Kvalitetsredovisningen sammanställd av Ylva Högfeldt, förskollärare, Aneth Törnäng, barnskötare Kerstin Johansson, rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Kråketorps förskola Bollebygds kommun
1. Verksamhetens förutsättningar 1.1 Om verksamhetsområdet Kråketorps förskola är belägen mitt i själva kärnan av bostadsområdet Kråketorp. Det är gångavstånd till centrum och förskolan har närhet till skog och mark. Vi har 36 barn mellan 1-5 år, fördelade på två hemvister. Öppettiderna är 6 30-17 30. 1.2 Personal Vi som arbetar i barngrupperna på Kråketorp är 8 personer varav två är förskollärare och sex är barnskötare. En barnskötare är extra resurs i barngruppen. Huset har mottagningskök med en ansvarig kökspersonal, som också har ansvar för lokalvård, vilket innebär att totalt 9 personer arbetar i huset. Förskolan har tillgång till specialpedagog och uppdrag till specialpedagogen prioriteras av rektor. 1.3. Materiella resurser Förskolan ligger i ombyggda lägenheter mitt i bostadsområdet Kråketorp. Lokalerna är ljusa och ändamålsenliga. Förskolan har tillgång till dator och digitalkamera. 1.4. Ekonomiska resurser För drift av verksamheten tilldelas förskolan en barnpeng baserad på antal barn och åldrar på barnen. 1.5. Ledarskap och personalens yrkesutveckling Förskoleverksamheten leds av rektor som har sin arbetsplats belägen på annan förskola. Rektor deltar vid arbetsplatsträffar, vissa verksamhetsmöten,inflytanderåd och vid behov även vid andra former av föräldramöten, elevärenden och arbetslagsplanering. Verksamhetsbesök görs av rektor varannan vecka. Medarbetarsamtal och lönesamtal löper kontinuerligt under året. Rektor deltar i en kommunövergripande fortbildning i ledarskapsutveckling samt ett utvecklingsprojekt som berör barn och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. Samtliga chefer i kommunen har fått utbildning i brandskyddsarbete. Förskolan har tagit del av det statliga bidraget för kvalitetssäkrande åtgärder. Bidraget har använts till kompetensutveckling för samtlig personal i EQ-arbete, likabehandling och barnolycksfall. All personal har fått brandskyddsutbildning. Datautbildning har påbörjats i personalgrupperna utefter var och ens grundkunskaper. Vi har också fått utbildning i miniröris. Nätverksträffar tillsammans med pedagoger från andra förskolor i kommunen har genomförts i syfte att utbyta kunskaper och erfarenheter pedagoger emellan. Ämnet för nätverksträffarna detta läsår har varit likabehandling, pedagogisk dokumentation och barns lärande. All personal har getts möjlighet att delta i nätverksträffar 2-3 gånger per termin. På Kråketorps förskola finns en utvecklingssamordnare (USAM)som har det övergripande ansvaret för utvecklings och kvalitetsarbete tillsammans med rektor. I barngrupperna på Kråketorp arbetar 9 personer varav 2 är förskollärare och 6 är barnskötare. En av barnskötarna är tillfällig resurs. En av barnskötarna har påbörjat utbildning till förskollärare. Denna utbildning finansieras genom statligt bidrag. Framtida kompetensutveckling som behövs är fortbildning i uppföljning och utvärdering.
2 Viktiga händelser under året Alla förskolor har haft språkgrupper för 5-åringar. Arbetsgrupper i portfolio, språk, och matematik har påbörjats i USAM-gruppen. I portfoliogruppen framarbetas en portfolio som ser likadan ut i hela förskoleverksamheten. Vi arbetar utefter våra individuella utvecklingsplaner som färdigställdes under föregående år. 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Trivsel och trygghet Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att alla barn/elever trivs och upplever trygghet. 3.1.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: - I skolans lokala arbetsplan skall det särskilt anges hur skolan avser att arbeta med förebyggande antimobbningsarbete, och den skall innehålla en plan för hur man hanterar olika mobbningssituationer. - Förvaltningen skall kontinuerligt följa upp barnens/elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö samt vidta nödvändiga åtgärder. Vi arbetar medvetet med att vara goda vuxna förebilder och fortsätter att sträva mot ett positivt och tillåtande klimat där varje barn blir bekräftat och vet att det duger. Vi har fortsatt att arbeta i smågrupper Vi har fått resurspersonal 16 tim/vecka till syskonavdelningen. Vi har ökat samarbetet mellan avdelningarna, vi samarbetar vid utevistelse, vila och måltider. Vi har fortsatt att använda oss av samtalet som metod, vid t.ex. måltider, rutinsituationer och när vi arbetat i smågrupper. Vi har vid olika tillfällen använt oss av rollspel. 3.1.2 Resultat och bedömning av måluppfyllelse Mycket god Nästan all personal fick utbildning i EQ, därför har vi blivit mer medvetna om hur man kan arbeta med EQ i verksamheten. Vi har arbetat med dagens känsla och arbetat med fler uppgifter och exempel ur EQ-pärmen. Vi bemöter barnen och varandra på ett positivt och tillåtande sätt och vi vill visa att man duger som man är. Genom att dela in barnen i små grupper vid olika tillfällen under dagen, har vi fått möjlighet att se varje barn och låta varje barn få ta plats. Vi har också kunnat se varje barns behov och intresse och kunnat arbeta utifrån det. I och med att vi fått resurspersonal har vi kunnat arbeta mer i smågrupper även på eftermiddagarna, vilket inneburit större harmoni och lugn i gruppen. Att vi fått resurspersonal har betytt mycket för hela verksamheten.
Det ökade samarbetet mellan avdelningarna har inneburit större trygghet för barnen, alla barn och vuxna på förskolan känner varandra. Vi utevistelsen har vi pedagoger varit noga med att sprida ut oss så att vi är där barnen är. Det ökar personalens tillgänglighet för barnen. Genom samtal, intervjuer och observationer inför utvecklingssamtal vet vi att barnen är trygga och känner trivsel på förskolan. Att samtala med barnen är en viktig del i vårt pedagogiska arbete, eftersom det skapar trygghet och trivsel bland barnen och de vuxna. Vi ser måltiderna och andra rutinsituationer som ypperliga tillfällen till samtal. Vi har använt oss av rollspel för att tydliggöra vad som hänt vid t.ex. en konflikt. Barnen har fått komma med idéer och förslag på hur de tycker att konflikten kan lösas. Antalet konflikter mellan barnen har minskat, de är mer hjälpsamma och omtänksamma mot varandra. Bedömningen av det specialpedagogiska arbetet grundar sig på att specialpedagogen märkt en tydlig skillnad i att antalet uppdrag gällande enskilda barn har minskat om man jämför med tidigare och är mer preciserade då de inkommer. Specialpedagogen upplever sig också ha fått en god kontakt med de barn och den personal som finns i de olika verksamheterna då hon lär känna barnen och personalen bättre vid varje besök och personalen visar intresse och engagemang och har förberett sig med eventuella frågor. 3.1.3 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Utöka samarbetet mellan avdelningarna Arbeta vidare i små grupper Utveckla EQ-arbetet. Göra barnen mer delaktiga, ansvara för t ex dockor, dinosaurier Mer rollspel Göra barnen mer delaktiga, ansvara för t ex dockor, dinosaurier mm 3.2 Barninflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att varje barn/elev har stort inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 3.2.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med barnets/elevens inflytande och det inre arbetet i skolan. På Kråkan har vi bilder på t ex bilar, bondgårdsdjuren, pussel mm som vi klistrat på leklådor så att barnen lätt kan se och välja vad de vill leka med. Eftersom de små barnen har visat stort intresse för att sjunga har vi gjort en egen sångbok som barnen själva kan hämta och på så sätt visa oss att de vill sjunga. Barnen är mycket medvetna om vad deras portfolio innehåller och vill vara med och påverka innehållet i den. Barnen väljer vad de vill göra De större barnen på Kråkan har varit med Måsen-barnen på aktiviteter som de själva valt t ex gå till skogen, Mini-röris, sångstunder, utevistelse och måltider. Även barnen på Måsen har deltagit på vissa av Kråkans aktiviteter.
3.2.2 Resultat och bedömning av måluppfyllelse Att barnen i hög grad själva fått bestämma och påverka vad de vill göra och lära sig har inneburit att vi fått förändra vårt sätt att arbeta. Fokus har flyttats från planering till reflektion. Vi pedagoger har blivit mycket mer lyssnande och bättre på att ta till oss barnens tankar och idéer. Tex. har vi på barnens initiativ infört rostat bröd till frukosten en gång i veckan. Vi märker att barnen har blivit mer ifrågasättande och oftare kommer med frågor och idéer som rör verksamheten.. Även vårt temaarbete Skogen bygger på barnens intresse och behov. Vi ser att barnen har ett starkt intresse för sina portfoliopärmar. De tar ofta fram dem och ser tillbaka på verksamheten och sitt lärande. Pärmarna känns levande och det är roligt att barnen vill vara med och bestämma dess innehåll. 3.2.3 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Utveckla reflektionsarbetet. Avsätta portfoliotid för varje barn. Se barnens egna teman, t ex frihet, konkurrens Kontinuerliga barnintervjuer och barnobservationer 3.3 Föräldrars delaktighet och inflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten. 3.3.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: -I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med föräldrasamverkan. Hösten 2007 hade vi en aktivitetsdag efter initiativ från inflytanderådet. Personal och föräldrar arbetade tillsammans med förskolans utemiljö. Vi har haft Drop-infika hösten 2007. Våra föräldramöten har innehållit pedagogiska diskussioner och vi ger både muntlig och skriftlig information kontinuerligt. Vi har lyssnat på föräldrar och gjort vissa förändringar i verksamheten, t ex vila, samling. Sommarfest ordnades av föräldrarna i inflytanderådet och det blev uppskattat av oss alla, barn som vuxna. 3.3.2 Resultat och bedömning av måluppfyllelse Vid samtal med föräldrarna har vi varit lyhörda för deras önskemål och åsikter. Vi hade en mycket uppskattad aktivitetsdag tillsammans med föräldrar. Vi har fått positiv respons från föräldrarna att vi har varit lyhörda för deras önskemål. Det har upplevts positivt med pedagogiska diskussioner på föräldramötena. 3.3.3 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Aktivitetsdag hösten 2008. Låta föräldrarna ge förslag på pedagogiska diskussionsfrågor till föräldramötena. Fortsätta att vara lyhörda för föräldrarnas önskemål. Göra föräldrarna mer delaktiga i barnens portfolio. Drop-in Utveckla och förtydliga inflytanderådets roll.
3.4 Barns hälsa och livsstil Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att utveckla varje barns/elevs möjligheter till ett rikt liv och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. 3.4.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen - Skolan skall erbjuda alla barn/elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Öka utevistelse Tema Skogen Mini-röris Samtala om kostens betydelse 3.4.2. Resultat och bedömning av måluppfyllelse Barnen tycker mycket om att vara ute, både på vår gård och i skog och mark. Barnen bestämde själva att de ville vara mer i skogen. Vi går till skogen två gånger i veckan, ibland med hela gruppen och ibland med mindre grupper. Det gör att barnen rör sig mer och har utvecklat sin motorik. Vi märker även att barnen är friskare. Inomhusklimatet har blivit lugnare och barnen har lättare att koncentrera sig. Barnen har haft mini-röris kontinuerligt ca en gång i veckan. De tycker att det är roligt och ber ofta om att få göra det oftare. Vi kan se att barnen har utvecklat sin motoriska förmåga, samt koordination. Genom att samtala med barnen om kostens betydelse har de fått en större medvetenhet om vad som är nyttigt/onyttigt. Vi märker dock att det inte har så stor betydelse för dem. 3.4.3. Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi vill utveckla utomhuspedagogiken, genom att flytta ut delar av verksamheten. Fortsätta med Mini-röris. 3.5 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen 3.5.1 Vision och målsättning för barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång. 3.5.2 Eventuella delmål/mål för enheten. 3.5.3 Insatser Större delen av vår fastanställda personal har under vårterminen 08 fått utbildning i att arbeta med EQ metoder vilket har lett till att ett aktivt arbete har bedrivits på förskolan. Likabehandlingsplanen har diskuterats på inflytanderåd och föräldramöten. Den finns också synlig för alla i tamburen. Nätverksträffar och arbetsplatsträffar har varit personalens diskussionsforum i likabehandlingsfrågor. Fallbeskrivningar har använts som diskussionsunderlag. Varje hemvist har också utformat en enkel utvecklingsplan över likabehandlingsarbetet.
3.5.4 Resultat och bedömning av måluppfyllelse 3.5.5 Planerade åtgärder med utgångspunkt i resultatet Vi skall arbeta mer med att få ned likabehandlingsplanen i vardagsarbetet. 4. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Verksamhetens måluppfyllelse bedöms som helhet vara god. Bedömningen grundar sig på enkätresultat, avdelningarnas utvärderingar och spontana telefonsamtal, brev och kommentarer från föräldrar. Förskoleverksamheten totalt i kommunen har expanderat kraftigt under senare år och nybyggnationen av förskolor har inte hängt med i samma takt som utökningen av förskoleavdelningar. Detta har bidragit till att vi i kommunen har många provisoriska lokaler för förskoleverksamhet 4.1 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Bristen på förskollärare är stor såväl i Bollebygd som i riket. Det är därför viktigt att öka antalet förskollärare för att säkerställa kvaliteten inom Bollebygds förskolor. Två barnskötare startade utbildning till förskollärare ht 2007 och ytterligare två barnskötare kommer att påbörja utbildning ht 2008. Då konkurrensen om behöriga förskollärare är hög kommer vi att satsa på en aktiv rekrytering. Kvalitetsredovisningen sammanställd av Ylva Högfeldt, förskollärare, Aneth Törnäng, barnskötare samt Kerstin Johansson, rektor