IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013
INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN... 4 1. Mål ch system för användning av digitala verktyg... 4 2. Infrastruktur ch digitala verktyg... 5 3. Digital lärmiljö... 5 4. Kmpetens... 6 ANSVARSOMRÅDEN OCH MÄTBARA MÅL... 8 FÖRVERKLIGANDE OCH UPPFÖLJNING... 9 Förverkligande... 9 Uppföljning... 9 Bilaga: Mätbara mål 1
BAKGRUND Digitala verktyg utgör en självklar del av vardagslivet ch brde ckså vara det inm sklvärlden. Det innebär inte att digitala verktyg skall användas till allting i undervisningen, utan sm i vardagen, där digitala verktyg behövs ch där användningen ger ett mervärde. Ålands landskapsregering har uppmärksammat avsaknaden av riktlinjer för sklrna ch de enskilda lärarna för att hantera vardagssituatiner ch hur digitala verktyg kan användas. Riktlinjer behövs även för att peka på de mråden där utveckling är önskvärd. Sklan har ett uppdrag att fstra elever ch studerande så att de kan använda digitala verktyg ch den digitala infrmatinen på ett tryggt, etiskt, upphvsrättsligt ch källkritiskt sätt. Det innebär att lärarna behöver en sådan kmpetens att de känner sig trygga i sin fstransrll ch att sklan är utrustad med den teknik sm krävs så att alla kan arbeta på ett tryggt ch bra sätt. Olika framtidscenarier visar på att vi står inför stra samhällsförändringar ch att framtidens krav på kmpetenser ser annrlunda ut jämfört med idag. De färdigheter sm EU uppfattar sm viktiga är speciellt kreativitet, samarbete, innvativitet, metakgnitin ch medbrgarskap. Sklan ska fstra elever ch studerande i den här riktningen ch det är rimligt att anta att sklans verksamhetssätt kmmer att förändras ch utvecklas för att mtsvara de krav samhället ställer. I sklan sker redan idag ett utvecklingsarbete med framtidens kmpetenser i sikte ch det behövs en beredskap att frma sklan för dagens men framför allt framtidens behv. Det behövs en flexibel skla sm snabbt kan anpassas till gällande behv men ckså en skla sm ges utrymme att utvecklas ch förändras. En skla sm följer sin tid ch utmanar sina elever med hjälp av relevant innehåll ch meningsfulla metder är ckså en skla sm mtiverar elever ch studerande att vara mer aktiv i undervisningen men framför kan en sådan skla mtverka för tidiga avhpp. En str mtivatinsfaktr är de digitala verktygen ch dess lärandeptential men ckså deras möjlighet till stöd för differentiering ch särskilda behv. Sklans ledning har en avgörande rll för att det här utvecklingsarbetet ska lyckas. Digitala verktyg stöder all typ av lärande, speciellt förståelseinriktat, multimdalt ch metakgnitivt lärande. De ger utrymme för ett vidgat textbegrepp, skapar arenr för interaktin ch samarbete ch ger redskap sm främjar kreativitet ch innvativitet. Detta innebär att målen för sklans pedaggiska användning av digitala verktyg måste tyddliggöras ch ramar ch förutsättningar för verktygen skapas. Riktlinjer för användning av digitala verktyg kan därför vara av avgörande betydelse för verksamheten inm ch utvecklingen av undervisningssektrn på Åland. Sm tidigare nämnts finns det idag ingen strategi för användning av digitala verktyg men utbildningsch kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering har ändå stött utvecklingen av undervisningsmetder på lika sätt. Bl.a. erbjuds sklrna på Åland ett frtbildningssystem (MIP- Media ch IT i Pedaggiken) för samtliga inm undervisningssektrn i syfte att öka baskunskaperna när det gäller digital kmpetens generellt bland persnalen. Därtill har riktlinjer för användning av sciala medier inm undervisningen tagits fram ch lika seminarier sm rör digitala verktyg hållits. Avdelningen har ckså deltagit i finansieringen av två ESF-prjekt sm syftat till ökad användning av digitala verktyg i undervisningen. Samhällsförändringar samt de insatser sm utbildnings- ch kulturavdelningen hittills har gjrt har bidragit till att användandet av digitala verktyg har ökat ch det har även blivit tydligt att lärare vill förändra sin undervisning med hjälp av dessa verktyg. 2
SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR SYFTE I syfte att stöda utvecklingen inm undervisningssektrn samt att främja en likvärdig undervisning för alla har Ålands landskapsregering beslutat ge ut en strategi sm stöd för utvecklingen. VISION Åland har en mdern ch flexibel skla sm utvecklar ch stöder de kmpetenser ch färdigheter sm mtsvarar samhällets krav ch där digital kmpetens kan jämföras med basfärdigheterna 1. ÖVERGRIPANDE MÅL För att nå visinen är den övergripande målsättningen att: den åländska sklan anpassar sig till ch är en drivkraft för utvecklingen såväl i vårt närmråde sm i vår mvärld så att barn ch ungdmar kan utveckla ptimal kmpetens ch färdigheter för det samhälle de ska vara verksamma i digitala verktyg har en naturlig plats i den åländska sklan ch elever ch studerande har digital kmpetens sm mtsvarar de krav sm ställs för det livslånga lärandet det finns en allmän psitiv inställning bland lärarna att dela med sig av material ch erfarenheter till kllegr det finns riktlinjer sm främjar användningen av digitala verktyg UTVECKLINGSOMRÅDEN I syfte att nå visinen ch de övergripande målsättningarna bör tyngdpunkten riktas mt flera mråden. Både sklsystemet ch de lika sklrna behöver ha en sådan verksamhetskultur sm är utvecklings- ch förändringsbenägen ch det ställer stra krav på sklledningen på alla nivåer. Verksamhetsmdeller utvecklas ch förnyas liksm utvärderings- ch uppföljningssystem sm ska mtsvara bilden av vad eleven/studerande kan. För att nå en flexibel skla är det viktigt att sklan har en välfungerande infrastruktur ch fungerande relevanta digitala verktyg. En varierande ch flexibel lärmiljö stöder möjligheterna till att skapa en anpassningsbar skla sm möjliggör lämpliga förändringar när behv uppstår. Lärare ch utbildningsledare ställs inför snabbt föränderliga krav vilket kräver nya kmpetenser. Det finns därför behv av insatser när det gäller att mdernisera ch utveckla undervisningsmetder ch underlätta för lärare att dels följa utvecklingen inm sitt ämne ch dels att identifiera ch främja en gd kvalitet inm undervisning. En förändringsbenägen sklkultur kräver dessutm en persnal sm både är öppen för ch har en beredskap att anpassa sig förändringar. Frtbildning ch kmpetensutveckling för persnalen bör utgå från erkända mdeller ch aktuell frskning. Studerande bör få utveckla färdigheter sm krävs av samhället, bl.a. samarbete, kreativitet ch kritiskt förhållningssätt ch det måste finnas en beredskap att både skräddarsy ch frma sklan för dagens ch framför allt framtiden behv. Riktlinjerna stöder därför följande mål: 1 Läsa, skriva, räkna 3
1. Ålands landskapsregerings ch sklrnas styrdkument innehåller relevanta skrivningar sm möjliggör användning av digitala verktyg ch sm innehåller relevanta mål för digital kmpetens hs de studerande 2. Studerande ch persnal har tillgång till relevanta verktyg för sin verksamhet 3. Sklrnas lärmiljöer stöder det lärande ch de kunskaper sm krävs i frtsatta studier, i samhället ch i arbetslivet 4. Undervisningspersnalen har en digital kmpetens sm minst mtsvarar kraven sm ställs på eleverna/studerande. Både persnal ch studerande har tillräckligt stöd vid användning av digitala verktyg. Lärare erbjuds frtbildning sm är relevant för den egna undervisningen ch sklans utveckling sm helhet TYNGDPUNKTSOMRÅDEN Följande ses sm tyngdpunktsmråden inm de utvecklingsmråden sm beskrivits van i kap.1 1. MÅL OCH SYSTEM FÖR ANVÄNDNING AV DIGITALA VERKTYG Övergripande målsättning: Ålands landskapsregerings ch sklrnas styrdkument innehåller relevanta skrivningar sm möjliggör användning av digitala verktyg. System sm främjar utvecklingen av den åländska undervisningssektrn utvecklas utgående från visiner, målsättningar för undervisningssektrn på Åland med stöd av ett strategiskt ledarskap. Förändringar kräver en verksamhetskultur där resultatmål för lika delmråden är tydligt definierade. Utvecklandet ch förnyandet av verksamhetsmdeller kräver ckså ett nytänkande hs ledningen på de lika sklstadierna ch de enskilda sklrna ch ett tydligt ch strategiskt ledarskap är därför en förutsättning. Kvaliteten på undervisning ch utbildning utvecklas genm förbättrade bedömnings-, utvärderings- ch uppföljningssystem ch stöds av lärplaner ch lärplansgrunder när det gäller användning av digitala verktyg. Lärarna är psitivt inställda till att dela med sig av erfarenheter ch lärbjekt ch undervisningsmetder sm rör användning av digitala verktyg. Åtgärder Relevanta strategier, styrdkument ch riktlinjer skapas ch följs upp för lika delmråden ch verksamheter Förbättrade system för uppföljning av användning av digitala verktyg ch lärmedel Målen för undervisningen finns i digitaliserad frm för ökad tillgänglighet, användbarhet, sökbarhet ch rättsäkerhet både för elever/studerande ch för lärare men även för föräldrar System (planer) finns för samarbete, samrdning ch krdinering så att sklans målsättningar med användning av digitala verktyg implementeras i den praktiska verksamheten Ett pedaggiskt IT-resursstöd finns för samrdning ch krdinering av kmpetenshöjande insatser samt mvärldsbevakning av frskningsresultat ch övrig bevakning Uttalat stöd finns för lkala utvecklingsprjekt kring användning av digitala verktyg Utveckla nya bedömningsfrmer ch nya sätt att kmmunicera bedömning sm stöds av digitala verktyg för frtlöpande återkppling, synliggörande av lärandet ch för effektivisering ch tydliggörande av bedömningen 4
2. INFRASTRUKTUR OCH DIGITALA VERKTYG Övergripande målsättning: Studerande ch persnal har tillgång till relevanta verktyg för sin verksamhet En förutsättning för användning av relevanta verktyg i undervisningen är att det finns en välfungerande infrastruktur ch tillgång till digitala verktyg sm även möjliggör användning av öppna lärresurser ch lärmedel. Till detta hör ckså ett utbyggt stöd för både persnal ch studerande i användandet av digitala verktyg ch resurser. Åtgärder Utbyggd ch välfungerande infrastruktur ch tillgång till digitala verktyg sm möjliggör användning av digitala lärmedel Möjlighet att sm studerande ch persnal använda sig av egna verktyg sm datrer, surfplattr sv. Ett välfungerade pedaggiskt ch tekniskt stöd finns för både persnal ch studerande vid användningen av digitala verktyg En pedaggisk IT-stödresurs finns för samrdning av gemensamma system ch digitala verktyg, licenser sv. 3. DIGITAL LÄRMILJÖ Övergripande målsättning: Sklrnas lärmiljöer stöder det lärande ch de kunskaper sm krävs i frtsatta studier, i samhället ch i arbetslivet. Färdigheter sm krävs av dagens ch mrgndagens samhällsmedbrgare handlar i hög grad m förändrade tanke- ch arbetssätt men ckså färdighet att leva i samhället. Dessa färdigheter får en allt större betydelse ch rör bl.a. kreativt ch kritiskt tänkande, metakgnitin, kmmunikatin ch samarbete, digital kmpetens, medbrgarskap, persnligt ch scialt ansvar ch kulturell medvetenhet. Sklrnas digitala lärmiljöer stöder den här typen av kmpetenser. Det gäller både den fysiska ch den tekniska miljön såväl sm den pedaggiska ch sciala miljön. Kntexten är ckså av avgörande betydelse. Sklrna rganiserar lärmiljön så att den underlättar för kmmunikatin, samarbete ch övriga kllabrativa arbetssätt samtidigt sm den möjliggör utveckling på det persnella ch sciala planet. De åländska sklrna använder en digital lärplattfrm för att underlätta ch stöda lärandet bland studerande/elever. Förutm en lärplattfrm finns många lika digitala verktyg sm ger liknande stöd, bl.a. sciala medier. Dessa medier är aktiviteter sm kmbinerar teknlgi, scial interaktin ch användargenererat innehåll ch sm möjliggör diskussiner nline (t.ex. lika blggar, chatt-verktyg, wikis, bilddatabaser). I ch med tillgången till digitala tekniker erbjuds lärarna ytterligare redskap att utveckla, förfina ch diversifiera sina undervisningsmetder. De digitala verktygen möjliggör även en större flexibilitet i studierna för studerande/elever. Verktygen skapar möjlighet till effektivare dialg ch kmmunikatin. Sklrna bör ha en tydlig pedaggisk idé m hur digitala verktyg kan används för att stöda lärandet. Förutm tillgång till digitala verktyg bör sklans lärmiljöer anpassas till teknikanvändningen för att underlätta diskussiner, samarbete ch kreativt tänkande samt stöda ett självrganiserat lärande. 5
Nya sätt att tillgängliggöra ch bearbeta digitala lärmedel tas fram så att det gynnar ptimal användning. Materialet stöder upplevelseinriktat ch förståelsebaserat lärande. Åtgärder Sklan har en övergripande pedaggisk idé m hur den digitala lärmiljön byggs upp för att skapa en ptimal flexibilitet i undervisningen. Sklrna stöds i sina strävanden att öka användningen av digitala lärmedel. Enskilda lärare ch lärargruppen stöds i prducering av digitala lärmedel med reginal anknytning En infrmatinstjänst ställs till förfgande för prducering, samarbete kring ch distribuering av digitala lärbjekt Undervisningsmiljön är utrustad för ptimal användning av digitala verktyg Diskussiner förs kntinuerligt kring hur digitala lärbjekt ch sciala medier används i undervisningen Ett IT-resursstöd finns sm stöder utvecklingen av digitala lärmiljöer 4. KOMPETENS Övergripande målsättning: Undervisningspersnalen har en digital kmpetens sm åtminstne mtsvarar kraven sm ställs på eleverna/studerande. Både persnal ch studerande har tillräckligt stöd vid användning av digitala verktyg. Lärare erbjuds frtbildning sm är relevant för den egna undervisningen ch sklans utveckling sm helhet. Användning av digitala verktyg skapar förutsättningar för att utveckla ch förbättra sklans verksamhetskultur ch arbetssätt. Persnalen har sådan kmpetens att digitala verktyg kan används tryggt, säkert ch på ett ändamålsenligt sätt i undervisningssituatiner. Undervisningsmetder ch frtbildningsinsatser bygger på praxisnära frskningsresultat ch erkänt fungerande pedaggiska mdeller. För en lyckad satsning vid införandet av digitala verktyg i sklan krävs kllegialt samarbete baserat på uttalade avsikter från sklledning ch inte endast kmpetensutveckling av enskilda lärare. En viktig kmpnent i kmpetensutvecklingen är samverkan - mellan lärare ch mellan sklr. Den undervisande persnalen förstår vikten av att ta ansvar för den egna kmpetensutvecklingen ch även vikten av att dela med sig ch ta del av andras erfarenheter. I ch med de krav sm följer med en snabb samhällsförändring krävs det ckså att lärarna har en kmpetens att utveckla ch anpassa sina metder ch arbetssätt. För att utveckla de digitala kmpetenser ch förmågr sm idag krävs måste ckså bedömningsmetderna förändras på mtsvarande sätt. I detta arbete det viktigt att läraren har en gd digital kmpetens. En digital kmpetens hs elever ch studerande ger en gd grund för jämlikhet ch demkrati. De studerande utvecklar, med hjälp av digitala verktyg, färdigheter i kllabrativt arbete men får ckså möjligheter att själv bidra till att inte bara vara knsument utan ckså prducent till den gemsamma kmpetensen i samhället. 6
Åtgärder - Sklledare leder förändringsprcesser när det gäller utveckling av sklan med mderna verktyg ch arbetssätt - Undervisningspersnal Erbjuds frtbildning för användning av digitala verktyg Har tillräckligt IT-stöd vid användning av digitala verktyg Får stöd för frtbildning sm baserar sig på praxisnära frskning för snabbare ch större spridning av resultaten Stöda utökade samverkansfrmer för spridning av kmpetens, erfarenhet, pedaggiska mdeller ch nya metder ch arbetssätt. Stöda sklr sm vill testa ch utveckla undervisningsmetder Biblitekarierna får relevant frtbildning så att de kan fungera sm stöd både för studerande ch undervisande persnal - Studerande har en digital kmpetens (mediekmpetens) sm en garant för jämlikhet ch demkrati, vilket innebär att de har medbrgarfärdigheter kan arbeta kllabrativt ch interaktivt har färdigheter i att arbeta webbaserat på ett scialt, kreativt ch etiskt sätt förstår hur man agerar inm sciala medier har förmåga att göra kritiska tlkningar har ett källkritiskt förhållningssätt förstår innebörden i upphvsrätten ch av licensiering av material, hur man kan använda sig av digitalt material ch hur man agerar säkert på nätet. 7
ANSVARSOMRÅDEN OCH MÄTBARA MÅL En tydlig ansvarsfördelning är nödvändig för att uppställda mål skall uppnås. Inm en rganisatin sm sklan finns lika besluts- ch ansvarsnivåer ch därför är det viktigt att tydliggöra hur ch vem sm ansvarar för vad när det gäller att följa riktlinjerna för användning av IT i sklrna. En grv fördelning av ansvaret kan vara: Ålands landskapsregering (i bilaga 1 förkrtat UKA) Sklledning (I detta dkument avses den plitiska ledningen, skldirektörer, rektrer, föreståndare) Ledning, tillsyn ch utvecklingsansvar Framtagning, utvärdering samt uppdatering av styrdkument Kmpetensutveckling IT-handledning Utveckling av egna strategier ch skrivningar i arbets- ch lärplaner samt utvärdering ch uppdatering av dessa Inköp av utrustning Lärarna Den egna kmpetensutvecklingen Utveckla undervisningsmetder Bidra till den egna sklutvecklingen I bilaga 1 finns specificerade mål ch ansvarsfördelningen framskrivna. 8
FÖRVERKLIGANDE OCH UPPFÖLJNING FÖRVERKLIGANDE Förverkligandet av IT-strategin 2014-2017 sker genm fastställande av årliga riktgivande plitiska tyngdpunktsmråden samt upprättandet av årliga IT-utvecklingsplaner på sklnivå. Målsättningarna i dessa planer måste vara tydliga ch mätbara. Utvecklingsplanerna kpplas till den årliga budgeten för att sedan förverkligas under det kmmande budgetåret. De enskilda sklrnas utvecklingsplaner kan med fördel uppgöras i dialg med andra sklr på samma stadium eller med liknande inriktning. På detta sätt knyts IT-strategin till sklrnas verksamhet ch budget ch kan därmed ckså följas upp på ett enkelt sätt. I verksamhetsberättelserna skrivs utfallet av IT-utvecklingsplanerna in ch utvärderas. IT-utvecklingsplanerna utgör en del av läsårets arbetsplan/verksamhetsplan. Ett tydligt ledarskap är grunden för en lyckad sklutveckling ch därför är stödet från sklledningen av största vikt vid förverkligandet av IT-strategin. Sklledningen måste på ett tydligt sätt visa på vikten av de lika satsningarna samt skapa utrymme för de aktiviteter sm krävs vid förverkligandet. UPPFÖLJNING Uppföljning, utvärdering ch uppdatering av IT-utvecklingsplaner görs årligen. Det görs i samband med uppgörandet av nya IT-utvecklingsplaner inför de årliga budgetprcesserna. Målsättningarna följs upp ch utvärderas för att sedan analyseras ch mtiveras. Hela IT-strategin uppdateras när nya behv ch krav framkmmer. För uppföljning, utvärdering ch uppdatering av den övergripande IT-strategin ansvarar i första hand Ålands landskapsregering, utbildnings- ch kulturavdelningen, medan sklans ledning ansvarar för prcessen på sklnivå. I verksamhetsberättelserna ingår årligen en beskrivning av i vilken grad ITutvecklingsplanen är uppfylld ch när samtliga mål förväntas vara uppfyllda. Detta är viktigt för att få ytterligare ett underlag, vid sidan av den allmänna samhällsutvecklingen, till utvärdering ch uppdatering av de övergripande IT-riktlinjerna samt till uppgörande av nya riktlinjer. 9
Bilaga 1 Mål Mål Hur När är målet uppnått Med vilka resurser 1. MÅL OCH SYSTEM FÖR ANVÄNING AV DIGITALA VERKTYG Relevanta styrdkument sm möjliggör utveckling Relevanta strategier styrdkument ch riktlinjer skapar ch följs upp för lika delmråden ch verksamheter Förbättrade system för uppföljning av användning av digitala verktyg ch lärmedel Målen för undervisningen finns i digitaliserad frm för ökad tillgänglighet, användbarhet, sökbarhet ch rättsäkerhet både för elever/studerande ch för lärare men även för föräldrar System/planer finns för samarbete, samrdning ch krdinering så att sklans målsättningar med användning av digitala verktyg implementeras i den praktiska verksamheten Ett pedaggiskt ITresursstöd finns för samrdning ch krdinering av kmpetenshöjande insatser samt mvärldsbevakning av frskningsresultat ch övrig bevakning. Uttalat stöd finns för lkala utvecklingsprjekt kring användning av digitala verktyg. En infrmatinstjänst erbjuds lärarna för underlättande av delning av erfarenheter, kunnande ch prducering Utveckla nya bedömningsfrmer (-metder/ kriterier) ch nya sätt att kmmunicera bedömning sm stöds av digitala verktyg för frtlöpande återkppling, synliggörande av lärandet ch för effektivisering ch tydliggörande av bedömningen Genm samarbete mellan lika intressenter ch berörda verksamheter Genm framtagning av verktyg sm underlättar uppföljningen Undersöka möjliga verktyg för att förtydliga målen så de kan mätas ch krt beskrivas Gemensamma träffar inm ch mellan sklr Förutsättningar ch behv utreds ch utifrån det byggs ett resursstöd upp bl.a. genm samlande av kmpetens Omvärldsbevakning, uppmuntran prducering ch tillgängliggörandet av digitala lärbjekt, MIP 4 Förundersökning av möjlig infrmatinstjänst samt uppbyggnad av denna En arbetsgrupp tar fram metder/kriterier Kntinuerligt Befintlig berörd persnal inm de lika verksamheterna 2014 Befintliga resurser på UKA 2014 Befintlig persnal eller inköp av tjänst Kntinuerligt Persnal på sklrna ch IKT-utvecklaren 2014 2015 Expertgrupp gör förundersökning av förutsättningar ch behv. IT-handledare sm arbetsgrupp. Kntinuerligt Befintlig persnal vid Utbildningsbyrån, IKTutvecklare 2017 IT-handledare sm arbetsgrupp tillsammans med IKT-utvecklaren 2014 Representanter från sklrna samt persnal från Utbildningsbyrån Ansvarig UKA för de övergripande dkumenten, sklledare för sklspecifika styrdkument UKA, IKT-utvecklaren UKA Sklrna ch UKA gemensamt Utbildningsbyråns IKTutvecklare, expertgrupp från sklsektrn Sklledning UKA UKA 10
2. INFRASTRUKTUR OCH DIGITALA VERKTYG Studerande ch persnal har tillgång till relevanta verktyg för sin verksamhet Mål Hur När är målet uppnått Med vilka resurser Utbyggd ch välfungerande Samplanering 2017 Budgetmedel samt infrastruktur ch tillgång befintlig persnal till digitala verktyg sm möjliggör användning av digitala lärmedel Möjlighet att sm studerande ch persnal använda sig av egna verktyg sm datrer, surfplattr etc. Ett välfungerande pedaggiskt ch tekniskt stöd för både persnal ch studerande vid användning av digitala verktyg En pedaggisk ITstödresurs för samrdning av gemensamma system ch digitala verktyg, licenser sv. Planeras av de enskilda sklrna Persnal tilldelas tid/anställs för att sköta stödet Förutsättningar ch behv utreds ch utifrån det byggs ett resursstöd upp bl.a. genm samlande av kmpetens Ansvarig Sklans huvudman, sklledning, UKA 2017 Budgetmedel Sklledare, IT-tekniker Kntinuerligt Befintliga eller utökade resurser sm sköter uppgifterna 2017 Expertgrupp gör förundersökning av förutsättningar ch behv. IT-handledare sm arbetsgrupp. Persnal tilldelas tid/ anställs för att sköta stödet. Budgetmedel Sklledning, sklledare Utbildningsbyråns IKTutvecklare, expertgrupp från sklsektrn 11
3. DIGITAL LÄRMILJÖ Lärmiljöerna stöder det lärande sm krävs i frtsatta studier, i samhället ch i arbetslivet Mål Hur När är målet Med vilka resurser Ansvarig uppnått Sklan har en övergripande pedaggisk idé m hur den digitala lärmiljön byggs upp för att skapa en ptimal flexibilitet i undervisningen Planeras i verksamheten utgående från sklans visin ch pedaggiska idé. Kntinuerligt Befintlig persnal inm undervisningssektrn Sklledning, sklledare Sklrna stöds i sina strävanden att öka användning av digitala lärmedel Enskilda lärare ch lärargrupper stöds i sina strävanden i prducering av digitala lärmedel med reginal anknytning En infrmatinstjänst ställs till förfgande för prducering, samarbete ch distribuering av digitala lärbjekt Undervisningsmiljön är utrustad för ptimal användning av digitala verktyg Diskussiner kring hur digitala lärbjekt kan användas i undervisningen Ett IT-resursstöd finns sm stöder utvecklingen av digitala lärmiljöer Omvärldsbevakning, seminarier, styrdkument, tillgängliga resurser anpassade till den åländska undervisningssektrn Kurser, seminarier, verktyg för prducering, diskussiner kring mervärdet av digitala lärbjekt Tjänsten tas fram med stöd av extern expertis Omvärldsbevakning kring hur lärmiljöer stöder lärande ch vilken kmpetens sm behövs. Sklrna anpassar enligt behv Genmförs sklvisa/distriktsvisa/ stadieövergripande diskussiner IT-resursstödet startas upp i enlighet med de planer sm tas fram Kntinuerligt Kntinuerligt Befintlig persnal, inköp av expertkunnande Medel budgeteras inm de lika verksamhetsmrådena 2017 Utbildningsbyrån, IKTutvecklaren UKA, sklrna Huvudmännen, sklledning UKA Kntinuerligt Berörd persnal Sklledning, undervisningspersnal, UKA Kntinuerligt Berörd undervisningspersnal 2017 Budgetmedel. Persnal tilldelas tid/ anställs för att sköta stödet. Enskilda sklr. IKTutvecklaren har krdinerande rll vid stadieövergripande träffar UKA, sklrna 12
4. KOMPETENS Undervisningspersnalen har en digital kmpetens sm minst mtsvarar kraven sm ställs på eleverna/studerande. Både persnal ch studerande har tillräckligt stöd vid användning av digitala verktyg. Lärare erbjuds frtbildning sm är relevant för den egna undervisningen ch sklans utveckling sm helhet Mål Hur När är målet Med vilka resurser Ansvarig uppnått Sklledning Sklledningen leder förändringsprcesser när det gäller utveckling av sklan med mderna verktyg ch arbetssätt Undervisningspersnal Persnalen erbjuds frtbildning för användning av digitala verktyg Persnalen har tillräckligt IT-stöd vid användning av digitala verktyg Persnalen får stöd ch frtbildning på praxisnära frskning för snabbare ch större spridning av resultat Utökade samverkansfrmer stöds för spridning av kmpetens, erfarenhet, pedaggiska mdeller ch nya metder ch arbetssätt. Stöda sklr sm vill testa ch utveckla undervisningsmetder Relevant frtbildning för biblitekarier så att de kan fungera sm stöd för både studerande ch lärare när det gäller digitala lärbjekt Elever/studerande De studerande har en digital kmpetens sm en garant för jämlikhet ch demkrati vilket innebär att de: -Har medbrgarfärdighet Kan arbeta kllabrativ ch interaktivt -Har färdigheter i att arbeta webbaserat på ett scialt, kreativt ch etiskt sätt -Förstår hur man agerar inm sciala medier -Har förmåga att göra Genm analys av verksamhetskulturen, utveckling av sitt egna strategiska ledarskap ch av lednings- ch förändringsprcesser. Seminarier, kurser, nätverkande Genm seminarier, kurser, wrkshps, pedaggiska diskussiner kring användningen av digitala verktyg Resurser till förfgande så att de sm behöver får stöd Omvärldsbevakning, infrmatin kring möjligheter, frtbildning för metder sm ska användas Gemensamma träffar, wrkshps, seminarier, nätverkande UKA uttalar vikten av utveckling Specifika utbildningar, mvärldsbevakning, gemensamma träffar, nätverkande Kursuppläggen är sådana att detta färdigheter utvecklas ch stöds. Seminarier, infrmatinsspridning, nätverkande Diskussiner förs med de studerande, wrkshps, prjekt Kntinuerligt Kntinuerligt ch vid behv Kntinuerligt Kntinuerligt Kntinuerligt Kntinuerligt Kntinuerligt Sklrnas egna budgeter, samrdning från UKA vid behv Sklrnas egna budgeter, samrdning från UKA vid behv Sklrnas persnal ch budget Lärarna själva, sklrnas budget, uttalat stöd från UKA Befintlig undervisningspersnal Sklrnas undervisningspersnal, krdinering vid behv från UKA Sklrnas budget UKA samrdnar vid behv Sklledning, sklledare, UKA Sklledning, sklledare, UKA Sklledning, sklledare, UKA Sklledning, sklledare, UKA Sklledare, UKA krdinerande rll Sklledning, sklledare, UKA Sklledare, UKA Kntinuerligt Undervisningspersnalen Sklledare, undervisningspersnal 13
kritiska tlkningar -Har ett källkritiskt förhållningssätt -Förstår innebörden i upphvsrätten ch licensiering av material, hur man kan använda sig av digitalt material ch hur man agerar säkert på nätet 14