Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 Skattungbyns barnomsorg
Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Beskrivning av enheten... 4 1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen... 4 1.3 Mål och åtgärder innevarande år... 4 1.4 Viktiga händelser under året... 5 1.5 De närmaste åren... 5 1.6 Riskbedömning... 5 1.7 Sammanfattning... 6 2 Verksamhetens förutsättningar... 7 2.1 Budget... 7 2.2 Styrning, ledning och organisation... 7 2.3 Personalkompetens... 7 2.4 Arbetsmiljö och lärandemiljö... 8 2.5 Situationen för barn i behov av särskilt stöd... 8 3 Normer och värden... 9 3.1 Arbetet i verksamheten... 9 3.2 Likabehandlingsplan... 9 3.3 Resultat... 9 3.3.1 Resultat från Barnenkät... 10 3.4 Måluppfyllelse och analys... 10 3.5 Åtgärder... 10 4 Utveckling och lärande... 11 4.1 Arbetet i verksamheten... 11 4.2 Resultat... 11 4.2.1 Barnenkät... 11 4.3 Måluppfyllelse och analys... 12 4.4 Åtgärder... 12 5 Barns inflytande... 13 5.1 Arbetet i verksamheten... 13 5.2 Resultat... 13 5.2.1 Resultat från Barnenkät... 13 5.3 Måluppfyllelse och analys... 13 5.4 Åtgärder... 13 Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 2(18)
6 Förskola och hem... 14 6.1 Arbetet i verksamheten... 14 6.2 Resultat... 14 6.3 Måluppfyllesle och analys... 14 6.4 Åtgärder... 14 7 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet... 15 7.1 Arbetet i verksamheten... 15 7.2 Resultat... 15 7.3 Måluppfyllelse och analys... 15 7.4 Åtgärder... 15 8 Uppföljning, utvärdering och utveckling... 16 8.1 Arbetet i verksamheten... 16 8.2 Resultat... 16 8.3 Måluppfyllelse och analys... 16 8.4 Åtgärder... 16 9 Förskolechefens ansvar... 17 9.1 Ansvar och arbete... 17 9.2 Åtgärder... 17 10 Kommunövergripande målområden... 18 10.1 Samhällsservice... 18 10.2 Livskvalitet... 18 10.3 Tillväxt... 18 10.4 God ekonomisk hushållning... 18 10.5 Orsaandan... 18 10.6 Tjänstegarantier... 18 Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 3(18)
1 Inledning 1.1 Beskrivning av enheten Harabackens förskola ligger i en del av den nedlagda skolan i Skattungbyn. Under året har förskolan haft 17 barn. Fritidshemmet Solsken har haft 17 barn inskrivna samma period. På förskolan finns 3, 0 tjänster och på fritidshemmet 1,0 tjänst. Två förskollärare (0,75 och 1,0) och två barnskötare (1,0 och 0,25) har arbetat i förskolan och på fritidshemmet en fritidspedagog 0,55 och samma barnskötare som på förskolan 0,45. I köket finns en kokerska 0,5 tjänst, som också arbetar på Brantuddens förskola 0,25. Antal barn per vuxen är i snitt 5,6. Ansvarig för verksamheten har en förskolechef varit, som har ansvar för 5 olika enheter 3-4 förskolor och 3-4 familjedaghem. Lokalerna är trånga för förskolan, men fritidshemmets lokaler kan användas på förmiddagarna. 1.2 Kvalitetsarbetet - Kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen gäller från Ht 2011 till Vt 2012. Förskolechef och personal har arbetat med systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. På planeringstid och planeringsdagar reflekterar vi tillsammans kring arbetet och redovisningen. Föräldrar tillfrågas om synpunkter på verksamheten på föräldramöten och under utvecklingssamtalen. Redovisningen 2011 har tagits upp i samverkansgrupp. Alla 4 och-5 åringar blev intervjuade av förskolechefen under maj-juni månad. På Harabacken har vi förskoleråd, som protokollförs och följs upp. Personalen har också intervjuat barnen. Barnens frågor vidareutvecklas av personalen och barnen får hjälp att ta reda på "svaren". 1.3 Mål och åtgärder innevarande år Implementering av den nya skollagen och läroplanen för förskolan har varit fokus under läsåret. 2011 infördes läroplansgrupper och under vårterminen hade man fokus på Normer och värden samt pedagogisk dokumentation i läroplanen. Samtalsledare utsågs att hålla i de reflekterande samtalen i tvärgrupperna. Alla grupper har lämnat in minnesanteckningar från sina träffar och alla arbetslag har lämnat in en dokumentation på området "Normer och värden" till förskolechefen. Terminsplaneringar lämnas in på alla målområden i läroplanen (Lpfö) av avdelningarna. Strategihuset har haft två halvdagar med återkoppling av arbetet i Lpfö-grupperna tillsammans med samtalsledarna och förskolecheferna. P.g.a. kravet på mer dokumentation av arbetet (nytt mål i Lpfö) fick personalen 1 timme/vecka avdragen från schemat att använda till dokumentationsarbete. (ca 40 tim./ år) Varje avdelning har 1,5-2 tim. planeringstid/ vecka. Man har haft i uppdrag att arbeta mer med barnens inflytande i verksamheten. Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 4(18)
Personalen har förändrat arbetet en hel del i och med utbildningarna. Barnens lärande följs upp mer och deras frågor fångas upp och tas till vara i temaarbetet i allt större utsträckning. Skolinspektionen gjorde tillsyn av förskolorna under våren 2012. Man läste dokument och intervjuade föräldrar, personal och förskolechefer. 1.4 Viktiga händelser under året Skolinspektionen kom till Orsa på våren -12. I sin bedömning anger man att förskolorna präglas av en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en balanserad helhet. Några områden behöver utvecklas mer. I likabehandlingsarbetet måste aktiviteter på alla diskrimineringsområden finnas. Vi behöver förbättra arbetet kring genusfrågor och med att barn med annat modersmål får utveckla sitt modersmål, det svenska språket och sin kulturella identitet i förskolan. Vi behöver utveckla samarbetsformer som kan ge barnen kontinuitet och underlätta övergångar till förskoleklass och fritidshem. Man menar att det är av stor vikt att det systematiska arbetet med läroplansgrupper för implementering och reflektion kring Lpfö måste fortsätta och att arbetet med att initiera förändringar inom målområdena måste fortsätta. Personalen i Skattungbyn har minst 3 timmar planeringstid i veckan. Fortbildningsinsatserna har förändrat arbetet i verksamheterna på flera sätt. Barnens intressen tas upp och utvecklas vidare i arbetet med barnen. Miljöerna har förändrats för att ge barnen bättre möjligheter att undersöka och forska på sin nivå. Läroprocesser påbörjas och personalen reflekterar över sin egen verksamhet mer än tidigare. 1.5 De närmaste åren Personalen i Skattungbyn har en medelålder på 56 år, så nyrekryteringar kommer att behövas inom några år. Under året har man haft många barn i förskolan, men färre på fritidshemmet. Den reviderade läroplanen ställer krav på att verksamheten ska vara mer forskande och lärande. En del förändringar är gjorda och fler förändringar kan behövas i lokalerna och utomhus p.g.a. detta arbetssätt. Läroplansgrupperna för förskolan har inneburit att man har haft möjlighet att reflektera med kollegor runt arbetet. Fritidspersonalen har inte haft samma möjlighet. Mera hänsyn behöver tas till sammansättningen av barn i barngrupperna. 6 barn per heltid är ett trubbigt mått, när gruppen har många små barn och/eller många barn med speciella behov. I sitt beslut säger skolinspektionen att en stor del av kommunens förskolor präglas av en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en balanserad helhet. Några brister konstateras när det gäller 1) att vara medvetet inriktad på att motverka traditionella könsmönster 2) samarbetsformer för att underlätta övergångar mellan förskolor, förskoleklasser och fritidshem och 3) att det för varje skolenhet finns en plan mot kränkande behandling, som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. 1.6 Riskbedömning Förskolan har trånga lokaler och det har varit svårt att åtgärda bristen på utrymme och stege i skötrum/toalett. P.g.a. detta och lokalutrymmet är det inte lämpligt att skriva in Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 5(18)
alltför många små barn här. P.g.a. läget och storleken behöver man sätta in vikarier för att kunna delta i gemensamma träffar med kollegor i kommunen. Då Skattungbyn ligger i utkanten av kommunen är det svårare att placera barn, som inte bor här i grupperna. Risken finns att personaltätheten måste minskas de år då barnantalet blir litet. Då fritidshemmet inte är naturligt kopplat till en kommunal skola (Den ligger1,6 mil bort) har det varit svårt med kontakter och gemensam utbildning för fritidspersonalen. Man har ett bra samarbete kring gemensamma barn med friskolan i byn. 1.7 Sammanfattning Vi kan tydligt se den förändrade inriktningen av arbetet på Harabacken efter att den reviderade läroplanen kom. Barnens intressen och frågor fångas upp och utvecklas tillsammans med pedagogerna. Man "forskar" på barnens nivå och dokumenterar det man ser. Det systematiska kvalitetsarbetet har kommit igång och man redovisar regelbundet sin planering (1ggn/termin) och dokumentationer lämnas in på ett fokusområde.( Normer och värden i år) Kommande terminer måste arbetet med implementering av läroplanen fortsätta liksom arbetet med dokumentation och reflektion på avdelningarna och i läroplansgrupperna. Alla målområden behöver belysas på nytt. Språkarbetet är det som allra först behöver utvecklas eftersom alla barn och särskilt de som behöver mera stöd inför skolstarten har nytta av detta. Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 6(18)
2 Verksamhetens förutsättningar 2.1 Budget Driftredovisning Resultaträkning brutto 2011 2010 2009 Prognos Budget Avvikelse Utfall Utfall Intäkter 0 0 0-66 -64 Personalkostnader 1 979 1 969-10 2 053 2 108 Övriga kostnader 112 122 10 459 763 Summa 2 091 2 091 0 2 445 2 807 Verksamhet nettokostn 2 012 pers/material 5 020 5 020 0 5 095 5 081 måltider 685 685 0 711 673 utvmedel 19 19 0 2-1 ledn/adm 58 58 0 92 83 Summa 5 781 5 781 0 7 079 7 327 Budgetavvikelse -67-255 Vikariekostnaderna är högre här på förskolan än de större förskolorna i kommunen då man inte kan hjälpas åt med barnen när någon åker på gemensam träff eller är ledig. Ekonomisk översikt 2.2 Styrning, ledning och organisation Enheten delar förskolechef med 4 andra förskolor och 4 dagbarnvårdare (35 anställda). 1,8 förskolechefer arbetar tillsammans och har alla förskolor i Orsa. Man ingår i ledningsgruppen med övriga rektorer och träffas ung. en f.m. i veckan. Förskolecheferna ingår i olika kommunövergripande nätverk där gemensamma frågor/utbildningsinsatser diskuteras. Läroplansgrupperna hade fokus på uppföljning av utbildningen i pedagogisk dokumentation på hösten och på " Normer och värden" och "pedagogisk dokumentation" på vårens 4 träffar. Planeringar och dokumentationer lämnades in av alla arbetslag. Arbetslagsledare träffar förskolecheferna var 14:e dag. Information till och nya frågor att diskutera med personalen tas upp.1 person från Skattungbyn har deltagit som arbetslagsledare. 2.3 Personalkompetens På Harabacken och Solsken finns 2 förskollärare (1,75), en fritidspedagog (0,55) och 2 barnskötare (1,70) anställda f.n. Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 7(18)
För kompetensutveckling inom förskolan har läroplansgrupper (Lpfö-grupper) använts, där man i tvärgrupper diskuterat den rev. läroplanensmål. Under läsåret var "pedagogisk dokumentation och "Normer och värden" i fokus. Några i personalen har gått kurs kring barn med neuropsykiatriska tillstånd. För fritidshemmet har ingen motsvarande utbildning funnits. 2.4 Arbetsmiljö och lärandemiljö Vi har utnyttjat lokalerna - utemiljön på ett bra sätt för att fånga barnens undersökande/ lärande. Vi har fått "Grön flagg" för arbetet med energi. Både förskolan och fritidshemmet har arbetat med energi. Lokalerna finns i en del av en skolbyggnad och är inte direkt anpassade för förskoleverksamhet. Vissa lokalönskemål har varit svåra att lösa p.g.a. de små ytorna. 2.5 Situationen för barn i behov av särskilt stöd Några barn med särskilda behov har vistats här. Det har krävt ett annat förhållningssätt hos personalen och en del extra personaltid har behövts i grupperna. Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 8(18)
3 Normer och värden 3.1 Arbetet i verksamheten Området diskuterades i vårens Lpfö-grupper 4x2 timmar/ person. Innehållet i läroplanen diskuterades och dilemmafrågor användes som underlag. Dokumentationer lämnades in efter arbetet. Ur Lpfö-gruppernas dokumentation kan vi läsa. "Det svåra med pedagogisk dokumentation är att utvärdera och göra något av det. Reflektionen ska ju leda någonstans. Vi har alla upplevt vuxna som kränkt barn. Hur agerar vi när föräldrar känner sig kränkta? Vad är en kränkning?" Under VT -12 hade förskolan i uppdrag att särskilt arbeta med "normer och värden". Vi har rutiner och modeller för åtgärder vid konflikt och arbetar mycket med respektfullt bemötande. En "må bra"-stol finns, som ett barn i taget får sitta i och berätta för de andra barnen vad han/hon är bra på. De andra barnen får sedan hjälpa till att berätta vad barnet i stolen är bra på. (det här görs för att stärka barnets självkänsla) Tankar och önskemål fångas upp i förskolerådet. Vi skriver protokoll och följer upp det som bestäms. Vi har små figurer Grodden och Snöis, som får träffa barnen och hjälpa dem att lösa dilemman i gruppen. På fritidshemmet har man haft "fritidsråd" och dagliga samtal med barnen. En tydlig struktur har krävts och händelser har dokumenterats kontinuerligt. Man har värnat om leken som en del av träning i socialt samspel, turtagande och regler. 3.2 Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen revideras en gång om året. Föräldrar får möjlighet att ha synpunkter på föräldramöten och barnen på förskole- och fritidsråd. Förskolan och fritidshemmet har arbetat mycket med normer och värden kontinuerligt. Likabehandlingsplaner har gjorts och använts. En övergripande metod för anmälan av kränkningar har börjat användas under året. I ett återkommande fall har dokumentation gjorts kontinuerligt i en bok, då det varit lämpligare i detta ärende. Kartläggning med barnen visar att en del barn upplever att en av toaletterna är för trång Personalen har tagit vara på barnens önskemål om utformning av ett av rummen i förskolan. 3.3 Resultat På förskolan har fler barn vågat uttrycka sig i förskolerådet, må-bra-stolen och i samlingar. Ett barn fick försöka 7 ggr innan det vågade. Vi fortsätter peppa barnen att uttrycka sig inför de andra. När ett barn fick genomföra förslaget att göra om "blå" rummet till prinsessrum blev leken lugnare och mjukare från att ha varit stojig och hård. Kartläggningar: Alla barn trivs bra eller ganska bra på fritidshemmet. De flesta känner sig trygga, men enstaka barn är rädda för barns utbrott (inte barnet). Något barn är rädd för mörker och fläkten. Alla har kompisar. De flesta uppger att de blir lyssnade på. De flesta tycker att alla tillåts vara som man är. Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 9(18)
3.3.1 Resultat från Barnenkät Förskolebarnens intervjusvar visar att alla barn har kompisar, att personalen bryr sig om vad barnen tycker. Hälften säger ibland. Alla utom ett barn svarar att de inte är rädda för någon på förskolan, eller någon plats på förskolan. ( Någon är rädd för skogen och djur i skogen) Hälften tycker det är bra att vara på förskolan. Någon vill spela tv-spel, någon tycker det är jobbigt med småbarn, 2 saknar sina andra kompisar. 3.4 Måluppfyllelse och analys Personalen har arbetat på ett bra sätt med normer och värden. Det förekommer dagligen tillfällen att jobba med värdegrunden, t.ex. när barnen hamnar i olika konflikter eller tycker olika om saker. Grodden och Snöis är metoder man använt för att visa beteenden och effekter av beteenden på förskolan. Det har gett bra resultat på förskolan. På fritidshemmet har Fritidsrådet fått delta i analysen av kartläggningen. Vi har arbetat mycket med hanterandet av barnens upplevelser och med förståelse för varandra. Det har varit bra att dokumentera händelser och att vi haft en tydlig struktur i arbetet. 3.5 Åtgärder På fritidshemmet vill vi öka förståelsen för funktionsnedsättningar. Målet är ett bättre samspel och en ökad förståelse i gruppen ex. vis hur man kan hjälpa barn med funktionshinder med lekkoder och strategier för socialt samspel. Fritidshemmets vision är att alla ska bemötas och behandlas med respekt. Alla ska vara delaktiga och känna ett ansvar för varandra och verksamheten. Alla ska få uppleva sitt värde och känna sig trygga och trivas. Elevintervjuer görs varje termin. Förskolan fortsätter med "Grodden" och med positiv förstärkning i barngruppen, samt föregår (som vuxna) med gott exempel. Vårdnadshavarna har erbjudits att ha inflytande men det har varit svårt att få gehör för det. Vi har beslutat inför höstterminen 2012 att alla avdelningar gör sin plan i DOs webbredskap "planforskolan.se", så att inga delar i planen missas. Dessa planer ska vara klara i oktober och revideras årligen. Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 10(18)
4 Utveckling och lärande 4.1 Arbetet i verksamheten Vi arbetar med alla områden i Lpfö och har under året särskilt arbetat med energi och fått Grön flagg- utmärkelse för detta. Vi firade vår 10:e gröna flaggutmärkelse under året. Redovisning från ht -11 och Vt. -12 Vi fångar upp barnens frågeställningar och intresse för olika saker. Vi kommer inte med färdiga svar utan låter barnen vara med i processen. Vi förväntar oss att fler barn i gruppen vågar uttrycka sig inför andra. Vi har t.ex. undersökt vad kaviar är. Vi har mailat till Kalle och fick ett långt och utförligt svar. Det blev fler och fler projekt t.ex. - vad äter en tiger? - vad är messmör och hur gör man det? I förskolerådet har barnen föreslagit att man skulle maila till Osram och fråga om glödlampan. När man inte fick svar föreslog man en annan lamptillverkare. I barnintervjuerna tyckte flera barn att de lärt sig saker om energi. Många sa att de lärt sig fysiska saker som att cykla eller någon gymnastikövning. Vi har berättarstunder, då barnen får träna sig att berätta om något de varit med om eller ha med sig någon sak att berätta om. Fritidshemmet har arbetat efter barnens önskemål i så stor utsträckning som möjligt. Energi och klimat har varit områden i fokus under året. Barnen bjöd t.ex. in politiker för att ställa frågor till dem. 4.2 Resultat Förskolan har på ett bra sätt stimulerat och utmanat barnens utveckling. Förskolan har tagit vara på barnens intressen och byggt vidare på dem. Barnen har arbetat med energi på ett bra sätt och fått "grön flagg" för det arbetet. Förskolerådet har fungerat som ett forum för utbyten av tankar där alla kommer till tals. Samtalen skrivs ned och beslut följs upp. På fritidshemmet har det varit svårt med spontana utflykter och badbesök, som under tidigare år. Förutsägbarhet och struktur har krävts i gruppen. De flesta barnen har känt sig trygga och trivts bra. 4.2.1 Barnenkät Ingen kommunövergripande enkät har gjorts. Barnintervjuer gjordes på våren med alla 4-5åringar. Man har haft egna intervjuer med barnen. Alla barn har kompisar på förskolan och tycker att personalen bryr sig om dem. (några säger ibland) 8 av 9 tycker att de får lära sig nya och roliga saker. Hälften säger att de får vara med och bestämma. I förskolerådet har barnen bestämt, säger de som annars tyckt att de inte får bestämma. Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 11(18)
4.3 Måluppfyllelse och analys Personalen arbetar med alla målområden i Lpfö. De olika metoderna och forumen för samråd visar att barnen har stort inflytande i verksamheten och får hjälp att ta reda på svaren på de frågor de ställer. Vi upplever att vi har väckt barnens nyfikenhet genom att vi har lyssnat och bejakat deras nyfikenhet på olika områden. En förälder har skickat BERÖM till förskolan för deras goda arbete. Skolinspektionen kom till Orsa på våren -12. I sin bedömning anger man att förskolorna präglas av en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en balanserad helhet. Fritidshemmet har anpassat verksamheten efter speciella förutsättningar i barngruppen och till ganska stor del lyckats få acceptans för detta i barngruppen. 4.4 Åtgärder Förskolan fortsätter på samma sätt att följa barnens frågor och idéer. Som nytt mål för Grön Flagg har man valt naturens kretslopp" och man vill även stärka barnens språk, så att de kan göra sig bättre förstådda. Fritidshemmet vill arbeta med bättre samspel och ökad förståelse för funktionshinder i gruppen. Intervjuer med särskilda lärandefrågor beslutade vi att göra under hösten -12. Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 12(18)
5 Barns inflytande 5.1 Arbetet i verksamheten Man använder olika metoder som förskoleråd, berättarstol, Må bra-stol för att barnen ska kunna uttrycka sina önskningar, undringar och vad de tycker om. Grodden- och Snöis, små figurer dyker upp och används för att ta upp dilemman och lösningar med barnen. 5.2 Resultat Fler barn har vågat sitta och berätta för de andra barnen i berättarstolen. Barnens funderingar har följts upp. Barnens tankar har skrivits ned och tagits till vara från förskolerådet. På fritidshemmet har man ett fritidsråd en dag i veckan där barnens synpunkter kommit fram. Med hänsyn tagen till förutsättningarna i gruppen har man fått avstå från spontana aktiviteter och utflykter under året. På fritidshemmet har barnen varit med och bestämt om aktiviteter och inköp av material. 5.2.1 Resultat från Barnenkät Barnintervjuerna visar att 5 barn (av 9) säger att de får vara med och bestämma, 3 barn säger nej. Ett barn säger -vet inte. Ett barn ville att man skulle köpa Tv-spel, ett annat att han vill bestämma allt och att man ska ta fram rutschkanan. Alla sa däremot att de fick bestämma i förskolerådet på en direkt fråga. Barnen tycker att personalen bryr sig om vad de tycker. 5 säger ja; 4 säger ibland. På fritidshemmet säger de flesta att de blir lyssnade på och vice versa, 1 barn upplever att ingen lyssnar på det och 1 barn tycker att det är särskilt bra på att lyssna till andra. Barnen föreslår att man gör fler utflykter, åker och badar, har träslöjd, målar och skaffar fler cyklar. 5.3 Måluppfyllelse och analys Personalen är medveten om och respekterar barnens olika förutsättningar. Verksamheternas arbete fortsätter med att inflytande och synpunkter från barnen i grupperna tas till vara och utvecklas allt efter barngruppernas förutsättningar och tillsammans med personalen. Man har arbetat mycket med barnens inflytande. Några barn tycker ändå att de ska få bestämma själv, så arbetet måste fortsätta på samma sätt för att öka förståelsen runt demokratiska forum. 5.4 Åtgärder Det är svåra frågor för barn att förstå, så förskolorna har beslutat att ha intervjuer kring lärande frågor med den egna personalen på hösten -12 där frågorna kan bli mer specifika kring den egna barngruppens arbete. På fritidshemmet fortsätter man med egna intervjuer och följdfrågor kring svaren. Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 13(18)
6 Förskola och hem 6.1 Arbetet i verksamheten Inför utvecklingssamtalen får föräldrarna ett papper med olika frågeställningar att fundera över angående sitt barn. Vi samtalar utifrån detta. Föräldrar har erbjudits att lämna synpunkter inför utvärderingen. Samtliga har tydligt framhållit att de är nöjda med verksamheten och därför inte inkommit med några synpunkter. På föräldramöten tas planering och utvärdering upp med föräldrarna.. 6.2 Resultat Föräldrarna är nöjda med verksamheten. Ingen förälder har dock deltagit i det gemensamma föräldrarådet för förskolorna. Föräldrarna deltar på utearbetsdagar och andra sammankomster. 6.3 Måluppfyllesle och analys Vi har ett bra samarbete med föräldrarna, men vill att fler vårdnadshavare kommer med synpunkter på innehållet i verksamheten. 6.4 Åtgärder Båda grupperna vill arbeta för ett ökat inflytande från föräldrarna. Man ser gärna att fler föräldrar har synpunkter på innehållet i verksamheten. Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 14(18)
7 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 7.1 Arbetet i verksamheten Vi har inskolning till f-klass. Det börjar med att läraren kommer hit och besöker barnen. De får sedan besöka f-klassen vid några tillfällen, först med förskolepersonal sedan ensamma. Vid sista besöket får de äta lunch med f-klassen. Inskolning till fritids sker successivt och eftersom fritids ligger vägg i vägg med förskolan så är dom redan mycket bekanta med barn och personal. Vi använder fritids lokaler på förmiddagen så barnen är redan bekant med lokalerna. Fritidshemmet arbetar kontinuerligt med skolans personal kring utvecklingssamtal och barn med speciella behov. 7.2 Resultat Vi upplever att övergångarna fungerar bra med skolan och att man kan fortsätta på samma sätt. Fritidshemmet har kontinuerlig kontakt med lärarna i skolan och kring elever med särskilda behov och vill fortsätta arbeta på samma sätt. 7.3 Måluppfyllelse och analys Personalen upplever att övergångarna fungerar bra med friskolan och att man kan fortsätta på samma sätt. Fritidshemmet har kontinuerlig kontakt med lärarna i skolan och kring elever med särskilda behov. Om fritidsbarn, som finns i Skattungbyn ska gå i kommunal skola behöver bättre kontakter upprättas mellan förskoleklass /fritidshem där. 7.4 Åtgärder En övergångsplan ska upprättas för all övergång mellan förskolor och förskoleklasser, fritidshem. Arbetet ska på börjas tidigare, så barnen får mer tid att vänja sig vid förändringen. Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 15(18)
8 Uppföljning, utvärdering och utveckling 8.1 Arbetet i verksamheten Under Vt -12 har all förskolepersonal deltagit i läroplansgrupper/ tvärgrupper 4 x 2 timmar, där man dels diskuterat "normer och värden" och dels pedagogisk dokumentation. Avdelningen fick lämna in sin planering på alla målområden i Lpfö och dokumentation på målområdet "Normer och värden". Vi har fått 1 timme avdragen från veckoschemat för att kunna dokumentera utanför schemat. 1,5 timmar gemensam planeringstid i veckan är utlagd på schemat. Där finns möjlighet till gemensam reflektion/ diskussion kring arbetet i verksamheten. 5 hela planeringsdagar stängs förskolan/fritidshemmet för planering, utvärdering och utvecklingsarbete. Barnens utveckling och lärande dokumenteras och förmedlas i utvecklingssamtalen med vårdnadshavarna 2 gånger om året. Vi försöker alltmer fånga upp barnens egna synpunkter, reflektioner och intressen, när de planerar sin verksamhet eller genomför någon aktivitet. Vi avsätter tid på veckoplaneringen åt reflektion och utvärdering och använder Bruk som metod emellanåt. Vi samtalar dagligen om verksamheten, vad man gjort och vad som hänt. Vi lyssnar in barnen både i lek och olika situationer för att kunna gå vidare i arbetet. Dokumentationer görs av barnens synpunkter på förskoleråd/ fritidsråd och olika aktiviteter dokumenteras och vi reflekterar kring dem med barnen. 8.2 Resultat Barnintervjuerna och dokumentationerna visar att barnen får inflytande i teman och demokratiska forum. 8.3 Måluppfyllelse och analys Att förankra och fördjupa arbetssättet med pedagogisk dokumentation är viktigt. Det är ett processarbete över tid att få systematik i detta arbete. I barnintervjuerna på våren framgick att lärande av barnen oftast tolkas som något fysiskt man lärt sig. (Stå på ett ben, cykla eller som någon sa "det kan jag redan" på frågan vad det lärt sig.) 8.4 Åtgärder Reflektioner tillsammans med kollegor behöver fortsätta i Lpfö-grupperna kring alla målområden i läroplanen liksom arbetet med att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Lärandefrågor till barnen behöver utvecklas och nya barnintervjuer behöver göras kring lärandet så att barnen blir medvetna om vad det är att lära. Vi beslutar att alla förskolor ska göra egna barnintervjuer kring lärandet Ht-12. Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 16(18)
9 Förskolechefens ansvar 9.1 Ansvar och arbete Kravet på kvalitetsredovisning ersattes i skollagen 2011 av krav på ett systematiskt kvalitetsarbete med planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Vi införde då ett krav på att alla förskoleavdelningar ska lämna in sin terminsplanering skriftligt på varje målområde. Vid varje termins slut ska måluppfyllelse och analys av samma planering lämnas in. Läroplansgrupperna fick särskilt diskutera och reflektera över pedagogisk dokumentation och "normer och värden" under läsåret och avdelningen fick lämna in en dokumentation på arbetet kring "normer och värden" i barngruppen. Läroplansgrupperna förde protokoll på sina möten, som skickades till förskolecheferna. Vi kommer att fortsätta diskutera läroplanen i LPFÖ-grupper genom alla målområden i läroplanen. Skolinspektionen gjorde en tillsyn av förskolorna i Orsa våren 2012. I sitt beslut säger man att en stor del av kommunens förskolor präglas av en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en balanserad helhet. Några brister konstateras kring "genus = att motverka traditionella könsmönster" " likabehandlingsplanens aktivitet på alla diskrimineringsgrunder" och att "ge barn med annat hemspråk möjlighet att känna sig hemma både i sitt modersmål och i den svenska språket" 9.2 Åtgärder Vi fortsätter att arbeta med dokumentation och de nya " mallarna för redovisning av planering, måluppfyllelse, utvärdering och analys i arbetet. Förskolechefen samlar in materialet och återkopplar sina synpunkter. Genom Lpfö-grupperna ges tid för utbyte av erfarenheter och reflektion. För hösten-12 har grupperna "språket" som fokus och utbildningen sköts av specialpedagogerna. Skolinspektionen sa i sin bedömning att det är av stor vikt att arbetet med Lpfö-grupper fortgår och att arbetet med att initiera förändringar inom de områden som har betydelse för måluppfyllelsen fortgår. Vi bestämde att likabehandlingsplaner ska skrivas i webbverktyget "planforskolan" fr.o.m. hösten -12, så inga områden tappas bort. "Språket" tas upp i Lpfö-grupperna Ht- 12 och "genus" behandlas Vt-13. En handlingsplan för modersmål ska göras Ht -12 för att förbättra arbetet med annat hemspråk. En annan handlingsplan görs för övergångar mellan förskola och förskoleklass/fritidshem. Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 17(18)
10 Kommunövergripande målområden 10.1 Samhällsservice 10.2 Livskvalitet Under våren startades föräldrautbildningar i bl.a. BUF s regi. 6 samtalsledare utbildades i "KOMET"-programmet parallellt med att 3 föräldragrupper startades. Tre "Connectledare" utbildades i mars och 2 grupper startade senare på våren -12. Förskolornas vårsalong visades som vanligt i maj månad med barnens alster. 10.3 Tillväxt 10.4 God ekonomisk hushållning 10.5 Orsaandan 10.6 Tjänstegarantier Skattungbyns barnomsorg, Kvalitetsredovisning Förskolan 2012 18(18)