Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Relevanta dokument
Anette Jansson, Livsmedelsverket

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Matprat i primärvården

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Det är något speciellt med margarin

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Kost i skola och barnomsorg

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Råd för en god hälsa

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Tio steg till goda matvanor

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Ämnesutbildning: Mat

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Läsa och förstå text på förpackningar

ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA

Kostpolicy för Haninge kommun

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

Riksmaten ungdom

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Riktlinjer för kost i förskola och skola

framtidens mat i västerås

Vad räknas till frukt och grönt?

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Till vårdnadshavare 1

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Kosten kort och gott

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov

Klimatanpassa din matlagning

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

KLIMATSMARTA MATTIPS

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

i Kalmar kommun ska byta till Bregott, svenskt smör och svensk rapsolja,

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Mat på vetenskaplig grund

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Remiss av strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

Måltidspedagogik i vardagen

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

av jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Visionen för maten i Kiruna kommun

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Vad påverkar vår hälsa?

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

God mat + Bra miljö = Sant

Kostpolicy på Ängdala Skolor

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Måltidsenheten. Alla känner matglädje och mår bra av maten

Nationella matvaneundersökningar

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

Måltidspedagogik. MAT2016 Växjö. Hanna Sepp, FD

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Kostråd vid inflammatorisk reumatisk sjukdom

Följdfråga (om annan typ av kost): Vilken annan typ av mat äter du, t.ex. Halal eller Koscher

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ

Bra måltider i skolan

Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan?

Livsmedel- och måltidspolicy

Transkript:

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten.

Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet Forskningen kring vad vi mår bäst av att äta intensifieras för varje år. Resultatet blir en stor mängd studier för många för att även den mest intresserade ska hinna läsa och ta ställning till alla rön. Det är här de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) kommer in i bilden. På uppdrag av Nordiska Ministerrådet har fler än 100 oberoende och ledande forskare från de nordiska länderna gått igenom all tillgänglig forskning inom kostområdet. Resultatet av deras ansträngningar sammanfattas i NNR 2012 (som utkom 2013). Nyheter i denna den femte upplagan av NNR är bl.a. att fokus ligger mer på helheten i kosten, d.v.s. vilka matvanor som är hälsosamma, snarare än på enstaka näringsämnen. Det finns till exempel en tydlig rekommendation om att byta ut smör och smörbaserade matfetter till förmån för vegetabiliska oljor och oljebaserade matfetter. Vad säger skollagen? Livsmedelsverket har uppdraget att i samverkan med Skolverket stödja arbetet med att ta fram lämplig skolmat. Ett led i detta arbete är de rekommendationer som finns att läsa i rapporten Bra mat i skolan. Här tar man bl.a. upp fettkvaliteten i skolmåltiderna och konstaterar att svenska barn får i sig för lite fleromättat fett och mer mättat fett än rekommenderat. Och därför är det viktigt att skollunchen har bra fettkvalitet. 2011 trädde en ny skollag i kraft med krav på att skolmåltiderna inte bara ska vara kostnadsfria utan även näringsriktiga. Detta gäller både offentliga och fristående skolor. Som utgångspunkt bör de svenska näringsrekommendationerna ligga till grund vid bedömningen om vad som är en näringsriktig måltid. De nya kostråden För att göra näringsrekommendationerna mer konkreta har Livsmedelsverket under våren 2015 kommit med nya kostråd. Kostråden handlar om hur du ska äta bra, både för hälsan och miljön. Svenska barn får i sig för lite fleromättat fett men mer mättat fett än rekommenderat Ur Livsmedelsverkets Bra mat i skolan (2013). Se www.livsmedelsverket.se

Byt till nyttiga matfetter! Av de elva kostråden från Livsmedelsverket är det flera som påverkar intaget av fett och kvaliteten på fettet. Men ett är särskilt viktigt för fettkvaliteten, och det är rådet att byta till nyttiga matfetter. Det grundar sig i rekommendationen som säger att vi ska byta ut det mättade fettet mot mer omättat fett. Vad är då nyttiga fetter? De nyttiga fetterna är de som innehåller mer enkel- och fleromättat fett än mättat fett. I stället för smör och smörbaserade matfetter ska vi välja vegetabiliska oljor och oljebaserade matfetter. Till oljebaserade matfetter räknas mjuka och flytande margariner. Genom att erbjuda oljebaserade dressingar vid salladsbordet och använda flytande margarin i matlagningen kan du komma långt. Väldigt stor betydelse har också vilket matfett vi använder till smörgåsen. Livsmedelsverket skriver i sin folder Vad är nyttigt fett? (2015): Vilken typ av fett vi använder på smörgåsen har stor betydelse för hur mycket vi får i oss av olika slags fett. Samtliga smörgåsmargarin från Unilever Food Solutions innehåller mer omättat än mättat fett, några lite mer och några mindre. Så genom att servera ett bra margarin är det enkelt att följa kostrådet; Byt till nyttiga matfetter. Om du serverar Flora Professional 70 % eller 60 % mjölkfritt, Flora lätt, Lätta, Becel 38 % eller Becel Gold 70 %, ger du dina gäster goda möjligheter att få mindre mättat och mer omättat fett. Kan det bli enklare än att följa det kostrådet? Hur får du bättre fettbalans i skolmaten? Välj margarin! De nya kostråden i sammanfattning: Mer Grönsaker, frukt och bär Fisk och skaldjur Nötter och frön Rörelse i vardagen Byt till Fullkorn Nyttiga matfetter Magra mejeriprodukter Mindre Rött kött och chark Salt Socker Alkohol

En god hälsa grundläggs tidigt. Livsstilsrelaterade sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom tillhör de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Här spelar våra matvanor och vår livsstil en stor betydelse. Det handlar om vad vi äter och hur mycket vi äter. Detta är i sig inga nyheter. Men vad som börjar bli mer och mer uppenbart är att dessa livsstilsrelaterade sjukdomar till viss del grundläggs redan i barndomen. Därför är det extra viktigt att skolan är med och erbjuder hälsosamma matvanor och livsmedelsval, som barnen kan ta med sig resten av livet. inte så mycket näring. Men minst lika viktigt för barn såväl som för vuxna är att de får i sig bra fett, d.v.s. mer omättat fett i stället för mättat. Att lära barnen vilket fett som är bra och servera barnen mer nyttigt fett, det är verkligen att förebygga! Barnen är vår framtid och många barn är också mycket miljömedvetna. Det är ännu en anledning till att inspirera barnen till att välja omättat i stället för mättat fett. Socker har varit mycket i fokus de senaste åren och det är viktigt att barnen inte får i sig för mycket tillsatt socker, t ex från godis och sötade drycker. Det ger energi men innehåller Det är vilken typ av fettsyror man får i sig, snarare än mängden fett som har betydelse för hälsan. Livsmedelsverket

Bra för hälsan och bra för klimatet. Du kan bidra till en bättre miljö genom att välja rätt matfett. I en analys utförd av SP (tidigare SIK, Institutet för Bioteknik och Livsmedel), har man undersökt miljö- och klimatpåverkan från jordbruk, transport, bearbetning, tillverkning och förpackning. Analysen visar att margarin har betydligt lägre, ibland till och med hälften så stor miljöpåverkan som smör och smörblandade produkter. Anledningen är enkel. Margarin innehåller vegetabiliska oljor som skördas direkt från naturen. Fettet i smör och smörblandade produkter tar däremot en omväg via kon. Det betyder att foder måste odlas. Dessutom idisslar kor, vilket medför utsläpp av växthusgasen metan. När du väljer margarin gör du med andra ord både hälsan och miljön en tjänst! Genom att även ta hänsyn till faktorer som produktionsförhållanden för livsmedel, säsongsbundet utbud och ursprung, kan en kost som främjar hälsan även vara hållbar ur miljömässig och ekologisk synpunkt. Nordiska Näringsrekommendationer 2012

Är det kanske dags för ett öppet hus? Skolmaten är ett ämne som engagerar många. Vi är intresserade av att diskussionen förs på ett nyanserat sätt. Ett förhållningssätt som vi är övertygade om att du också håller med om. En metod för att få till en sådan diskussion är att arrangera ett öppet hus till vilket föräldrar och beslutsfattare är välkomna. Under en sådan informationsträff kan alla få komma till tals och man kan sakligt informera om och diskutera skolmaten. Hör gärna av dig till oss om du vill ha underlag eller annat stöd för ett sådant arrangemang! Den som skriker högst I massmedia kan man ibland få intrycket av det är andra råd som gäller, och att vi nu ska äta mer mättat fett. Men så är inte alls fallet, vilket framgår tydligt av slutsatserna i NNR 2012.

Vill du veta mer om margarin? Kontakta Eva Skoog, legitimerad dietist. eva.skoog@unilever.com