Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Relevanta dokument
Lokal verksamhetsplan Lekåret

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Lokal arbetsplan Lekåret

för Rens förskolor Bollnäs kommun

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal Verksamhetsplan. Läsåret Soltunets förskola. Nora kommun

Kvalitetsarbete i förskolan

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Tyck till om förskolans kvalitet!

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Kommentarer till kvalitetshjulet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport. Förskola. Verksamhetsåret 2016/2017

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Arbetsplan för Östra förskolan

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), verksamhetsår

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Verksamhetsplan Duvans förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Brukets förskolas arbetsplan

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

2.1 Normer och värden

Presentation. Gagnef kommuns vision

Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

DIGITALISERING FLERSPRÅKIGHET. SKA Systematiskt kvalitetsarbete GODA MILJÖER/ LÄRMILJÖER. Treälvens förskola. Arbetsplan

Verksamhetsplan Duvans förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan för Violen

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Kvalitetsredovisning. Totebo förskola; Pandan

Transkript:

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2015-2016 Hagbyängens förskola Förskolans vision Glädje Lärande Gemenskap Nora kommun

Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har utförts av arbetslaget vid Hagbyängens förskola. Granskningsmetoder av förskolans områdesspecifika C-mål har varit reflektion, pedagogiska diskussioner i arbetslaget och enkätfrågor till föräldrar och personal. De äldre barnen i Bilgruppen har intervjuats. En pedagog från varje avdelning har tillsammans med förskolechef ansvarat för att kvalitetsarbetet fortlöper systematiskt under verksamhetsåret. Två av pedagogerna har ansvarat för sammanställningen och den skriftliga dokumentationen som sedan har analyserats gemensamt i arbetslaget tillsammans med förskolechef. Förskolechefen ansvarar för de övergripande uppgifterna och sammanställningen. Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning Nora kommuns årliga föräldraenkät kommer att genomföras hösten 2016 och det innebär att förvaltningsövergripande verksamhetsmål, A-mål och verksamhetsspecifika, B-mål kommer att redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. Föregående års C-mål var att vi upptäcker teknik i vardagen och under det här verksamhetsåret har vi vidareutvecklat målet till att vi använder teknik i vardagen. Verksamhetens förutsättningar Hagbyängens förskola ligger i en av byggnaderna i Hagbyområdet. Förskolan har tre avdelningar, Gruvan, Hyttan och Smedjan med ca 55 barn i åldrarna 1-5 år. Det är 9 pedagoger som arbetar på förskolan fördelat på 9,0 tjänst, sex förskollärare och tre barnskötare. En av förskollärarna har nedsättning av sin tjänst på 20% och är en av kommunens NT-utvecklare. I huset finns också en lokal till en dagbarnvårdargrupp och vi delar vår utemiljö/gård tillsammans. Vi har ett tillagningskök med egen kokerska och våra lokaler städas varannan dag. Som grannar har vi ett gruppboende. Vår förskolechef har även ansvar för Gyttorps förskola, Södra Haga förskola samt Dalkarlsberg förskola och fritidshem. Från och med år 2016 beräknas förskolans resurstilldelning enligt en barnpengs modell. Arbetet i förskolan Förskolans lokaler är rymliga men inte helt överblickbara. Vi har en stor härlig gård att leka på och inom förskolans eget område har vi ett litet skogsparti där vi kan upptäcka och uppleva naturens kretslopp. Vi har som mål att barnen är ute minst en gång per dag. Förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande och är ett komplement till hemmet. I förskolan arbetar vi för att få en trygg och harmonisk miljö där alla barn ska känna trygghet och glädje. Barnen ska ha roligt på förskolan och stärkas i sin självständighet. I vårt arbete delar vi på barngruppen för att tillsammans med närvarande pedagoger ge barnen större möjlighet till inflytande. Vi vill ta vara på barnens intresse, nyfikenhet och kreativitet och arbetar medvetet med barnens sociala samspel för att skapa lugn för barnen. Under året har de äldre barnen på förskolan träffats vid ett tillfälle i veckan. Syftet är att de äldsta barnen ska få träffas i en åldershomogen grupp med samspel, lek och lärande. Förskolans vision Glädje Lärande Gemenskap. På Hagbyängens förskola vill vi ge Dig och Ditt barn glädje och ett livslångt lärande.

Tillsammans kommer vi att möta andra barn och vuxna i olika och nya miljöer, som gör att vi utvecklas och gör nya lärdomar tillsammans. Detta gör vi genom att: vi får positiv uppmärksamhet vi kan lita på vuxna vi blir självständiga och utvecklas i grupp vi får utvecklas i vår egen takt vi förstår och blir förstådda vi får fullfölja våra aktiviteter i största möjliga mån utan avbrott vi visar respekt och får respekt tillbaka Årets fortbildningsinsatser har handlat om kommunikation, ICDP vägledande samspel, Barnkonventionen, Före Bornholm och specifikt om AKK, Alternativ kompletterande kommunikation. Rådgivare från SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten och specped, kurator och psykolog från Noras Elevhälsa har hållit i fortbildningstillfällena. Del av vårens fortbildningsdag höll Karin Svärdh i, musikpedagog och vinnare av Örebro kommuns pedagogiska pris 2015. Karin inspirerade med sång, musik och glädje samtidigt som hon berättade om sitt projekt SångLärKan. Det har upplevts positivt att ha halva gemensamma fortbildningsdagar och även fått tid för det kollegiala lärandet i resp förskolas utvecklingsarbete. I Nora kommuns förskolor och grundskolor arbetar vi efter dokumentet Överenskommelse gällande arbete med läs- och skrivinlärning i Nora kommun med kontroll, kartläggning och tidiga insatser enligt fastställd arbetsgång. I Noras förskolor använder vi oss av materialet Före Bornholmsmodellen som är språklekar i förskolan. I samtal, berättelser och språklekar upptäcker barnen språkets fantastiska möjligheter att ta oss bortom här och nu. Vi använder oss också av materialet TRAS som är en kartläggning med observationer av samspel, kommunikation, språkförståelse, ordförråd och uttal. Pedagogerna tittar på de barn som är 2 resp 4 år gamla och arbetslaget och specialpedagog riktar ev stödinsatser i verksamheten. Arbetet med likabehandling Vår förskola ska vara trygg och fri från diskriminering och annan kränkande behandling. På vår förskola ska alla, barn och vuxna, trivas och känna sig välkomna. På vår förskola arbetar vi för en öppen och tolerant atmosfär, där vi är medvetna om vår roll som goda förebilder vilket bidrar till att våra olikheter berikar vår gemenskap. Förskolans trygghetsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling är upprättad enligt Diskrimineringsombudsmannens verktyg Planforskolan. Trygghetsplanen utvärderas årligen och efter kartläggningen upprättas en ny. Samarbete Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare vid lämning och hämtning. Vårdnadshavare bjuds in till föräldramöten och utvecklingssamtal minst en gång per år. Förskolan bjuder även in till traditionsenliga tillfällen.

Förskolechefen bjuder in till föräldraråd varje termin. Förskolans arbetslag har enhetsforum två ggr/termin där förskolechef och fackliga företrädare för Kommunal och Lärarförbundet träffas. Enhetsforumet behandlar främst arbetsmiljö och verksamhetsfrågor. Vi har en arbetsplatsträff varje månad som ligger på eftermiddags/kvällstid. Ett kalendarium upprättas av förskolechefen i början av varje termin. Förskolechef och Elevhälsans specialpedagog träffas varje månad i ett möte. Förskoleteam (FT). Förskoleteamets uppgift är att arbeta förebyggande och med tidiga insatser för att främja barns lärande, positiva utveckling och hälsa. Personalen har konsultation med specialpedagog vid minst två tillfällen/termin. Förskolechefen deltar när möjlighet finns. Vid behov, tillsammans med vårdnadshavare, samverkar vi med Resursen och BVC. Hagbyängens förskola tar emot studerande från gymnasieskolan i Lindesberg och elever från Noras grundskolor kommer också till förskolan på sin praoverksamhet. En handlingsplan för övergångar från förskola/pedagogisk omsorg till förskoleklass och fritidshem används med syfte att underlätta barnens övergång. Målet är att förskola/skola skall förbereda barn, föräldrar och personal inför starten i förskoleklass och fritidshem. Utvecklingsmål 2015-2016 A-mål Förvaltningsövergripande verksamhetsmål med styrmått A-mål. Våra verksamheter driver ett aktivt miljöarbete. Styrmått; alla verksamheter ska källsortera. Hagbyängens förskola källsorterar utifrån de förutsättningar som finns men kan hitta bättre rutiner. Det finns tunnor för kartong, glas, kompost och brännbart. Det saknas kärl för plast. Soprummet är iordningsställt och ändamålsenligt. Vissa kärl fylls fortare än andra tex wellpapp. På avdelningarna kan vi förbättra med kärl och rutiner. Förskolan har varit med på den årliga Skräpplockardagen Håll Sverige rent. Förskolan är inte miljöcertifierad. Under december månad hade avd Gruvan en adventskalender från Håll Sverige rent, en hållbarutvecklingskalender. Den var anpassad för skolan men frågorna förenklades för att passa förskolans verksamhet. Den dokumenterades på en vägg så barn, pedagoger och föräldrar kunde följa lärandet och se vad som hade gjorts. Pedagoger och barn gjorde eget papper. Makulerat papper blötlades, mixades till en pappersmassa, formades i en sil form, torkades ströks på så att det blev platt. Processen dokumenterades och avslutades med att barnen ritade en julteckning och gav bort som julklapp. A-mål. Alla barn och ungdomar trivs och känner trygghet. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. A-mål. Våra verksamheter ger bra service och bemötande. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. A-mål. Föräldrar och barn har goda möjligheter till inflytande. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. A-mål. Vi har en aktiv samverkan med det lokala arbetslivet, företag och offentliga arbetsplatser. Vi är positiva till kommunala praktikplatser och har under året haft praktikanter från grundskolan, gymnasiet, Arbetsförmedlingen och Hjernet. Förskolan har samarbetat med byggföretaget Aggerudsbygg som bygger den nya förskolan bredvid oss. Ett förbättringsområden är samverkan med vårdnadshavare kring detta mål. B-mål Verksamhetsspecifika

B-mål Förbättrad föräldrasamverkan. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. B-mål Förbättrat systematiskt kvalitetsarbete med högre delaktighet bland föräldrar och i personalgrupp. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. B-mål Förbättrad information och service via hemsidor. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. C-mål Områdesspecifika Förskolans utvecklingsmål: Vi använder teknik i förskolan Koppling till Läroplanen Lpfö-98. 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, Frågeställning Använder vi teknik i förskolan? Metod Vi ska använda tekniklådorna mer och bygga ut dessa med fler steg. De skall finnas på avdelningarna och rotera varje månad. Listor med relevant terminologi ska finnas i lådorna. Vi ska dokumentera mera, och synliggöra tekniken för barn, föräldrar och oss själva. Vi använder oss av förskolans montessorimaterial som sorteras och struktureras på central plats för att finnas lättillgängligt för alla avdelningar. Vi kommer under kommande verksamhetsår att ha erfarenhetsutbyte kring boken Att undervisa barn i förskolan av Doverborg, Pramling och Pramling-Samuelsson. Boken används för att komma igång med samtal kring naturkunskap och teknik. I detta sammanhang använder vi oss också av kommunens NT-utvecklare.

Granskning Föräldraenkät En enkät lämnades ut till föräldrar i november och april månad med frågeställningarna; Använder vi teknik i förskolan? Dokumenteras och synliggörs tekniken i förskolan? Barnintervjuer Samtal har förts med barnen (födda år 2010) i Bilgruppen i november och april månad med frågeställningen; Använder vi teknik i förskolan? Personalenkät En enkät lämnades ut till personalen i november och april månad med frågeställningarna; Använder vi teknik i förskolan? Använder vi tekniklådorna? Använder vi förskolans tekniska montessorimaterial? Vilka lärdomar har du gjort när du använder tekniklådorna/förskolans tekniska montessorimaterial? Dokumenterar och synliggör vi tekniken i förskolan? Handledningsenkät NT-utvecklaren/handledaren lämnade ut en enkät för reflektion och utvärdering i arbetslaget efter avslutad handledning. Resultat Föräldraenkät. Tycker du att vi har uppnått någon eller flera av våra förväntningar. Tycker du att våra experiment/aktiviteter har varit givande? I så fall vad och hur? Hur tycker du handledningen har varit? Vilken modell tycker du var bäst för dig? Vad har du tagit med dig när vi läst boken och gjort våra experiment? Svarsfrekvensen på höstens föräldraenkät var mycket låg däremot visade vårens enkät en högre svarsfrekvens. Föräldrarnas svar visar att deras upplevelse är att vi använder teknik i förskolan. Föräldrarnas svar på frågan dokumenteras och synliggörs tekniken i förskolan är varierande. Allt från lite till absolut! T.ex. genom bilder, foto och fotoramar, beskrivning på anslagstavlor och muntligt. Barnintervjuer. Barnintervjuerna genomfördes med barnen födda år 2010. De två intervjutillfällena genomfördes av samma pedagog.

Barnens svar var mer kortfattade på hösten. Från vet inte till enkla förklaringar. Vårens intervjuer visar mer utförliga svar. Personalenkät. Båda enkäterna visar i stort samma svar. Frågan använder vi teknik i förskolan visar svaren, från viss del till ja. Frågan använder vi tekniklådorna visar svaren, från nej till att ha provat någon gång. Frågan använder vi förskolans tekniska montessorimaterial visar svaren, från nej till ibland. Frågan dokumenterar och synliggör vi teknik i förskolan visar svaren, från till viss del till ja. Handledningsenkät. Vid första handledningstillfället fick arbetslaget uttala sina förväntningar på handledning/kursinnehåll. Frågan tycker du att vi har uppnått någon eller flera av våra förväntningar visar svaren att personalen upplever att de har fått fördjupad kunskap, fler verktyg, utbyte av varandra och arbetslagsutveckling. Flera svar visar det positiva med läsa göra och knyta ihop! Frågan tycker du att våra experiment/aktiviteter har varit givande, i så fall vad och hur visar svaren det positiva med erfarenhetsutbyte, givande med praktiska övningar. Experimenten hjälpte till att avdramatisera vad teknik kan vara. Frågan hur tycker du handledningen har varit- vilken modell tycker du var bäst för dig visar varierande positiva svar. Frågan vad har du tagit med dig när vi läst boken och gjort våra experiment visar att boken var uppskattad och intressant. Ett svar visar att boken var bra men svårt att koppla till teknik. Experimenten har gett nya idéer och inspiration. Analys Föräldraenkät. Den ökade svarsfrekvensen på våren tror vi beror på att vi i förskolan har dokumenterat och kommunicerat vårt teknikarbete på ett mer aktivt sätt. Höstens låga svarsfrekvens kanske berodde på att föräldrarna inte förstod frågan eller att frågan var fel ställd. Barnintervjuer. Höstens barnintervjuer visar en ytligare kunskap om använder vi teknik i förskolan och vad är teknik. I vårens barnintervjuer svarade alla barn att vi använder teknik i förskolan. Barnens svar visar en betydligt större medvetenhet, kunskap om vad teknik kan vara och kan fungera. I vårens svar reflekterade barnen över sina egna tankar och att vi gör mycket teknik i förskolan. Personalenkät. Att de båda enkäterna visar i stort sett samma svar tror vi beror på att vi upptäckt att förskolans montessorimaterial innehåller mycket lite tekniskt material. Detsamma gäller de tekniklådor vi skapat och som vi konstaterat innehåller material som knyter an till ämnet fysik mer än teknik. Detta kan ha medverkat till att materialet inte upplevts ha fört arbetet framåt.

När det gäller dokumentation och synliggörande finns en antydan till positivare svar på våren än på hösten. Handledningsenkät Boken och experimenten upplevs ha gett personalen energi och inspiration till fortsatt arbete med barnen och att det inte alltid behöver vara så märkvärdigt. Genom olika handledningsmodeller tror vi att större insikt för värdet av kollegialt lärande skapats. Bedömning och måluppfyllelse Vårt arbete med att utveckla ämnet teknik på vår förskola har omfattat två lekår (14/15 och 15/16). Vid en tillbakablick kan vi konstatera att medvetenheten om ämnet i väsentlig grad har höjts hos såväl barn, personal som föräldrar. Vår bedömning är att vi i hög grad använder oss av teknik i vardagssituationer och i något mindre grad i planerade aktiviteter i ämnet. Måluppfyllelsen är god men kan bli bättre så vi har delvis nått målet. Lärdomar Att det ibland är svårt att se gränsen mellan teknik, fysik och kemi (tekniklådorna/montessorimaterialet). Att de mål vi hade förra lekåret är uppnådda först nu. Förändring tar tid! Att man måste träna på olika handledningsmodellerna för att få ut mesta möjliga. Alla modeller passar inte alla! Att det krävs medveten, engagerad och kommunikativ personal för att barnen ska upptäcka vardagstekniken som finns. Att det krävs en kontinuerlig kommunikation med föräldrarna för att få dem att se och förstå den dokumentation som visas/sätts upp. Föräldraenkät är en mindre bra mät form. Vi behöver hitta andra sätt att nå fram till föräldrarna och få deras reflektion. Vi behöver träna på att se teknik och prova på i ett tillåtande klimat, bättre göra någonting än ingenting. Vi kunde ha haft några tillfällen med erfarenhetsbyten, samtala och bolla exempel på teknik vilket skulle ha gett oss mer trygghet och fått högre prioritet. Bra att ha samma ansvarsgrupp som jobbar med c- målet. Åtgärder för fortsatt utveckling. Med förskolans uppdragsplanering får vi tid att planera tillsammans för att kunna utföra aktiviteter. Vi gör experiment i våra tvärgrupper, som ska utvärderas på särskild blankett ( Utvärdering av experiment/aktivitet ) efteråt. Utvärderingen kan sedan användas i ny planering. Mål till 2016/17 Pedagogiska samtal för att hitta den röda tråden i dokumentationen kring barnen baserat på läroplanen.

Samtala kring läroplanen för att skapa gemensamma dokument till utvecklingssamtal/överlämningssamtal.