Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning
Diskriminering och kränkande behandling är förbjudet i skolan. Det kan man läsa i skollagens sjätte kapitlet. Där ställs också krav på att och andra skolor ska arbeta för likabehandling och göra insatser mot trakasserier och kränkande behandling. upprättar därför en plan som anger våra mål, vad som ska göras konkret och vilka som ansvarar. 2. Vision Till kommer alla elever som de är. De känner sig trygga och respekterade. Kränkande behandling eller trakasserier förekommer inte. Här är det en självklarhet att alla elever har samma rättigheter och möjligheter. Det gäller oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och religion eller annan trosuppfattning. 3. Definitioner Se Bilaga till s Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13. Där beskrivs diskriminering, trakasserier och annat som tas upp i planen. Där ges också konkreta exempel. 4. Vårt arbete för likabehandling och att förebygga kränkande behandling s kärnvärden är omtanke, samarbete och möjligheter och där har vårt arbete för likabehandling och mot diskriminering sin utgångspunkt. Vår utmaning handlar alltså om att se elevens möjlighet att leva ett rikt liv och att eftersträva målet genom att samarbeta och visa omtanke om varandra i stort och smått. All personal har ansvar för att s värdegrund genomsyrar skolans dagliga arbete. Skolcoachen tar initiativ till och förstärker elevers och personals insatser för likabehandling. Varje läsårsstart aktualiseras s likabehandlingsplan för samtliga elever och anställda. På Hagagatan har varje klass två elevombud. De ska verka för elevers lika rättigheter och motverka mobbning och utanförskap. De ska även stödja elever som behöver hjälp. Kuratorer ger elevombud stöd och utbildning.
På Stockholmsvägen har alla elever 20 minuter mentorstid varje morgon, där värdegrundsfrågor återkommande tas upp. En gång per år har ett arbetsmiljömöte och skyddsrond. Där deltar elever, personal och rektor. Då gås skolans fysiska och psykosociala arbetsmiljö igenom och förbättringar föreslås. Hagatimmen är ett återkommande inslag varje onsdag. Med syftet att stärka respekt och gemenskap får elever bilda egna intressegrupper, det kan till exempel handla om fair trade, kristen tro, musik med mera. Elever ges också möjlighet till spontana aktiviteter som dans, sång och musik. Vi har ordningsregler som är gemensamma för hela skolan. Syftet med dem är att skapa en lugn och trygg miljö där omtanken växer sig stark. Alla elever som börjar på skolan bjuds på tårtkalas. Då presenteras elevkår, elevombud och olika yrkesgrupper samt sådant som är viktigt för alla på Haga: våra kärnvärden och vårt förhållningssätt mot varandra. Anställda inom introduktionsprogrammet har pedagogisk lunch för att stimulera samtal om skolans värdegrund och förebygga olika former av kränkande behandling. Varje läsår redovisar mentor arbetet mot kränkande behandling. Mentorerna har regelbundna utvecklingssamtal med sina elever. Då förs en dialog om planens mål uppnås för eleven. Kärleksveckan - Kärleken är fri - är ett årligt inslag. Bakom den står Rädda Barnen, polisen, ungdomshälsan, socialtjänsten, tjejjouren med flera. Då får eleverna möjlighet att samtala om frågor de upplever angelägna. Likabehandlingsplanens vision och insatser presenteras vid föräldramötet för årskurs 1-eleverna av rektor i februari. Den partssammansatta skolkonferensen tar löpande upp frågor om trivsel och miljö. Varje vecka har samtliga elever mentors- eller coachningstid, där de träffar lärare och kan ta upp trivsel, pedagogik och klassangelägenheter. Don t Drink and Drive arrangeras årligen för att elever ska skaffa sig nya insikter om alkohol, droger och bilkörning men också för att stärka klassgemenskapen. Skolsköterskorna genomför ett hälsosamtal med elever i årskurs 1, där en viktig del är att förebygga ohälsa. Sistaårseleverna går den obligatoriska kursen Vett och Etikett på krogen. Aktiviteter genomförs som stärker trivsel, samarbete och sammanhållning i klasserna, Hagaborgsdagen är ett exempel på det, Stockholmsresor med studiebesök, teater och stadsvandring är andra.
På står eleven i centrum. På skolan finns pedagoger, karriärvägledare, kuratorer och skolsköterskor som har ett nära samarbete kring eleven. 5. Nulägesbeskrivning 2011 genomföres en skolkvalitetmätning på Norrköpings gymnasieskolor där elever fick svara på en mängd frågor inom olika områden. När de gäller psykosocial miljö ligger s resultat mycket högt, år 2011 var betyget 4,23 på en femgradig skala. På området jämställdhet är resultatet också mycket högt, 4,37. På området elevomsorg är resultatet 4,16. 6. Planerade åtgärder under läsåret 2012-13 Alla program ska ha elevombud. Ansvar: Kuratorer. Klassråd ska hållas en gång per månad. Då ska elevombuden alltid ha en egen punkt. Ansvar: Mentor. Vid utvecklingssamtal ska mentor ställa frågor om elevens trivsel och hur eleven upplever sig bemött av elever och personal. Som en del i vårt systematiska arbete meddelas elevs skolledare negativa resultat. Ansvar: Mentor. Skolans ordningsregler följs upp av elever och mentorer. Negativa resultat meddelas också elevs skolledare. Likabehandlingsplanens vision och insatser redovisas. Ansvar: Mentor. Nya ordningsregler revideras av skolans elevombud och fastställs i skolkonferensen. Ansvar: Rektor. Ordningsreglerna gås igenom för all personal i samband med läsårsstart. Ansvar: Rektor och biträdande rektorer. Riskfaktorer kartläggs och identifieras med den årliga enkätundersökningen som utgångspunkt. Ansvar: Kuratorer. Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 utvärderas av elevombud, elevråd, skolkonferens, arbetslag, arbetsplatsträff, resursteam, arbetsmiljögrupp och ledningsgrupp senast sista februari 2013. Ansvar: Resursteamet. En ny plan utarbetas så att den kan beslutas av skolkonferensen i maj/juni. Ansvar: Resursteamet.
7. Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling eller trakasserier Så här ser arbetets gång ut! Elev påstås ha kränkt en annan elev 1. Om en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling i skolan kan eleven vända sig till valfri personal. Samma sak gäller om en elev upplever att en annan elev är utsatt för kränkande behandling. 2. Den person som eleven vänder sig till ska använda skolans händelserapport (se bilaga) för att dokumentera händelsen. Personen lämnar sedan rapporten till den utsatte elevens mentor, till mentor för den elev som ska ha kränkt och ansvarig skolledare. Även mindre händelser ska dokumenteras. 3. Berörda mentorer ansvarar för vidare utredning och dokumentation av händelsen. Samtal sker först med den som utsatts för kränkningen, sedan med den eller de elever som ska ha kränkt. Kontakt tas med vårdnadshavare om berörda elever är omyndig. 4. Om eleverna har behov av stödsamtal kontaktas kurator. 5. Mentor kontaktar ansvarig skolledare om kränkningen är av den omfattningen att mentor behöver hjälp att få den att upphöra. 6. I varje enskilt fall bedöms om en anmälan ska göras till socialtjänsten. 7. En eventuell polisanmälan görs av ansvarig skolledare. Händelser som innehåller inslag av våld, sexuell kränkning och rasism anmäls alltid. När en polisanmälan görs ska skolan avstå från att utreda, men ändå genomföra nödvändiga åtgärder. 8. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa ska ansvarig skolledare kontakta Arbetsmiljöverket. 9. Mentor och kurator/skolsköterska följer upp händelsen med elev och vårdnadshavare. De ska få tillfälle att uttala sig om situationen har förbättrats. 10. Om kränkning/diskriminering inte upphör har rektor ansvar för att genomföra andra åtgärder, till exempel avstängning av elev från skolan. Ett sådant beslut meddelas alltid nämnd/förvaltningsledning. Personal påstås ha kränkt en elev
ser allvarligt på om personal kränker en elev då denna står i en beroendeställning, en lärare sätter till exempel betyg på eleven. 1. Om en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling kan eleven vända sig till valfri personal. Samma sak gäller om en elev upplever att en annan elev är utsatt för kränkande behandling av personal. 2. Den person som eleven vänder sig till ska använda skolans händelserapport (se bilaga) för att dokumentera händelsen. Personen lämnar sedan rapporten till rektor. 3. Rektor ansvarar för vidare utredning och dokumentation av händelsen. Samtal sker först med den som utsatts för kränkningen, sedan med den person som ska ha kränkt. 4. Om elev inte fyllt 18 år kontaktas vårdnadshavaren. 5. Lämpliga åtgärder vidtas. 6. Om elev har behov av stödsamtal kontaktas kurator. 7. Elevens mentor eller annan personal kontaktar rektor om kränkningen inte upphör. 8. En eventuell polisanmälan görs av rektor. Händelser som innehåller inslag av våld, sexuell kränkning och rasism anmäls alltid. När en polisanmälan görs ska skolan avstå från att utreda, men ändå genomföra nödvändiga åtgärder. 9. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa ska rektor kontakta Arbetsmiljöverket. Elev påstås ha kränkt personal 1. Den som ser tecken på kränkande behandling eller diskriminering av personal vänder sig till rektor eller resursteam. 2. Rektor eller den som rektor uppdrar till utreder och dokumenterar. 3. Personen erbjuds lämpligt stöd. 4. Om elev inte fyllt 18 år kontaktas vårdnadshavare. 5. Resursteamet kan vara en resurs för elev som påstås ha kränkt personal. 6. Lämpliga insatser vidtas. 7. Personen kontaktar rektor om kränkningen inte upphör.
8. En eventuell polisanmälan görs av rektor. Händelser som innehåller inslag av våld, sexuell kränkning och rasism anmäls alltid. När en polisanmälan görs ska skolan avstå från att utreda, men ändå genomföra nödvändiga åtgärder. 9. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa ska rektor kontakta Arbetsmiljöverket. 10. Om kränkning/diskriminering inte upphör har rektor ansvar för att genomföra andra åtgärder, till exempel avstängning av elev från skolan. Ett sådant beslut meddelas alltid nämnd/förvaltningsledning.