Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI
Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering
1. Problemformulering: intresseområde Tankekarta, credit: Fredrica Nyqvist Vad vill jag veta? Vad är jag intresseard av? Jag Vilken kunskap har jag? Vad har jag för erfarenhet? Vilken kunskap söker jag?
1. Problemformulering: problemområde Tankekarta, credit: Fredrica Nyqvist Vilken kunskap har du om problemet? Vem är i fokus? Grupp, individ? Vad vill du veta om problemet? Varför är just detta forskningområde betydelsefullt att studera? Problem som ska studeras Vad är i fokus? Upplevelser, skillnader, effekter? Vilken forskning finns det sedan tidigare?
Tillvägagångssätt/strategi A) Argumentera att ditt ämne blivit försummat inom tidigare forskning B) Visa öppenhet för korsbefruktning ( cross-reference ) inom olika teoribildningar C) Se problemet i en större kontext D) Viktigt att studien replikeras? E) Leta upp och försök bena ut en uttalad eller outtalad kontrovers i en tidigare forskning F) Vända upp och ner på en etablerad sanning
Presentation av problemformuleringen - presenteras ofta i inledningen/bakgrunden innan syftet - avgränsning: författaren beskriver vad denne inte vill göra - när problemformuleringen preciserats val av metod - forskningsproblem: begreppsutvecklande studier, beskrivande studier (var, när, hur, vem vilka?) och förklarande studier (varför?)
Syfte - Förklara ett fenomen - Undersöka ett samband - Förstå en förändringsprocess - Bedöma konsekvenserna av något - Beskriva en upplevelse - Utvärdera en policy - Testa om en viss teori håller
2. Planering - Forskningens utgångspunkter: - Syfte, bakgrund, begreppsram, teori, tidigare forskning etc. - Planering av datainsamling - Att använda tidigare data/samla in ny data - Metodologiska och tekniska tillvägagångssätt - Tidsram - Huvudsakliga källor
3. Datainsamling - Mätning - Kausalitet (varför) Kvantitativ forskning - Generalisering (samplet måste vara representativt - Replikation Exempel: Icke-experimentella studier Prospektiva studier: longitudinella studier eller tvärsnittsdata Retrospektiva studier: analyser av redan insamlad data Experimentella studier Forskaren vill påverka verkligheten och se vad som händer (t.ex. Randomiserad kontrollerad studie) Kvalitativ forskning - Skapa kunskap om fenomen så som det tolkas, erfars och vilken mening som tillskrivs fenomenet, av människor - Kännetecknas av att forskare är flexibel, har öppet förhållningssätt till forskningsfältet - Inget slumpmässigt urval, utan utifrån erfarenheter informationsrikt material - teoretisk mättnad, insamling och analys Exempel: intervjuer, berättelser, folkgrupper, deltagande observationer, textanalyser
4. Analys Svar på frågan varför : beroende-oberoende variabler Beroende variabeln (dependent variable) Beskriver variationen i den egenskap hos analysenheterna som vi vill förklara Oberoende variabel (independent) Beskriver variationen i egenskaper hos analysenheterna som vi tror vi kan förklara variationer i den beroende variabeln
Kvalitativ analys - Generellt transkriberas intervjuer/observationsanteckningar i sin helhet Datamaterialet läses i sin helhet flera gånger Text tas ut som svarar på frågeställningar Kodas om till meningsenheter, kategorier och teman Induktiv (t ex fenomenologisk ansats) eller deduktiv ansats (t ex fenomenologisk hermeneutisk ansats) Grounded theory: formar en ny teori Kom ihåg! (kvant och kval) - Att operationalisera begreppen, göra dem mätbara - Sambandets riktning - Kontroll för bakomliggande variabler (t.ex. kön, ålder, utbildningsnivå,, vilket statistiskt sett görs m.h.a. multivariata analyser)
5. Rapportering (metodval) Validitet och reliabilitet - Hög reliabilitet (från eng reliability): om olika oberoende mätningar av ett och samma fenomen ger samma eller ungefärligen samma resultat - Validitet (från eng validity): instrumentet mäter vad det avser att mäta, hög validitet förutsätter hög reliabilitet
Validitet och reliabilitet (källa: http://www.socialresearchmethods.net/kb/relandval.php)
Exempel på forskningsprocessens olika faser 1. Problemformulering Intresseområde: Vad är jag intresserad av? Vad kan jag från tidigare? Vad vill jag veta? välfärdsstater, reformer, familjepolitik, politiska åsikter, valfrihet Politiska åsikter om valfriheten när det kommer till barndagvård = problemet Problemområde: Tidigare forskning? Varför är detta betydelsefullt? Fokus på skillnader? Tidigare forskning har fokuserat på regeringar, valfrihet när det kommer till barndagvården visar på vår problemformulering, Finland ett eftersläntrarland i ett brytningsskede (tidigare grundprinciper tummas på) = högaktuell och behövlig forskning syfte och strategi: CHECK!
Exempel på forskningsprocessens olika faser 2. Planering Forskningens utgångspunkter: Syfte: att undersöka hur principen om valfrihet inom familjepolitiken var politiserad av de åtta största finska partierna inför riksdagsvalet 2015, genom en analys av valprogram Planering av datainsamling: Använd valprogram och övriga dokument var hittar jag dessa? Metod Kvalitativ innehållsanalys Tidsram, huvudsakliga källor
Exempel på forskningsprocessens olika faser 3. Datainsamling Samla in data, läsa genom texterna många gånger, hitta luckor ta in mer data som kan jämföras med det som faktiskt ska analyseras (i detta fall valprogram, då tar man fler dokument som kompletterar valprogrammen, men man kan inte börja analysera något helt annat) Skapa kategorier och dela in datamaterialet i dessa (noggrannare genomgång 3.3.2016) Här ska forskare vara flexibel, eftersom nya frågeställningar kan uppkomma eller bristfällig data kan förekomma
Exempel på forskningsprocessens olika faser 4. Analys Analys av materialet, sök sambandet, kontrollera att det stämmer, koppla ihop med teori 5. Rapportering Rapportera vad som framkommit i analysen, beskriv metoden
Till sist... Några vanliga skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa studier KVANTITATIV Siffror Forskarens uppfattning Distans Teoriprövning Statistik Strukturerad Generalisering hårda - reliabla data Makroinriktning Beteende Konstlade miljöer KVALITATIV Ord Deltagarens uppfattning Närhet Teorigenering Processinriktad Ostrukturerad Kontextuell förståelse Rika och fylliga data Mikroinriktning Mening Naturliga miljöer