Psykoser Prof. Kristian Wahlbeck Vasa 24.09.07 Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health
PSYKOSER Deltagaren känner till de vanligaste psykoserna Deltagaren kan de allmännaste symtomen vid psykos Deltagaren kan ge första hjälpen till en person med psykotiska symtom
Psykiatrisk nivådiagnostik PSYKOSER GRÄNSTILLSTÅND NEUROSER ångestsyndrom somatoforma syndrom ANPASSNINGSSTÖRNINGAR (kriser)
VAD ÄR PSYKOS? 1 Psykos är en allmän term för sådan psykisk ohälsa, där verklighetsuppfattningen är förvrängd. Tankegången, känslolivet och beteendet är avvikande. Dessutom kan det finnas vanföreställningar och hallucinationer, till exempel röster. Sjukdomsinsikt kan helt saknas.
VAD ÄR PSYKOS? 2 Oförmåga att särskilja inre intryck och yttre verklighet Kriterium för vård oberoende av egen vilja
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VÅRD OBEROENDE AV PATIENTENS VILJA En person kan enligt lagen föreskrivas psykiatrisk sjukhusvård oberoende av sin vilja endast om: 1. Patienten konstateras vara mentalsjuk. 2. Patienten på grund av mentalsjukdom har ett sådant vårdbehov att om personen inte får vård skulle detta: väsentligen förvärra mentalsjukdomen eller allvarligt äventyra personens eller andras hälsa eller säkerhet
VÅRD OBEROENDE AV PATIENTENS VILJA 3. Andra mentalvårdstjänster inte är lämpliga att användas eller är otillräckliga. Samtliga ovan anförda förutsättningar 1 3 bör uppfyllas samtidigt! Mentalvårdslagen 8 OBS! Man bör alltid sträva till vård i samförstånd med patienten.
DE MEST ALLMÄNNA PSYKOSERNA Schizofreni (livstidsförekomst 1 %) Rusmedelspsykos (0,4 %) Psykotisk depression (0,4 %) Schizoaffektivt syndrom (0,3 %) Bipolär sjukdom (0,2 %) Vanföreställningssymdrom (0,2 %) Sammanlagt insjuknar 3,5 % av finländarna i psykos under sitt liv Perälä et al, AGP 2007
VANLIGA SYMTOM NÄR EN PSYKOS UTVECKLAS Förändringar i känsloliv och motivation: depression, ångest irritabilitet, misstänksamhet apati, avflackade känslor eller inadekvata känslor förändringar i matlust minskad energinivå och viljestyrka
UPPKOMST AV PSYKOS En psykos kan bryta ut i vilket livsskede som helst och hos vem som helst, utan tidigare symtom under t.ex.barndomen. De första symtomen kan sammanblandas med beteenden och känslor som är typiska ungdomsåren. Identifieringen av psykos hos äldre kan vara svårt, på grund av t.ex. minnesstörningar. Psykotiska symtom kan även framträda i samband med fysiska sjukdomar.
UPPKOMST AV PSYKOS Symtom behöver inte alltid innebära ett insjuknande! Obs! Även en frisk människa kan höra röster. Den som insjuknat i psykos kan vara rastlös och orolig, men är sällan våldsam.
VANLIGA SYMTOM NÄR EN PSYKOS UTVECKLAS Förändringar i beteendet sömnsvårigheter social isolering eller avståndstagande svårigheter i arbetet eller i sociala roller Symtomen kan dock ibland vara mycket begränsade och inskränka sig till ett smalt område, och personens funktionsförmåga kan verka helt normal.
FAMILJ OCH VÄNNER KAN HJÄLPA TILL GENOM ATT: Lyssna lugnt och utan att moralisera eller kritisera. Minska stressen i den insjuknades liv, så att risken för ett återfall ska minska. Uppmuntra till att söka ändamålsenlig professionell hjälp. Genast agera, när de märker att den närstående personen är självdestruktiv. Erbjuda likartat stöd, som de skulle erbjuda en person som har insjuknat fysiskt.
SCHIZOFRENI Schizofreni betyder ett splittrat psyke. Syftar på förändringar i psykets inre funktioner: störningar i tänkande och varseblivning. kaotiska tankar och kaotisk sinnesvärld. Vid schizofreni har personen en tendens att dra sig tillbaka från sociala relationer till sin egen värld av vanföreställningar och hallucinationer.
Förekomsten av schizofreni Livstidsprevalens i Finland: 1,0 % incidensen (antalet nya fall) sjunker Ojämn geografisk distribution Män insjuknar tidigare än kvinnor
FÖREKOMST AV SCHIZOFRENI Ungefär 50 000 finländare lider av schizofreni, ungefär en på hundra personer. Det är en sjukdom som förekommer speciellt bland unga vuxna och personer i arbetsför ålder. Tre fjärdedelar av dem som insjuknar är 16 25 åringar. Lika allmän bland kvinnor som bland män. En ung person kan insjukna i schizofreni i samband med flytt hemifrån och vid inledning av arbetsliv eller studier. Sjukdomen kan ha ett snabbt förlopp eller så kan den utvecklas långsamt under flera månader eller år.
Riskfaktorer för schizofreni ärftlighet (risk =10-faldig) förklarar 60-80% av fallen tidig virusinfektion i kvedet eller som nyfödd (risk = 1,8) syrebrist under förlossningen (risk = 2) att bo i en stad (risk=1,7) tidiga miljöfaktorer könsberoende faktorer årstidsberoende faktorer födsel i januari-april
Schizofreni och utveckling Schizofrena har ofta haft lägre födselvikt mera motoriska störningar under barndomen senare psykomotorisk utveckling mera läs-skrivsvårigheter sämre skolprestationer lägre IQ >85% av patienterna har kognitiv störning -ofta sedan barndomen inlärning och minne utförande funktioner uppmärksamhet motorisk koordination språk
Stress-sårbarhets-modellen för schizofreni SÅRBARHET neurokognitiva svårigheter social rädsla TIDIGA ORSAKER gener isolering födselkomplikationer m.m. Ökad dopaminfrisättning SENA ORSAKER narkotika dopaminerga läkemedel social stress PSYKOS Störd glutamaterg kontroll
Sjukdomsförloppet vid schizofreni Good Function Psychopathology Premorbid Prodromal Progression Stable Relapsing Poor 10 20 30 40 50 60 Data of J. A. Lieberman. Age (years) 20
Sjukdomsbilden vid schizofreni positiva (psykotiska) symtom» tankestörningar» hallucinationer» vanföreställningar negativa (bortfalls-) symtom» störningar i viljestyrka» avflackade känslor» social tillbakadragenhet disorganisation kognitiva symtom
TYPISKA SYMTOM VID SCHIZOFRENI Tankestörningar Tankebortfall, tankeinsertion Svårigheter att koncentrera sig och planera samt minnessvårigheter. Tankestörningarna inverkar negativt på slutledningsförmågan, kommunikation och dagliga funktioner.
TYPISKA SYMTOM VID SCHIZOFRENI Vanföreställningar Är felaktiga uppfattningar, till exempel om: förföljelse skuld Känsla av att vara utvald för någon specialuppgift upplevelse av pånyttfödelse Känsla av att vara kontrollerad av yttre makt
TYPISKA SYMTOM VID SCHIZOFRENI Hallucinationer Är felaktig varseblivning. Det mest typiska är att höra röster men kan också innebära att man ser saker, känner, smakar eller känner dofter. Kan vara mycket skrämmande, speciellt röster som kritiserar och klandrar. Känns mycket verkliga, varför den som insjuknat i schizofreni inte alltid upplever sig som sjuk.
TYPISKA SYMTOM VID SCHIZOFRENI Störningar i viljestyrka Innebär att det saknas viljestyrka t.o.m. för att sköta om sig själv. Avflackade känslor Är avsaknad av känsloliv eller för situationen inadekvata känslor. Social tillbakadragenhet Kan höra samman med försämrade sociala färdigheter eller rädsla för växelverkan.
Behandling av schizofreni Tidig diagnos och behandling är viktig Psykosmediciner här alltid till behandlingen (90 % får hjälp inom ett år) Psykosocial behandling är också viktig Behandlingen sträcker sig över flera år 1/3 tillfrisknar, 1/3 klarar sig någorlunda, 1/3 behöver mycket stöd i livet Se Gängse vård/käypä hoito
LÄKEMEDELSBEHANDLING AV SCHIZOFRENI Läkemedelsbehandling är en väsentlig del av schizofrenibehandlingen. Psykosmediciner är det effektivaste sättet att minska de psykotiska symptomen. Genom läkemedelsbehandling strävar man även till att avlägsna depression och ångest. Ifall personen genomgått flera psykoser, rekommenderas en livslång, preventiv psykosmedicinering.
INVERKAN PÅ LIVET Övriga personer har svårt att förstå den insjuknade. Det kan uppstå ett gap mellan den sjuke och medmänniskorna. Det här förvärrar symtomen och förhindrar rehabilitering. Den som insjuknat i schizofreni kan vara rastlös och orolig, men inte våldsam. Våldsamhet kan dock uppträda, om den insjuknade befinner sig i ett tillstånd av kraftiga hallucinationer och vanföreställningar.
Schizofreni -att möta människan Var klar och entydig Var ärlig Förstärk realiteterna Var supportiv Bind kritik till sak Undvik att passivera
BIPOLÄR SJUKDOM Även den äldre benämningen maniskdepressiv psykos används. Den som insjuknat lider periodvis av depressionstillstånd, periodvis av mani där stämningstillståndet är förhöjt på ett avvikande sätt. De depressiva perioderna pågår ofta längre än perioderna av mani. Bipolär sjukdom är ofta en livslång störning. Självmordsrisken är förhöjd.
VANLIGA SYMTOM PÅ MANI förhöjd energinivå och överaktivitet förhöjt stämningstillstånd snabbt tänkande och tilltagande talförhet irritabilitet minskat sömnbehov hämningslöshet Storhetsidéer (grandiosa tankar) sjukdomsinsikt saknas
INVERKAN PÅ LIVET Sjukdomen inverkar på förmågan att planera, styra och kontrollera den egna vardagen. I manitillståndet kan människan röra till det ordentligt för sig. Skulder, vänskapsförhållanden, förlust av arbetsplats... Med hjälp av behandling förbättras patientens funktionsförmåga och livskvalitet.
FÖREKOMST AV BIPOLÄR SJUKDOM Endast ungefär hälften av de insjuknade identifieras och får vederbörlig behandling. Den bipolära sjukdomen diagnostiseras vanligen vid 20 30-års ålder. Det kan räcka länge innan den kan diagnostiseras, eftersom både manin och depressionen bör diagnostiseras. Är ofta en livslång störning.
BEHANDLING VID BIPOLÄR SJUKDOM Behandlingen har god effekt, om den får förverkligas planenligt. Att patienten förbinder sig till vården är av stor vikt för behandlingens framgång. Tyngdpunkten ligger på att utbilda patienten till att bli en expert på sin egen sjukdom. Rekommenderas även olika grupper för symtomkontroll och kamratstödgrupper.
LÄKEMEDELSBEHANDLING VID BIPOLÄR SJUKDOM Bipolär sjukdom behandlas primärt med läkemedel som stabiliserar sinnesstämningen. Litium är ett traditionellt stabiliserande läkemedel. Ofta är det skäl att använda sig av läkemedelsbehandling i förebyggande syfte även mellan sjukdomsepisoderna.
ANDRA PSYKOSER Psykotisk depression En djup depression som ger upphov till psykotiska symtom såsom hallucinationer. Schizoaffektivt syndrom Patienten har symtom på schizofreni och bipolär sjukdom. Humörsvängningarna är snabba. Psykos i anslutning till rusmedelsbruk Droger som kan orsaka psykos är cannabis, kokain, ecstasy, amfetamin och vissa svampar.
ALKOHOLPSYKOSER Delirium tremens: Uppstår efter långvarigt och rikligt drickande. Bland annat förvirring, sänkt medvetande, kraftiga vanföreställningar, svettning. Livshotande, sjukhusvård behövs. Alkoholhallucinos: Hallucinationer som upplevs mycket verkliga. Symtomen lindras i öppen- eller anstaltsvård med hjälp av psykosmediciner. Korsakovs syndrom: Närminnet påfallande och långvarigt försvagat. Symtomen kan lindras med långvarig nykterhet, men en del av symtomen kan bli bestående.
OM BEHANDLINGEN AV PSYKOSEN DRÖJER: Förhöjd risk för depression eller självmord. Sämre prognos för tillfrisknande och funktionsförmåga i framtiden. Fördröjd psykisk mognad och utveckling av vuxenidentitet. Sänkt självförtroende och självuppskattning. Ökat bruk av alkohol och droger. Större sannolikhet att råka i svårigheter med myndigheter eller omgivningen.
BEHANDLING VID PSYKOS Att patienten binder sig till behandlingen är av stor vikt. Psykosmediciner är en viktig del av en effektiv vård. Bör användas enligt anvisning. Om personen lidit av flera psykoser, rekommenderas en livslång förebyggande psykosmedicinering. Vid behandlingen av psykos ligger tyngdpunkten på att utbilda patienten till att bli en expert på sin egen sjukdom.
FÖRSTA HJÄLPEN VID PSYKOS 1. Bedöm risken för självdestruktivitet. 2. Lyssna lugnt och utan att moralisera. 3. Uppmuntra och informera om viktiga saker. 4. Uppmuntra till att vid behov söka professionell hjälp. 5. Uppmuntra till att ta hand om sig själv.
STEG 1: Bedöm risken för självdestruktivitet Det kan finnas risk för att psykotiska personer skadar sig själva eller andra personer. Av de som lider av psykotiska sjukdomar är det en mycket liten del som hotar med våld. Våld är vanligare, ifall alkohol- eller drogbruk är med i bilden. Ungefär en av tio som lider av schizofreni begår självmord. Den som befinner sig i ett uppskärrat tillstånd bör inte lämnas ensam! Professionell hjälp behövs alltid.
A) När personen själv är i riskzonen Bedöm risken för självdestruktivitet med tre direkta frågor: 1. Fråga direkt: har du självmordstankar? Detta uppmuntrar inte till att omsätta planerna i praktiken utan visar att du bryr dig om. 2. Fråga om personen har en färdig plan för att genomföra ett självmord 3. Fråga om personen tidigare försökt begå självmord.
B) När personen riskerar att skada andra personer 1. Försök inte stoppa eller kontrollera personen med fysiska medel, ifall det inte är fråga om självförsvar. 2. Ring 112 och berätta, att personen lider av psykisk ohälsa och beter sig hotfullt. Be om hjälp och lyssna på de råd som ges. 3. Försök skapa en lugn och för personen trygg atmosfär. Tala lågt och enkelt. Stå inte för nära personen. Håll ett måttligt avstånd och undvik fortlöpande, direkt ögonkontakt och beröring.
NÄR PERSONEN RISKERAR ATT SKADA ANDRA PERSONER 4. Försök få personen att sätta sig ner. Det bästa är om ni båda kan sitta, hellre bredvid varandra än mittemot. Du kan också erbjuda t.ex något att dricka för att öka personens förtroende för dig. 5. Ge inte uttryck för irritation eller ilska. Hota inte, ropa inte, kritisera inte. Håll i minnet att den andra sannolikt beter sig på detta sätt på grund av vanföreställningar.
NÄR PERSONEN RISKERAR ATT SKADA ANDRA PERSONER 6. Uttryck din medkänsla för de obehagliga känningar som personen upplever. Det är dock viktigt att du inte låtsas att vanföreställningarna eller rösterna är verkliga för dig. 7. Gå med på rimliga önskemål. Det här får den andra att känna att han i någon mån kontrollerar situationen.
STEG 2: Lyssna lugnt och utan att moralisera Acceptera, att förståndsvidriga förnimmelser upplevs verkliga av personen. Tala lugnt, klart och kortfattat. Kritisera inte. Uttryck inte din frustration över symtomen för personen. Ge inte råd som förringar och förklenar problemen i stil med ryck upp dig. Undvik konfrontation, ifall det inte är oundvikligt för att förhindra en skadlig eller farlig handling.
STEG 3: Uppmuntra och informera Försök få personen att förstå att: du vill hjälpa. personen har en verklig, diagnostiserbar sjukdom och det finns effektiv medicinering mot förvirring och ångest. Om du vet att personen ordinerats psykläkemedel, fråga om han eller hon har använt medicinerna enligt anvisning.
STEG 4: Uppmuntra till att söka professionell hjälp Det är viktigt att den insjuknade får sakkunnig vård så fort som möjligt. Familj och vänner kan hjälpa till gällande vårdsökandet. Den som lider av en psykotisk sjukdom bör få en lämplig medicinering. Han eller hon kan eventuellt vara i behov av en kortvarig vistelse på sjukhus.
STEG 5: Uppmuntra till att ta hand om sig själv Man kan lära sig att hantera symtom och vanföreställningar. Använd de symtomhanteringsmetoder som fungerat tidigare. Dock är det alltid skäl att konsultera en sakkunnig inom mentalvård. Använd mediciner enligt anvisning. Kamratstödgrupper fyller en viktig funktion.
VAD GÖRA OM DEN INSJUKNADE INTE VILL HA HJÄLP? Ring till hälsovårdscentralen och diskutera problemet.