RED FLAGS. Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit

Relevanta dokument
RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

RTA RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta. rta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS.

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

Ländryggssjukdomar. Kontaktpersoner

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012

Lumbago & Diskbråck. Daniel Maksoutov

Frågor inom ortopedi OSCE SP-fråga. Diskbråck L4-L5.

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

IDROTTSRYGGEN. Idrottsmedicinkursen i Visby 13/6-18. Petter Gustavsson Ortoped Arvika, Värmland

Den vidunderliga smärtan

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Hur förklarar man störd central

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Målbeskrivning för kursen i Ortopedi

Akut och långvarig smärta (JA)

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Vad jag tänker prata om

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Utvecklingskraft Cancer

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Kurs i OM för doktorer, 2-3-dagars

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Per Alstergren: Käkledens sjukdomar del

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

Tuberkulos-Vad göra?

Smärtdagarna Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Medicinska Prioriteringar

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Tendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador

Rehabiliteringsgarantin

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

sjukvård i Region Skåne ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.


KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Vårdprogram MS. Godkänt den: Ansvarig: Joachim Burman Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi.

Skelettundervisning termin 4

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

SAMMANFATTANDE PRÖVNINGSPLAN

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

S K E L E T T R Ö N T G E N

Skelett och mjukdelar. Strängnäs Marianne Jarfelt

OPERATION AV LÄNDRYGGS- DISKBRÅCK

Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning november 2019

Ryggsjukdomar - handläggning och behandling Preliminär kursplan inklusive målsättning oktober 2018

Kursplan inklusive målsättning mars

AT Undervisning Rygg. Ortopedins vackra värld!

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Ryggåkommor hos barn - Ortopediska rutiner

Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti

Rygg- och nackbesvär

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Idrottsskador? jag arbetar på ortopedkliniken, sektionen för artroskopi och idrottsortopedi, Karolinska sjukhuset som biträdande överläkare

Ortopedisk onkologi. cancer metastaser skelettmetastaser skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Tema rygg, arbetsfrågor för undervisning i ortopedi, T8, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Kissing Spines FAQ. Vad är kissing spines?

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/ SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

TERAPEUTVERKTYG FÖR BESLUTSSTÖD OCH REGISTRING AV VÅRDPROCESSER

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT Lovisa Brydolf

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ländryggsbesvär och träning - vilka övningar till vem?

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE 2000


III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

Ryggföreläsning sjukgymnastutbildningen KI Diskdegeneration. Vad ger smärta? Tycho Tullberg Stockholm Spine Center

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Vårdprogram för ländryggssmärta

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Klinisk smärtfysiologi

Lennart Johansson, Distriktsläkare

BÄCKENSMÄRTA VID GRAVIDITET

UPPFÖLJNING AV LÄNDRYGGSKIRURGI I SVERIGE RAPPORT ÅR 2010

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Tårfilmen. ögonsyndrom 20% 80% 80% 20% Otillräckling. Strukturen FUNKTION TORRA ÖGON FRISKA. produktion. av tårar. Conjunctival Goblet Cells (1) (2)

Kärlkirurgisk utredning och behandling

1)Lina Nowak, klinikveterinär på Regiondjursjukhuset i Helsingborg, företräder neurologiföreningen Synapsen.

Tjörns kommuns författningssamling

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård Version:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Transkript:

RED FLAGS Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit

RYGGONT - ÅTGÄRDER INFORMATION (smärttyp, prognos) godartad ryggsmärta Farmakologisk: analgetica antiflogistika coxiber (ev. muskelrelaxans? antidepr? steroider?) Fysikalisk behandling/afferent stimulering Ev sjukskrivning om nödvändigt

PATIENTENS INFORMATION Vi vet inte säker smärtorsak Det är med stor säkerhet inget farligt Vanligen går det över inom några veckor Fortsätt att vara i rörelse

MEN Smärta upplevs fysiologiskt som signal om allvarligt fel eller fara - jfr hjärtinfarkt Spontan reaktion att vara stilla för att minimera smärtan

PROBLEM MED RYGGPAT plågad patient som känner sig misstrodd vi kan inte ge besked om orsak vi har ofta ingen specifik behandling

GATE-CONTROL TEORIN (Melzack och Wall) Ständiga impulser i smärtbanor Normalt filtration som kan eliminera smärtsensationer

SMÄRTMODULERING Sensitisering (aktivering av smärtsystem) oro, rädsla depression psykosociala förhållanden vid långvarig smärta

SMÄRTTYPER RYGGONT Nervrotsutlöst smärta - smärta utlöst genom mekaniskt tryck och/eller kemisk irritation av utgående nervrötter Nociceptiv smärta - fria nervändar (finns i facettleder, diskar, ligament, ben, muskler) Idiopatisk smärta - smärta av oklar orsak (störningar i smärtsystem mm) sensitisering

smärttyper

Lumbalt diskbråck

SPINAL STENOS, smärtmekanism

SPONDYLOLYS med spondylolisthes

SPONDYLOLYS (defekt i kotbåge) SPONDYLOLISTHES (kotförskjutning) oftast defekt i 5:e ländkotans båge (lys) anomali (LYS); finns hos 6% (Sverige) ca 50% får kotförskjutning (glidning) heriditet + miljö (intensiv barnträning) debut i barndom, glidning ökar ej i vuxenålder ofta asymptomatisk (pat vet ofta ej)

Fortsatt smärta utan rotutbredning primär lokalisation i ländrygg-glutealt ibland ökad utbredning (ofta kroppskvardrant eller halvsidigt)

Fortsatt smärta utan rotutbredning Lokal smärtmekanism i kotpelare eller andra mjukdelar Smärtsensitiv patient/kronisk smärtpatient

YELLOW FLAGS riskfaktorer för kronicitering tidigare smärtproblematik rädsla oro, bristande självkontroll hög stressnivå sociala problem - dålig arbetstrivsel försäkrings/rättstvist

Inga specifika radiologiska förändringar - men Långvarig svår lokal ryggsmärta något vanligare hos individer med avancerad spondylos (svagt samband) Inflammatoriska förändringar i subchondralt ben närmast disken har starkare samband med smärtan (Modic-förändringar) Modic-förändringar förändras över tid

Specifika radiologiska förändringar Modic 1: Inflammatorisk reaktion i subchondralt ben Modic 2: Förfettning i subchondralt ben Modic 3: Skleros i subchondralt ben Förändras över tid 1 < 2 < 3 (?)

Oftast ej lämplig för kirurgisk behandling (stelop eller diskprotes) Behandling oftast multimodal rehabilitering men Kirurgi kan övervägas och ge förbättring om lokaliserad smärta och isolerad degeneration eller inflammation i ett eller två segment Patient motiverad och informerad om ändrad mekanik efter operation och risker med op

INDIKATIONER FÖR MR Red flags Lumbago-ischias med funktionsinskränkning där smärtan inte minskat efter 2-6 veckor Svår spinal stenos-liknande ryggsmärta Vid ihållande lokal ländryggssmärta för orsaksdiagnostik

RELEVANTA MR-FYND tumör/metastas, spondylit vid hög SR/CRP Diskbråck/stenos med påverkan på nervrötter eller medulla hos patient med kliniska symptom från motsvarande rot (nivå och sida) Kotfraktur/kotkompression spinal stenos/trängsel (<0,7 cm²) hos patient med kliniska symptom motsvarande spinal stenos Generell eller lokal uttalad degeneration

INFORMATION MR-FYND Påtala alltid frånvaro av tumör/allvarlig förändring Smärtor vid stenos och diskbråck fluktuerar ofta över tid och leder i princip aldrig till förlamning Diskdegeneration och facettledsartros kan vara orsak till besvär men utgör endast undantagsvis indikation (relativ) för kirurgi Smärta vid inflammatoriska Modic-förändringar svarar ofta bra på antiflogistika Dokumentation för effekt av Bioclavid saknas

FÖREBYGGA KRONICITERING adekvat undersökning och utredning explicit besked om frånvaro av tecken på allvarlig sjukdom (tumör) rimlig förklaringsmodell och åtgärder god kontakt patient-terapeut (empati) råd om bibehållande av aktivitet

PATOLOGISKA MR-FYND VID LÄNDRYGGUNDERSÖKNING AV SYMPTOMFRIA INDIVIDER < 40 ÅR > 40 ÅR diskdegeneration 46% 93% diskbråck 22% 36% spinal stenos 1% 21%

RYGGONT - NERVROTSMÄRTA diskbråck ung pat - en nivå rak rygg - ständig smärta spinal stenos äldre pat - flera nivåer böjd rygg - smärtfria lägen

INFORMATION OM MR-FYND diskbråck degeneration normal livserfarenhet diskbråck som ej påverkar durasäck eller nervrot saknar relevans diskbråck som ej utlöser lokaliserad smärta saknar relevans flertalet diskbråck skrumpnar spontant kirurgi kan eliminera eller kraftigt reducera smärtan vid svåra besvär (utstrålning)

INFORMATION OM MR-FYND spinal stenos trängsel orsakad av normalt åldrande kroppseget försvar med ombyggnad av ben fluktuerande förlopp och förbättring vanlig spinal stenos leder aldrig till stor förlamning kirurgi kan reducera smärta och förbättra funktionsförmågan vid svåra besvär