Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos. Orsak. Vad beror schizofreni på?
|
|
- Göran Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos Orsak I en befolkning på personer insjuknar personer varje år i en psykos. Ungefär hälften av dessa utvecklar schizofreni. Risken att någon gång insjukna i schizofreni är ungefär 0,8 %. Sjukdomen drabbar lika ofta män som kvinnor men insjuknandet hos män sker ofta i årsåldern, medan det hos kvinnor är vanligare att insjukna i åldern år. Schizofreni är en sjukdom som finns över hela världen. Vad beror schizofreni på? Det finns i dagsläget ingen entydig förklaring till vad schizofreni beror på. Vad man vet är att det finns ett klart ärftligt inslag men det är inte troligt att någon enskild gen kan förklara sjukdomen. Orsakerna till schizofreni är ännu inte helt klarlagda, men troligen samverkar flera riskfaktorer och dessa kan skilja från person till person. Förekomsten av schizofreni i släkten ökar risken att insjukna i sjukdomen, men är inte avgörande. Om man har en förälder eller ett syskon som har sjukdomen är risken att själv insjukna 10-15% och ungefär 50% risk om man har en enäggstvilling med diagnosen schizofreni. Man räknar med att i genomsnitt omkring 50% av risken för att insjukna beror på andra faktorer än de ärftliga, men detta varierar nog mellan olika individer. Infektioner under fosterstadiet och komplikationer vid förlossningen anses bland annat kunna påverka insjuknanderisken men eftersom schizofreni inte är så vanligt och komplikationer vid graviditet och förlossning är vanliga finns ingen större anledning till oro för den som haft sådana komplikationer. Psykologiska och sociala omständigheter kan påverka när sjukdomen bryter ut men är sannolikt ingen tillräcklig enskild orsak. Och det varierar från person till person hur känsliga vi är för att utveckla psykotiska symtom vid psykiska och fysiska påfrestningar. Man vet att det finns en överaktivitet i vissa nervbanesystem i centrala nervsystemet och underaktivitet i andra. Signalsubstansen dopamin är på något vis inblandad och dopaminaktiviteten är för hög i hjärnan. Troligen är flera signalsubstanser involverade. Människans psykiska funktioner är beroende av att information kan överföras mellan nervcellerna som finns i vårt centrala nervsystem. Överföring av information från en nervcell till en annan sker bland annat med hjälp av så kallade signalsubstanser. Man känner till ett flertal signalsubstanser varav de mest kända är dopamin, serotonin och noradrenalin. Signalsubstanserna behövs för att ta mot information, bearbeta informationen och fatta beslut. När dessa hamnar i obalans kan man få psykotiska symtom. Antipsyko-
2 tiska läkemedel är inriktade på att försöka få signalämnena att komma i balans igen. Förebådandefas En psykos föregås ofta av en förebådandefas, även kallad prodromalfas, som kan pågå i veckor, månader eller ibland år. Symtom som kan uppstå under den här perioden är: Humörsvängningar, irritation, oro och vredesutbrott som är svåra för omgivningen att förstå. Ifrågasättande av vardagliga saker såsom varför existerar jag eller varför bor just jag på den här adressen. Problem med att urskilja vad som är vad som är fantasier och föreställningar och vad som är fakta och verklighet. Detta leder ofta till att man blir misstänksam, tillbakadragen eller isolerar sig. Vissa kan också uppleva intensivare syn- och hörselintryck i form av skarpare färger och ljud eller korta stopp i tankarna. Hur kan detta upplevas av anhöriga? Många anhöriga får sämre kontakt, förstår allt mindre av vad som händer och tycker att personen blir alltmer inbunden. Om man ställer vanliga frågor kan man bli avsnäst eller inte få något svar överhuvudtaget. En vanlig uppmaning kan leda till ett vredesutbrott. Personen vänder ofta på dygnsrytmen, spelar musik på hög ljudnivå eller blir uppslukad framför datorn, vilket också kan leda till misskötsel av skola eller arbete. Det är viktigt att veta att många av dessa besvär kan likna besvären som uppkommer under en vanlig tonårings utveckling som inte leder till insjuknande i psykos eller schizofreni. Prepsykotiskt tillstånd Personer som är prepsykotiska har svårare att tolka och förstå upplevelser. Det kan gå över snabbt eller pågå i flera veckor. Alla känslor blir starkare. Personerna får ett ändrat tankeflöde och ett nytt sätt att finna ord. Omvärlden upplevs som förändrad och alltmer hotande exempelvis genom att: Den tidigare vänliga grannen börjar upplevas som ett hot eller en ond människa. Personen förstår allt mindre vad som sägs i skolan eller på arbetet, och anar skrämmande avsikter i det som sker. Man tycker att andra pratar om en och säger elaka saker bakom ryggen. Personen kan höra en röst inuti huvudet, vilket upplevs så skrämmande att man tror att man håller på att bli galen.
3 En inre katastrofkänsla leder till stigande ångest, vilket man försöker dämpa genom att spela hög musik, ofta på natten. Mathållningen fungerar allt sämre. Den totala upptagenheten av de egna fantasierna växlar med stunder av kritisk förtvivlan. Anklagelser och våld mot andra kan förekomma. Hur kan detta upplevas av anhöriga? Många anhöriga beskriver att sömnbehovet avtar eller att dygnsrytmen ändras. Istället för att sova kan den drabbade vara uppe på natten och spela hög musik, eftersom detta verkar dämpa ångesten, som kan vara extra svår då. Matvanorna blir ofta dåliga. Den sjuka kan låta bli att äta på flera dagar. En större upptagenhet kring det som händer inom personen blir alltmer laddad. Anhöriga kan få uppleva omotiverade anklagelser, aggressionsutbrott eller fantasier om att medverka i någon komplott mot den sjuka. Under den här perioden kan det märkas att den drabbades energi nu helt och hållet går åt till att överleva allt detta jobbiga. Här är det viktigt att söka hjälp, eftersom den sjuka fortfarande är motiverad att kämpa. Psykotiskt tillstånd I nästa tillstånd kan man säga att personen själv har tappat kontrollen över verkligheten. Man har inte möjlighet att skärma av sig. En person som blir psykotisk blir hudlös, allt går rätt in utan att man har möjlighet att skärma av sig. Alla känslor kommer upp till ytan och man blir så mycket mer av sig själv. Inne i psykosen finns fruktansvärda känslor och ångest hos en del personer. Detta tillstånd innebär att den drabbades misstänksamhet tilltar, exempelvis genom att personen tror sig vara förföljd av CIA och letar efter avlyssningsapparater i bostaden. Tidningar och tv är fulla av budskap som först nu blir helt tydliga för den drabbade. Han upplever sig kontrollerad av grannar och har telepatiska förbindelser med omvärlden. Den drabbade är nu i en fantasivärld. Det onda är mäktigt och måste bekämpas och order kan komma att den drabbade måste tänka vissa tankar eller utföra vissa handlingar, exempelvis gå ut sommarklädd fast det är minusgrader ute. Man kan då uppleva en fridfullhet och värme, trots kylan. Den sjuka har nu fått en ny förståelse och insikt. Tecken på detta kan vara att personen börjar tolka olika saker. Exempelvis kan nu bilars registreringsskyltar bli begripliga och AUP står för Akut utryckande polis. Dessa tolkningar är snabba och verkar helt logiska i den drabbades perspektiv. Det är vanligt att den drabbade här också kan höra en röst som återkommer och kommenterar ens handlingar på ett retfullt och föraktfullt sätt. Det förekommer att den sjuke kastar ut sina möbler från lägenheten, är hotfull mot
4 anhöriga eller grannar eller att han isolerar sig och att man fruktar för hans liv. I detta läge kan det vara för sent att söka hjälp frivilligt, i stället kan det bli aktuellt med läkarbedömning för tvångsintagning på psykiatrisk klinik med hjälp av polis. Väl inne på den psykiatriska avdelningen protesterar ofta den sjuke mot medicineringen, eftersom det upplevs som ett sätt att påverka personens hjärna. Rädslan finns att man aldrig kommer ut från avdelningen igen och det inre kaoset gör att man vägrar att gå med på personalens och anhörigas önskningar och krav. Till situationen hör också att den drabbade ser sig som frisk och missförstådd. På väg till återhämtning Funderingar finns ofta hur länge psykosen kan vara. Den kan pågå i veckor eller månader innan personen får ett normalt tänkande igen. Ofta pendlar personen fram och tillbaka mellan psykosen och det normala under denna period. De psykotiska föreställningarna kan börja ifrågasättas och spelar med tiden allt mindre roll. Återhämtning När medicinen börjar verka återhämtar sig den drabbade och verkligheten tar mer överhand och tankar och beteende kan börja återgå till det vanliga igen, men rester av psykosen finns kvar. Medicinering bör därför kvarstå för att förhindra återfall. Andra vikiga faktorer för återhämtning är psykiatrisk omvårdnad, anhörigas stöd och kommunala insatser. Erfarenheten av att ha varit psykotisk kan upplevas plågsam, oroande och skrämmande och personen kan oroa sig över risken att återinsjukna. Framtidsutsikter Att drabbas av sjukdomen schizofreni innebär en stor påfrestning för den drabbade, dennes familj och andra närstående. Detta innebär ofta en förändrad livsstil. Men om samhällets olika instanser tidigt hjälper till med arbete, sysselsättning, boende samt medicinskt och psykologiskt stöd ökar möjligheten till bättre livskvalitet. Flera faktorer gynnar en god prognos: snabbt förlopp och högre ålder vid insjuknandet, kort sjukdomsperiod, goda sociala relationer, god och snabb effekt vid medicinering och fortsatt medicinering för att förebygga återfall i psykos. Det är viktigt att komma ihåg att alla inte får långvariga funktionsnedsättningar. Cirka 1/3 av de som drabbas tillfrisknar inom ett år, särskilt de som har haft ett snabbt insjuknande och utan föregående funktionsnedsättning. Cirka 1/3 får mindre eller större funktionsnedsättningar under större delen av sitt liv, därför är det av särskilt stor vikt med individuellt behovsanpassad behandling och stöd för att kunna leva ett tillfredsställande liv. Cirka 1/3 kommer att få återkommande episoder av allvarliga och besvärande symtom men däremellan må bättre eller till och med helt bra. För dessa är effektiv och långsiktig återfallsförebyggande behandling särskilt viktigt.
5 Diagnos Att ställa diagnos innebär att tolka en patients symtom och sammanfatta tillståndet i form av en viss sjukdom. Att få rätt diagnos är en förutsättning för att kunna planera rätt behandling och hur mycket hjälp som behövs. Förutom läkemedel behöver man planera om det behövs några sociala stödinsatser eller patient- och anhörigutbildningar. Hur får man diagnosen schizofreni? Syftet med att ställa diagnos är att kunna ge rätt behandling i form av medicin och andra stödinsatser. Därför är det viktigt att göra noggranna utredningar. För att diagnosen schizofreni ska kunna ställas måste det finnas både psykotiska symtom med störd verklighetsuppfattning och en försämring i hur man fungerar socialt eller yrkesmässigt. Symtomen ska dessutom pågå under minst sex månader (detta enligt diagnossystemet DSM-IV). Symtom Man brukar tala om två sorters symtom vid psykos. Positiva respektive negativa symtom. De positiva symtomen innebär att någonting läggs till i personens upplevelsevärld, t ex hallucinationer. De negativa symtomen innebär det motsatta, nämligen en förlust av egenskaper som fanns före psykosgenombrottet, t ex intresse och engagemang. Läs mer i menyn till vänster. Positiva symtom Att symtomen kallas positiva betyder inte att de är bra symtom. Tilläggssymtomen innebär att någonting läggs till eller förvrängs i personens upplevelse eller beteende. Tilläggssymtomen delas in i hallucinationer och vanföreställningar. Hallucinationer innebär att personen inte har någon verklighetsuppfattning. Dessa kan vara: att personen kan höra röster som ingen annan kan höra, vilket är den vanligaste formen av hallucinos vid schizofreni att personen kan känna lukter som ingen annan kan känna att personen upplever att maten eller drickan smakar som om den har blivit förgiftad att personen känner att något kryper på kroppen att personen har synupplevelser som ingen annan har Vanföreställningar innebär att man har uppfattningar eller tror saker som inte är grundade i verkligheten. Dessa kan vara: att personen tror att kroppens blod är fullt av metaller eller att tänderna håller på att ruttna bort att personen tror sig ha övernaturliga krafter att personen tror sig vara förföljd
6 att personen känner sig styrd av andra att personen upplever sig som Gud eller Jesus att personen upplever att TV och radio är kodade och sänder budskap Negativa symtom Bortfallssymtomen innebär att personen är fråntagen vissa egenskaper såsom energi eller motivation, som han hade före insjuknandet. Dessa kan vara: att personen blir försjunken i sig själv och drar sig undan familj och vänner att personen tappar intresse och engagemang för aktiviteter att personen tappar initiativförmågan att personen inte bryr sig om och orkar sköta sin personliga hygien Tankestörningar Tankestörningar innebär att tanketråden upplevs som avklippt eller tankarna som bortdragna. Personen kan uppleva tanketrängsel med nya störande tankar som av andra upplevs som obegripliga associationer, nybildningar av ord eller helt obegripligt tal. Kognitiva funktionsnedsättningar Med kognitiva funktionsnedsättningar menas svårigheter med inlärning, tankeförmåga och koncentration. Dessa kan vara: att personen har svårigheter att koncentrera sig att läsa en bok eller se på TV att personen har svårigheter att lära sig nya saker och ta in ny information att personen har svårigheter med abstrakt tänkande såsom att kunna se och föreställa sig saker man ej upplevt. Svårigheter att se helheten och förstå övergripande saker och fastnar lätt i detaljer. Känslostörningar eller affektiva symtom Med känslostörningar menas en påverkan på känslolivet. Dessa kan vara: att personen inte upplever sig ha några känslor, eller fel känslor, exempelvis skrattar då han borde vara ledsen att personen känner glädjelöshet Utredningar En tidigt insatt behandling anses förbättra prognosen och sjukdomsförloppet. Det är därför viktigt att så snabbt som möjligt försöka utreda patienten. För att kunna ställa en säker diagnos och utesluta andra sjukdomar krävs flera omfattande utredningar: Social utredning som handlar om förlossning, uppväxt och utveckling, familjesituationen, skolgången, intressen, studier och arbete
7 Psykiatrisk utredning undersöker sjukdomstecken, symtom, förlopp och aktuella problem Somatisk utredning innefattar kroppslig undersökning, blodprover och hjärnröntgen Psykologisk utredning innebär olika tester för bland annat minne, uppmärksamhet, personlighet och intelligens Funktionsutredning här gör man olika tester för att se hur man klarar av att utföra vardagliga aktiviteter, som att sköta hygienen, och laga mat men man tittar även på känslor och beteenden Omvårdnadsutredning går ut på att undersöka behovet av omvårdnad och titta på hur livskvalitén ser ut Behandling Syftet med behandling och vård är att minska symtomen, höja funktionsförmågan, minska återinsjuknande och höja livskvaliteten. Behandling och vård ska vara individuell och består av läkemedel och psykosociala insatser. Vårdplanering En vårdplanering syftar till att klargöra patientens resurser, behov, problem och mål, samt vem som är ansvarig för de planerade åtgärderna. Detta utmynnar i ett skriftligt dokument kallad vårdplan, som sedan är ett underlag vid utvärdering och uppföljning av patientens situation. Vilka är fördelarna med vårdplanering? Patienten blir delaktig i sin vård och behandling. Anhöriga kan dela med sig av erfarenheter samt blir delaktiga i vården och behandlingen. Alla deltagare får samma information vid samma tillfälle och snabbare beslut kan tas. Ansvarsfördelningen klargörs och dokumenteras på plats och är sedan underlag vid uppföljning och utvärdering. Läkemedel En psykos har medicinska orsaker precis som exempelvis diabetes. Har Du diabetes tar Du vanligen medicin mot detta för att må bättre. Samma sak gäller vid psykos, då tar Du antipsykotiska läkemedel för att må bättre. När Du mår bättre är det viktigt att Du fortsätter ta Din medicin för att förhindra att symtomen kommer tillbaka och för att minska risken för att återinsjukna. Medicinen lindrar de allvarligaste symtomen och kan leda till normalisering permanent men, botar inte sjukdomen. Förväntningar Förväntningar som man kan ha på antipsykotiska läkemedel är följande:
8 Antipsykotiska läkemedel har en väl dokumenterad effekt i behandlingen av psykossjukdom, både i akut fas och som underhållsbehandling. Målen med antipsykotisk läkemedelsbehandling är: att lindra symtomen, som till exempel rösthallucinationer, tankestörningar, nedsatt koncentrationsförmåga, ångest och sömnlöshet att göra funktionsförmågan så optimal som möjligt för att kunna delta i andra behandlings- och rehabiliteringsinsatser att minimera stress att minska risken för återinsjuknande att få bästa möjliga effekt till minsta möjliga biverkningar. Målen Målen med antipsykotisk läkemedelsbehandling är: att lindra symtomen, som till exempel rösthallucinationer, tankestörningar, nedsatt koncentrationsförmåga, ångest och sömnlöshet att göra funktionsförmågan så optimal som möjligt för att kunna delta i andra behandlings- och rehabiliteringsinsatser att minimera stress att minska risken för återinsjuknande att få bästa möjliga effekt till minsta möjliga biverkningar. Lindring Hur lindrar medicinen symtomen? Människans psykiska funktioner är beroende av att information kan överföras mellan nervcellerna som finns i vårt centrala nervsystem. Överföring av information från en nervcell till en annan, sker bland annat med hjälp av så kallade signalsubstanser. Man känner till ett flertal signalsubstanser varav de mest kända är dopamin, serotonin och noradrenalin. Signalsubstanserna behövs för att ta mot information, bearbeta informationen och fatta beslut utifrån den. Dopamin är en signalsubstans i hjärnan som har en viktig roll för vår förmåga att känna välbehag och sinnesstämningar. Översiktligt kan man säga att ett överskott av dopamin tycks förekomma vid psykotiska tillstånd. Antipsykotiska läkemedel minskar effekten av dopaminet.
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merInformation. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.
Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merInformation till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom
Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merVälkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?
Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merSchizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen
Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har.
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merMöta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhusets värdegrund PSYKIATRI PSYKOS I KORTHET - 2017 1
Läs merInnehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5
Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merRSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson
RSMH konferens - Att leva med psykos och vägen till återhämtning Vad är en psykos? 2013-09-27 Roger Carlsson Psykos abnormt mentalt tillstånd - förlust av kontakt med verkligheten, - hallucinationer eller
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merKarolinska Exhaustion Disorder Scale 9
KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret
Läs merOm psykiska sjukdomar
Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merKarolinska Exhaustion Scale
Karolinska Exhaustion Scale Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått den senaste veckan. Formuläret innehåller en rad
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merUlla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN
Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Både arv och miljö bidrar till uppkomsten och förloppet av psykisk ohälsa. Dess interaktion beskrivs i den så kallade stress-sårbarhetsmodellen,
Läs merKort information om demens
Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merBiologiskt perspektiv
Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merHur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.
Tandvård vid psykiska funktionshinder Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Övertandläkare Kliniken för Oral Medicin Tel 031 7413400 Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? 50% av kvinnor och 25% av män
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merFakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
Läs merResultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT
Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.
Läs merVetenskapens värld, SVT2, , program om personer med schizofreni; fråga om saklighet och mediets genomslagskraft
1/5 BESLUT 2018-11-12 Dnr: 18/01653 SAKEN Vetenskapens värld, SVT2, 2018-04-09, program om personer med schizofreni; fråga om saklighet och mediets genomslagskraft BESLUT Programmet frias. Det strider
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merVård av en dement person i hemförhållanden
Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.
Läs merPsykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv
Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:
Läs merMINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION
ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merVårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merProblemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Läs merCentrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar
Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merIllamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också
Läs merTill Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna
Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Inledning av Schizofreniförbundets elektroniska valstuga 2014. Lite information
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merSchizofreniförbundet
Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan
Läs merInbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?
Manual till Steg för Steg En studiecirkel i serien Ett Självständigt Liv (ESL) Namn Per Borell Per Borell AB Vad är ett självständigt liv? Inbyggda mål i Steg för Steg manualen Mindre risk för återfall
Läs merAnn-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merAnvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01
LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och
Läs merADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2
1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity
Läs merInledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
Läs merNärstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merAbstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.
Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende
Läs merSömn och stress. www.somnhjalpen.se
Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merDiabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling
Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning
Läs merBasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010.
BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. Avdelningschef vid avdelning 23 i Varberg. Har arbetat inom psykiatrin i många år. Kom in i psykiatrin genom en kamrat i ungdomen
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merEnkätsvar från riksföreningen Patienter och Anhöriga i Rättspsykiatrin
Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Enkätsvar från riksföreningen Patienter
Läs merÄtstörningar. Information om ätstörningar
Ätstörningar Information om ätstörningar Ätstörningar Vad är det? Att vara drabbad av en ätstörning avgörs inte av hur många kilon en väger eller hur ens kr oppsform ser ut. Att ha en ätstörning handlar
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merSchzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.
Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
Läs merStöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Läs merKONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Läs merADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT
ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom
Läs merNÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp
NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7
Läs merBoka en ambassadör från (H)järnkoll
Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merBarn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg
Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar
Läs mer