Vislövs tätort översiktspla Atage av kommufullmäktige 2005-04-25 www.hassleholm.se HÄSSLEHOLMS KOMMUN
Iehållsförteckig Iledig 3 Nulägesbeskrivig 7 Markavädig & markiehav 8 Service 9 Befolkigsstruktur 10 Fritid och rekreatio 11 Natur 12 De byggda miljö 14 Kulturladskapet 18 Trafik 20 Geotekik 22 Tekisk försörjig 23 Miljö- och riskfaktorer 24 Mål & visio 27 Översiktspla för Vislövs tätort 29 Plabeskrivig 31 Miljömål 34 Förslagets kosekveser 36 Samrådsredogörelse 39 Utlåtade 45 Graskigsyttrade KF s sammaträdesprotokoll
3INLEDNING
Iledig Översiktspla Syftet med översiktspla för Vislövs tätort är att skapa ett uderlag för e fortsatt god utvecklig av Vislöv. Plae ska utgöra ett samlat uderlag för efterföljade beslut om mark- och vatteavädige i form av bl. a. detaljplaer och bygglov. Plaprocesse Översiktsplaearbetet ska ske med öppehet och isy. Målet är att å e bred förakrig varför processe är betydelsefull. Processe består av följade skede: Program: Tidig dialog, precisera syftet och iriktige. Samråd: När plaförslag har upprättats ska samråd hållas. Utställig: När kommue aser att förslaget är färdigt ställer ma ut det för offetlig graskig. Utställige pågår i mist 2 måader och alla har chase att läma sypukter. Atagade: Kommufullmäktige atar översiktsplae Arbetsmetod Program Plaprogrammet utarbetades i samarbete med e lokal politisk referesgrupp samt e arbetsgrupp beståede av kommuala tjästemä. I programmet preseterades två olika scearier, det täta samhället och det glesa samhället, samt ågra diskussiospukter. Programmet var ute på samråd uder augusti och september 2003. Förutom att programmet skickades ut till kommuala ämder, mydigheter och orgaisatioer hölls ett möte för allmähete på Furutorpsskola. På mötet deltog ett 100-tal vislövsbor i e givade och bra diskussio om Vislövs framtid. Allmät möte i Furutorpsskola Samråd De politiska referesgruppe samt arbetsgruppe arbetade uder höste 2003 fram ett samrådsförslag med ikoma sypukter som uderlag. Samrådshadligara skickas ut till berörda mydigheter, ämder och orgaisatioer. För allmähete fas hadligara tillgägliga på biblioteket i Vislöv samt på kommues hemsida. Samrådsförslaget var uder mars och april 2004 ute på samråd. Utställig Översiktlig geotekisk udersökig, kulturladskapsiveterig, gröpla och iveterig av bebyggelses karaktärer togs fram uder sommare 2004. Ikoma sypukter och gjorda utredigar låg som uderlag för ågra midre ädrigar av förslaget. Diskussioer fördes med de politiska referesgruppe. Förslaget fas utställt för graskig i Vislöv och Hässleholm uder december och jauari 2004/2005. Allmähete hade möjlighet att diskutera förslaget med politiker och kommuala tjästemä uder e eftermiddag och kväll på Vislövs bibliotek. 4
Orgaisatio Politisk referesgrupp De politiska referesgruppe består av: Nils Oscarso (Fv) Begt Hellbrig (Fp) Börje Kajrup (S) Bo-Göra Ohlsso (M) Alla Larsso (C) Maria Larsso (Mp) Eva Chrovall (Vp) Zido Kristesso (Kd). Arbetsgrupp Arbetsgruppe består av: Lars Bergma, exploaterigsavdelige Perilla Olsso, kommuekolog Helea Holmgre, miljökotoret Per Nilsso, tekiska kotoret Herik Brik, Hässleholms Vatte AB Helea Hermasso, räddigstjäste Ja Nilsso, omsorgsförvaltige Moica Olsso / Iger Frak, bar- och utbildigsförvaltige Eje Johasso, Hässleholms Fritid Roger Larsso, stadsbyggadskotoret Projektledig Rebecca Martisso, stadsbyggadskotoret Leif Berg, stadsbyggadskotoret 5
6
NULÄGES- BESKRIVNING 7
Markavädig & markiehav frå Sörb y Sör Karlag gata gata regata Bry gga Bakg Adelgata Kyrkogat a Köpm as Borgar Buffertv lé Åbogata Ågata gata väge dg ata He ta d ga Sa Villag ata Ny gata Vete Back sli ga Vaeberga väge väg ge ergavä eb Va väg tos as väg Hilm Bertes Sy re väge väge Hav re vä ge Adelgata Karlag Alla s väg Nils A gata Ny Sa d ga ta ata Ägs väge g Rå Korv äge frå Sörb y gata Kyrko gata gata Åbogata Köpm as Borgar Buffertv kg Vasa gata Bry gga regata He dg ata Ågata Storgata Larm gata é str a All Vä Ba Vill agata Vaebergav äge Storgata Back Föreigsgata poe tg ge Markvä ga frå Åras löv väg i ta Träd gårdsga sl é Österg Edvi Widés Västergata verksgata Storgata Skolgata Hat Bokgata sgata väg 21 Ägsv vias väg sv s All vsväge Åraslö v Bergsgata Sy gata ge R ata väge Mark tg Almgata Ekgata väg poe Sve Joh rgm a ej Furut orp Alexadras Bergs Bergsgata Mårtesg Be Agrupsga ta vä v Almgata frå Åraslö Prostg ata Låggata Dis Rig vä ge ot Tim Ljuggata Sveagata Vikigs väg ver ge Jär vä gsg ata Jär vä gsg ata Tor get Lill a Torgg Templareg gata Götgata e vä ta Södra Parkallé Torggata Eriksg väge Åraslövsväge a Kutsgat rgm as Allé a Gröa Furgata sv ta Rigväge Agrupsga at e gväg ga Norra strig Stora e ltväg Klö Be gårdsgata Mårtesg ata Joh Träd vä ge gväg du Föreigsgata Österg Västergata verksgata Storgata Furgata Bokgata Kutsgata Eriksg Rig e ver Klö Rög Furutorpsgata Fä ta Edvi Widés Skolgata gata Dis Sveagata e ge ltvä Fä gväg Te Sve Låggata ata Pilg väge ga v ata I by gata By e Föreigsgata Götgata Vikigs väg gväg Te Hat Ljuggata Almgata ta väge Vå Furutorp sgata Templareg gata stga Norra Jär vä gsg ata Söd ra Jär vä gsg ata Tor get Lilla Torgg Föreigsgata Oregata v Ekgata Slåtter ga Beskvä ge Gröa st Källst Torp Askv ga ata Rö ge vä ata Ljugg a Parkallé Torggata Bergs ma e a Stora Rigväge Lom e stig at strig du I äg e gata gata ge e Vi Pilg ck Bä vä us mar Lom psväge st ivh 21 Har Ekorr Dr Rv rpsväg av Almgata Ulvgata ör kh ag Lid ata Log ol m rtg Hjo sleh Reg Häs gg av äg ta Lidga Askv Vå e väg marps Lju ag st Källst Torp Beskväge Pro ta ge Lom Oregata Te tälls gat Sto rm ga ta Bj frå st Klockarevä Bos Kv ar ga ta ga By e stig Slåtter Te Boarpsväge Har e Ekorr Vi ge vä väge gata ge ck Bä 21 ge Bygata vä vä us ivh Dr Rv marps Lom by Sör Troe d Nels ogata ata Log Ulvgata rtg Hjo ol m kh Reg å H äs sleh Klockarevä ge Bostä lls gat a Vä str a Al Stor mg ata Bj ör frå Vie ata Storgata Larm Kv arg Nelso Vasaga ta Troed Boarpsväge Bygata Vislövs bostadsbebyggelse består huvudsaklige av småhus. Bebyggelse tar i aspråk relativt lite mark för att vara ett villasamhälle. Furutorpsområdet har dock medfört viss utglesig. sex större tätorter uder periode ha e plaberedskap på 10 ha/tätort. Storgata Bostäder Doliväge re väge äge Bert es väg väge ote Tim j ge vä Vete väg e Korv Råg väg e H av re vä ge 21 äge Rv Furut orp sga ta frå ergavä ge s väg Taxerade som idustrieheter, källa LMV s fastighetsregister Doliv äge Nils At Va os 21 eb v väg K Alla R Hilm as väg Alexadras väg väg Rv Småhuseheter Kommues markiehav 21 Flera småhus Hyreshuseheter bostäder för mer > 2 fam. Vislöv 1257 (94%) 28 (2,2%) 50 (3,8%) Kommue 11936 (92%) 332 (2,5%) 711 (5,5%) Taxerade bostadseheter, källa LMV s fastighetsregister g Kommue iehar mycket mark i och rutom Vislöv. Kommue har uder e lägre tid köpt i mark med gällade områdespla som uderlag. Det fis cirka 25 kommualt ägda, obebyggda fastigheter för bostäder i Vislöv och dessa ligger huvudsaklige i Furutopsområdet. Det fis äve privata obebyggda tomter spridda i samhället. Statistike visar att adele taxerade småhuseheter är större och adele flerfamiljshuseheter är midre i Vislöv ä i kommue i övrigt. Idustriverksamheter Idustriverksamhetera är huvudsaklige lokaliserade till de västra dele av Vislöv mella järväge och Stora Torggata. Några verksamheter har etablerat sig vid ifartera till Vislöv. Det fis idag ca 11 hektar (ha) detaljplaelagd outyttjad idustrimark i Vislöv. Eligt strategi för 1996-2005 ska kommues 8 LMV s fastighetsregister
Service Skola och baromsorg I Vislöv fis idag förskolora Skogsbryet, Släda, Regbåge, Mio och Bergmaska förskola. Iom området för fördjupad översiktspla fis 3 skolor, Söderparkskola och Vaeberga skola med grudskola F-6 samt Furutorpsskola med grudskola F-9. Det fis äve ett privat äldreboede i samhällets östra del. I framtide kommer trolige allt fler att bo kvar och få vård allt lägre i hemmet. Dages aläggigar uppfyller dages behov och beräkas vara tillräckliga äve på låg sikt, 10-15 år framåt. Det fis e förskjutig av skola och baromsorg till samhällets södra delar. Äldre- och hadikappomsorg Skola och baromsorg Äldre- och hadikappomsorg Huvuddele av äldreomsorges aläggigar såsom servicehuset Klockaregårde, gruppboedet Sjögläta och ett fyriotal servicelägeheter ligger samlade vid Vislövssjö i samhällets ordvästra del. I cetrala dele av Vislöv fis gruppboedet Vallmogårde. Vid Bygata samt vid Vikigs väg fis midre eheter med gruppbostäder. Räddigstjäste I Vislöv fis e deltidsbradstatio, med e aspäigstid på 5 mi. Det iebär att isatstide i Vislövs tätort är högst 10 mi. Bradstatioe är beläge på Idustrigata, mittemot Latmäe. Övrig offetlig service I Vislöv fis e god offetlig service med blad aat bibliotek, vårdcetral, folktadvård, apotek, baker och postes kassaservice. 9
Kommersiell service Vie å frå Sörb y De kommersiella service är kocetrerad till cetrum, det mesta ligger rut torget och lägs Stora Torggata. Cetrum har ett bra utbud av hadel och service. Äve sällaköpshadel, dages möbelaffärer, som ligger mitt i samhället bidrar till ett livfullt Vislöv. Karlag Adelgata gata gata Kyrkogat a Köpma s Åbogata Borgar Brygga regata g Bak väge Bertes ata ta He dg ta Sa d ga ata gata Villag Ägs Ny aväge Vaeberg frå Åras löv ge Markvä sli ga Allé ge Åraslövsvä väg Bergsgata er Klöv ta Träd gårdsga Mårtesg s Österg Rig vä ge sv Edvi Widés Västergata Furgata Bokgata Eriksg Joh rgma Föreigsgata Disp oe tga Götgata e ltväg Fä e gväg Te Låggata Sveagata e gväg Te Sve verksgata Storgata Ljuggata Skolgata Hat Templareg gata gata Almgata Ekgata Bergs Gröa Torggata Be Agrupsga ta Järv ägsg ata Järv ägsga ta Tor get Lill a Torgg Södra Parkallé Vikigs väg Furutorpsgat a Pro stg ata ta Buffertv Allé a ta Back at Almgata Kutsga väge Vå ga v gata Norra strig Föreigsgata Slåtter Beskväge Rigväge Ljug a Oregat ata ta du Stora ta Lidga Källst Torpst väge Askv ma rps gata Rö ge Lom ge arpsvä ata Pilg vä e 21 Lomm stige äg ck Bä gata sv e Harst hu Vi Ekorr Driv Rv I äg e Reg ta Loga Ulvgata rtg Hjo ho lm av Storgata Björ kh ag Häs sle ga By gata Vä stra Stor mga frå Bostä lls äge Vasaga ta Larmga ta Ågata Storgata Boarpsväge Klockarevä ge Kv arg yv Bygata rb Sö Troed Nelso gata Sy re väge väg väge otej orp sgata Vete Furut väge H avr evä ge Rå g ge Korv äge vä väge Tim bergav s väg to Vae Hilm Nils A 21 s väg v Alla R as väg äge Alexadras väg Doliväge Rv 21 frå Kris tia st ad Taxerade eheter med lokaler (huvudsaklige kommersiell service), källa LMV s fastighetsreg. Befolkigsstruktur Iom området för fördjupad översiktspla bor idag 3994 ivåare och Vislövs befolkig har ökat med 260 ivåare de seaste 10 åre. Befolkigsstatistik Befolkigsstatistik iom plagräs för fördjupad översiktspla Vislöv 1994-01-01-2003-11-30 (ca 10 år) FlyttÄdrig Födelse etto Åldersitervall Atal etto etto totalt 0-6 300 290 261 7-15 493 137 116 21 16-19 164-23 0-23 20-24 172-79 -1-78 25-44 975 82-1 83 45-64 1125-33 -17-16 65-79 468-16 -28 12 297-98 -107 9 3994 260 223 37 80-110 Summa 29 Befolkigsutvecklig, B f lk i t kli käll källa SCB 10 Befolkigsprogos Någo statistiskt bearbetad progos fram till år 2020 kommer ite att tas fram. Det ka evetuellt bli aktuellt att göra e progos för Vislöv i sambad med de kommuövergripade översiktsplae. Som statistike visar har befolkige ökat de seaste 10 åre. Vislöv har ett attraktivt läge mella Kristiastad och Hässleholm, goda kommuikatioer och goda boedemiljöer. Därför är det saolikt och öskvärt att Vislövs befolkig fortsätter att öka.
Fritid och rekreatio Idrott Idag fis flera aläggigar för fritidsaktiviteter i samhället: I Furutorpsområdet fis idrottshallar, fotbollspla, teisbaor och elljusspår. Vid Vislövssjö fis friluftsbad, campig, teisbaor och bagolf. I sjö bedrivs också fiske. Idrottsplats med fotbollsplaer fis i de orra dele av tätorte, idrottsplatse tillhör Vislövs IF. E midre idrottsplats fis äve i Vaeberga. Ridhuset är beläget i västra dele av samhället, ridaläggige ägs av Vislövs ryttarföreig. E gymastikhall fis vid Bergmaskaskola i cetrala dele av samhället. Furutorpsparke Rekreatio För vislövsbora har Furutorpsskoge, Vislövssjö och Bertes ägar stora rekreatiosvärde. Nävligeåse är också ett attraktivt område med stor potetial för de regioala rekreatioe. Fritidsaläggigar g 11
Natur Iledig Kommues aturvårdsprogram har varit ute på remiss uder sommare 2004 och ska atas uder höste 2004. Naturvårdsprogrammet behadlar all mark utaför våra tätorter. Några område hamar iaför gräse för fördjupad översiktspla för Vislöv. För att ivetera och värdera de mark som fis ie i Vislövs samhälle har e Gröpla för Vislöv tagits fram uder sommare 2004. Naturvårdsprogrammets och Gröplaes mest värdefulla område sammafattas i edaståede kapitel. Åtgärdsförslag fis uder beskrivig av utställigsförslaget. Skogsvårdsstyrelse utpekat som värdefull atur. Stora delar av de f d hagmarkeras omgivigar har idag glest med träd och ett väl utvecklat buskskikt. 2. Vid korsige vid Lommarp och bredvid Vie å fis e betesmarker i vilke e botaisk itressat sadstäppslokal fis. 3. Sydväst om ridskola fis ur floravärdessypukt ett av Vislövs mest itressata område. Det är ett varierat område med e artrik hävdad gräsmark i de östra dele och midre värdefull skog i de västra dele. Geologi Vislöv ligger i ett kalkrikt område ära Nävligeåse, vilket ger förutsättigar för ett särskilt rikt växt- och djurliv. Jordartsmässigt domierar grovmo och sad me det fis moräpartier i tätortes södra del och väster om Vie å. Närmast Vie å fis svämsedimet. Odligsladskapet Vislöv gräsar i öster och orr till itesivt odlad jordbruksmark, Kristiastadsslätte. De bördigaste marke hör till de gamla gårdara orr om tätorte samt vid Vaeberga gård. 1. Berthes ägar är e före detta mosaikartad hagmark omgive av skog. Ägara är umer blivade ädellövskogsbete där ek och hassel domierar. Delar av området är av Gräsmarker sydväst om ridhuset 4. I Vislövs Ljugdala ordväst om ridskola fis e steig betesmark som idag betas av hästar. Skogsbrye är väl utvecklade med slå och hassel. Skogar Nävligeåse sydväst om Vislöv är ett regioalt värdefullt område med rekreatiosoch aturvärde. 5. Område mella Vislöv uppmot Nävligeåse iehåller bla ett område som kallas Orekilla, vilke är ett värdefullt skogsområde. Orekilla är e ägsbokskog med e del grova träd, främst bokar och ekar. Området har äve e hel del död ved vilket ökar de biologiska värdea. Skog söder om Berthes ägar 6. Ie i samhället i Furutorpsparke fis e stor skogsareal med välskött och gallrad ekskog, cirka 50 år gammal. På vissa ställe fis ear vilka är spår av f.d beteshävd. 12
Sjöar och vattedrag 7. Vie å rier frå Nävligeåse och i e båge väster och orr om samhället. Å är sligrade, bitvis forsade och bitvis stilla. Stora delar av si sträckig har å sadig botte vilket är positivt för måga fiskarter. 8. Vie å är uppdämd till e damm som kallas Vislövssjö. Sjö omges huvudsaklige av björkskog. Sjös spegel har ett stort estetiskt värde. Våtmarker 9. Vie å omges till stora delar av våtmarker bla med värdefulla alsumpskogar. Naturreservatet Åraslövs mosse är ett rikkärr och ligger strax öster om Vislöv, utaför gräs för fördjupad översiktspla. Parker Vie å I Vislöv fis ett flertal parker som har stora visuella värde samt rekreatiosvärde. Parkera i Vislöv är i måga fall kala och har ite särskilt stora biologiska värde. 13
De byggda miljö Bebyggelsekaraktärer i Vislöv Geom tekikutvecklig, politiska beslut, utställigar med mera har förutsättigara och ideale för hur vi bygger och plaerar våra samhälle uder tides gåg språgvis förädrats. Bebyggelse i Vislöv ka i grova drag delas i fyra typer av karaktärsområde. Områdeas karaktärer är beroede av de förutsättigar och ideal som rådde uder de tid då huse och gatora byggdes. Gräsera mella de olika epokera är ite kivskarpa och varje epok rymmer iom sig flera midre epoker. Utvecklige i stora drag Frå tidig medeltid, då kyrka i Vislöv byggdes, tills börja på 1800-talet, då byaras marker skiftades, förädrades varke ladskapets, bys eller byggaderas karaktärer särskilt mycket. Geom skiftea förädrades ladskapet radikalt då gårdar flyttades ut på byaras utmarker och y mark uppodlades. Ie i byara blev det glesare mella gårdara me mellarumme fylldes ut av gathus som till si karaktär följde de äldre bebyggelse. Bebyggelse frå dea epok har vi valt att karaktärisera som Kyrk- och bodbys karaktär tide före 1865. 1865 kom med järväge, både bildligt och bokstavligt, e y tid till Vislöv. Uder 1800-talets första halva hade effektera av skiftet och ya brukigsmetoder kraftigt ökat jordbrukets produktio. Skråväsedets och lilla tulles successiva avskaffade gav ya förutsättigar och möjligheter för ärigsverksamhet. Ökad folkhälsa gjorde att befolkige ökade kraftigt. Med järväge fick jordbrukara möjlighet att sälja sitt överskott till e större markad. I Vislöv byggdes idustrier med akytig till jordbruket såsom bräeri, mejeri, bryggeri med mera. Krig järvägsstatioe byggdes hus som både till utseede och till material skilde sig frå bebyggelse i bodbyara. Huse byggdes lägs gator som alades i ett strikt rutät vars riktig bestämdes av de gamla medeltida vägara mella byara. 1901 blev Vislöv muicipalsamhälle. Uder 1900- talets första deceier växte Vislöv både reglerat iom muicipes gräser och oreglerat lägs ifartsvägara frå Vaeberga och Lommarp. Dea bebyggelseepok som varar fram tills 1930 har vi valt att karaktärisera som Statiossamhällets karaktär tide frå 1865 till 1930. Med Stockholmsutställige 1930 slog fuktioalisme, fukise, igeom i Sverige. Fukise som ideal fick ett stort geomslag blad aat geom att socialdemokratera kom till regerigsmakte 1932 och påbörjade byggadet av det så kallade folkhemmet. Vislöv blev 1934 köpig och därmed ege kommu. Geom subvetioerade bostadslå och olika reglerigar ökade states styrig både av vad som byggdes och hur det byggdes. Det mesta som byggdes i Vislöv fram till cirka 1960 byggdes av lokala byggmästare efter typritigar. Huse placerades iom rutätets ram. Dea epok har vi valt att karaktärisera som Folkhemmets karaktär tide frå 1930 till 1960. Uder 1950-talet laserades graskapstake som stadsbyggadsideal, vilket blad aat iebar att bostadsområde skulle trafikmatas utifrå geom så kallade säckgator så att ett bilfritt gåg- och cykelät kude byggas så att bare ite skulle behöva korsa ågo gata på si väg till eller frå skola. Husbyggadet blev mer och mer idustrialiserat vilket gjorde att efamiljshuse till större och större del byggdes på olika husfabriker. För att bygga bort de stora bostadsbriste i Sverige och för att höja bostäderas stadard byggdes mella 1965 och 1975 drygt e miljo bostäder i det så kallade miljoprogrammet. För Vislövs del byggdes dessa bostäder i huvudsak som efamiljshus lägs säckgator rut Furutorpsskoge. Bebyggelse frå dea epok har vi valt att karaktärisera som Rekordåres karaktär tide frå 1960 till 1980. Efter oljekrisera på 1970-talet bröts trede med städigt ökad tillväxt. Detta var slutet på vad som u brukar kallas det modera projektet (1930 1975) vilket omfattade byggadet av det städigt ökade starka samhället där 14
byggade och plaerig mer och mer styrts av stat och kommu. Uder 1980-0ch 1990tale har husbyggadet avreglerats och blivit markadsstyrt. Detta har gjort att byggadet blivit mer brokigt. Det är därför för tidigt att kua karaktärisera de byggader och miljöer som byggts uder de seaste 25 åre. Bebyggelses karaktär Kyrk-och bodbys karaktär (före 1865) Statiosamhällets karaktär (1865-1930) Folkhemmets karaktär (1930-1960) Rekordåres karaktär (1960-1980) Kyrk-och bodbys väg (före 1865) Statiossamhällets väg (1865-1930) Övriga vägar (före 1930) 15
Hur förhåller vi oss till de olika karaktärsområdea? utmaigar och möjligheter Varje karaktärsområde speglar si tids uppfattig om hur ma lämpligast byggde och plaerade efter de förutsättigar ma hade. Det är viktigt att de tillägg, geom yoch ombyggader av både eskilda hus och allmäa platser som kommer att göras iom de olika områdea, utförs så att karaktäre av området bibehålls och stärks. På karta har markerats område där de tidigare beskriva tidsepokeras karaktärer är särskilt värdefulla på grud av att bebyggelse där är väl sammahålle, skyddsvärd och tidstypisk. Iom dessa område skall det vid plaläggig och bygglovprövig läggas särskild vikt vid att y- och ombyggader bidrar till att bibehålla och stärka områdets karaktär. De eskilde husägare ska kostadsfritt få råd om lämplig utformig, material och metoder av kommues hadläggare av byggfrågor. Utaför de markerade områdea är bebyggelsekaraktäre mer bladad. Äve här fis byggader och miljöer med stort kulturhistoriskt, arkitektoiskt och adra egevärde som det är viktigt att ta häsy till vid ädrigar. karaktäriseras av bodgårdar med boigshus av skåelägetyp och ett mjukt sligrade gatu- eller vägät. Gathuse är oftast midre ä gårdaras boigshus. I Vislövs kyrkby fis äve e del hus som till utseede och form mer tillhör statiossamhällets karaktär. Vid y- och ombyggad av bebyggelse i de markerade bymiljöera bör edast evåigshus med brata sadeltak (ca 40-50 ) tillåtas. För de bymiljöer som ite är plalagda bör områdesbestämmelser tas fram för att säkra bebyggelses värde. Bostadshus bör placeras med lågsida mot gata. Placerige bör också vara relativt ära gata. Nuvarade gatuät bibehålls och ka kompletteras med ya mjukt sligrade och smala gator. Om gräse mella tomt och gata skall markeras sätts lämplige ett ekelt trästaket eller friare buskar. E väl lagd stegärdesgård hör också till dea miljö. Statiossamhällets karaktär - tide frå 1865 till 1930 Kyrk- och bodbys karaktär tide före 1865 Iom plaområdet fis fyra sammahålla bymiljöer. Det är förutom kyrkby Vislöv äve de gamla bodbyara Vaeberga, Lommarp och Öllstorp. Bymiljö Området omfattar i stort sett det område som utgjorde Vislövs muicipalsamhälle 1901. Bebyggelse är stilmässigt bladad me domieras av byggader uppförda före 1930. Det strikta rutätet av gator med hus placerade i gräs mot gata eller gräs för förgårdsmark gör att området får e stadsmässig karaktär. Till de stadsmässiga karaktäre bidrar trädradera lägs huvudgatora iom området. Bostadshus uppförda krig sekelskiftet 1900 domieras av ågra få estaka typer av hus som trolige byggts efter mösterritigar. Karakteristiskt är e eller två vikelställda gavlar mot gata 16
alterativt e bred frotespis. Karakteristiskt är också att uthuse placerats i bakre dele av tomte och har e faluröd paelfasad. Gräse mot gata är tydligt markerad med häckar, staket eller ätstägsel. Då bebyggelse är bladad och har ett mycket varierade kulturhistoriskt värde bör e särskild värderig av byggaderas kulturhistoriska värde göras iom området, för att kua ge de mest värdefulla miljöera ett bättre skydd. Vid y- och ombyggader ska ya bostadshus placeras med lågsida i gräs mot gata eller förgårdsmark där det fi s såda. Komplemetbyggader bör placeras bakom bostadshuset och gära ges e faluröd eller aa mörk färgsättig. För att bibehålla de itima småstadskaraktäre bör takfote ges e höjd så att gatufasadera ite upplevs ha e högre höjd ä två våigar. Iom området är eplashus med låglutade tak, murar och stödmurar främmade för karaktäre och bör udvikas. Trädradera lägs huvudgatora ska kompletteras och uderhållas. för tidsada i folkhemsbygget att idivide uderordade sig det gemesamma och ite hade ågot att dölja. Ett delområde iehåller karakteristiska flerfamiljshus i lägor placerade så att alla lägeheter får samma möjlighet till sol. Iom två av delområdea fi s särskilt värdefull ehetlig och gruppbyggda kvarter med efamiljshus som bör ges ett bättre skydd. Det avser dels delar av två kvarter vid Gröa gata och dels del av ett kvarter vid Vikigs väg. Vid y- och ombyggader bör stor vikt läggas på materialval och detaljutformig samt att tomteras öppa karaktär bibehålls. Rekordåres karaktär tide frå 1960 till 1980 Folkhemmets karaktär tide frå 1930 till 1960 Bebyggelse frå folkhemsepoke är mera spridd och på karta har fem skyddsvärda delområde markerats. Fyra av områdea består av eplas efamiljshus med flacka sadeltak och av 1½-plas efamiljshus med brata sadeltak. Huse är till stor del trolige uppförda efter typritigar me äve gruppbyggda hus är valigt. Karakteristiskt är huses sparsmakade detaljutformig och tomteras öppehet med låga staket i gräse mot gata. Det sistämda är ett tydligt sigum Bebyggelse frå dea tidsepok har e stor del av det totala byggadsbestådet i Vislöv och speglar e mycket expasiv fas av Vislövs utvecklig. På karta har fem större och midre delområde markerats. Områdea är ehetliga och består i huvudsak av både gruppbyggda och fabriksbyggda efamiljshus. Ett område med flerfamiljshus har markerats liksom ett med äldreboede i marklägeheter och friluftsbad. Karakteristiskt för huse frå dea epok är de mörka och ofta brumurriga färgsättige. Tomtera avgräsas oftast mot gata av låga stödmurar och vitergröa växter. Byggaderas storlek och utformig speglar över tide vad som varit mest förmålig för att få statliga låesubvetioer. Vid y- och ombyggader bör för gruppbyggda hus förädrigara göras så att sambadet mella huse ite går förlorat. De tidstypiska färgsättige bör bibehållas. 17
Kulturladskapet Iledig I sambad med översiktsplaearbetet har e kulturladskapsiveterig geomförts. Iveterige sammafattas i detta kapitel. Området rut Vislöv är mycket rikt på forlämigar, särskilt röjigsröse och gravar, trolige frå järålder. Iom plaområdet fis äve två medeltida bytomter och idikatioer på förhistoriska boplatser. De lätta jordara, vattedraget Vie å och Nävligeåse är faktorer som talar för att området har varit attraktivt för bebyggelse uder förhistorisk tid. Det är därför troligt att det fis uder mark dolda okäda forlämigar. På flera platser ka det häda att jordbruk och adra markarbete reda förstört lämigara. Arkeologi Här redovisas e sammafattig av arkeologis olika steg. 1. Kulturladskapsiveterig görs för att bedöma behovet av vidare arkeologiska graskigar. Vid iveterige geomförs bla kartaalyser och topografiska iakttagelser i fält. 2. Arkeologisk utredig. I sambad med e arkeologisk utredig udersöker ma om ett bygge kommer att påverka evetuella forlämigar. Om ma i sambad med utredige hittar forlämigar så får byggherre bekosta e: 3. Arkeologisk förudersökig. Uder e förudersökig skall forlämigar som är i fara avgräsas i tid och rum. Ma samlar iformatio om forlämige. Om forlämige är tillräckligt itressat så får de byggasvarige äve bekosta e: 4. Arkeologisk udersökig, kallas äve slutudersökig. I sambad med e slutudersökig tas forlämige bort för att läma plats åt bygget. 1 Norr Vieå 2 Vi lö b 4. Vaeberga by Forlämigar, källa Forlämigsregistret 18
Iveterade område 1. Norr Vie å Uder historisk tid, fram till skiftesreformera har hela området varit utmarker. På 1700-talets mitt var området uppdelat i avlåga ljuglotter i ordsydlig riktig. Namet ljug fis kvar i området idag. Efter skiftesreformera började området ädra karaktär i och med att e torpbebyggelse växte fram på de gamla utmarkera. Vägätet i området har gamla aor. Området utgörs idag till största dele av ett äldre småskaligt odligsladskap där det mesta av de tidigare åkermarke idag är betesmark. 1.1 I området avsett för gles bostadsbebyggelse ka ma förväta uder mark dolda forlämigar. E arkeologisk utredig i form av detaljiveterig ka vara ett lämpligt första steg för att lokalisera dessa iför y bebyggelse. utföras tidigt i plaerigsskedet för att klara ut forlämigssituatioe. 2.2 Området öster om Sörbyväge och krig kyrka som är avsett för bostadsbebyggelse ligger ästa helt iom Vislövs gamla bytomt. Föregågare till de medeltida by ka dessutom fias bevarade i området. E arkeologisk förudersökig bör utföras tidigt i plaerigsskedet för att klara ut forlämigssituatioe. 2.3 Området avsett för e utvidgig av begravigsplatse ligger på gammal iägomark i bytomtes ärhet. Föregågare till de medeltida by ka evetuellt fias bevarade uder mark. E arkeologisk förudersökig bör utföras iom de delar av yta där topografi är lämplig för äldre boplatser. 1.2 Det område som lägs Vie å är avsett för idrotts- och idustriädamål är ett bra läge för boplatser frå förhistorisk tid. E arkeologisk utredig bör göras tidigt i plaerige. 2. Vislövs by Vislövs gamla bytomt upptar stora delar av områdets västra del. De uvarade kyrka är romask i sia äldre delar och trolige uppförd uder 1100-talets första hälft. De medeltida by Vislöv bör ha föregåtts av järåldersbebyggelse ågostas iom de ärmaste omgivigara. De seaste föregågare, e vikigatida gård eller by, ka ha legat ivid kyrkby. Frå medeltide fram till eskiftet låg gårdara samlade utmed Bygata med förlägigar i Boarpsväge och Sörbyväge. Vid eskiftet 1809 flyttades efter had de flesta gårdara ut. När järväge kom 1865 ädrade samhället karaktär, frå kyrkby på ladsbygde till statiossamhälle. 2.1 Området väster om Sörbyväge avsett för bostadsbebyggelse ligger till stora delar iom Vislövs gamla bytomt. Föregågare till de medeltida by ka fias i de östra delara av området. E arkeologisk förudersökig bör Rekogiserigskarta i k frå 1812-1820 1820 3. Vislöv sydöst Området består av gammal utmark som odlats upp först efter skiftesreformera. Det är också gräsmark mella Vislövs och Vaeberga byar. I områdets södra delar fas fyra småbruk uder 1920-talet. 3.1 Området avsett för utbyggad av vassbäddar till reigsverket ligger på marker med goda möjligheter för bevarade forlämigar frå förhistorisk tid. E arkeologisk utredig bör därför utföras. 3.2 I området avsett för bostadsädamål fis de fyra småbruke kvar och det fis dessutom goda läge för boplatser och gravar frå förhistorisk tid. E arkeologisk utredig bör övervägas. 19
4. Vaeberga by Det orra delområdet ligger på gammal iägomark i aslutig till de orra dele av Vaeberga bytomt. Det södra delområdet ligger till största dele på Vaeberga gamla bytomt. Båda områdea är åkermark idag. Vaeberga by är kät frå skriftliga källor frå 1200-talets första hälft. Ett litet gravfält trolige frå järålder fis strax ordväst om bytomte. Om det fis gravar har det säkerlige fuits e boplats i ärhete. Flera av bys gårdar ligger kvar i de orra dele av bytomte. 4.1 Iom område avsett för idustriädamål fis goda boplatsläge och e arkeologisk utredig bör övervägas. Rekogiserigskarta frå 1812-1820 4.2 Området avsett för bostadsbebyggelse ligger till allra största dele iom Vaeberga gamla bytomt och e arkeologisk förudersökig bör därför utföras. Trafik Järvägstrafik Vislöv ligger utmed Skåebaa, e järväg av riksitresse. Baa är ekelspårig och trafikeras med både gods- och persotåg. Persotågsatalet bedöms elig Baverket öka frå dages 52 till ca 64 uder kommade tioårsperiod. För godstrafike räkar ma ite med ågo ökig. Järväge korsas idag av två vägar iom Vislövs samhälle, e korsig sker i pla med järvägsbommar och de adra plaskilt geom tuel. Biltrafik Väg 21 som passerar strax utaför Vislövs samhälle är ett riksitresse, då de är e viktig läk i det regioala vägätet. Väge är starkt trafikerad, år 1998 trafikerades väge av mella 9000 och 11 000 fordo per årsmedeldyg. Det fis två tillfarter för biltrafike till Vislöv frå väg 21, Lommarpsväge (väg 2025) och Vaebergaväge (väg 2030). Åraslövsväge (väg 2591) och Sörbyväge (väg 2030) är två midre tillfarter frå öster respektive orr. Vägverket Regio Skåe håller på att se över utformig och stadard för hela väg 21. Sträcka mella Lommarp och trafikplats Vaeberga byggs om till 2+1 väg uder 2004-2005. Lommarpskorsige byggs om till plaskild korsig 2005. Sträcka mella Vaebergakorsige och Öestad plaerars byggas om till 2+1 väg 2006/2007. På lägre sikt är vägsträcka täkt att bli mötesfri 4- fältsväg och korsige i Vaeberga plaeras äve de bli plaskild. Tuga trasporter Adele tug trafik på väg 21 är relativt hög, de uppgår till 12-14% av de totala trafikflödea. 20