Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Relevanta dokument
Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost och fysisk aktivitet vid diabetes

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som har diabetes

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Diabetesutbildning del 2 Maten

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården

Kostrekommendationer och modedieter

Diabetes och levnadsvanor

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården

Läsa och förstå text på förpackningar

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Anette Jansson, Livsmedelsverket

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Vad påverkar vår hälsa?

"Healthy eating and diabetes,

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Vad räknas till frukt och grönt?

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Tio steg till goda matvanor

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

WHO = World Health Organization

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN. Anette Sandberg Diabetessjuksköterska SUS

FUTURE KITCHEN Introduktion del

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

Mat & Hälsa Kolhydrater

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Inspirationsfilm HFS matvanor

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Levnadsvanor vid prediabetes

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Bilaga 6 B Praxisundersökning

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Maten under graviditeten

Individualiserade kostråd

Kosten kort och gott

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

KOLHYDRATRÄKNING PARAMEDICIN, SACHSSKA BARN OCH UNGDOMSSJUKHÙSET EMELIE ÖDMANN, LEG.DIETIST

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Råd för en god hälsa

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

En guidad tur i kostdjungeln

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Kemiska ämnen som vi behöver

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Transkript:

Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer för diabetesvården. Faktaunderlaget i vägledningen bygger på SBU:s rapport Mat vid diabetes - en systematisk litteraturöversikt som publicerades 2010.

Syftet med kostbehandling Ur socialstyrelsens vägledning Kost vid diabetes 2011 Stabiliserat blodsocker Minskad risk för hypo- och hyperglykemi, gynnsamt långtidsblodsocker HbA1C. Förbättrad metabol kontroll Viktnedgång kan vara en förutsättning för förbättrad metabol kontroll vid typ 2 diabetes (totala energiintaget viktigare än fördelningen mellan fett, kolhydrater och protein) Viktnedgång och individuellt anpassat energiintag kan också leda till förbättrade blodfetter och blodtyck. Minskad risk för hjärt-kärlsjukdom Anpassat energiintag och ökat inslag av gynnsamma livsmedelsgrupper kan påverka vikten, blodtryck, blodfetter och blodsocker.

Kost vid diabetes - en vägledning till hälso- och sjukvården Ur socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes 2011

Ur vägledningen kost vid diabetes: - De koster som visat sig vara bra vid diabetes har flera gemensamma nämnare tex frukt och grönt, fullkorn, baljväxter och fisk. Att öka inslaget av sådana livsmedel på bekostnad av mindre bra alternativ kan vara en fullt tillräcklig kostförändring. - Ett första steg i kostrådgivningen är att tillsammans med patienten se över matvanorna och byta ut enskilda livsmedel till mer gynnsamma.

Traditionell diabeteskost Utgår från SNR 50-60 E% kolhydrater 500 g frukt och grönsaker Fisk 2-3 ggr/vecka Flytande margarin och olja i matlagning Fullkorn Ur socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes 2011 6

Traditionell diabeteskost med lågt GI (Glykemiskt index) Ökat inslag av kolhydratrika livsmedel med lågt GI tex bönor, linser, pasta, klibbfritt ris, korngryn och bulgur. Brödet innehåller hela korn och surdeg. Ur socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes

Medelhavskost Kosten innehåller rikligt med frukt, baljväxter och grönsaker Fisk, sparsamt med rött kött Intaget av enkelomättade fetter från olivolja och nötter är stort. Regelbundet intag av alkohol. Kosten innehåller mindre mängd socker, bröd, flingor, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost. Ur socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes

Måttlig lågkolhydratkost Kosten utgörs av kött, fisk, skaldjur, ägg, grönsaker, baljväxter och vegetabiliska proteiner Fett från olivolja och smör Kosten innehåller mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris än traditionell diabetes kost 30-40 E% kolhydrater Ur socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes 2011

Kolhydrater Sockerarter Stärkelse Kostfibrer

Tallriksmodellen

Extrem lågkolhydratkost 10-20 E % kolhydrater Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma de långsiktiga effekterna av extrem lågkolhydratkost när det gäller vikt, blodtryck, blodfetter, långtidsblodsocker samt risk för och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Ur socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes

Kolhydraträkning Samma insulindos till alla måltider? Kolhydraträkning på olika nivåer Basal nivå - patienten äter ungefär lika stora portioner kolhydrater och tar relativt fasta insulindoser. Medelnivå patienten anpassar sina insulindoser efter hur mycket kolhydrater måltiden innehåller. Utgår från erfarenheter och ögonmått. Avancerad nivå passar patienter med direktverkande insulin, både injektion och pump. Beräkna kolhydratkvot dvs hur många gram kolhydrater en E insulin tar hand om.

Kolhydraträkning 500/total daglig dos insulin = antal g kolhydrater som 1E insulin tar hand om Exempel: 500/50E = 10 g kolhydrater 1:10 och behöver då 1enhet insulin för att ta hand om 10 gram kolhydrater. Vid en måltid som totalt består av 50 g kh blir då den totala måltidsdosen 5 enheter insulin.

Glykemiskt index (SBU mat vid diabetes 2010 ) Personer som har tablettbehandlad typ 2 diabetes verkar kunna uppnå förbättrad glykemisk kontroll på en kost med lågt glykemiskt index (GI)

Glykemiskt index = ytan under blodsockerkurvan efter testprodukt i % av motsvarande yta efter en lika stor mängd kolhydrater i form av vitt bröd.

Glykemisk effekt påverkas av: Hur snabbt livsmedlets kolhydrater spjälkas i magtarmkanalen Tömningshastigheten i magsäcken Typ av kolhydrat i livsmedlet Tillagningsmetod Struktur Mängd fibrer, fett och protein i livsmedlet eller måltiden

Ur Mat helt enkelt Förlagshuset Gothia

Ur Mat helt enkelt, Förlagshuset Gothia

De koster som visat sig vara bra vid diabetes har flera gemensamma nämnare: Enligt socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes 2011 Mer än 250 g grönsaker och baljväxter per dag minskar risken att dö i hjärt-kärlsjukdom för den som har diabetes. Effekten är större ju mer man äter (upp till 600 g)

Frukt Det finns vetenskapligt stöd för att frukt i kombination med grönsaker och baljväxter sänker dödligheten i hjärt-kärlsjukdom hos den som har diabetes.

Fullkornsprodukter Det finns vetenskapligt stöd för att fullkornsprodukter minskar total dödlighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar hos den som har diabetes.

Fisk Att äta fisk fler gånger än en gång per vecka sänker dödligheten och minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Fet fisk sänker dödligheten.

Nötter och jordnötter Fem portioner (à 30 gram) nötter och jordnötter per vecka, sänker LDL-kolesterol och triglycerider och minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar.

Alkohol Det finns vetenskapligt stöd för att personer med diabetes som dricker alkohol regelbundet har lägre risk att drabbas av eller dö i en hjärtkärlsjukdom än de som inte dricker alkohol alls.

Alkohol (DNSG, EASD 2004) Måttfullhet max 10 g/dag för kvinnor max 20 g/dag för män Starköl 33cl= 15g Vin 1 glas= 14g 4 cl whisky= 14g Risk för hypoglykemi Högt energiinnehåll

Kaffe Personer med diabetes som dricker fler än två koppar kaffe per dag löper mindre risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar än dom som inte dricker kaffe i samma utsträckning.

Salt Rekommendationen för intag av salt till personer med diabetes är den samma som till befolkningen i övrigt (6-7g per dag)

Mättat fett Fettkvalitet

Fettkvalitet Omättat fett 2-3 gånger/vecka