BERGTEKNISK BESIKTNING INFÖR DETALJPLAN, LYCKE-RYR 2:6 M FL

RAPPORT BERGTEKNISK BESIKTNING INFÖR DETALJPLAN, LYCKE-RYR 2:6 M FL 2015-05-29

Uppdrag 262825, Detaljplan för Lycke-Ryr 2:6 m fl gällande Geoteknik och bergteknik Titel på rapport: Bergteknisk besiktning inför detaljplan, Lycke-Ryr 2:6 m fl Status: Datum: 2015-05-29 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Kungälvs kommun Hans Jönsson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Victoria Svahn Christin Döse och Joanna Argentius Claes Lenninger Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Författare: Christin Döse Datum: 2015-05-29 Handlingen granskad av: Claes Lenninger Datum: 2015-05-28 Tyréns AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2015-05-29

Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 4 2 Utförda undersökningar... 4 3 Resultat... 4 3.1 Bergarter och sprickor... 4 3.2 Strålning och radonriskbedömning... 5 3.3 Beskrivning av delområden... 6 3.3.1 Delområde 1... 6 3.3.2 Delområde 2... 7 3.3.3 Delområde 3... 7 3.3.4 Delområde 4... 7 3.3.5 Delområde 5... 8 3.3.6 Delområde 6... 9 3.3.7 Delområde 7... 10 3.3.8 Delområde 8... 11 4 Rekommendationer... 12 4.1 Bergtekniska rekommendationer... 12 4.1.1 Naturområden... 12 4.1.2 Slänter intill befintliga tomter... 12 4.1.3 Slänter intill planerad nybyggnation... 12 4.1.4 Åtgärder för strålsäkerhet och radon... 13 4.1.5 Största tillåtna byggnadsarea... 13 4.2 Geotekniska rekommendationer... 13 Referenser... 13 Bilagor Bilaga 1. Skiss över delområden och markförhållanden. 3(13)

1 Bakgrund och syfte Tyréns AB har erhållit en förfrågan från Kungälvs kommun avseende geotekniska och bergtekniska undersökningar i samband med att en ny detaljplan för Lycke-Ryr 2:6 m fl ska tas fram. Detaljplanens syfte är att justera största tillåtna byggnadsareor för befintliga fastigheter genom utbyggnad för helårsboende, samt att skapa förutsättningar för 4 nya tomter. Denna rapport omfattar redovisning av bergteknisk undersökning, samt en översiktning okulär inventering av områdets markegenskaper. Inventeringen av markegenskaperna ligger till grund för bedömning av behov av vidare geotekniska undersökningar. 2 Utförda undersökningar Platsen besöktes av berggrundsgeolog för bergteknisk besiktning. Berghällarnas topografi och blockighet noterades samt fotograferades. Bergarten bestämdes och sprickriktningar och sprickegenskaper dokumenterades. Alla orienteringar anges enligt högerhandsregeln, dvs. planets strykning (skärningslinje mot horisontalplanet) anges i 0-360, så att planet alltid lutar mot höger observerat i strykningsriktningen. Stupningen eller lutningen anges i 0-90 där horisotalplanet = 0 och vertikalplanet = 90. Mätningar av total gammastrålning med Scintrex BGS-3 utfördes på 5 observationspunkter. Därtill undersöktes lägen för planerad byggnation med hjälp av markundersökningskäpp (MUK), för en grov jordartsbedömning. Stickdjupen varierade mellan 0,3 och 0,7 m. Diken och bäckar undersöktes även för att komma djupare ner i jordartslagren. Väderleken vid besiktningstillfället var soligt med tilltagande molningehet och enstaka regnskur. Temperaturen var ca +13. 3 Resultat Det undersökta området består av en nordligt sluttande bergslänt som övergår längst i norr i en dal med lera samt lite sand i markyta (Bilaga 1). Topografin varierar mellan ca +16 till ca +65 m ö h. I sluttningen där topografin är något flackare överlagras berget av jord vars mäktighet är okänd. Nedanför de delar av sluttningen där topografin är brantare förekommer nerfallna block. Området är bebyggt och stora delar utgörs av tomtmark med fyllnadsmassor av okänd beskaffenhet. 3.1 Bergarter och sprickor Berggrunden består av en fin- till medelkornig metagråvacka (1-5 mm kornstorlek) tillhörande Stora Le Marstrand-gruppens bergarter. Bergarten är ådergnejsig till bandad och består främst av mineralen kvarts, fältspat, glimmer och granat (Bild 1). Vittringshuden är ca 1mm tunn och vitaktig, vilket antyder att sulfidmängden i berget är mycket låg. Gnejsigheten stryker 100-130 och är mestadels flack med 0-35 stupning från horisontalplanet, även om brantare gnejsighet förekommer. 4(13)

I området förekommer tre dominerande sprickriktningar (Bild 2): Horisontella sprickor 280-310 / 80-90, samt några övertippade medelbranta i 100-130 /30-90 210-220 / 80-90 De medelbranta och branta sprickorna kan orsaka instabilitet i berget. Bild 1. Ådergnejsig metagråvacka, mellan fastighet 2:14 och 2:23. Bild 2. Konturerad stereografisk projektion som visar polerna till uppmätta sprickriktningar (28 st), undre hemisfären, Schmidt nät. 3.2 Strålning och radonriskbedömning All berggrund avger strålning och viss mängd radon. Genom att mäta den totala gammastrålningen, vilket är en indirekt metod, kan man bekräfta om området utgör ett normalriskområde för markradon eller inte. Den dominerande förekomsten av radon härrör från sönderfall av Uran-238 som förekommer naturligt i berggrunden. Radongasen sönderfaller i sin tur i en serie av kortlivade metaller som i sina sönderfall avger gammastrålning. Gammastrålning från berggrunden uppkommer förutom genom sönderfall av uran även genom sönderfall av torium och kalium, varför hög gammastrålning inte entydigt betyder att även radonhalterna är höga. Däremot kan låg gammastrålning uppmätt direkt på berg utesluta större emission av radongas från berget. Clavensjö och Åkerblom (2004) har utarbetat en radonriskklassning beroende på uppmätt gammastrålning enligt tabell 1. 5(13)

Tabell 1. Radonriskbedömning utgående från total gammastrålning enligt Clavensjö och Åkerblom (2004). Radonrisk Gammastrålning Normalriskområde (huvudsakligen normalradonmark). Berggrund med normal uranhalt. Lågriskområde (huvudsakligen lågradonmark). Berggrund med låg uranhalt ca 0,10 0,15 µsv/h ca < 0,10 µsv/h Den totala gammastrålningen har uppmätts på 5 observationspunkter i planområdet. Den totala gammastrålningen ligger generellt på 0,10-0,12 µsv/h, med maxnivå på 13 µsv/h. Mätnoggrannheten för instrumentet är 0,01-0,03 µsv/h. Att planområdet är ett normalradonriskområde är sålunda verifierat. 3.3 Beskrivning av delområden 3.3.1 Delområde 1 Delområde 1 utgörs av lera och sand samt en brant bergslänt i söder, vilken antyder att jorddjupen kan vara stora (Bild 3). Bergslänten utgörs av en rundhäll vilken är stabil i naturligt tillstånd. Några oregelbundna, råa sprickytor vilka är sydvästliga till nordvästliga och medelbranta kan orsaka viss instabilitet, speciellt ifall bergschakt blir aktuellt. På området planeras nybyggnation av två villor intill bergslänten. Bild 3. Delområde 1 observerat från fastighet 2:19 mot öster. 6(13)

3.3.2 Delområde 2 Området är igenväxt och utgörs av en svagt sluttande jordslänt mot norr (Bild 4). Genom området passerar en mindre bäck vilken ligger ca 1 m under omgivande markyta. Det översta jordlagret utgörs av lera. Området gränsar mot berg i söder. På området planeras nybyggnation av en villa. 3.3.3 Delområde 3 Området är relativt plant och det översta jordlagret utgörs av lera (Bild 5). Fastigheterna 2:35, 2:20, 2:21, 2:14 och 2:30 strax söder om delområdet har fyllts upp med fyllnadsmassor. På området återfinns en lokal grusväg och planteringar planeras mot landsvägen. Ingen nybyggnation är planerad. Bild 4. Delområde 2 inringat i rött observerat från landsvägen mot söder. Bild 5. Delområde 3 observerat från nordväst. 3.3.4 Delområde 4 Området är tätt bevuxet, blött och det översta jordlagret utgörs av lera (Bild 6). I den sydligaste delen av området återfinns en hel del block i leran, vilka sannolikt utgör rasmassor från bakomliggande bergslänt. Den svaga topografiska höjningen i områdets mitt kan utgöras av ytligt berg, då flera stick stoppade mot berg eller block på ca 30 cm djup. På området planeras en nybyggnation av villa. 7(13)

3.3.5 Delområde 5 Bild 6. Delområde 4 observerat från grusvägen i nordväst. Området utgörs av berg i dagen som sluttar brant mot nord-nordväst. I Fastighet 2:19 sydöstra hörn förekommer rasrisk till följd av en spricka i ca 100 /90, samt en kortare korsande spricka i 155 /85 (bild 7). I övrigt bedöms bergslänten vara stabil trots dess branta lutning (bild 8). Bild 7. Brant stående ost-västlig spricka vilken orsakar potentiell instabilitet hos bergblocket. Rasrisk= låg-medel. Bild 8. Brant mot nord-nordväst bedöms som stabil. 8(13)

3.3.6 Delområde 6 Området består av en brant bergslänt mot nordost, nord och nordväst. Topografiskt utgörs området av en till två platåer med upp till 20 m höga branter emellan (Bild 9). Nedanför branterna ligger nerfallna bergblock (Bild 10). Fortsatta blocknedfall kan förväntas, exempelvis från den brantaste berghöjden söder om delområde 4 (Bild 12). I den nordligaste delen, vid gränsen mot fastighet 2:27 finns viss risk för stjälpbrott mot tomtmark (Bild 11) till följd av sprickor orienterade 100 /50-85. I nuläget finns inget hus som kan ta skada vid eventuellt ras. Bild 9. Nordvästlig bergslänt observerad från fastighet 2:29 i nordväst. Bild 10. Nerfallna bergblock nedanför bergslänt. Rasområdet gränsar till nordöstra hörnet av fastighet 2:29. Observerat mot sydväst. 9(13)

Bild 11. Nordlig slänt mot fastighet 2:27 uppvisar överhäng och risk för stjälpning. Bild 12. Uppsprucken bergvägg, sannolikt p.g.a. exfoliation/isspräckning vilken kommer leda till nya ras. 3.3.7 Delområde 7 Området består av en naturlig bergbrant mot nord-nordost vilken främst framträder som en stabil, trappformad rundhäll (Bild 13 och 14), men vid fastighet 2:21 och 2:14 utgör en hög, bergbrant med potentiella stabilitetsproblem till följd av brant stående sprickor och visst överhäng (Bild 15). Branten kunde inte inspekteras närmare utan att beträda tomtmark. Området kommer även framledes att utgöra grönområde. Bild 13. Rundhäll mot fastighet 2:35 bedöms vara stabil. Bild 14. Bergslänt mot fastighet 2:30 bedöms vara stabil. 10(13)

3.3.8 Delområde 8 Bild 15. Brant bergslänt mot fastighet 2:14 visar potentiell instabilitet till följd av branta sprickor och ställvis överhäng. Området består av flackare rundhällar, vilka sannolikt är stabila. Den sydligaste delen av området har inte undersökts på nära håll för att ej beträda privat tomtmark. Bild 16. Rundhällar vid fastighet 2:28 (förgrunden) och söder om fastighet 2:34 (bakgrunden). Bild 17. Rundhällar sydväst om fastighet 2:28. Bild 18. Rundhäll mellan fastighet 2:23 och 2:28. 11(13)

4 Rekommendationer 4.1 Bergtekniska rekommendationer I området förekommer liten risk för blocknedfall. Den största risken återfinns intill fastighet 2:14 och 2:21, samt i naturområde markerat som delområde 6 i bilaga 1. Berggrundens gammastrålning är låg och området är verifierat som normalradonriskområde. Nya byggnadernas grundkonstruktioner ska vara av radonskyddande utförande. Vid eventuell bergschakt ska bergsakkunnig tillkallas för stabilitetsbedömning av schakten. Mer detaljerade rekommendationer redovisas nedan. 4.1.1 Naturområden Naturområdena föreslås lämnas i befintligt skick. Viss rasrisk förekommer i de större branterna, men då området är relativt svårtillgängligt för maskiner, de bergtekniska förstärkningsarbetena är kostsamma och sannolikheten för att någon befinner sig under ett ras vid rasögonblicket bedöms mycket låg, föreslås att inga åtgärder vidtas. Inga befintliga hus bedöms ligga så nära slänterna att eventuella ras kan nå dem. Nybyggnation bör ej tillåtas i områden där nerfallna block kan observeras, framförallt i de nordvästra delarna av delområde 6. 4.1.2 Slänter intill befintliga tomter Bergslänt mot fastighet 2:14 och 2:21 bedöms vara potentiellt instabil (Delområde 7). Tillträde till tomtmark bör erhållas för närmare inspektion, företrädesvis genom repbesiktning eller möjligen med liftkorg. Bergslänt mot fastighet 2:27 bedöms som potentiellt instabil (Delområde 6) och stjälpning av bergskiva kan ske på sikt. Fallhöjden är däremot inte stor; mellan 2 och 3 m. Då det instabila partiet är privat tomtmark är det fastighetsägarens ansvar att tillse att området är säkert. Bergslänten kan säkras med 2-3 st ingjutna bergbultar, men med tanke på den låga höjden och låga sannolikheten för brott, bör säkerheten för utomstående enklast uppnås genom avspärrning, d.v.s. staket runt tomtmarken. Markägare bör informeras om att viss rasrisk föreligger. Även den ca 3 m höga bergslänten mot fastighet 2:19 bedöms vara potentiellt instabil då stjälpning av bergskiva kan ske på sikt. Risken bedöms vara mycket låg, liksom konsekvensen. Denna mark utgörs inte av tomtmark och den enskilda tomtägaren ansvarar inte för säkerheten. Förslagsvis ska slänten hållas under uppsikt och inspekteras åter om ca 5 år för att observera om frostsprängning försämrar stabilitetsförhållandena eller inte. 4.1.3 Slänter intill planerad nybyggnation I naturligt tillstånd bedöms slänterna intill planerad nybyggnation vara stabila. Vid byggnation av de östligaste husen i planområdet kan bergschakt bli aktuellt. En bergschakt förändrar de naturliga stabilitetsförhållandena i berget, genom att stödet för en bergmassa med bakomliggande lutande sprickor tas bort och glidning därför kan ske längs det lutande sprickplanet. Vid all bergschakt bör bergsakkunnig tillkallas för stabilitetsbedömning av bergväggen, både ur arbetsmiljöhänsyn och med hänsyn till den permanenta stabiliteten. 12(13)

4.1.4 Åtgärder för strålsäkerhet och radon Enligt Boverkets normer får gammastrålningsnivån inte överstiga 0,3 µsv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt (BFS 2014:13, BBR21 kap. 6:12). Strålningen från berggrunden i planområdet bidrar med endast 0,10-0,12 µsv/h och inga åtgärder för gammastrålning från berget behöver därför vidtas. Årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas i inomhusluft får inte överstiga 200 Bq/m 3 (BFS 2014:13, BBR21 kap. 6:23). Området är klassat som normalradonriskområde. Under förutsättning att byggnadernas grundkonstruktioner är av radonskyddande utförande (se Clavensjö och Åkerblom, 2004) bedöms risken vara liten att gränsvärdet överskrids med avseende på radonemission från berggrunden. Boverkets broschyr Åtgärder mot radon i bostäder kan också rekommenderas. Befintliga hus har sannolikt såväl låg gammastrålning som låga radonhalter, så tillvida att inte blåbetong använts som byggmaterial. Vid eventuell tillbyggnation rekommenderas ändå en radonmätning av inomhusluften för att säkerställa detta. 4.1.5 Största tillåtna byggnadsarea Berget ställer inga begränsningar på största tillåtna byggnadsarea. Bergytans kontur och sprickornas orientering i förhållande till en brantare bergkontur kan däremot orsaka instabilitet i berget. Vid grundläggning på berg där bergytan lutar mer än 20 från horisontalplanet bör därför bergsakkunnig tillkallas för stabilitetsbedömning och råd avseende behövliga förstärkningsåtgärder. 4.2 Geotekniska rekommendationer Då alla tomter där nybyggnation planeras har lera i markytan föreslås kompletterande geotekniska undersökningar för att utröna lerans mäktighet och fasthet. Markens bärighet kan inte säkerställas utan vidare undersökningar. Referenser Clavensjö och Åkerblom, 2004. Radonboken Förebyggande åtgärder i nya byggnader. Formas, Stockholm. ISBN 978-91-540-5926-7 Boverkets författningssamling, BBR21. URL: https://rinfo.boverket.se/bbr%5cpdf%5cbfs2014-3-bbr-21.pdf Åtgärder mot radon i bostäder. Boverket. URL: http://www.boverket.se/sv/omboverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2013/atgarder-mot-radon-i-bostader/ 13(13)

BETECKNINGAR N 3 UPPRÄTTAD FÖR UPPDRAG NR RITAD AV HANDLÄGGARE 0 20 40 Meters DATUM ANSVARIG SKALA RITNINGSNUMMER BET