ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP



Relevanta dokument
Konstverket Air av Curt Asker

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten Hammars skola barnskola 1

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

ITiS-projekt 2002 Helgedalskolan Barnskola Ek

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

IT-plan för Förskolan Äventyret

ITiS Våren Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Arbetsbeskrivning för

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

PROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

2A och 2B PerOlsskolan nn

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

Vår verksamhet under läsåret

Sagor och berättelser

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Ljungbackens förskola. Kvalitetsanalys 16/17

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Varför, vad och hur?

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

ITiS arbete. Trafiken i skolan

Kvalitetsanalys 14/15. Ljungbackens förskola

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Södra Viktoriagatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret Budgetåret 2009

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15

LPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter

Varför bär de sjalar?

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Presentation. Gagnef kommuns vision

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Inspiration till Bamses må bra tidning

Lärarhandledning. Arbetsmodell för tematiskt arbete 1-16 år

Teamplan Ugglums skola F /2012

Arbetsplan för Förskolan Nolängen Läsåret 2016/2017

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

SSP Svenska skolan i Paris

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

På resande fot med Talldal

Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Videdals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Religion Livsfrågor och etik

Arbetsplan. Lillbergets förskola. Avd /2016

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

Kvalitet på Sallerups förskolor

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Tema Astrid Lindgren

Kvalitetsarbete i förskolan

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Hägneskolan. Läsåret

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

Prioriterade mål. för läsåret Stanstorpsskolan

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Transkript:

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn

Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever. I barnskolan Lärk, där vi arbetar, finns det för nuvarande 30 barn från sex till nio år. Vi som jobbar är Åsa Jönsson, fritidspedagog, Kicki Wemmenborn, lågstadielärare och Maria Jönsson, förskollärare. Vi, Kicki och Maria, var med och startade upp barnskolan på Helgedal för 3,5 år sedan (ht 1996). Åsa började arbeta hos oss i augusti 1999. Vårt arbetssätt är att försöka utgå ifrån varje barns egna förutsättningar, därför jobbar vi ungefär hälften av tiden åldersblandat med hela klassen. Övrig tid arbetar vi i olika grupper efter ålder, mognad och kön. Vi jobbar tematiskt där vi försöker få med alla ämnen som en röd tråd i temat. Vi är två arbetslag på skolan som har kommit med i ITiS-projektet. Förutom oss är ett arbetslag i 3-5 med. Att vi på Lärk kom med beror till viss del på att Kicki är IT-pedagog på vår skola. Vår arbetsledning såg dessutom att vi var intresserade av IT i skolan. Vi har bl a gjort en hemsida som redovisning om naturtips sedan vi gick högskolekursen Med naturen som klassrum. http://www.buf.kristianstad.se/hemsidor/helgedal/blandskog.htm Projektidé På Helgedalskolan arbetar vi under läsåret 99/00 med temat KAMRATSKAP, där vi vill arbeta med etiska och moraliska frågor. Vår tanke är att även föräldrarna ska få vara delaktiga i temat för att kunna prata med barnen hemma om dessa frågor. Vi har tillsammans med barnen pratat om hur vi kan nå föräldrarna. Ett sätt är att vi skriver på vårt veckoblad vad vi arbetar med. Ett annat sätt, där barnen skulle kunna vara mer aktiva, är att delge dem av klassens arbete med temat genom att göra en hemsida. Eftersom vi arbetar med en barnskoleklass med barn 6-9 år gamla, tycker vi att det är viktigt att barnen först får upplevelser som de sedan bearbetar med samtal, bild, skrift, drama, musik m.m. I vår bearbetning kan även datorn bli ett viktigt verktyg! När vi startade användes datorn huvudsakligen till färdighetsträning och kunskapsinhämtande genom olika program, samt för enkel ordbehandling som barnen lär sig genom att ta ett datorkörkort. Att skapa en hemsida såg vi som en möjlighet att lära barnen ett sätt att kommunicera på genom att vi kan nå ut till föräldrar och andra. 2

Genomförande I klassen har vi kontinuerligt haft kompisprat där vi tagit upp olika moraliska och etiska frågor. Vi har delat barngruppen på olika sätt: i åldersblandade grupper, pojkar/flickor samt i grupper efter pratglada och tystare barn. På religionslektionerna har vi försökt knyta an till temat genom att barnen fått reflektera kring vardagshändelser som hört ihop med religionslektionen. Vi har valt högläsningsböcker som handlat om kamratskap och relationer. Vi läser högt för barnen varje dag under vår fruktstund. Barnen har dessutom själva läst, skrivit sagor, dikter och gjort serier om kamratskap. Under drama och idrott har vi haft samarbetsövningar och lekar. På musiken har även sångerna haft anknytning till temat. Barnen har dokumenterat arbetet i bild och text i form av dikter, egna tankar, berättelser och bokrecensioner. I november månad påbörjade vi arbetet med vårt mål, att bygga upp en hemsida om Kamratskap, där i första hand föräldrar, släkt och vänner ska kunna se vad vi arbetat med och delge oss sina erfarenheter och tankar. Givetvis hoppas vi att vårt arbete ska kunna ge inspiration även till andra. Vi pratade med barnen om skolans tema Kamratskap och frågade hur vi skulle kunna använda datorn till detta tema? Barnen svarade snabbt att vi kunde söka på internet. Kanske hör de ofta talas om internet och tror att det är lösningen på allt. De sade också att vi kunde skriva och rita på datorn. Vi föreslog då att vi skulle göra en egen hemsida om Kamratskap. De skulle ju då kunna skriva, rita samt lära sig lite om internet som vi hittills bara använt lite inom våra tidigare temaarbeten. Idén mottogs positivt av barnen! Vi resonerade om att det var viktigt att veta hur många av föräldrarna som hade tillgång till dator. Barnens spontana förslag var att vi skulle skriva till dem och fråga. Gemensamt skrev de ner följande enkätfrågor som besvarades med ja eller nej: Har tillgång till dator med internet hemma. Har tillgång till dator med internet hos vänner. Har tillgång till dator med internet på jobbet. 3 av 30 svarade nej på samtliga frågor, men dessa erbjuds att titta på skolans datorer. Då de tre aktuella familjerna har barn på fritids, bör detta fungera bra. Barnen fick sedan i uppgift att göra en layout-idé till hemsidan. De fick rita och/eller skriva om sådant som de tyckte att vi skulle ha med. Den vanligaste tanken hos barnen verkade vara att man ska vara snäll mot varandra och inte 3

bråka. Detta har vi sedan utvecklat. I Kamratskapstemat har vi fått in tankar om att vara olika - lika, vuxna barn, mobbing, sjukdom, trygghet rädsla, ärlighet, positivt bemötande genom språket och hjälpsamhet. Strax före sportlovet lade vi ut vår hemsida på internet. http://www.buf.kristianstad.se/hemsidor/helgedal/kamratskap/index.htm Våra reflektioner Vi kan konstatera att arbetet gett oss, både barn och vuxna, mycket. Det var bra att vi hade så lång tid på oss med temat. Det har fått växa fram efter hand. Först och främst har vi ägnat tid åt hur vi skulle lägga upp arbetet med kamratskap. Vi ville att moraliska och etiska diskussioner skulle bli en naturlig del i klassens arbete. Vi har fördjupat oss genom att ta del av litteratur och samtalat mycket i arbetslaget. Kamratskap, moral och etik, är ett outtömligt ämne. Behoven i barngruppen skiftar beroende på hur barnen mår och hur sammansättningen är av barnen. Därför kommer arbetet med kamratskap alltid att vara en naturlig del av vårt arbete. Barnen har uppskattat att vi haft rollspel och värderingsövningar och vill gärna fortsätta med det. Genom kompissamtalen märker vi att vi väckt deras medvetande om kamratskap och relationer. Fördelen med den pratglada och tystare grupperingen var att även de lite tystare barnen fick lättare att komma till tals. Det som har berikat oss genom ITiS-projektet har varit att vi utvecklat vårt datoranvändande. Nu känns det som en naturlig del både för barn och vuxna. Barnen har haft lätt för att lära sig att arbeta med Netscape Composer, framför allt sedan vi fick vår videokanon som gjorde det enkelt för oss att visa arbetsgången i storformat för alla samtidigt. Att använda digitalkameran blev väldigt uppskattat av barnen som själva tagit initiativ till fotograferingstillfällen. Barnen har också varit glada över att få se sina målade bilder på datorn sedan de blivit inscannade. Dock var det svårt för oss att ta med barnen till scannern, då denna stod ganska oåtkomligt placerad i ett arbetsrum. Detta kändes ibland som en begränsning. Vi skulle gärna haft en scanner stående i klassrummet. De reaktioner vi fått från föräldrar som sett vår hemsida har varit positiva! Arbetet med hemsidan har även medfört att barn som tidigare inte fått vara med på bild på hemsidan nu får vara med. Vi har också fått många positiva kommentarer från arbetskamrater och ledningen. 4

Framtiden I och med ITiS-projektet har vi alla i arbetslaget utvecklat inte bara vårt kunnande om datorn, utan också om hur vi kan använda datorn som en naturlig del i det pedagogiska arbetet. Vi ser nu datorn som en spännande möjlighet i arbetet. Att lägga ut ett temaarbete på hemsidan tillsammans med barnen, så som vi nu gjort med temat Kamratskap, är för oss ett nytt sätt att dokumentera på. Det är ju något visst med att kunna se sina teckningar och sina texter på internet. Våra erfarenheter är bara positiva och därför skulle vi kunna tänka oss att hålla vår hemsida aktuell med nya teman som pågår hos oss i framtiden. Ett av våra syften var ju att på ett nytt sätt nå ut till bl a föräldrarna och att låta barnen hitta ännu ett sätt att kommunicera på. Ännu ett steg i denna riktningen vore att starta en s k plattform på Buf-online där vi i klassen och föräldrarna skulle kunna kommunicera, sprida information och liknande. Vi funderar också på att undersöka föräldraintresset för att skicka hem veckobladet via e-post till dem som har möjlighet att ta emot det, medan övriga får det skriftligt. (En miljöåtgärd!) Vi i arbetslaget känner att vi gärna vill gå vidare ytterligare inom ämnet att använda IKT i det pedagogiska arbetet med barnen. Därför kommer vi att söka till högskolekursen Praktisk IKT i skolan, 5 p som kommer att gå på Högskolan Kristianstad under hösten 2000 och våren 2001. Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn maria.jonson@utb.kristianstad.se asa.jonsson2@utb.kristianstad.se kicki.wemmenborn@utb.kristianstad.se 5