Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina Koskela, tfn 043 825 2599 Vesa Kananen, tfn 046 877 3966 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige beslutar följande om behandlingen av resultatet för år 2015: - Lokalcentralen minskar avskrivningsdifferensen med 4 936 512,52 euro. - Baskommunen ökar avskrivningsdifferensen med 35 812 200,00 euro. - Överskottet i fonden för utveckling av näringar och sysselsättning 996 491,57 euro läggs till fondens överskott från tidigare - Överskottet i investeringsfonden för bastjänster och markanskaffning 22 038 333,83 euro läggs till fondens överskott från tidigare - Överskottet från 2014 i fonden för utveckling av basservicen 10 749 403,12 euro läggs till fondens kapital och 2015 års överskott 5 778 498,02 euro läggs till överskottet från tidigare räkenskapsperioder. Ur fonden för utveckling av basservicen överförs 40 000 000,00 euro. - Underskottet i fonden för social kreditgivning 101 587,62 euro dras av från fondens kapital. Summan ingår i stadens överskott. - Överskottet i skadefonden 847 621,39 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens resultat. - Stadens överskott 37 374 162,51 euro läggs till överskottet av eget kapital från tidigare räkenskapsperioder. Beslut Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Enligt kommunallagen skall stadsstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars året efter räkenskapsperioden samt lämna det för granskning till revisorerna och därefter förelägga fullmäktige bokslutet före utgången av juni året efter räkenskapsperioden. Bokslutet omfattar resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Till bokslutet hör dessutom koncernbokslutet.
Fullmäktige 23.05.2016 Sida 2 / 2 Bokslutet undertecknas av ledamöterna i stadsstyrelsen och stadsdirektören. 1. Omvärlden Omvärlden är mycket kärv på grund av växande behov av tjänster, växande antal äldre och barn, invandring och arbetslöshet. Folkmängden fortsatte att öka, år 2015 med 4 000 personer till nästan 270 000 vid årets slut. Födelseöverskottet är den största orsaken till folkökningen. Andelen invånare med andra modersmål än finska och svenska har ökat väsentligt. I fjol förlades ett exceptionellt stort antal asylsökande i hela landet och i Esbo. Esbo har tagit ansvar för mottagning av asylsökande. Vid slutet av året fanns det fem förläggningar där det bodde cirka 500 minderåriga barn, samt tre förläggningar där det bodde 1 300 vuxna och familjer med barn. De boende i förläggningarna är Esbobor och har rätt till kommunala tjänster samt till tjänster som är avsedda för flyktingar eller för andra invandrare. Detta ställer krav på stadens tjänsteproduktion och kräver ekonomisk beredskap. I Esbo, liksom i hela huvudstadsregionen, ökade antalet arbetslösa betydligt kraftigare än i kommunerna i snitt. I slutet av året var arbetslösheten i Esbo 10,9 procent, en ökning med 1,1 procentenheter från ett år tidigare. Ungdomsarbetslöshetens ökning har avmattats, men långtidsarbetslösheten skjuter i höjden. Arbetslösheten är fortfarande stor bland de högt utbildade. 2. Årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat var 28 miljoner euro och årsbidraget var 155 miljoner euro. De poster som ska behandlas efter räkenskapsperiodens resultat är närmast bokslutsdispositioner, dvs. avskrivningsdifferenser och fondavsättningar. Efter bokslutsdispositionerna uppgick räkenskapsperiodens överskott till 37 miljoner euro. Resultatet och årsbidraget överskred budgeten, i synnerhet på grund av höjningen av fastighetsskattesatsens nedre gräns och på grund av de finansiella intäkterna. De finansiella intäkterna har i flera års tid förbättrat stadens resultat, eftersom medel överförts från fonder och gamla placeringsvinster då har realiserats. Motsvarande intäktsföringar kommer inte att göras i år eller de kommande åren. Trots att resultatet och årsbidraget var hyggliga i förhållande till kommunbranschen i stort, är de otillräckliga för investeringarna och underskrider med 100 miljoner euro den hållbara finansieringsbalans som investeringarna kräver.
Fullmäktige 23.05.2016 Sida 3 / 3 3. Driftsekonomi Verksamhetsintäkterna var 299,5 miljoner euro. De ökade 29 miljoner euro från föregående år, d.v.s. med 10,6 procent. En del av verksamhetsintäkterna har motsvarande kostnader i driftsekonomin eller i investeringarna. Intäktsökningen måste alltså granskas i förhållande till kostnadsutvecklingen och sambandet måste förstås. Verksamhetsutgifterna var 1 718,2 miljoner euro. Ökningen var 90 miljoner euro, d.v.s. 5,5 procent. När de totala kostnaderna korrigeras med framställning för eget bruk, är kostnadsökningen 2,9 procent. Ökningen av de externa kostnaderna har alltså varit ganska måttlig och detta syns i synnerhet i personalkostnaderna, som knappt ökat alls. Köp av tjänster ökade betydligt mera och måste i fortsättningen ägnas större uppmärksamhet. Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna för verksamheten, som visar hur stor del av verksamhetsutgifterna som ska täckas med skattefinansiering) var minus 1 313 miljoner euro. Verksamhetsbidraget utföll bättre än i den ursprungliga budgeten, men sämre än föregående år. Trots att intäkterna ökade och kostnadsökningen var måttlig, sätter årsbidragets utveckling press på att skatteintäkterna ska öka, i synnerhet som dessa även täcker stadens omfattande investeringar och amorteringar. Eftersom skattefinansieringen och skatteintäkternas ökning är blygsamma har detta lett till ökad upplåning. 4. Skattefinansiering Skattefinansieringen består av skatteinkomster (kommunalskatt på förvärvsinkomster, samfundsskatt och fastighetsskatt) samt statsandelar. Skattefinansieringen var 1 423 miljoner euro, d.v.s. 80 procent av intäkterna. Stadens utjämning av skatteinkomsterna till andra kommuner är fortfarande betydande, cirka 160 miljoner euro. Det är ungefär 2,5 kommunalskatteören. Skatteintäkterna var 1 393,8 miljoner euro, 61 miljoner euro (4,6 procent) mera än året innan. Kommunalskatten gav 1 161,3 miljoner euro, samfundsskatten 136,2 miljoner euro och fastighetsskatten 96,4 miljoner euro. Ökningen av fastighetsskatteintäkterna berodde i huvudsak på höjningen av fastighetsskattens nedre gräns. Statsandelarna var 30,1 miljoner euro. I budgeten trodde man att staten skulle återkräva intäktsökningen som följde av höjningen av fastighetsskattens nedre gräns i statsandelarna. Detta gjorde staten emellertid inte och statsandelarna till Esbo överskred den ursprungliga budgeten med 24,6 miljoner euro.
Fullmäktige 23.05.2016 Sida 4 / 4 5. Personalen Trots att servicebehovet ökade hölls antalet anställda och personalkostnaderna under kontroll. I och med att antalet invånare och kunder har ökat har arbetets produktivitet bland personalen förbättrats betydligt. Samtidigt har personalens arbetshälsa förbättrats och sjukfrånvaron har minskat. Staden hade 14 101 anställda i slutet av året, en ökning med 50 personer från ett år tidigare. Ökningen berodde på den kraftigt förändrade omvärlden på hösten och på beslut året innan om ökningar inom grundläggande tjänster, såsom räddningsverkets ambulanssjukvård. Utan dessa omständigheter skulle personalen ha minskat. Personalkostnaderna var 632 miljoner euro och kostnaderna för hyrd arbetskraft 27 miljoner euro. 6. Investeringar Investeringsutgifterna var 381,9 miljoner euro. Med beaktande av interna egendomsöverföringar och finansieringsandelar var nettoinvesteringarna 315 miljoner euro. Investeringsnivån var rekordhög. Stadskoncernens investeringsnivå överskred 700 miljoner euro. Under året ökades bland annat anslagen för markanskaffning och kostnader mellan Västmetron och staden. Investeringarna underskred den ändrade budgeten med 71 miljoner euro, men ett viktigare skäl var fördröjningen av planering och byggande. 7. Lån Under året verkställdes hela den befullmäktigade låneupptagningen på 269 miljoner euro som inkluderade extra låneupptagning på 50 miljoner euro Dessutom överfördes 40 miljoner euro ur fonderna. Under året användes också kortfristig finansiering. Långfristiga lån amorterades med drygt 50 miljoner euro. Stadens lånestock var i slutet av året 628 miljoner euro, dvs. 2 330 euro per invånare. Lånestocken inkluderar dotterbolagens kassamedel på koncernkontot, 112 miljoner euro i stadens kortfristiga lån. Utan koncernkontots saldo i kortfristiga lån vore lånestocken drygt 1 900 euro per invånare. Koncernens lånestock var 2 700 miljoner euro i slutet av året, ökningen var 500 miljoner euro från året innan. Lånestocken var 10 011 euro per invånare. Ökningen berodde i synnerhet på att stadens, Länsimetro Oy:s och Kiinteistö Oy Espoon sairaalas skuldsättning ökade. Den justerade lånestocken (exklusive lånen som tagits av Esbo bostäder Ab och samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster) var 1 639
Fullmäktige 23.05.2016 Sida 5 / 5 miljoner euro, 6 080 euro per invånare. Den justerade lånestocken ger en bild av de lån som huvudsakligen amorteras med skatteintäkter. 8. Utfallet av resultatmålen i Berättelsen om Esbo. Ur Berättelsen om Esbo hade 31 bindande resultatmål härletts för 2015. Utöver resultatmålen hade sektorerna ställt upp egna mål som inte var bindande gentemot fullmäktige. Hur målutfallen har framskridit har rapporterades till nämnderna och direktionerna. Som helhet nåddes resultatmålen väl. Målutfallen redovisas i bokslutet. 9. Eventuella justeringar Koncernstaben föreslås få fullmakt att utföra eventuella tekniska justeringar som kommer fram vid revisionen i bokslutet. De eventuella justeringarna får inte ändra redovisningsperiodens resultat eller behandlingen av resultatet. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 21.3.2016 99 Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen 1 undertecknar bokslutet för 2015 och överlämnar det till revisorerna för granskning, 2 lämnar bokslutet till revisionsnämnden och vidare till fullmäktige för behandling, 3 befullmäktigar koncernstaben att göra eventuella tekniska justeringar i bokslutet. Dessutom föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige 1 beslutar följande om behandlingen av resultatet för år 2015: - Lokalcentralen minskar avskrivningsdifferensen med 4 936 512,52 euro - Baskommunen ökar avskrivningsdifferensen med 35 812 200,00 euro. - Överskottet i fonden för utveckling av näringar och sysselsättning 996 491,57 euro läggs till fondens överskott från tidigare
Fullmäktige 23.05.2016 Sida 6 / 6 - Överskottet i investeringsfonden för bastjänster och markanskaffning 22 038 333,83 euro läggs till fondens överskott från tidigare - Överskottet från 2014 i fonden för utveckling av basservicen 10 749 403,12 euro läggs till fondens kapital och 2015 års överskott 5 778 498,02 euro läggs till överskottet från tidigare räkenskapsperioder. Ur fonden för utveckling av basservicen överförs 40 000 000,00 euro. - Underskottet i fonden för social kreditgivning 101 587,62 euro dras av från fondens kapital. Summan ingår i stadens överskott. - Överskottet i skadefonden 847 621,39 euro läggs till fondens överskott från tidigare räkenskapsperioder. Summan ingår i stadens resultat. - Stadens överskott 37 374 162,51 euro läggs till överskottet av eget kapital från tidigare räkenskapsperioder. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom
Fullmäktige 23.05.2016 Sida 7 / 7