn som kommer från den andra avdelningen. Åtgärder för förbättring inför läsåret 2011-2012 Använda dokumentationsmallen och på så sätt få igång det systematiska kvalitetsarbetet i varje arbetslag. Fortsatt arbete med fördjupning av den reviderade läroplanen. Följa upp arbetet med värdegrunden. Revidera Likabehandlingsplanen Linda Carlsson Förskole chef 10