Vårdstyrelsens sammanträde onsdagen den 26 oktober 2016

2016-10-18 Administrativa avdelningen Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Vårdstyrelsen Vårdstyrelsens sammanträde onsdagen den 26 oktober 2016 Översänder föredragningslista, handlingar och förslag till beslut vid vårdstyrelsens sammanträde onsdagen den 26 oktober 2016. Lokal: Eldaren, Storgatan 27 Tid: Kl. 09.00 Kl. 11.00 Gruppsammanträde S, V och MP Gruppsammanträde Alliansen Information från Folktandvården angående kompetenscentrum för äldretandvård samt arbetet mot våld i nära relationer Gunilla Swanholm, Tandvårdsdirektör, m.fl. Kl. 12.00 Lunch Kl. 13.00 Sammanträde Kl. 14.30 Kl. 15.00 Kaffe serveras Fortsatt sammanträde Med vänlig hälsning Anna Sandström Nämndsekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

FÖREDRAGNINGSLISTA Vårdstyrelsens sammanträde onsdagen den 26 oktober 2016 kl. 13.00 Eldaren, Storgatan 27, Uppsala Nr 130 131 Ärende Val av justerare. I tur: Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 132 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport VS 2016-0054 133 Månadsrapporter för september 2016 VS 2016-0055 134 Återrapportering av privata vårdcentralers tillgänglighetsrapportering VS 2016-0014 135 Informationer: VS 2016-0010 Information från Folktandvården angående kompetenscentrum för äldretandvård Information om årsrapport 2015 från Mödrahälsovården 136 Information från Primärvården avseende införandet av nya läkemedel VS 2016-0010 137 Rapport från Folktandvården kring arbetet mot hedersrelaterat våld VS 2016-0156 138 Rapport om Centrum för hälsa och integration VS 2016-0007 139 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval i Uppsala län avseende vårdcentral 140 Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval grundläggande hörselrehabilitering VS 2016-0066 VS 2016-0072 141 Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för barnmorskemottagning VS 2016-0087 142 Fastställande av landstingsgemensam it-bilaga för 2017 VS 2016-0158 143 Fördjupad uppföljning av vårdcentraler verksamma enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem 144 Svar på motion om strategi för ökad tandhälsa, minskat sjukvårdsbehov och klokare resursanvändning VS 2016-0018 VS 2016-0155 145 Införande av mobilt team i Heby kommun VS 2016-0003

146 Anmälan av delegationsbeslut VS 2016-0015 147 Anmälan av inkomna skrivelser

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-10-26 130 Val av justerare Vårdstyrelsen utser Anna-Karin Klomp (KD) att jämte ordföranden Malena Ranch (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: 2016-10-xx, kl. xx.xx Eldaren, Storgatan 27. 131 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Vårdstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-10-26 132 Dnr VS 2016-0054 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport till handlingarna enligt bilaga. Bilaga 132 Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar muntlig samt skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom landstinget. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-10-17 Dnr SHS 2016-0030 Dnr VS 2016-0054 Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2016 Tillgänglighet september 2016 Primärvård Telefontillgängligheten till den samlade primärvården är 89 %. Tillgängligheten både på telefoni och läkarbesök inom 7 dagar är sammantaget något lägre för primärvård i egen regi. Som orsaker kan ses att primärvården inte kan uppnå full produktion på grund av bemanningsproblem vilket också påverkar tillgängligheten. Det finns fortsatt stora variationer inom tillgänglighet mellan olika vårdcentraler, insatser kommer att vitas, både inom privat och offentlig regi, gentemot de vårdcentraler som har störst problem med tillgängligheten. Tillgänglighet LUL Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 88 % 81 % Primärvård i privat regi 91 % 88 % Samtlig primärvård inom LUL 89 % 84 % Specialiserad vård Specialistvården, främst Akademiska sjukhuset har fortsatta problem med tillgängligheten både för första besök men även till operation. Köerna har kortats något gällande totalt antal väntade jämfört med föregående månad men jämfört med samma period 2015 har Akademiska sjukhuset en sämre tillgänglighet. I den elektiva vården behandlas samtidigt fler patienter under september 2016 än september 2015. Enköpings Lasarett har lägre medelvårdtid under september 2016 än samma period tidigare år delvis beroende på att patienter nu vårdas inom LAH istället för inom Geriatrik/Rehab. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (8) Vårdgaranti Akademiska sjukhuset Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 56 % 41 % 56 % 10 865 4 350 Operation** 63 % 51 % 60 % 3 555 1 118 Vårdgaranti Lasarettet i Enköping Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 82 % 64 % 81 % 1 517 269 Operation** 94 % 82 % 90 % 829 49 *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård Folktandvården Väntetiden för revisionspatienter har minskat jämfört med augusti månad. Samtidigt har folktandvården ökat sin produktion i jämförelse med september 2015 med nästan 9000 besök vilket kan härröras till en minskad sjukfrånvaro och förbättrad bemanningssituation. Fortsatt är längst väntetider inom bettfysiologi. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse. Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader. Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön. Vårdgarantienheten Under september 2016 har vårdgarantienheten hjälpt 25 personer som åberopat vårdgaranti. Samtidigt har 170 personer blivit slussade inom 60 dagar. Jämförelsevis ses en minskning under 2016 med antalet patienter som åberopat vårdgaranti och en ökning av patienter som slussas inom 60 dagar. Trenden beror delvis på samarbetet mellan sjukhusens verksamheter och vårdgarantienheten för att hantera köer, vilket leder till ökade siffror på patienter som slussas inom 60 dagar.

3 (8) Vårdgaranti 80 60 40 20 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2014 2015 2016 Inom 60 dagar 200 150 100 50 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2014 2015 2016 Aktuellt om verksamhetsuppdrag, upphandlingar och ersättningsetableringar Inom primärvården gäller från 1 oktober den ökade ersättningen för besök hos psykolog och kurator (ökning med 250 kr per besök) i syfte att förstärka primärvårdens resurser för att förbättra den psykiska hälsan. Inom specialistvården har två pågående upphandlingar överprövats, drift av Uppsala närakut och öppenvårdspsykiatri i norra länsdelen. Landstinget inväntar svar från förvaltningsrätten. Det pågår flertal försäljningar inom regelverket för nationella taxan inom bland annat öron-, näs och halssjukdomar, neurologi samt vissa opererande specialiteter. Arbetet med hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas verksamhetsuppdrag för 2017-2019 pågår och kommer fastställas vid vårdstyrelsens och sjukhusstyrelsens sammanträden i november. Anhörigstöd Anhörigsamordnaren har tillsammans med Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping tagit fram gemensamma riktlinjer för efterlevandestöd och efterlevandesamtal samt landstingsgemensam informationsbroschyr till både efterlevande anhöriga barn och vuxna. Barnoperation först ut med Orbit Som första enhet inom Landstinget i Uppsala län införde Akademiska barnsjukhusets operationsavdelning den 16 september operationsplaneringssystemet Orbit. Orbit är ett modernt IT-baserat vårdsystem för operationsverksamhet som uppfyller de krav som sjukvårdspersonalen, sjukhusen och landstingets ledning har på styrning, planering och uppföljning. Ambitionen är att så långt som möjligt integrera Orbit med journalsystemet Cosmic och anestesi- och intensivvårdssystemet MetaVision, för att undvika

4 (8) dubbeldokumentation och säkerställa hög patientsäkerhet. Orbit ska införas successivt inom all operationsverksamhet inom Landstinget i Uppsala län. PET-centrum på Akademiska blir internationellt referenscentrum PET-centrum på Akademiska sjukhuset har av GE Healthcare utsetts till prioriterad referenssite i Europa. Tillsammans med ett centrum i USA ska sjukhuset kliniskt utvärdera en ny PET-CT kamera som bland annat används för helkroppsscanning för diagnostik av spridd cancersjukdom. Mer träffsäker behandling av bröstcancer målet med studie på Akademiska Effekten av läkemedelsbehandling mot bröstcancer är väldigt olika. Eftersom vården saknar möjlighet att förutse resultatet erbjuds många patienter standardbehandling. Inom kort startas en studie på Akademiska sjukhuset, den första i sitt slag i världen, där man systematiskt testar hur känsliga samtliga bröstcancertumörer är för olika läkemedel. Målet är att kunna ge mer träffsäker behandling. Mottagning för sprutbyte öppnar i november Hälsa och habilitering öppnar i november en mottagning för sprutbyte. Mottagningen kommer att ligga på Märstagatan 2 i Uppsala, i samma lokaler som Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa. Sprutbytet arbetar för att öka hälsan hos dem som injicerar droger samt förebygga spridningen av hiv och hepatitsmitta. Verksamheten vänder sig till personer i Uppsala län som har intravenöst drogmissbruk. Här kan de lämna in använda sprutor och kanyler och få nya i utbyte. Mottagningen ska även erbjuda rådgivning och stödjande samtal, provtagning samt vaccination mot hepatit A och B. Här erbjuds även stöd till personer som vill bryta sitt missbruk. Sprutbytet kommer att ha öppet fem dagar i veckan. Åldersgränsen är 20 år, men en lagändring förbereds för sänkt ålder till 18 år. Hjälpmedel uppmärksammades på nationell hjälpmedelsdag Den 23 september arrangerades för första gången den nationella hjälpmedelsdagen med olika aktiviteter runt om i Sverige. Syftet med dagen är att sprida kunskap om hjälpmedel och dess betydelse. Var sjunde svensk har behov av ett hjälpmedel för att få en fungerande vardag och bättre livskvalitet. I Uppsala fanns personal från Hjälpmedelscentralen, Hälsa och habilitering, på plats i Stadsbiblioteket för att prata hjälpmedel. Här fick besökarna chans att prova och lära sig mer om hjälpmedel för rörelse, kommunikation och kognition. Ny reception vid Kungsgärdet ska ge förbättrad tillgänglighet Hälsa och habilitering bygger om receptionen och entrén vid Kungsgärdet i syfte att öka tillgänglighet och service samt förbättra säkerheten. Den nya receptionen kommer att stå färdig i februari 2017. Ungas psykiska hälsa - en inspirationsdag om utmaningar och möjligheter Under 2016 genomförs särskilda satsningar vid länets ungdomsmottagningar för att vidareutveckla arbetet med ungas psykiska hälsa. Som ett led i detta anordnar Folkhälsoenheten vid Hälsa och habilitering 11 oktober en inspirationsdag för personal vid länets ungdomsmottagningar och näraliggande verksamheter.

5 (8) Utveckling och implementering av e-tjänster inom Folktandvården Folktandvården har under flera år legat i framkant av utveckling och implementering av e-tjänster för invånare och medarbetare. Den 9 november deltar FTV IT-chef Kristina Wass som en av talarna på den nationella e-hälsodagen, arrangerad av e- hälsomyndigheten. Ämnet är sms-kallelser och röststyrd journalföring, Voxit. Framgångsfaktorer för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) har minskat med 19,8 % (sedan 2015) vilket framgår av den nationella punktprevalensmätningen (PPM-VRI) som genomfördes under våren 2016. Följande framgångsfaktorer och åtgärder har betydelse för att minska förekomsten av VRI. Nollvision för undvikbara vårdskador Landstinget har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att minska antalet vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Ökat engagemang från politiska styrelser Engagemang från politiska styrelser har ökat genom efterfrågan av resultat och åtgärder vilket är en framgångsfaktor i arbetet. Landstingsövergripande strategi och handlingsplan En landstingsövergripande strategi för att minska VRI har upprättats och konkretiserats i en handlingsplan. Strategin och handlingsplanen betonar att det ska finnas en utbredd kultur där undvikbara VRI ses som oacceptabla och möjliga att förebygga. I handlingsplanen har ansvar och organisation för patientsäkerhetsarbetet tydliggjorts på makromeso- och mikronivå. Lokala handlingsplaner Lokala handlingsplaner har också upprättats vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping som tydliggör sjukhusens mål och aktiviteter för att förebygga VRI. Infektionsverktyget Infektionsverktyget (IV) är ett nationellt IT-stöd som är infört i slutenvården. Syftet med IV är att ge verksamheterna ett stöd i det lokala förbättringsarbetet för att förebygga VRI och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. En VRI identifieras via tre möjliga triggers : antibiotikaordination, utvalda diagnoser och laboratoriedata. Genom användning av IV kan en verksamhet, i realtid, få kunskap om vilken typ av VRI som dominerar, följa trender och hur antibiotika använts. Verksamheter har möjlighet att ta ut egna rapporter från IV, analysera resultatet, sätta upp mål och vidta åtgärder samt följa upp åtgärderna. Uppföljningen visar om insatta åtgärder haft avsedd effekt och vilken nytta åtgärderna har för patienterna. Vid Akademiska sjukhuset berörs 19 verksamhetsområden av IV och av dessa har 13 svarat att IV används enligt följande: - nio tar ut standardrapporter och egna rapporter

6 (8) - fyra analyserar data - sju sätter mål för VRI - sex följer upp målen - sex följer upp vidtagna åtgärder (information från verksamhetschefer i maj 2016) Infektionsverktyget används vid två verksamhetsområden vid Lasarettet i Enköping. Av dessa tar två enheter ut rapporter, analyserar, sätter mål och följer upp vidtagna åtgärder. Återstående enheter beräknas att använda systemet fullt ut under 2016. VRISS-projekt (vårdrelaterade infektioner ska stoppas) Förutom förebyggande åtgärder genom IV har projekt påbörjats vid sjukhusen som innebär att några verksamheter väljer ut 1-2 VRI och riskfaktorer för ett systematiskt förebyggande arbete. Basala hygienrutiner och klädregler Ytterligare andra åtgärder är månatlig mätning av personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid landstingets båda sjukhus. Stramas 10-punktsprogram Strama Uppsala län verkar för ökad följsamhet till Stramas 10-punktsprogram genom att analysera förskrivningsmönstret av antibiotika i länet. Analysen återkopplas till förvaltningsledningarna och berörda inom slutenvården och vårdcentralerna. Avdelningen för Vårdhygien Avdelningen för Vårdhygien har ett tydlig landstingsövergripande uppdrag att arbeta förebyggande mot VRI. Vårdhygien utför hygienronder vart fjärde år vid sjukhusens vårdavdelningar och inom primärvården. Däremellan ska verksamheterna själva genomföra en årlig egenkontroll och vid ev. brister genomförs en hygienrond av Vårdhygien. Vårdhygien har nätverksträffar med hygienombudsgrupper och med förvaltningarnas hygienombud två gånger per år där även privata vårdcentraler deltar. Organisation och ansvar vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Chefsläkare deltar i och följer det systematiska patientsäkerhetsarbetet och kvalitetsarbetet vid den egna förvaltningen. Chefsläkaren verkar för att förvaltningens patientsäkerhetsarbete är överensstämmande med landstingets strategi och handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner. Verksamhetschefer ansvarar för säker hälso- och sjukvård genom ett aktivt riskförebyggande arbete inom sitt verksamhetsområde och ska säkerställa att patientens behov av trygghet och säkerhet i vården tillgodoses. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls genom att medverka i det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Personalen ska i detta syfte rapportera risker för vårdskador till vårdgivaren samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada Vid Akademiska sjukhuset finns en Vårdkvalitetsavdelning som leds av chefssjuksköterskan i samarbete med chefsläkare och avdelningen för Vårdhygien.

7 (8) Avdelningen ger stöd till verksamheterna med processledning i förändringsarbete, analyserar resultat från mätningar och utarbetar handlingsplaner samt initierar och följer upp förbättringsarbeten och återkopplar till berörda. Vid sjukhuset finns ett epidemiråd som behandlar infektionsutbrott och utbrott av resistenta bakterier samt ett hygienråd som beslutar om övergripande vårdhygieniska frågor. Vid Lasarettet i Enköping finns en patientsäkerhetsorganisation som består av en styrgrupp, arbetsgrupper samt stabsfunktioner såsom chefsläkare och patientsäkerhetssamordnare. Lasarettets styrgrupp för smittskydd och vårdhygien leder det förebyggande VRI-arbetet. Mediebilden av landstingets hälso- och sjukvård under september Under september var medierapporteringen om landstingets verksamheter totalt sett till största delen neutral eller positiv. I början av månaden hanterade landstinget ett längre avbrott i journalsystemet. Rapporteringen var omfattande och gav en neutral bild. Akademiska sjukhuset införde alkoholstopp för patienter inför operationer. Detta fick mycket stor positiv publicitet, både lokalt och på riksplanet. Akademiska sjukhuset fick också god spridning av en egen nyhet om att många vill utredas för fästingburen infektion. Däremot fick Akademiska sjukhuset negativ publicitet kring att man tappat placeringar i den årliga AT-rankningen. Rapporteringen om problemen med att bemanna länets BUPmottagningar var också negativ. Folktandvården gjorde ett publikt evenemang på Fluortantens dag, som uppmärksammades positivt. Landstingets projekt att prova kultur på recept blev också omtalat. En beslutad flytt av Hälsoäventyrets verksamhet i Uppsala till nya lokaler gav en negativ bild i media. Primärvårdsnytt om utveckling i primärvården! Se filmerna och få snabbt koll på vad som är aktuellt inom pågående utvecklingsinsatser i primärvården och som drivs av SKL. Primärvårdsnytt är ett sätt för SKL att tydligare berätta om utvecklingsinsatser som berör primärvården. I klippen berättar projektledare om det arbete som bedrivs just nu, vilka utmaningar de möter och vad som är på gång. Klippen är cirka 2-3 minuter långa. Anna Östbom om internetbaserad stöd och behandling: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt- 30-sep-13-12 Gustav Hjelmgren om Flippen i primärvården: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-30-sep- 13-28 Thérese Eklöv om kliniskt nationellt kunskapsstöd: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-30- sep-13-58

8 (8) Marie Källman om patientupplevd tillgänglighet: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-30-sep- 14-07 Rickard Bracken om psykisk hälsa i primärvården: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-30- sep-15-27 Rickard Bracken om nyanlända och asylsökande: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-30- sep-15-31 Ulrika Elmroth om PrimärvårdsKvalitet: http://play.skl.se/video/primarvardsnyttprimarvardskvalitet Helena Brändström om kortare tider i cancervården: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-04- oct-08-56 Lars Kolmodin om ersättningsmodeller: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-04-oct-09-26 Helena Henningson om nya regler kring utskrivning: http://play.skl.se/video/primarvardsnytt-04- oct-10-12 Alla filmer: http://play.skl.se/categories/halsa-sjukvard

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Vårdstyrelsen 2016-10-26 133 Månadsrapporter för oktober 2016 Dnr VS 2016-0055 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga vårdstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för september 2016 enligt bilagor till handlingarna. Bilaga 133 Ärendet Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen också ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Samtliga förvaltningar bedömer att de kommer klara sina ekonomiska mål och prognosen är + 18,5 miljoner kronor jämfört med budget. Totalt redovisar vårdstyrelsen ett ekonomiskt resultat för perioden som är 52 miljoner kronor bättre än budget för perioden. Tillgängligheten inom Folktandvården har förbättrats även denna månad medan Primärvårdens tillgänglighet i september har försämrats jämfört med mätningen i augusti. Samtliga förvaltningar saknar personal och arbetar intensivt med rekrytering. Förvaltningarna har en produktion som är lägre än vad som budgeterats men produktionen hos Folktandvården och Primärvården har ökat kraftigt jämfört med föregående år. Folktandvården har under 2016 ökat produktionen med 4 % och Primärvården med 5 % jämfört med produktionen 2015. Kopia till: Landstingsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Primärvårdsdirektören Tandvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa- och habilitering Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2016-10-19 VS 2016-0055 Ekonomiavdelningen Marie Johansson 018-611 60 75 marie.johansson@lul.se Vårdstyrelsen Månadsrapporter för september 2016 Förslag till beslut Vårdstyrelsen beslutar att lägga vårdstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för september 2016 enligt bilagor till handlingarna. Ärendet Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen också ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Samtliga förvaltningar bedömer att de kommer klara sina ekonomiska mål och prognosen är + 18,5 miljoner kronor jämfört med budget. Totalt redovisar vårdstyrelsen ett ekonomiskt resultat för perioden som är 52 miljoner kronor bättre än budget för perioden. Tillgängligheten inom Folktandvården har förbättrats även denna månad medan Primärvårdens tillgänglighet i september har försämrats jämfört med mätningen i augusti. Samtliga förvaltningar saknar personal och arbetar intensivt med rekrytering. Förvaltningarna har en produktion som är lägre än vad som budgeterats men produktionen hos Folktandvården och Primärvården har ökat kraftigt jämfört med föregående år. Folktandvården har under 2016 ökat produktionen med 4 % och Primärvården med 5 % jämfört med produktionen 2015. Bilagor: Månadsrapport för vårdstyrelsens totala verksamhet Förvaltningarnas månadsrapporter Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

Månadsrapport september 2016 Vårdstyrelsen totala verksamhet SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen också ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Samtliga förvaltningar bedömer att de kommer klara sina ekonomiska mål och prognosen är + 18,5 miljoner kronor jämfört med budget. Totalt redovisar vårdstyrelsen ett ekonomiskt resultat för perioden som är 52 miljoner kronor bättre än budget för perioden. Tillgängligheten inom Folktandvården har förbättrats även denna månad medan Primärvårdens tillgänglighet i september har försämrats jämfört med mätningen i augusti. Samtliga förvaltningar saknar personal och arbetar intensivt med rekrytering. Förvaltningarna har en produktion som är lägre än vad som budgeterats men produktionen hos Folktandvården och Primärvården har ökat kraftigt jämfört med föregående år. Folktandvården har under 2016 ökat produktionen med 4 % och Primärvården med 5 % jämfört med produktionen 2015. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgängligheten till primärvård mäts i läkarbesök inom 7 dagar och telefonkontakt samma dag. Vårdcentralerna i privat regi når även denna månad ett högre resultat än de i offentlig regi och det är fortsatt stora variationer mellan olika vårdcentraler. Den offentliga primärvården har under september en telefontillgänglighet på 88 % och når upp till 81 % gällande läkarbesök inom 7 dagar. De privata vårdcentralerna har under september en telefontillgänglighet om 91 % och når 88% gällande läkarbesök inom 7 dagar. Primärvården beskriver att bristen på rätt kompetens håller produktionen under budget vilket i sin tur påverkar tillgängligheten negativt. Bristen på sjuksköterskor påverkar telefontillgängligheten och bristen på allmänspecialister påverkar läkarbesökstillgängligheten negativt. Cosmicavbrottet under augusti-september har påverkat tillgängligheten negativt under september. Åtgärder som genomförs inom primärvården för att hantera tillgänglighetsfrågan är bland annat att finna andra arbetssätt såsom produktionsplanering och att finna en balans mellan drop-in besök och planerade besök. Folktandvården har förbättrat sin tillgänglighet jämfört med föregående månad både gällande revisionspatienter och patienter som väntat mer än 3 månader på kallelse. Fortsatt är att den längsta förväntade väntetiden ligger inom bettfysiologi som nu är nio månader. Jämfört med samma period föregående år genomför Folktandvården nästan 9 000 besök ytterligare vilket kan ses bero på förbättrad bemanning och minskade sjukskrivningar.

PERSPEKTIV: PRODUKTION Primärvården har fortsatta svårigheter att rekrytera kärnkompetens vilket ger en lägre produktion än budgeterat vilket i sin tur påverkar tillgängligheten negativt. För perioden januari till september är den totala produktionen 7 procent lägre än budget. Jämfört med samma period föregående år är emellertid produktionen, på en total nivå, högre vilket framförallt beror på en väsentligt högre produktion för övriga kontakter. Hälsa och habiliterings totala produktion för perioden januari till september är lägre än budget. Detta på grund av en lägre produktion för övriga besök. För att komma upp i en högre produktion tillsätter förvaltningens habiliteringsverksamheter vakanser samt vidtar övriga åtgärder. Folktandvårdens totala produktion för perioden januari till september är i stort sett i nivå med budgeterad produktionsvolym. Allmäntandvården har producerat lite mer än budget medan specialisttandvårdens produktion varit lägre än budget. Jämfört med föregående år, samma period, har såväl allmäntandvården som specialisttandvården en högre produktion. Besöksökningen kan kopplas till en förbättrad bemanning och minskad sjukfrånvaro som i sin tur har påverkat tillgängligheten positivt vilken har förbättrats succesivt under året.

3 (7) PERSPEKTIV: MEDARBETARE Primärvården har fortsatta svårigheter att nå den planerade bemanningsnivån. Primärvården har implementerat den landstingsgemensamma kompetensförsörjningsprocessen och upprättat en handlingsplan. Bland åtgärderna finns utökning av antalet ST-tjänster inom allmänmedicin samt ett förbättrat omhändertagande av utlandsutbildad personal. Inhyrd personal räknat i årsarbetare är i genomsnitt 13 årsarbetare till och med september. Det är en ökning med 3 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Den totala sjukfrånvaron ligger kvar på 5,8 procent. Ett kontinuerligt rehabiliteringsarbete enligt landstingets riktlinjer för aktiv rehabilitering pågår. Hälsa och habilitering har ökat antalet årsarbetare bland annat vid Närvårdsavdelningen där fler vårdplatser öppnade under våren. I förvaltningens månadsrapport på sid 3 åskådliggörs i diagrammet för årsarbetare differensen mellan utfall och budget, där den övre kurvan är budget. Differensen har minskat och i viss mån täcks gapet av inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron är 4,1 procent och det är fram för allt den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer som har ökat. Målet är att den totala sjukfrånvaron inte överstiger 2015 års utfall på 3,9 procent. Folktandvården har ökat antalet årsarbetare med 19 vilket motsvarar 4 procent jämfört med samma period föregående år. Folktandvårdens mål är att öka tillgängligheten för patienterna. Folktandvården har ingen inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron är kvar på 5,0 procent och Folktandvården ser en försiktig nedåtgående trend i sjukfrånvaron. Tabell: Ett urval nyckeltal summerat för de tre förvaltningarna Nyckeltal medarbetare Ack utfall sept 2016 Riktvärde/ budget 2016 Ack utfall Årsprognos sept föreg 2016 år Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 1 229-1 192 1 274 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 3,1% Inhyrd personal, antal årsarbetare 13-10 - Inhyrd personal, mnkr 23 25 16 31 Anm. Inhyrd personal i antal årsarbetare är för Primärvården. Hälsa och habilitering har i dagsläget inte IT-stöd för uppgiften. Definition närvarotid mätt i årsarbetare: I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

4 (7) PERSPEKTIV: EKONOMI Total ekonomi för vårdstyrelsen Resultatet till och med september månad avviker positivt mot budgeten för perioden med 52 miljoner kronor. Personalkostnaderna har varit lägre än vad som budgeterats då förvaltningarna inte har kunnat rekrytera personal i den omfattning som de planerat för. Vårdstyrelsens egen verksamhet har efter september månad ett ackumulerat resultat som är 32 miljoner kronor bättre än periodens budget. Folktandvårdens resultat efter nio månader avviker positivt mot budget med 4 miljoner kronor. Hälsa och habiliterings resultat är 13 miljoner kronor bättre än budget. Primärvårdens resultat efter nio månader är 3 miljoner kronor bättre än periodens budget. Vårdstyrelsens totala verksamhet lämnar vid delåret en årsprognos på +25 miljoner kronor vilket ska jämföras med en budget på +6,6 miljoner kronor. Hälsa och habilitering förbättrar sin prognos med 4 miljoner kronor jämfört med föregående månads prognos övriga lämnar en oförändrad prognos jämfört med föregående månads rapportering. Folktandvården och Hälsa och habilitering arbetar intensivt med rekryteringar vilket gör att kostnaderna beräknas öka under årets sista månader. Dessutom planeras för att sprututbyte, mobila team och en riktad satsning till primärvården avseende psykologer och kuratorer startar under hösten, vilket också beräknas medföra ökade kostnader för förvaltningarna och för vårdstyrelsen i slutet på året. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter 31 21 9 Övriga intäkter 2 800 2 814-14 Personalkostnader inkl inhyrd -733-762 29 Övriga kostnader -2 014-2 042 28 Resultat 83 31 52 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 20 000 Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ekonomi vårdstyrelsens egen verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Budget 2016 Prognos 2016 Anslagsintäkter egen verksamhet 1 503 1 503 2 003 2 003 Kostnad upphandlade avtal -39-42 -56-53 Kostnad vårdval -951-953 -1 284-1 292 Kostnader övrig primärvård -6-15 -20-14 Kostnader tandvård -116-114 -152-155 Kostnader fast ersättning egna verksamheter -324-324 -432-432 Kostnader övrig verksamhet -25-44 -59-48 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 41 9 0 10

5 (7) BILAGOR Årsprognos vårdstyrelsen totalt Årsprognos, tkr Utfall 201601-201609 Budget 201601-201609 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag 1 502 559 1 502 561 2 003 415 2 003 415 0 Intäkt fast ersättning 324 074 319 264 432 096 432 096 0 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 0 0 Vårdvalsersättning 552 984 569 319 761 108 740 358-20 750 Riks-/regionsjukvård 30 567 21 199 28 265 34 995 6 730 Patientavgifter sjukvård 30 097 33 007 44 386 40 913-3 474 Intäkter enligt tandvårdstaxan 288 318 289 086 391 891 388 391-3 500 Alf 3 182 3 048 4 956 4 956 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 287 2 200 2 200 2 200 0 Övriga intäkter 98 517 95 906 128 919 129 732 814 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 Summa intäkter 2 830 586 2 835 590 3 797 236 3 777 056-20 180 Lönekostnader inkl inhyrd personal -719 084-745 274-1 016 943-979 748 37 196 Övriga personalkostnader -14 361-16 947-24 343-24 586-242 Kostnad fast ersättning -324 074-324 072-432 096-432 096 0 Köpt vård -894 945-927 867-1 249 633-1 225 263 24 370 Läkemedel -234 694-230 385-307 291-318 941-11 650 Medicinsk service -72 927-81 580-113 169-101 609 11 560 Köpt tandteknik och tandvård -132 373-131 817-177 852-178 852-1 000 Medicinskt material -40 627-38 993-54 449-54 514-65 Lokal- och fastighetskostnader -100 724-105 140-140 763-139 343 1 421 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -201 329-191 734-259 655-280 525-20 869 Finansiell nettokostnad -890 352 470-1 285-1 754 Avskrivningar/nedskrivningar -11 353-11 149-14 906-15 156-250 Summa kostnader -2 747 380-2 804 606-3 790 631-3 751 915 38 715 RESULTAT 83 205 30 985 6 605 25 141 18 535 INVESTERINGSVERKSAMHET -1 418 751-1 469 322-1 999 479-1 979 190 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -11 705-18 000-24 000-19 800 4 200

6 (7) Specifikation av resultat och prognos vårdstyrelsens egen verksamhet juli 2016 Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr 1 502 561 1 502 561-2 003 415 2 003 415 Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour 1 368 1 388 1 731 1 850 1 850 Uppsala Närakut och Ortopediakut 21 490 22 500 25 788 30 000 28 000 Naprapater 1 513 1 575 1 576 2 100 2 100 Kiropraktorer 1 107 1 875 1 467 2 500 2 000 Sjukvårdsrådgivning 13 857 15 000 19 912 20 000 19 000 Summa 39 335 42 338 50 474 56 450 52 950 Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Vårdcentraler kapitering och besök inkl fysioterapi 651 079 653 729 836 577 880 000 880 000 Barnmorskemottagning 50 233 46 821 60 548 63 000 66 000 Barnhälsovård 51 349 49 037 61 921 66 000 68 000 Kapitering läkemedel 141 781 145 500 180 883 194 000 196 000 Läkarinsatser i särskilda boenden 29 715 30 000 38 246 40 000 40 000 Primär hörselrehabilitering 11 610 12 000 16 968 16 000 17 000 Psykoterapeuter 14 504 15 750 18 874 21 000 21 000 Influensavaccinationer 276 432 3 405 3 500 3 500 Summa 950 547 953 269 1 217 422 1 283 500 1 291 500 Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Primärvård utanför C-län 23 984 22 500-30 000 36 000 Primärvård icke C-länsinvånare -23 322-15 000-20 939-20 000-30 000 Apodos 5 707 7 500 9 454 10 000 8 000 Summa 6 369 15 000-20 000 14 000 Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Tandvårdsstöd 33 536 31 500 41 501 42 000 44 000 Barntandvård 62 822 62 625 81 505 83 500 84 000 Tandreglering barn och ungdom 18 566 19 500 25 087 26 000 26 000 Tolk tandvård 648 525 593 700 800 Summa 115 572 114 150 148 686 152 200 154 800

7 (7) Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Ersättning Primärvården 39 915 39 915 62 091 53 214 53 214 Ersättning Hälsa och habilitering 245 853 245 853 302 806 327 807 327 807 Ersättning Folktandvården 38 306 38 306 50 098 51 075 51 075 Summa 324 074 324 074 414 995 432 096 432 096 Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Närvårdsutveckling 2 378 3 000 3 221 4 000 4 000 Folkhälsomedel 233 1 125 1 500 1 500 1 500 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 1 137 1 200 1 649 1 600 1 600 Beslutade projektmedel 3 444 4 256-5 674 5 674 Reserverade verksamhetsmedel 18 049 34 793-46 395 35 295 Summa 25 241 44 374-59 169 48 069 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 41 423 9 357-0 10 000

Månadsrapport september 2016 Primärvården Dnr: PV 2016-0005 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Primärvården befinner sig på en konkurrensutsatt marknad där privata vårdgivare har en fri etableringsrätt utifrån specifika kvalificeringskrav. Den finansieringsform och det uppdrag som Primärvården har att förhålla sig till är den samma oavsett om vården bedrivs i offentlig eller privat regi. Detta gör att de förutsättningar som Primärvården har att arbeta i skiljer sig mycket från den rent anslagsfinansierade hälso- och sjukvården. Detta måste hela tiden tas med i beaktande i styrning och ledning av Primärvården. Primärvårdens sammanfattande bedömning efter nio månaders verksamhetsutfall är liksom tidigare en verksamhet i linje med vad som budgeterats, men på en något lägre nivå. Den totala produktionen ligger på nivån 93 % av budget vilket avspeglar sig i såväl den rörliga vårdvalsersättningen som utfallet av personalkostnaderna. Orsaken till detta är Primärvårdens svårigheter att bemanna upp verksamheten för full produktion. Jämfört med motsvarande period föregående år uppvisar produktionen en ökning med 5 % totalt. Det prognosticerade resultatet för verksamhetsåret 2016 bedöms vara en ekonomi i balans genom att den lägre produktionen balanseras med lägre personalkostnader. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten negativt. Primärvården arbetar så här efter sommaren för att åter uppnå en balans mellan planerade och oplanerade besök samt effekten av höstens Cosmicavbrott. Detta för att på sikt återgå till och upprätthålla den tillgänglighet som föreskrivs i regelböckerna. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser kommer att göras. De höga kraven på produktion och tillgänglighet påverkar arbetsmiljön negativt. Därför blir arbetet med att finna nya arbetssätt och sätt att lösa patienternas behov ett prioriterat område för Primärvården framöver. Det största orosmolnet för Primärvårdens ekonomi är fortfarande läkemedlens kostnadsutveckling. Detta på grund av att flera nya läkemedel införs på marknaden som utbyte mot äldre läkemedel. Dessa läkemedel bedöms som mer effektiva och ger ett högre värde för patienten, men innebär kostnadsökningar för Primärvården. Därutöver rapporteras en risk för kostnadsökningar för så kallat vårdtungt material. Här finns en svårighet med gränsdragning mellan kommunens och landstingets kostnadsansvar. Kostnadsökningen inom dessa områden kommer att följas noga. Primärvården ser vidare kostnadsökningar som kan bli följden av arbetet med nytt system för kvalitetsdokument Doc Plus och nytt diariesystem Public 360. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgänglighet september månad Vårdgaranti Telefontillgän glighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 88% 81% Telefontillgängligheten har jämfört med våren förbättrats som helhet inom Primärvården och ligger nu på 88 %, dvs strax under kravet för den målrelaterade ersättningen. Några mottagningar har dock svårt att komma upp till denna nivå. Detta har sin orsak i en allt mer påtaglig brist på sjuksköterskor där det vid en bristsituation blir en prioritering mellan telefonservice och drop-in mottagning. Telefontillgängligheten kan också ha påverkats negativt av den genomförda förändringen med ett nummer in till vårdcentralen som ur andra perspektiv upplevs som en positiv förändring. Möjligheten att erhålla en läkartid inom 7 dagar ligger för september på nivån 81 % dvs klart under kravet för den målrelaterade ersättningen. Av Primärvården mottagningar så är det endast 25 % som uppnår kravet för denna ersättning i september. Primärvårdens mottagningar har därmed svårt att uppnå nivån för den målrelaterade ersättningen. Orsaken till detta är att det för närvarande och inom en överskådlig tid kommer att vara stora problem att rekrytera

specialister i allmänmedicin. För september månad förstärks svårigheten att uppnå detta tillgänglighetskrav av bland annat kvarvarande planerade besök från sommaren och Cosmicavbrottet. 2 (6) Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser har gjorts och kommer att göras. Bland annat ser man över om telefontillgängligheten ytterligare kan förbättras genom utnyttjande av vårdcentralernas samlade resurser på ett annat sätt. PERSPEKTIV: PRODUKTION Den totala produktionen mätt i antal kontakter uppgår efter åtta månader till 93 % av det budgeterade värdet. Produktionen följer i stort bemanningsläget inom Primärvården. Orsaken till lägre produktion än budgeterat har sin grund i svårigheten att rekrytera kärnkompetens inom vår verksamhet. Genom att produktionen inte kan hållas på den nivå som planerats så får detta direkta konsekvenser för Primärvårdens tillgänglighet enligt nuvarande sätt att mäta. Nuvarande och framtida kompetensförsörjning är på grund av detta den enskilt viktigaste frågan för Primärvården nu och i överskådlig framtid. Jämfört med motsvarande period föregående år uppvisar produktionen en ökning med 4 % totalt. Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal 938 039 1 010 504 904 392 93% -72 465 104% 33 647 Läkarkontakter, antal* 350 981 384 404 353 173 91% -33 423 99% -2 192 Besök Vårdcentralsuppdraget 175 668 197 619 171 905 89% -21 951 102% 3 763 Besök Övrig vård 12 808 15 532 17 639 82% -2 724 73% -4 831 Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget 162 085 170 307 162 827 95% -8 222 100% -742 Telefonrådgivning/Recept Övrig vård 420 946 802 44% -526 52% -382 Övriga kontakter, antal** 587 058 626 101 551 219 94% -39 043 107% 35 839 Besök Vårdcentralsuppdraget 444 543 494 616 429 513 90% -50 073 103% 15 030 Besök Övrig vård 3 918 5 986 669 65% -2 068 586% 3 249 Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget*** 137 539 124 862 120 552 110% 12 677 114% 16 987 Telefonrådgivning/Recept Övrig vård*** 1 058 637 485 166% 421 218% 573 * inkl säbo och BVC, ansvaret Arbetsterapi hör 2015 till Vårdcentralsuppdraget, **inkl MVH, sjukgymn BVC, *** exkl 2015 års utfall tel BVC

Antal läkarkontakter 2016 ligger generellt på en lägre nivå än både budget och utfall 2015. Övriga kontakter 2016 ligger under det budgeterade värdet 2016 men klart över utfallet för 2015. Telefonrådgivning kraftigt över budgeterat värde. Sammanfattningsvis så bedömer därmed Primärvården att varken budgeterat antal läkarbesök eller antal övriga besök kommer att uppnås 2016. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Ett nytt marknadsföringskoncept för läkarrekrytering prövas och antalet ST-platser har utökats och tillämpas på flera håll. Säkerställande av kvalitet och optimalt resursutnyttjande är strategiskt viktiga utvecklingsområden. Detta möjliggörs genom kartläggning, beskrivning och införande av elva definierade kliniska processer. Utgångspunkten i processerna är best practice och hälsoekonomiska studier används som del i underlaget. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar. Arbete med produktionsplanering och tidböcker, kopplat till BEON, fortgår. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Primärvården redovisar fortsatta svårigheter att nå den planerade bemanningsnivån. Detta återspeglas i utfallet för såväl produktion som personalkostnader. Under året har förvaltningen implementerat den landstingsgemensamma kompetensförsörjningsprocessen och upprättat en handlingsplan med åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen. Bland åtgärderna återfinns bland annat utökning av antalet ST-tjänster inom allmänmedicin samt ett förbättrat omhändertagande av utomlandsutbildad personal. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/b udget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogn os 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 0,1% 1) 1) Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period 569 619 562 588 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 2,1% Inhyrd personal, antal årsarbetare 13 2) 10 3) Inhyrd personal, mnkr 18,6 22 14,2 25 Total sjukfrånvaro, % 5,8% 5,3% 5,2% 5,6% 1) Utvecklingen av timlönekostnaden är mycket svårbedömd utifrån rådande rekryteringsläge, därför lämnas varken riktvärde eller årsprognos. 2) Finns endast budgeterat ekonomiskt riktvärde. 3) Finns endast ekonomisk prognos.

Fortsatt ökning av närvarotiden jämfört med föregående år. Dock nås inte den planerade bemanningen vilket påverkar verksamhetens möjlighet att klara av den budgeterade produktionsnivån. Höga krav på produktion och tillgänglighet påverkar sjukfrånvaron negativt. Kontinuerligt rehabiliteringsarbete enligt landstingets riktlinjer för aktiv rehabilitering. PERSPEKTIV: EKONOMI Det ekonomiska utfallet avspeglar såväl bemanningsläget och produktionen. Den rörliga vårdvalsersättningen avspeglar att vi inte har den produktion som planerats. Detta samtidigt som Primärvårdens rekryteringssvårigheter avspeglar sig i att vi ej uppnår budgeten för personalkostnaderna. Resultatutfallet följer den budgeterade resultatutvecklingen väl. Vissa orosmoln finns kring det ekonomiska läget. Dessa redovisas i sammanfattningen på sidan 1. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter 643 656 626-12 Personalkostnader inkl inhyrd -364-382 -353 18 Övriga kostnader -269-266 -259-3 Resultat 10 7 14 2 Resultatutfallet följer budgeterad resultatutveckling mycket väl. Förväntat ack budgeterat resultat 7 Mnkr och utfall 10 Mnkr dvs något bättre än budgeterat. Föranleder dock ingen ändrad ekonomisk prognos.

Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Verksamhetens intäkter 603 616 579 4,2% Verksamhetens kostnader -632-647 -611 3,5% Avskrivningar -2-2 -1 35,7% Nettokostnad -30-32 -33-8,7% Bruttokostnad i nivå med budgeterat värde. Verksamhetens intäkter uppvisar en högre ökningstakt än verksamhetens kostnader för perioden.

6 (6) BILAGA 1 - ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall 201601-201609 Budget 201601-201609 Utfall 201501-201509 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 Intäkt fast ersättning 39 915 39 910 46 566 62 091 53 214 53 214 0 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 1 0 0 0 Vårdvalsersättning 550 912 567 594 531 191 713 114 758 808 737 308-21 500 1 Riks-/regionsjukvård -34-3 -6-47 -5-5 0 Patientavgifter sjukvård 28 654 31 627 26 931 36 296 42 546 39 046-3 500 1 Intäkter enligt tandvårdstaxan 0 0 0 0 0 0 0 Alf 1 473 1 338 1 326 2 700 2 677 2 677 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 0 0 130 138 0 0 0 Övriga intäkter 22 482 15 266 19 658 26 817 21 305 25 805 4 500 2 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 643 402 655 732 625 796 841 110 878 545 858 045-20 500 Lönekostnader inkl inhyrd personal -359 058-374 549-347 945-471 857-508 562-487 562 21 000 1 Övriga personalkostnader -5 214-7 349-5 276-8 240-9 979-8 979 1 000 3 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -10 0-6 -12 0 0 0 Läkemedel -94 951-84 861-84 014-115 107-113 148-124 648-11 500 4 Medicinsk service -62 922-71 441-66 573-92 940-99 590-88 590 11 000 5 Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -8 811-8 087-7 553-10 665-10 783-10 783 0 Lokal- och fastighetskostnader -54 255-57 222-51 965-70 481-76 296-73 296 3 000 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -46 523-43 171-47 340-66 142-57 454-61 669-4 215 6 Finansiell nettokostnad -150-104 186 228-138 -138 0 Avskrivningar/nedskrivningar -1 783-1 597-1 315-1 802-2 130-2 380-250 Summa kostnader -633 678-648 382-611 800-837 018-878 080-858 045 20 035 RESULTAT 9 724 7 351 13 996 4 092 465 0-465 INVESTERINGSVERKSAMHET -30 041-32 456-32 886-58 365-52 610-53 075 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -2 012-4 500-1 247-4 729-6 000-4 500 1 500 Noter 1) Primärvården budgeterar full bemanning. Vid vakanser sjunker både lönekostnader och produktionsintäkter. 2) Primärvården har fått ersättning ur medel för "En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess", samt återbetalning av moms för hyrläkare. Detta budgeteras inte. 3) Då Primärvården haft färre anställda har inte utbildning och friskvård använts i den utsträckningsom budgeterats 4) Läkemedelskostnaden har ökat markant (300-400 tkr per månad) främst på grund av nya blodförtunnande medel (NOAK). Denna ökning var inte känd när budgeten fastställdes. 5) Kostnaden för medicinsk service har minskat främst på grund av lägre produktion, än beräknat, av läkarbesök. 6) I primärvårdens budget ligger ett besparingsparkrav på övriga kostnader (2,7 mnkr) där sedan utfall hamnar på andra rader. I Primärvårdens finns energikostnader budgeterade i hyran, men utfallet på övriga kostnader. 7) Pågående avskrivningar är för lågt budgeterade på grund av sena investeringar 2015.

Månadsrapport september 2016 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Antalet besök inom Folktandvården har jämfört med samma period förra året ökat med 4% eller nästan 9000 besök. Besöksökningen kan kopplas till en förbättrad bemanning och minskad sjukfrånvaro. Detta påverkar tillgängligheten som successivt förbättrats under året inom både allmän- och specialisttandvård För att kunna bereda fler patienter plats utökas antalet behandlingsrum, senast i samband med öppnandet av S:t Pers-kliniken samt utökning med ett behandlingsrum i Östhammar. Den mobila tandvården där patienten erbjuds tandvård i sitt eget boende ökar också alltmer i omfattning. Detta är en effekt av att Folktandvården vid årsskiftet övertog ansvaret för den uppsökande verksamheten i hela länet. Mobila Kliniken utökar successivt sin personalstyrka för att kunna möte det stora vårdbehov som finns i dessa patientgrupper. Inflödet av asylsökande har minskat radikalt men antalet besök är redan betydligt högre än under hela förra året. Detta beror på en lång asylprocess kombinerat med stora vårdbehov. Folktandvårdens ekonomiska resultat efter september månad är 18,1 MSEK, vilket är 4,5 MSEK över budgeterad nivå. Totala intäkter ligger 1 MSEK under budget och personalkostnaderna 2 MSEK under budget. Personal- och hyreskostnader förväntas öka under hösten pga nyrekryteringar och byte av lokaler för två kliniker. Folktandvården förväntas överträffa budgeterat resultat och prognostiserar ett resultat på 7,1 MSEK, en ökning med 1 MSEK. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Cirka 8 500 vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning. Detta är en minskning med cirka 150 patienter sedan föregående månad. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är 5,9 månader och spridningen mellan klinikerna är 0-12 månader. Totalt har FTV cirka 115 000 vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att: 1) patienter tackar nej till vård när de kallas på grund av att de vill skjuta upp undersökningen till senare tillfälle, 2) att de själva väljer förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare, eller 3) för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början.