Kvalitetsrapport - Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016
Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx förskola... 4 2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/2017... 4 2.1. Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016... 4 2.2. Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017... 4 3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation... 5 Behörighet och kompetens... 5 Organisation och lokaler... 5 4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys... 6 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande... 6 4.2. Öka likvärdighet och samverkan... 8 4.3. Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända...12 4.4. Förskolans mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/2017... 13 5.1. Höjd måluppfyllelse...13 5.2. Ökad likvärdighet och samverkan... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.3. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.4. Förskolans mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (13)
1. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. 1.1. Syfte och mål Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen och skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister med betoning på vad som kan göras för att förbättra kvalitén på enhets- respektive huvudmannanivå. Målet är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet samt att leva upp till målen för verksamhetens genomförande och till målen för barns och elevers lärande och utveckling. 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Huvudmannen har ett övergripande ansvar och är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechef och rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete. På förskole- och skolnivå ska kvalitetsarbetet genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Dokumentationen ingår i kvalitetsarbetets olika faser och ligger till grund för analys och beslut. Dokumentationen visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppnå målen. Planera Analysera/ Åtgärda Genomföra 2. 3. Kvalitetssäkring Följa upp 3 (13)
2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/2017 2.1. Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016 Angående språkutveckling gör de mindre grupperna att pedagogerna kan ha samtal och diskussioner med barnen. Alla barn får en chans att prata och uttrycka sig. Personalen finns där barnen är och hjälper dem i konflikter och med att prata med varandra. De utvecklar hela tiden sitt arbetssätt gentemot barnen pga. att barngruppen kräver det för att fungera. Barnen jobbar gärna med pedagogiska program på dator och I-pad. Att de sitter två och två gynnar deras språkutveckling. Vårdnadshavare tror att personalen tror på deras barns förmåga att lära sig och uppmuntrar deras nyfikenhet och lust att lära. Föräldrarna upplever att förskolan är en trivsam förskola, med bra och tillmötesgående personal, trevligt bemötande, flexibel personal, bra verksamhet, intressanta teman, utelek oavsett väder, mm. Arbetet med den pedagogisk dokumentation är under utveckling. Arbetslaget försöker hitta tillfällen för reflektion. Reflektionen med barnen är lättare att få till i den dagliga verksamheten. Vårdnadshavarenkäten visar att föräldrarna är nöjda med förskolans verksamhet. Förskolan har lyckats bättre att integrera vår nyanlända. De mindre barnen har lättare för att acceptera barn som tex inte pratar svenska. 2.2. Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017 Personalen behöver bli tydligare med ansvarsfördelningen mellan personal och barn Förhållningssättet gentemot barnen behöver diskuteras och förankras hos alla i arbetslaget. Förskolan behöver förbättra information vid mycket sjukdomar. 4 (13)
3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation Läsåret 2015/2016 Personal Antal Tjänster Förskollärare 2 1,75 Barnskötare, outbildade 3 2,75 Ledning och administration Behörighet och kompetens På arbetar två st behöriga förskollärare och två utbildade barnskötare. En av barnskötarna har för avsikt att läsa till förskolelärare på distans och håller på att läsa in ämnen som behövs för att komma in på Högskolan. Specialpedagogen finns som stöd för personalen vid behov. På förskolan finns en utbildad förskollärare med många års erfarenhet. Övrig personal har ingen utbildning för verksamheten. Två i personalen deltar i vår interna utbildning Mångfaldsgruppen. Två har också gått tecken som stöd. Specialpedagogen konsulteras vid behov. Hon är då med i barngruppen och observerar kring en viss frågeställning och ger sedan personalgruppen råd och stöd kring just det problemet. Ett barn har under året haft stöd av vår talpedagog. Resursen för Ledning och administration gäller hela Högvads Ro, tre förskolor, tre skolor och tre fritidshem. Den består av förskolechef/rektor 100% och en administrativ assistenten på 37,5%. Organisation och lokaler Läsåret 2015/2016 Antal barn Flickor, antal Pojkar, antal Avdelning Smultronet 25 11 14 3 Hela förskolan Utländsk bakgrund, antal Pedagogerna vill tillgodose alla barns behov. Eftersom barngruppen är så stor och många barn som behöver stöd på olika sätt, är det svårt att tillgodose alla. Det finns har dessutom barn som kräver en vuxens närhet hela tiden. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper, och delar upp sig i olika rum och är närvarande. Övergångar och rutinsituationer är noga planerade för att fungera. Eftersom barngruppen har varit så stor har pedagogerna haft en grupp på 10 barn i åldrarna 4-5 i en annan lokal Snicken. Utemiljön är mycket bra. Pedagogerna utnyttjar omkringliggande naturen en dag i veckan. Pedagogiska utrustningen är bra. 5 (13)
4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande I detta område följs läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden upp. Uppsatta mål för läsåret Förskolechefens beskrivning av resultat Alla barn ska ges möjlighet att uppnå goda kunskapsresultat genom det lustfyllda lärande. Språkutveckling Var är vi? Pedagogerna sjunger, läser och berättar sagor. Använder sig av rim, ramsor och lek med språket. De samtalar med barnen och förklarar om de inte förstår. De använder sig av bilder för att förtydliga språket. Program på datorn och I-pad som är språkutvecklande. Ofta sitter de två och två för att kunna kommunicera med varandra. I grupperna har pedagogerna arbetat med bokstäver, barnens initialer, bokstavsljud mm. De uppmuntrar barnen till att prata med varandra istället för att slåss eller svära. Vikten av att lyssna på varandra. De uppmuntrar dem till att stå för sina åsikter och att inte skylla ifrån sig. De vuxna hjälper barnen att använda språket i leken och kommunicera med varandra. De vägleder de mindre barnen och hjälper till att sätta ord på vad de vill. Förskolans enkät gav resultatet 3,73 på frågan om Förskolan uppmuntrar mitt barns nyfikenhet och lust att lära. Varför är vi? Analys De mindre grupperna gör att pedagogerna kan ha samtal och diskussioner med barnen. Alla barn får en chans att prata och uttrycka sig. Barnen jobbar gärna med pedagogiska program på dator och I-pad. Att de sitter två och två gynnar deras språkutveckling. Personalen finns där barnen är och hjälper dem i konflikter och med att prata med varandra. De utvecklar hela tiden sitt arbetssätt gentemot barnen pga. att barngruppen kräver det för att fungera. Vart ska vi? Barnen ska ges möjlighet att utveckla sitt språk och lära sig kommunicera med barn och vuxna. Utveckla nyfikenhet och intresse för att lära sig läsa och skriva. Hur gör vi? Dela upp barngruppen i mindre grupper, stora gruppen har egen hemvist. Vara mer närvarande när barnen arbetar vid datorn eller i-paden. Utveckla intresset för bokstäver och siffror Diskuterar vilka mål det ska finnas med i-pad och dator. Fortsätta med det språkmedvetna arbete i barngruppen 6 (13)
Hur vet vi att vi är framme? När barnen använder språket i leken och samverkar med stora och små. När barnen har lust och intresse för att lära sig läsa och skriva. Målkriterier/Indikatorer: Alla barn skall få det stöd de behöver Resultat från vårdnadshavarenkäten kopplat till målområdet Andel vårdnadshavare som uppger att Personalen tror på mitt barns förmåga * Andel vårdnadshavare som anser att Förskolan uppmuntrar mitt barns nyfikenhet och lust att lära * Förskolan Lå 2014/2015 Lå 2015/2016 83,3% 92,3 91,6 100% 84,6 88,5 Kommunen Lå 2015/2016 *andel som angivit stämmer ganska bra och stämmer helt och hållet Förskolechefens analys av resultatet De mindre grupperna gör att pedagogerna kan ha samtal och diskussioner med barnen. Alla barn får en chans att prata och uttrycka sig. Personalen finns där barnen är och hjälper dem i konflikter och med att prata med varandra. De utvecklar hela tiden sitt arbetssätt gentemot barnen pga. att barngruppen kräver det för att fungera. Barnen jobbar gärna med pedagogiska program på dator och I-pad. Att de sitter två och två gynnar deras språkutveckling. Vårdnadshavare tror att personalen tror på deras barns förmåga att lära sig och uppmuntrar deras nyfikenhet och lust att lära. 7 (13)
4.2. Öka likvärdighet och samverkan I detta område följs läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet upp. Uppsatta mål för läsåret Alla barn får det stöd de behöver och får utvecklas maximalt efter sin förmåga. Verksamheten fungerar bra och barnen känner sig trygga, sedda och hörda. Förskolechefens beskrivning av resultat Alla barn ska få det stöd de behöver Var är vi? Bruk A 3:1 Rutiner och insatser Specialpedagogen är inkopplad på två barn i gruppen, som har pedagogisk handlingsplan. Periodvis har personalen svårt för att räcka till för alla barn så som de skulle vilja. I gruppen finns det flera barn som behöver extra stöd i sin utveckling. De är medvetna om miljöns betydelse, och strävar efter att ge alla barn vad de behöver. Förhållningssättet gentemot barnen behöver diskuteras och förankras hos alla i arbetslaget. Personalen behöver bli tydligare med ansvarsfördelningen mellan personal och barn. Varför är vi? Analys Personalen vill tillgodose alla barns behov. Då de har en stor barngrupp och många barn som behöver stöd på olika sätt, är det svårt att tillgodose alla. De har dessutom flera barn som kräver en vuxens närhet hela tiden. De delar in barnen i mindre grupper, och delar upp sig i olika rum och är närvarande. Övergångar och rutinsituationer är noga planerade för att fungera. Samverkan med specialpedagog fungerar bra och det finns väl fungerande rutiner. Personalen har inte lyckats förankra ett gemensamt förhållningssätt fullt ut. Vart ska vi? Alla barn får det stöd de behöver och får utvecklas maximalt efter sin förmåga. Verksamheten fungerar bra och barnen känner sig trygga, sedda och hörda. Hur gör vi? Pedagogerna delar barnen i mindre grupper, tar tillfällena som kommer för samtal och diskussioner med barnen. De finns där barnen är och kan föra en dialog i leken och utveckla leken. De har pedagogiska diskussioner, om bl. a förhållningssätt gentemot barnen, i arbetslaget och stöd av specialpedagogen vid behov. 8 (13)
Samverkan Öka samverkansformerna med barn och föräldrar 2016-03- Var är vi? Nulägesanalys Daglig tamburkontakt, fortlöpande dialog kring barnen Månadsblad som skickas hem med information om verksamheten Dagsschema på anslagstavlan där personalen skriver vad som händer under dagen Löpande information till föräldrarna om vad de jobbar med i de olika grupperna Drop in fika en gång/år Föräldramöte på höstterminen Utvecklingssamtal för alla på vårterminen, på höstterminen vid behov Föräldraförening Pedagogisk dokumentation som visar barnens lärande Genom samtal med barnen kring deras intressen och önskemål går vi vidare med dessa i arbetet i de olika grupperna. På föräldramöten ger personalen föräldrarna chans till feedback på verksamheten, genom att de anonymt får skriva positiva och negativa synpunkter. Analys Personalen upplever att den dagliga kontakten med föräldrarna är god. Dialogen med föräldrarna känns öppen. Den skriftliga informationen ger möjlighet för föräldrarna att känna sig delaktiga i förskolans arbete. De äldre barnen har lättare att framföra sina önskemål. Medan med de yngre barnen får man mer observera och känna av. Att jobba på detta sätt är både spännande och utmanande. På höstens föräldramöte deltog en stor del av föräldrarna. De fick skriva lappar med positivt och negativt i verksamheten. Dessa synpunkter använder pedagogerna för att förbättra verksamheten. Positiv feedback: Trivsam förskola, bra och tillmötesgående personal, trevligt bemötande, flexibel personal, bra verksamhet, intressanta teman, utelek oavsett väder, mm. Negativ feedback: information vid mycket sjukdomar, klädkoll. Arbetet med den pedagogisk dokumentation är under utveckling. Vi i arbetslaget försöker hitta tillfällen för reflektion. Reflektionen med barnen är lättare att få till i den dagliga verksamheten. Vart ska vi? Analys av föräldralapparna: Det känns bra att föräldrarna är nöjda och att de har förtroende för förskolan. Pedagogerna jobbar för barnens bästa i alla lägen. De pratar med alla föräldrar om vikten av att vara hemma med sjuka barn och de sätter lapp på dörren vid t. ex maginfluensa. Pedagogerna klär barnen efter väder, men har inte alltid samma syn på detta som föräldrarna. 9 (13)
Analys: Öka barnens inflytande i verksamheten. Förbättra informationen på dagsplaneringen i hallen. Få fler föräldrar på förskolans föräldramöten. Hur gör vi? Pedagogerna fortsätter som tidigare med information, föräldramöten, utvecklingssamtal och drop-in. De har köpt in en ny planeringsalmanacka att ha i hallen, de ser över rutinerna att skriva i denna. De samtalar med föräldrarna vad de vill ha och förväntar sig på föräldramötena och försöker tillgodose detta. Pedagogerna jobbar vidare med barnens inflytande. Förslag till åtgärder Fortsätter som tidigare med information, föräldramöten, utvecklingssamtal och drop-in. Bli bättre på den dagliga uppdateringen av information. Förbättra information om sjukdomsutbrott, och även lämplig klädsel efter väder. Intressantare upplägg på föräldramötena för att locka fler. Jobbar vidare med barnens inflytande i verksamheten. Vi som pedagoger diskuterar och reflekterar mer över detta. Utvecklar arbetet med den pedagogiska dokumentationen. På personalmöten avsätts tid för reflektion och pedagogiska diskussioner. Resultat från vårdnadshavarenkäten kopplat till målområdet Andel vårdnadshavare som uppger att Mitt barn trivs i förskolan * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag känner förtroende för personalen * Andel vårdnadshavare som anser att Det är som helhet en harmonisk miljö på förskolan * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag har möjlighet att vara med och påverka verksamheten * Andel vårdnadshavare som uppger att Jag är nöjd med det bemötande jag får av förskolans personal * Förskolan Lå 2014/2015 Lå 2015/2016 Kommunen Lå 2015/2016 100% 92,3% 97,8 % 100% 92,30% 94,2 % 66,7% 84,6% 86,7 % 100% 61,6% 59,3 % 83,3% 99,8% 95,1 % 10 (13)
Andel vårdnadshavare som uppger att Jag får den information som jag behöver * 100% 92,1% 88,1 % *andel som angivit stämmer ganska bra och stämmer helt och hållet Förskolechefens analys av resultatet Periodvis har personalen svårt för att räcka till för alla barn så som de skulle vilja. I gruppen finns det flera barn som behöver extra stöd i sin utveckling. Specialpedagogen är inkopplad på två barn i gruppen, som har pedagogisk handlingsplan. De är medvetna om miljöns betydelse, och strävar efter att ge alla barn vad de behöver. Förhållningssättet gentemot barnen behöver diskuteras och förankras hos alla i arbetslaget. Personalen behöver bli tydligare med ansvarsfördelningen mellan personal och barn. Personalen vill tillgodose alla barns behov. Då de har en stor barngrupp och många barn som behöver stöd på olika sätt, är det svårt att tillgodose alla. De delar in barnen i mindre grupper, och delar upp sig i olika rum och är närvarande. Övergångar och rutinsituationer är noga planerade för att fungera. Samverkan med specialpedagog fungerar bra och det finns väl fungerande rutiner. Personalen har inte lyckats förankra ett gemensamt förhållningssätt fullt ut. Föräldrarna upplever att förskolan är en trivsam förskola, med bra och tillmötesgående personal, trevligt bemötande, flexibel personal, bra verksamhet, intressanta teman, utelek oavsett väder, mm. Förskolan behöver förbättra information vid mycket sjukdomar. Arbetet med den pedagogisk dokumentation är under utveckling. Arbetslaget försöker hitta tillfällen för reflektion. Reflektionen med barnen är lättare att få till i den dagliga verksamheten. Vårdnadshavarenkäten visar att föräldrarna är nöjda med förskolans verksamhet. 11 (13)
4.3. Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända I detta område följs läroplanens mål kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden upp. Uppsatta mål för läsåret Att våra nyanlända blir en del av vår verksamhet och känner sig trygga hos oss. Förskolechefens beskrivning av resultat Om man jämför skolan och förskolan så har förskolan lyckats bättre att integrera vår nyanlända. De mindre barnen har lättare för att acceptera barn som tex inte pratar svenska. Förskolan har haft tillgång till språkpraktikanter eller medarbetare som talar de flesta barnens modersmål. Detta är en viktig brygga mellan språken. Indikatorer Närvaron är något lägre hos barn i förskolan än hos eleverna på skolan Förskolechefens analys av resultatet Förskolan har lyckats bättre att integrera vår nyanlända. De mindre barnen har lättare för att acceptera barn som tex inte pratar svenska. Föräldrarna är nöjda med verksamheten. Pedagogerna kommer förbättra sättet att utveckla språket hos de nyanlända. 12 (13)
5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/2017 5.1. Höjd måluppfyllelse I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden. Förskolans målbild Språkutveckling med hjälp av Ipad och dator Konkretisering av målbilden. Kriterier. Barnen ska ges möjlighet att utveckla sitt språk och lära sig kommunicera med barn och vuxna. Utveckla nyfikenhet och intresse för att lära sig läsa och skriva. Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Pedagogerna sjunger, läser och berättar sagor. Använder sig av rim, ramsor och lek med språket. De samtalar med barnen och förklarar om de inte förstår. De använder sig av bilder för att förtydliga språket. Program på datorn och I-pad som är språkutvecklande. Ofta sitter de två och två för att kunna kommunicera med varandra. gör vi? Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Mindre grupper Dela in barnen Vid samlingar Pedagogerna Använda Ipad och dator Vara närvarande vid dator/ipad Planerade aktiviteter Pedagogerna Uppföljning hur ska arbetet följas upp? Vid personalmöten Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? När man ser att barnens språk utvecklas och de tycker att det är roligt. När I-paden används i pedagogiskt syfte av alla barn. 13 (13)