ELEVENS/LÖVETS FÖRSKOLA GRANKULLENS FÖRSKOLA HAPARANDA STAD KVALITETSREDOVISNING 2006

Relevanta dokument
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Arbetsplan för Violen

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Senast ändrat

Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning)

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Samhälle, samverkan & övergång

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

2.1 Normer och värden

Kvalitetsredovisning EMMYLUNDS FÖRSKOLA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Fö rä ldrärs syn pä fö rsköleverksämheten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Arbetsplan Brage, Saga och Ymer förskolor

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Samhälle, samverkan & övergång

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Hällabrottets förskola

Lokal Arbetsplan för VALEN

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

Kvalitetsredovisning år 2008

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Lokal arbetsplan. Läsåret:

Arbetsplan 2010 Avd. Fyren/Tärnan Nymåla förskola Centrala området

Arbetsplan 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLOR FARSTA STADSDELSNÄMND

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sagobacken och Tallbacken Utvecklingsplan 2016/2017

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samhälle, samverkan & övergång

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

SAGOLANDETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan augusti 2013 juni Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

En förskola på kristen grund

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Transkript:

ELEVENS/LÖVETS FÖRSKOLA GRANKULLENS FÖRSKOLA HAPARANDA STAD KVALITETSREDOVISNING 2006

1. INLEDNING Områdets föregående kvalitetsredovisning hade sin utgångspunkt i personalens bedömningar av sitt arbete med dokumentation, föräldrasamverkan, barnens språkutveckling och samarbete med förskoleklassen. Redovisningen resulterade i analys och nya delmål för verksamheten i framtiden. Denna kvalitetsredovisning bygger på föräldrarnas uppfattningar om förskolan och dess arbete med barnen. Redovisningen omfattar följande områden: - information - barnens utveckling och lärande - föräldrarnas påverkansmöjligheter - samarbete med hemmen - trygghet och tillit till verksamheten 2. ORGANISATION Elevens förskola består av tre småbarnsavdelningar (1-3 år) och två avdelningar för 4-5 -åringar. Lövet är en separat småbarnsavdelning medan Grankullens förskola omfattar en avdelning för barn i åldrarna 1-3 och en avdelning för 4-5 -åringar. Barnantalet på småbarnsavdelningar är omkring 15,4-5-års avdelningarna har 17-20 barn. Personalen består av tre heltidstjänster på respektive avdelning. REDOVISNING AV KVALITETSOMRÅDEN Föräldrarna fick svara på ett antal frågor som berör olika kvalitetsområden i verksamheten. Av 110 föräldrar svarades enkäten av 96 vilket gör svarsprocenten tillförlitlig. Enkäten översattes också till finska.

Föräldrarna fick ta ställning till 17 olika frågor och bedömningsnivåerna var: 4 = Mycket nöjd 3 = Nöjd 2 = Mindre nöjd 1 = Missnöjd 3. INFORMATION När barnet börjar i förskolan är det viktigt - att föräldrarna får information om verksamheten och dess arbetsformer och rutiner - att föräldrarna får tillfälle till att på plats bekanta sig med verksamheten - att föräldrarna kontinuerligt underrättas om barnets utveckling Föräldrarnas svar på denna typ av frågor gav följande resultat: 4 3 2 1 Hur nöjd var Du med den informationen som Du fick från förskolan när Ditt barn började i förskolan? 43 41 11 - Hur nöjd var Du med inskolningen när Ditt barn började i förskolan? 66 25 5 - Hur nöjd är Du med de dagliga rutinerna som förskolan har med barnen? 55 34 3 - Hur nöjd är Du med informationen(utvecklingssamtal inräknat) om Ditt barns utveckling? 46 23 16 4 Svaren ger vid handen att den totala bilden är riktigt positiv. Inskolningen som är oerhört viktig har i de allra flesta fallen varit till och med mycket uppskattad. De dagliga rutinerna tycks vara kända och till full belåtenhet för den stora majoriteten.

Det missnöje som ändå i någon omfattning finns berör i första hand utvecklingssamtalen. Drygt en femtedel av föräldrarna var mindre nöjda eller till och med missnöjda med det. Även informationen om förskolan när barnet börjar kan förbättras. 4. BARNENS UTVECKLING OCH LÄRANDE Läroplanen Lpfö98 formulerar bland annat följande strävansmål för förskoleverksamheten: - att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk - att varje barn utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord - att barn med annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål - att varje barn utvecklar sin skapande förmåga - att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp - att arbetslaget skall svara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen utvecklas efter sina förutsättningar Föräldrarnas åsikter på frågorna var följande: 4 3 2 1 sätt att arbeta med Ditt barns utveckling? 46 38 6 - sätt att arbeta med Ditt barns språkutveckling? 42 35 10 - sätt att arbeta med skapande verksamhet? 49 40 2 - sätt att arbeta utifrån Ditt barns behov och förutsättningar? 40 46 2 1

4 3 2 1 sätt att arbeta så att verksamheten är hälsofrämjande för Ditt barn? 37 49 4 - sätt att arbeta så att Ditt barn utvecklas att vara i grupp tillsammans med andra barn? 52 39 2 - Föräldrarnas svar ger en samstämmig bild av verksamhetens kvalitet. En stor majoritet (omkring 85-90%) är nöjda eller till och med mycket nöjda med verksamheten och hur den skapar förutsättningar för barnets utveckling och lärande i olika former. Möjligtvis kan man se en viss tveksamhet vad som gäller förskolans sätt att arbeta med barnets språkutveckling. Omkring 10% av föräldrarna var mindre nöjda med detta. 5.SAMARBETE MED FÖRÄLDRARNA Förskolans arbete skall ske i ett förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att vara med och påverka verksamheten i förskolan. Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Föräldrarnas svar på frågor som berör detta område visade följande: 4 3 2 1 Hur nöjd är Du med den dagliga kontakten med förskolan? 57 32 6 - Hur nöjd är Du med Dina möjligheter att påverka förskolans sätt att arbeta? 20 46 16 5

4 3 2 1 Hur nöjd är Du med det bemötande som Du som förälder får från personalen? 62 27 7 - Hur nöjd är Du med den respekt som Du som förälder får från personalen? 58 29 8 - Hur nöjd är Du i det stora hela med samarbetet med förskolan kring Ditt barn? 48 38 6 - Svaren även här visar en stor belåtenhet utom på en punkt. Närmare en fjärdedel av föräldrarna kände inte att de kunde påverka så mycket förskolans sätt att arbeta. 6. TRYGGHET OCH TILLIT TILL VERKSAMHETEN Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö enligt läroplanen Detta är en grundbult i verksamheten. På frågan Hur trygg känner Du Dig som förälder när Du lämnar Ditt barn i förskolan? fördelade sig svaren på följande vis: 4 Mycket trygg 54 föräldrar 3 Trygg 36 föräldrar 2 Mindre trygg 2 föräldrar 1 Otrygg - Vilken tillit till verksamheten föräldrarna visade kan läsas av svaren på frågan Hur nöjd är Du totalt sett med Din förskola och dess verksamhet? : 4 Mycket nöjd 50 föräldrar 3 Nöjd 40 föräldrar 2 Mindre nöjd 1 förälder 1 Missnöjd - Svaren på dessa två nyckelfrågor är entydiga: tryggheten och tilliten till verksamheten är betryggande hög.

7. ANALYS OCH MÅLUPPFYLLELSE Utifrån resultaten av denna föräldraenkät har arbetslagen dragit följande slutsatser: - Föräldrarna är i mycket stor utsträckning mycket nöjda eller nöjda med förskolans sätt att arbeta med barnens utveckling och lärande. Arbetet med barnens språkutveckling måste fingranskas och ytterligare förbättras på alla avdelningar. - Förskolans hälsofrämjande arbete skall synlig- och tydliggöras ännu bättre. - Förskolans sätt att informera om verksamheten bör förbättras när barnet börjar i förskolan. Ett skriftligt material om verksamhetens mål och arbetssätt kan vara ett sätt att åtgärda eventuella brister. - Inskolningen är viktig och fungerar enligt föräldrarna alldeles utmärkt. - Utvecklingssamtalen tycks inte alltid fungera så informativt som de borde. Här behövs det en tydlig förbättring. - Den dagliga kontakten med hemmen fungerar allra oftast utmärkt. - En större lyhördhet för föräldrarnas tankar och idéer kan uppnås på respektive avdelning. - Föräldrarna upplever i mycket stor utsträckning att de bemöts väl och respekteras. Enskilda missnöjesyttringar måste följas upp på respektive avdelning. - I stort sett alla föräldrar känner sig mycket trygga eller trygga när de lämnar sitt barn i förskolan vilket är mycket glädjande. Totalt sett tvekar vi inte, utifrån resultaten av denna föräldraenkät, att dra den slutsatsen att verksamheten på Elevens, Lövets och Grankullens förskola i mycket hög grad når de målen som läroplanen Lpö98 föreskriver inom undersökta områden. 7. UTVECKLING AV LEDNINGEN Under året har en ledningsgrupp bildats för Elevens och Lövets förskolor. Gruppen består av två förskollärare och rektorn. En förskollärare från Grankullens förskola ingår i ledningsgruppen för den skolan.

8. PERSONALENS KOMPETENSUTVECKLING En kompetensutvecklingsanalys har genomförts under året. Analysen har utmynnat i planer för hela verksamheten, för respektive arbetslag och även individuellt. SAMMANFATTNING Denna kvalitetsredovisning för verksamheten i Elevens, Lövets och Grankullens förskola bygger på resultaten av en föräldraenkät som har tagit upp följande områden i verksamheten: - information - barnens utveckling och lärande - föräldrarnas påverkansmöjligheter - samarbetet med hemmen - trygghet och tillit till verksamheten. Svaren på enkäten visar att föräldrarna i mycket stor utsträckning (omkring 85-90%) är mycket nöjda eller nöjda med olika delar av verksamheten. De största bristområdena som kom fram handlade om informationen (utvecklingssamtal inräknat) samt möjligheter att påverka förskolans sätt att arbeta. Föräldrarna känner sig i mycket stor utsträckning trygga med verksamheten och visar stor tillit till förskolan. Stort tack till föräldrarna och personalen för att denna redovisning har blivit möjlig att publicera. REINO TORNBERG, rektor