RAF, EUCAST och brytpunkter

Relevanta dokument
Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Flukloxacillin - dosering

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

av MDR gramnegativa bakterier

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Snabb standardiserad resistensbestämning

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Karbapenemasdetektion med MALDI-TOF. Martin Sundqvist MD, PhD Laboratoriemedicinska länskliniken, Klinisk Mikrobiologi Universitetssjukhuset Örebro

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens i blododlingar

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF)

Antibiotikaresistens i blododlingar

Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing

Sveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens. Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Implementering av en ny ESBL-definition

Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier

Klinisk evidens för behandling av multiresistenta Acinetobacter

PROJEKTPLAN. Namn: Malin Hagstrand Aldman ST-läkare, Infektionskliniken, Lund, SUS

Resistens hos Haemophilus influenzae. NordicAST Fredrik Resman Infektionskliniken, Malmö

Lite nytt om antibiotika

(Principer för) Antibiotikadosering vid CRRT

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket

Resistensläge i öppenvård:

Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen

Rekommendation för laboratoriediagnostik och bärarscreening av karbapenemasproducerande gram-negativa stavar

Behandling av bakteriella infektioner i en värld av ökande resistens

Haemophilus influenzae: Ny algoritme for betalaktamresistens. Dagfinn Skaare WS Gøteborg Mai 2015

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni. Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007

Resistensläge i öppenvård:

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE TILL MARKNADEN 3303 FSCA - ETEST XM256 (Cefuroxime) Foam (Ref ) Referens Beskrivning Lotnummer Utgångsdatum

Antibiotikaresistens - allt är inte nattsvart

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Extern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST

Neisseria meningitidis 2014

Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik. Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet. Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstinget Kronoberg

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Plasmidmedierad kolistinresistens orsakad av mcr-1 av relevans för oss i Sverige?

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram Bakgrundsdokument December 2007

Mekanismer för antibiotikaresistens

Ibaflin används för behandling av följande sjukdomstillstånd hos hund:

Antibiotikaresistensövervakning

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

PK/PD aspekter på antibiotikadosering. Fokus på den svårt sjuka patienten

PRODUKTRESUMÉ. Vuxna och barn 1 år och äldre Innehållet i en endosbehållare appliceras i örat som ska behandlas 2 gånger dagligen under 7 dagar.

Farmakadynamik för antibiotika

VIKTIGT SÄKERHETSMEDDELANDE TILL MARKNADEN FSCA - ETEST ETP32 - Ertapenem - blister packaging - Ref False Susceptible results

Världen i Norden och Norden i världen

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Omfattning Legionella pneumophila, Chlamydophila psittaci, Chlamydophila pneumoniae, Mycoplasma pneumoniae, m fl.

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv!

Antibiotikaresistensövervakning

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Nyheter i resistensbestämning Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory

Kvalitetskontroll och felsökning. Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015

Barn och läkemedelssäkerhet

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Transkript:

RAF, EUCAST och brytpunkter Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 8 december 2010

RAF Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF) SMI SVLS

Referensgruppen för antibiotikafrågor Funnits sedan 1976 Metodgruppen (RAF-M): sedan 1986 Sammansättning RAF: Två representanter från SMI 3 representanter vardera från infektion och mikrobiologi (inklusive RAF-Ms ordförande) 1 representant från följande föreningar: barnmedicin, klinisk farmakologi, ÖNH, allmänmedicin 2 auskultanter (ST-läkare) från infektion och mikrobiologi Strama utser en representant (under revision efter omorganisering på SMI) Gruppen kan även utse en vetenskaplig koordinator Mandatperiod: 3 år Gruppen utser inom sig ordförande och vetenskaplig sekreterare

RAF-M - metodgruppen Består uteslutande av mikrobiologer Jobbar med metodfrågor inom resistensbestämning Lappdiffusionsmetoden (översätta MIC-brytpunkter till zonbrytpunkter) Påvisande av särskilda resistensmekanismer Kvalitetskontroll Organisering av årlig workshop för laboratorierna Från och med 2011: Ersätts av Nordic Antimicrobial Susceptibility Testing (NordicAST) Liknande uppdrag som RAF-M, men med representation från Sverige, Danmark och Norge

RAFs verksamhet Europeiskt samarbete (EUCAST) RAF Policy T ex behandling eller dosering Brytpunkt Utredning Uppdrag från SMI (Strama) eller SVLS

Christian G. Giske 10 september 2010 6

Christian G. Giske 10 september 2010 7

10 september 2010 Christian G. Giske 8

Christian G. Giske 10 september 2010 9

10 september 2010 Christian G. Giske 10

10 september 2010 Christian G. Giske 11

10 september 2010 Christian G. Giske 12

Christian G. Giske 10 september 2010 13

10 september 2010 Christian G. Giske 14

Christian G. Giske 10 september 2010 15

Brytpunkter Traditionellt: nationella brytpunktsgrupper fastställde SIRgränser (eller brytpunkter) I Sverige var detta en mycket viktig del av RAFs arbete Andra länder med nationella brytpunktsgrupper var Norge, England, Frankrike, Tyskland, Nederländerna Övriga länder i Europa följde i huvudsak amerikansk standard (Clinical and Laboratory Standards Institute, CLSI)

Minste hämmande koncentration (MIC) MIC

Hur mäter laboratoriet antibiotikakänslighet? PCR

MIC-distribution: normalfördelning

Bristande harmonisering av brytpunkter internationellt Enterobacteriaceae & cefotaxim S< / R> BSAC United Kingdom 1 / 1 CA-SFM France 4 / 32 CRG The Netherlands 4 / 16 DIN Germany 2 / 8 CLSI (NCCLS) USA 8 / 32 NWGA Norway 1 / 4 SRGA Sweden 0.5 / 1 EUCAST (www.eucast.org): bildad 1997, omstrukturerad 2002 Finansieras av ESCMID och ECDC Huvuduppgift: harmonisera brytpunkter i Europa (på uppdrag från EMA) RAF förpliktad att följa brytpunkter fastställda av EUCAST RAF representerade i EUCASTs ledningsgrupp (10 personer)

Definitioner av S-I-R

EUCASTs definition av vildtyp/nativ population

Wild type The wild type MIC-distribution is defined by the bug, the drug and the methodology used but does not otherwise change with varying circumstances such as time, geography or host species.

Hur fastställs brytpunkter? (I) 1. Data gällande doseringar, administrationsformer, kliniska indikationer och målorganismer bedöms och evt skillnader som kan påverka brytpunkterna diskuteras Dosage BSAC UK CA-SFM France CRG Netherlands DIN Germany NWGA Norway SRGA Sweden Most common dose 500 x 2 oral 400 x 2 iv 500 x 2 oral 200 x 2 iv 250 x 2 oral 200 x iv 500 x 2 oral 200 x 2 iv 200-400 x 2 oral 400 x 2 iv 500 x 2 oral 400 x 2 iv Maximum dose schedule 750 x 2 oral 400 x 3 iv 750 x 2 oral 400 x 3 iv 750 x 2 oral 400 x 3 iv 750 x 2 oral 400 x 2 iv data pending 750 x 2 oral 400 x 3 iv Available formulations oral, iv oral, iv oral, iv oral, iv oral, iv oral, iv

Hur fastställs brytpunkter? (II) 2. Multipla MIC-fördelningar samlas in och vildtypsdistributionen definieras Vildtypspopulationen slutar: WT<0.064mg/L

Hur fastställs brytpunkter? (III) 3. Existerande nationella brytpunkter jämförs Breakpoints prior to harmonisation (mg/l) S< R> BSAC CA-SFM CRG DIN NWGA SRGA NCCLS General breakpoints ND 1/2 1/2 1/2 0.125/2 1/2 Species related breakpoints not yet no Enterobacteriaceae 1/1 0.12/2 0.12/1 1/2 Pseudomonas spp. 1/4 ND 1/1 1/2 Acinetobacter spp. 1/1 1/2 Staphylococci 1/1 0.12/2 0.06/2 1/2 Streptococci 1/1 excluded 0.12/2 0.12/2 excl S. pneumoniae 2/2 (I)* excluded 0.12/2 (I)* 0.12/2 (I)* excl Enterococci excluded excluded 0.12/2 0.12/2 1/2 Haemophilus/Moraxella spp. 1/1 0.12/0.5 0.12/0.25 1/- Corynebacteria excl N. meningitidis 1/1 0.06/0.12 0.03/0.25 N. gonorrhoeae 0.06/- 0.06/1 0.06/0.12 0.06/0.25 0.06/0.5 P. multocida ND ND 0.12/0.25

Hur fastställs brytpunkter? (IV) 4. Med hjälp av tillgängliga farmakokinetiska (Pk) och farmakodynamiska (Pd) data utförs en sk Monte Carlo simulation och en Pk/Pd brytpunkt kalkyleras baserat på konventionellt doseringsregim Target beror på antibiotikum T>MIC (betalaktamer) AUC/MIC (kinoloner) C max /MIC (aminoglykosider) 5. Kliniska data som relaterar terapiresultat till MIC-värden, vildtyp och resistensmekanismer bedöms i relation till den tentativa brytpunkten

Hur fastställs brytpunkter? (V) 6. Pk/Pd brytpunkt sammanhålls med vildtypsdistributionsdata för att undvika att brytpunkter klyver populationen (reproducerbarhet) the breakpoints were set at S 0.125 and R>2 mg/l, rendering wild type S. pneumoniae intermediate in susceptibility to ciprofloxacin. Epidemiological cut off: WT<2.0 Splitting the wild type must be avoided to permit reproducible susceptibility testing <2 mg/l

Wild type Andelen stammar som inte tillhör vildtyp ökar med tiden resistensutveckling. MEN hur definierar vi brytpunkter för att på bästa sätt mäta andelen som beskriver resistensproblemet?

Tidigt varningssystem Kliniska brytpunkter Terapeutisk vägledning Epidemiologiska brytpunkter Detektion av resistens Patientbehandling Kliniska data, Pk/Pd, MIC-fördelningar Resistensövervakning MIC-fördelningar FÖRUTSÄTTNING FÖR TIDIGT VARNINGSSYSTEM (EWS): EPIDEMIOLOGISK BRYTPUNKT

Tidigt varningssystem Epidemiologisk brytpunkt Klinisk brytpunkt

0,002 0,004 0,008 0,016 0,032 0,064 0,125 0,250 0,500 1,000 2,000 4,000 8,000 16,000 32,000 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 E.coli vs. Ciprofloxacin in EARSS 2002 EARSS data Germany from Germany and Sweden and Sweden Per cent resistance with the various R-breakpoints >0.125 mg/l = 8.3 % >1 mg/l = 4.3 % >2 mg/l = 3.9 % WT <0.064 mg/l = 12.7 %

Antal isolat K. pneumoniae och meropenem Meropenem MIC hos isolat med KPC och MBL 16 14 12 10 8 6 WT CO S MP KPC MP MBL 4 2 0 0,032 0,064 0,125 0,25 0,5 1 2 4 8 16 >=32 MIC

Christian G. Giske, Strama apotekarnätverksträff, 2010-12-07