Arbetsplan Mira Fritids

Relevanta dokument
Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Verksamhetsbeskrivning

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Lokal arbetsplan för förskolan

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Plan för fritidsverksamheten

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

Lokal arbetsplan 2010/2011

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

Fritidshem på Knappekulla. På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen.

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Karlshögs Fritidshem

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Reviderad Likabehandlingsplan för Mullhyttans skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Arbetsplan för Galaxens fritidshem

KVALITETSREDOVISNING TINGVALLASKOLANS FRITIDS

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

INFORMATION KIVIKS FRITIDSHEM

Välkomna till Toftaskolan

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Likabehandlingsplan för Grundsärskolan

Riktlinje. Arbete mot diskriminering och kränkande behandling i förskola, skola och fritidsverksamhet UN 2016/4001

Senast ändrat

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Fritidshem Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2017

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teamplan Ugglums skola F /2012

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017

Verksamhetsplan för Väsby skolas fritidshem

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solskens fritidshem. Läsåret 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Plan mot kränkande behandling

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Bedömningsunderlag förskola

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet

Arbetsplan 2015/2016

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Transkript:

Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se

Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se Omslagsfoto: Annica Ögren

3 (10) Förord Enligt skollagen skall fritidshemmet erbjuda barn en meningsfull fritid. Förutsättningar för att barnen skall uppleva fritiden som meningsfull är att verksamheten är trygg, rolig och stimulerande där lek och skapande får stort utrymme och formas utifrån barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Det innebär att innehållet i verksamheten kommer variera beroende på barnens erfarenheter, situation, intressen, skolans inriktning eller närmiljöns resurser. Mira Fritids är Nya Elementars fritidshem för elever i grundsärskolan. För närvarande har vi plats för ca 30 elever, i åldrarna 10 år och uppåt, som hos oss får en inspirerande och meningsfull fritid. Verksamheten har en hög personaltäthet. Personalstyrkan har jämn köns- och åldersfördelning. Tillsammans har personalen lång och varierad erfarenhet. Mira Fritids har ett nära samarbete med fritidsklubben Satelliten, en fritidsklubb för grundskolan årskurs 4-6. Mira Fritids har även ett mycket nära samarbete med grundsärskolan Mira. Elevassistenter följer elevgrupperna hela dagen och deltar både i skolan och på fritids. Detta resulterar i ett gott samarbete mellan skola och fritidshem, vilket garanterar en helhetssyn på eleven eftersom personalen ser eleverna både under lektionstid och på fritiden. Fritidsverksamheten bedrivs i flera olika lokaler, dels i grundsärskolans lokaler, dels i Mira Fritids eget fritidsrum, samt på skolgården och på fritidsklubben Satelliten. Arbetet på Mira Fritids utgår från Skolverkets allmänna råd 2007, Kvalitet i fritidshem som all personal på fritidshemmet är väl införstådda med. Denna arbetsplan är framtagen för att belysa de punkter, som vi på fritidshemmet gemensamt har kommit fram till är det viktigaste i vår verksamhet. Vår strävan är att erbjuda varje elev bästa tänkbara fritid utifrån dennes behov, en meningsfull fritidsverksamhet. Arbetsplanen för att uppnå detta utgår ifrån följande fem områden: Utmaning och utveckling Social träning Trygghet Pedagogik Inkludering

4 (10) Innehåll Förord 3 Utmaning och utveckling 5 Social träning 6 Trygghet 7 Pedagogik 8 Inkludering 9 Slutord 10

5 (10) Utmaning och utveckling Genom att utmana barn till att successivt vidga och fördjupa sina kunskaper om sig själva och sin omvärld samt ta till vara deras nyfikenhet, företagsamhet och lust att lära stimuleras barns allsidiga utveckling. I en verksamhet som bygger på insikten att barns utveckling och lärande sker hela tiden och i alla sammanhang samt präglas av synen på barn som aktiva medskapare av sin egen utveckling och sitt eget lärande skapas goda möjligheter för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt. En helhetssyn på barns utveckling bygger på insikten att olika sidor av barns utveckling och lärande hör ihop och påverkar varandra. Mål Vi vill på ett positivt och roligt sätt stimulera varje elevs utveckling, samt ge dem bästa möjlighet att skapa, utforska och utveckla sina egna intressen. Arbetssätt Erbjuda flera olika aktiviteter och aktivt stimulera dem att prova på Mira Fritids har ett nära samarbete med grundsärskolan Mira. Elevassistenter följer elevgrupperna hela dagen och deltar i både skola och fritids. Elevassistenterna får därmed god kunskap om varje elevs enskilda behov och intressen. Utifrån detta stöttar elevassistenterna eleverna i att öka sin sociala kompetens, utveckla sina intressen samt hitta nya intressen, även utanför ramarna för det traditionella könsmönstret. Mira Fritids erbjuder varje dag välplanerade aktiviteter där eleverna får stort utrymme till lek och skapande aktiviteter. Elevassistenterna har ett nära samarbete med pedagogerna från grundsärskolan Mira. Detta kombinerat med välutrustade lokaler ger eleverna stor möjlighet att själva skapa, utforska och utveckla sina egna intressen med det stöd de behöver. Varje vecka finns det väl förberedda aktiviteter, som eleverna kan välja mellan. Personalen uppmuntrar eleverna att prova nya aktiviteter. Under varje termin ges alla elever möjlighet att prova på flera nya aktiviteter. Fritidsverksamheten utvärderas regelbundet av både personal och elever.

6 (10) Social träning Kontinuitet i barn- och personalgrupp är en förutsättning för att barn skall utvecklas i relationen och i samspelet med varandra och med de vuxna En helhetssyn på barns utveckling bygger på insikten att olika sidor av barns utveckling och lärande hör ihop och påverkar varandra. Till exempel kan ett barns självkänsla stärkas om det känner sig tryggt i en grupp och har utvecklat tillit till kamrater och vuxna. Självkänslan påverkar i sin tur barnets förmåga att lära. Barns sociala och känslomässiga utveckling påverkar således den intellektuella utvecklingen och omvänt I skolåldrarna utvecklas successivt barnets självständighet. Barnet utvecklar i allt högre grad en egen identitet och egna intressen. Denna utveckling pågår i nära samspel med andra. Kamratgruppen och dess värderingar blir allt viktigare. Barnen behöver fortfarande stöd av vuxna men också ökade möjligheter att ta ett eget ansvar. Mål Varje elev ska känna sig trygg i sina olika fritidsgrupper, få stöd i att utveckla god självkänsla och få det stöd den behöver för att utveckla sitt samspel med andra, i såväl små som stora sammanhang. Arbetssätt Personal finns närvarande som kan stötta, förklara och underlätta för eleverna att agera i och förstå sitt sociala sammanhang. Mira Fritids har väl sammansatta grupper, som anpassas efter elevernas individuella förmåga och intressen. Aktiviteterna och grupperna är veckovis återkommande så att eleverna ges möjlighet att utvecklas i samspel med gruppen. Varje vecka genomförs utflykter till närliggande resmål. Varje lov genomförs större utflykter. Genom att göra regelbundna utflykter ges eleverna möjlighet att lära känna sitt närområde, interagera i en grupp, komma i kontakt med nya intresseområden och öka sin självständighet.

7 (10) Trygghet Skolan och fritidshemmet ska vara en trygg miljö att arbeta och utvecklas i. På Nya Elementar tar vi ansvar och visar respekt för varandra. Ingen ska bli illa behandlad. Alla har rätt att få vara med och få känna sig trygga. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever skall tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling aktivt motverkas och en likabehandlingsplan upprättas. Vuxennärvaro är av central betydelse för att förhindra och upptäcka tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Det är också viktigt att personalen i fritidshem, förskoleklass och skola samarbetar och tillsammans försöker komma fram till vilka insatser som är bäst för barnet. Vid övergången mellan skola och fritidshem är det extra viktigt för barn i behov av särskilt stöd att det sker ett samarbete för att skapa trygghet och kontinuitet för barnet. Mål Varje elev ska känna sig trygg. Varje elev ska ha god kännedom om dagens innehåll. Varje elev ska få stöd i att utveckla sitt samspel med andra elever. Arbetssätt Mira Fritids har en hög personaltäthet och personalstyrkan har god kännedom om varje elev. Personalen kan därför snabbt förebygga, stoppa samt följa upp konflikter, kränkningar och trakasserier. Varje dag finns en tydlig planering för fritidsverksamheten. Planeringen anslås väl synlig för eleverna och är anpassad för varje enskild elev. Eleverna kan under dagen kunna titta på planeringen och få kännedom samt förbereda sig för vad som ska ske på fritids. Tydliga rutiner för hur personalen ska hantera konflikter, svåra situationer, mobbning, kränkningar och trakasserier ska finnas i skolans Likabehandlingsplan och Krisplan. All personal ska vara väl införstådd med dessa dokument. Mira Fritids har god kontakt med vårdnadshavare genom kontaktböcker, e-post, utskick och telefonsamtal.

8 (10) Pedagogik Att förena god omsorg och pedagogisk verksamhet är en av hörnstenarna i fritidshemmets pedagogik. Det pedagogiska arbetet utgår mer från barns intressen och erfarenheter än från ett i förväg planerat innehåll. Därtill lägger man stor vikt vid deltagande i sociala och meningsfulla sammanhang i syfte att främja barns allsidiga lärande och utveckling Viktiga inslag i fritidspedagogiken är lek och skapande arbete. Det informella lärandet dominerar pedagogiken. Det handlar om att fånga och ta tillvara barns intresse och att skapa situationer i vardagen där barn kan utmanas i sitt lärande Verksamhetens innehåll och kvalitet kan därför få märkbar betydelse för barns utveckling och lärande under de första skolåren. För att fritidshemmet ska kunna spela denna väsentliga roll krävs därför ansvarstagande från samtliga inblandade parter. - Fritidshemmet - en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling (2011) Mål Vi ska på ett positivt och roligt sätt stimulera varje elevs lust att lära. Arbetssätt Elevassistenterna har ett nära samarbete med pedagogerna från grundsärskolan, vilket borgar för en gemensam och god kunskap om varje elevs individuella behov och intressen. På Mira Fritids erbjuds eleverna individuellt anpassade aktiviteter som ska främja deras lust för lek och skapande samt skapa situationer för eleverna att utforska nya intressen. Varje vecka finns förberedda aktiviteter, som eleverna får möjlighet att välja mellan. Eleverna uppmuntras att själva komma med förslag på aktiviteter. Mira Fritids genomför planerade längre utflykter till olika resmål flera gånger per termin. Detta ska ge eleverna möjlighet att skapa nya intressen samt väcka nyfikenhet för nya kunskapsområden. Mira Fritids erbjuder läxhjälp minst en gång i veckan. Mira Fritids kompletterar varje vecka skolans simundervisning för elever som behöver det.

9 (10) Inkludering Barns självkänsla och identitet utvecklas i samspel med andra. I en väl fungerande grupp har barnen glädje av varandra Tillsammans med andra lär sig barnen hantera konflikter och intressemotsättningar och att lösa dem på ett positivt sätt Nya Elementar är en integrerad F-9 skola bestående av grundskola och grundsärskola. Elever från skolans olika delar möts dagligen på raster, i matsalen samt under vissa lektioner. Mål Alla elever, oavsett förutsättning, funktionsnedsättning, kulturell bakgrund eller kön, ska ges möjlighet att kunna umgås på lika villkor och berika varandras fritid. Arbetssätt Mira Fritids har ett nära samarbete med fritidsklubben Satelliten, en fritidsklubb för grundskolan årskurs 4-6, där grundsärskolans elever också deltar. Personal från Mira deltar i planeringen på Satelliten för att möjliggöra att verksamheten utformas även efter grundsärskolans elevers förutsättningar och intressen. Elevassistenterna uppmuntrar och stöttar eleverna i att ta kontakt med elever i grundskolan, och stöttar dem i det sociala samspelet Elevgruppen som deltar i Satellitens verksamhet varierar utifrån varje elevs behov, önskemål och förutsättningar. Gruppens sammansättning utvärderas kontinuerligt..

10 (10) Slutord Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen Mira Fritids vill med denna arbetsplan skapa bästa möjliga fritidsverksamhet för våra elever. Genom kontinuerligt samarbete med skola och vårdnadshavare vill vi skapa en trygg, rolig och stimulerande miljö för eleverna. Vi vill ge varje elev en meningsfull fritidsverksamhet.