Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3. Personal... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3.1. Kompetens... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3.2. Täthet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.4. Analys av förutsättningarna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3. Måluppfyllelse och resultat... 3 3.1. Betygsförändringar... 3 3.1.1. Risker... 3 3.2. Nationella provresultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2.1. Överensstämmelse mellan nationella prov och betyg. Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.3. Analys av elevernas resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4. Socialt klimat... 4 4.1. Inkludering... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.2. Personalens förväntningar på eleverna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.3. Arbetsklimat för elever och personal... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.4. Analys av det sociala klimatet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Förra årets förbättringsområden... 4 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6. Slutsatser... 6 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår... 6 6.1.1. Förbättringsområde/namn/... 6 6.1.2. Förbättringsområde/namn/... 6 6.1.3. Förbättringsområde/namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. Dokument6 2 (7)
1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast 160930. Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar Skolan har under läsåret 2015/2016 utökat studiehandledningen på skolan. Tidigare hade skolan två somaliska studiehandledare på heltid men allt eftersom elevunderlaget har förändrats så uppstod behov av ytterligare studiehandledare. Under läsåret anställdes en studiehandledare på arabiska och en på kurdiska. Trots ett flertal försök att rekrytera en specialpedagog så lyckades vi inte och skolan har därmed saknat denna kompetens. Vi saknar också en behörig lärare i engelska för ett flertal klasser på mellanstadiet samt ytterligare en lärare i matematik, No, svenska och So till en klass i årskurs 4. Eftersom vi saknat behörig personal i teknik och bild har vi köpt in dessa tjänster från Framtidsmuseet respektive Kulturcentrum Asken. 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Betygsförändringar Måluppfyllelsen i samtliga klasser har sjunkit om man tittar på gruppnivå. Om vi däremot tittar på individnivå är det en ökning, dock en liten sådan. Att det sjunkit på gruppnivå beror på att de elever som valt annan skola inför läsåret är elever med hög måluppfyllelse medan de elever som kommit in i samtliga klasser har varit nyanlända, varav många utan tidigare skolbakgrund, och som ännu inte hunnit tillägna sig det svenska språket och övriga ämneskunskaper. Jämför man pojkar och flickor i år 6 så har, tillskillnad från riket, pojkarna bättre måluppfyllelse än flickorna. Det är inte första året som vi ser detta resultat men vi kan inte i dagsläget analysera orsaker till detta då det kräver en djupare analys. Vilka av betygen i skolår 6 ska särskilt uppmärksammas och följas upp? Elevernas betyg i svenska och svenska som andra språk behöver uppmärksammas och följas upp då måluppfyllelsen i dessa ämnen är låg på 3 (7)
grund av elevernas språkliga bakgrund. Detta är någonting som vi aktivt kommer att arbeta med då det även är ett av skolans förbättringsområde. Vad gäller elevernas betyg i praktisk estetiska ämnen så är måluppfyllelsen högre än i teoretiska ämnen. Förklaringen till detta är att det svenska språket inte är lika avgörande för att ta till sig undervisningen i praktiska ämnen och därmed blir måluppfyllelsen högre. 3.3. Analys av elevernas resultat Eftersom skolan utökat studiehandledningen med två tjänster så har det påverkat elevernas individuella resultat i positiv riktning. Pedagogerna har arbetat intensivt med verksamhetens förbättringsområden, arbetsro och föräldrasamverkan, och detta har resulterat i högre måluppfyllelse. Under läsåret har vi sett till att utnyttja kompetensen på skolan på bästa sätt och satt in insatser på individnivå. Detta skulle vi ha lyckats ännu bättre med om vi haft en specialpedagog på skolan. Vi har även sett att ett nära samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarna, där de följt samma planering, har påverkat resultatet positivt. Pedagogerna arbetar intensivt med relationsbygge och försöker hela tiden få eleverna att känna att de lyckas. Det som påverkat resultatet i negativ riktning är in- och utflytt av många elever. Detta påverkar klasser negativt och det tar tid innan grupper sätter sig efter en elevs in- eller utflytt. 4. Socialt klimat För hela avsnitt 4 gäller detta: år 2016 noteras endast förändringar i det sociala klimatet som påverkat elevernas kunskapsnivåer Vi upplever att språkbruket utanför klassrummet har försämrats det senaste året. Eleverna använder mycket svordomar, både på sitt modersmål och svenska. Detta språkbruk skapar konflikter och klyftor mellan elever från olika kulturer då vissa språk, förutom svenskan, dominerar. Eftersom vi upplever denna försämring så ingår arbetet med detta i vårt förbättringsområde, språket. 5. Förra årets förbättringsområden Svenska språket Lärarna har under läsåret 2015/2016 deltagit i Läslyftet vilket har lett till att alla lärare arbetar mer aktivt med att stärka det svenska språket. Eleverna har läst många olika texter och haft grundliga textsamtal tillsammans med läraren. Ord och begrepp har diskuterats och förklarats tills eleverna förstår dess innebörd. Läraren har även haft högläsning i olika former, där det lästa har diskuterats utifrån diskussionsunderlag från Läslyftet. Fokus har i de lägre åldrarna legat på språklekar, spel som utvecklar språket, ramsor och sånger. Arbetet med svenska språket genom läslyftet har varit mycket positivt för att främja elevernas språkkunskaper. Eftersom skolan har många elever med annat modersmål än svenska så tar detta språk ibland över, främst när eleverna hamnar i konflikter eller på annat sätt vill använda ett fult språk. För att utveckla det svenska språket behöver eleverna även stärka sitt modersmål då detta går hand i hand. Det svenska språket har delvis utvecklats under läsåret men vi ser ett dåligt språkbruk bland elever både vad gäller det svenska språket och modersmålet. 4 (7)
Vad har varit lyckat? - Läslyftet där alla lärare har varit delaktiga. - Språkstärkande arbetssätt inom både praktiska och teoretiska ämnen. Vad har varit mindre lyckat? - Modersmålet används på ett negativt och felaktigt sätt vid konflikter Arbetsro Lärarna arbetar mycket med tydlig struktur där lektionernas uppstart och avslut ser lika ut varje dag så att eleverna vet vad som förväntas av dem. De flesta lärarna arbetar med tydliga lektionsmål som utvärderas vid lektionens slut. Arbetsmaterialet är anpassat för varje elev vilket gör att eleverna utmanas på rätt nivå och de behöver inte bli oroliga på grund av att undervisningen är på för låg eller hög nivå. För att skapa ro och ordning har man i arbetslagen tydliggjort rutiner och regler. Skolan har även satsat på flera pedagoger/vuxna i klassrummet som tillsammans med undervisande lärare stöttar och hjälper eleverna samt kan ge de med särskilda behov lite extra hjälp. Lugn musik spelas på morgonen för att få en lugn start på dagen. Under de senaste åren har arbetsro varit prioriterat på skolan. Det hårda arbete som personalen lagt ned har gett resultat under lektionstid då det är mycket lugnt i både klassrum och studiehall. Dock har inte skolan lyckats skapa arbetsro utanför klassrummet, till exempel på raster och i matsalen. Eleverna går aldrig genom korridoren när de ska gå till matsalen eller på annat sätt ska förflytta sig på skolan. All förflyttning sker utomhus och därmed skapas ett lugn i korridoren. Vad har varit lyckat? - Tydliga regler och struktur i klassrummet. - Gemensamma regler för studiehallen och korridoren. Vad har varit mindre lyckat? - Svårt med arbetsro i matsalen och ute på rasterna Föräldrasamverkan Nygårdskolan har föräldramöten i dialogform där pedagogerna lyfter upp viktiga frågeställningar till diskussion bland vårdnadshavarna. Innan dialogmötet har pedagogerna även arbetat med frågeställningarna tillsammans med eleverna och arbetet presenteras sedan för föräldrarna under mötet. Att ha mötet i dialogform innebär att vårdnadshavarna blir involverade i skolans verksamhet. Detta har pågått under några läsår och vi har på så vis fått till en mycket bra föräldrasamverkan på skolan. Personalen har även arbetat med att tänka på bemötandet när vårdnadshavare kommer till skolan. Vad har varit lyckat? - Föräldramöte i dialogform - Bemötandet av vårdnadshavare som kommer till skolan. Förbättringsarbetet har gett resultat och vi behöver därmed inte ha det som ett förbättringsområde. 5 (7)
6. Slutsatser Vilka lärdomar har ni gjort under läsåret? Sätt era resultat i relation till förbättringsområdena: hur bör ert arbete utvecklas? Ska förbättringsområdena vara kvar, tas bort, preciseras eller kompletteras? Eftersom skolan inte lyckats med att skapa arbetsro under hela skoldagen bör detta förbättringsområde vara kvar även 2015/2016. Efter att verksamheten analyserat arbetet med svenska språket har det enats om att vidga förbättringsområdet till att omfatta språket i allmänhet. Detta då eleverna ofta använder ett icke acceptabelt språk, främst på sitt modersmål och för att eleverna behöver stärka både sitt modersmål samt det svenska språket. Föräldrasamverkan har varit prioriterat i flera år och där har förbättringsarbetet gett lyckat resultat. Detta förbättringsområde kan därmed tas bort. 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår - Språket - Arbetsro 6.1.1. Förbättringsområde Språket Mål: - Att utveckla språket Aktiviteter: - Våga vara vänlig - temaarbete på skolan - Bygga upp ordförrådet i svenskan och modersmålet (om det inte är svenska) - Jobba med snälla och fula ord vad är ok att använda? Detta görs i form av att tala, skriva, läsa och dramatisera och knyter an till temaarbetet våga vara vänlig Tidplan: Läsåret 16/17 Uppföljning: - APT 161207 med fortsatt arbete under VT-17 Ansvarig: - All personal på skolan 6.1.2. Förbättringsområde Arbetsro Mål: - Skapa arbetsro under hela skoldagen 6 (7)
Aktiviteter: - Delaktiga rastvakter som finns med barnen och är engagerade. - Skapa rutiner och fler aktiviteter ute på rasterna som skapar ett lugn. - Arbeta tillsammans med eleverna för att tillsammans med dem skapa en gemensam förståelse för vad arbetsro betyder. Sker i form av tex. rollspel och diskussioner. - Se över matsalsschemat för att minska trängseln i matsalen. Tidplan: - Läsåret 16/17 Uppföljning: - APT 161207 med fortsatt arbete under VT-17 Ansvarig: - All personal på skolan 7 (7)