Bidrag till måluppfyllelse

Relevanta dokument
Budget Prognos 1. Ingående eget kapital 0,0 Utgående eget kapital -2,3-5,8-3,5. Budget Prognos 1

Månadsuppföljning ekonomi per juli 2016

Uppföljningsrapport, november 2018

Ramförändringar i budget 2018 Vård- och omsorgsnämnden VON/2018:61

Uppföljningsrapport, oktober 2018

Ramförändringar i budget Vård- och omsorgsnämnden

Ekonomisk rapport efter september 2015

FÖRDJUPAD PROGNOS 2017

Socialnämnden i Järfälla

Bilaga till ekonomisk månadsrapport för omvårdnadsnämnden,

Ekonomisk prognos Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden

Ekonomisk uppföljning per 31 oktober Socialförvaltningen

Uppföljningsrapport, februari 2019

Ekonomi. Bildning- och omsorgsförvaltningen. Bildnings- och omsorgsnämnden. tkr 2017 Utfall. Uppföljningsrapport oktober 2017

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Månadsrapport. Socialnämnden

Tjänsteskrivelse Socialnämndens månadsrapport per den

Uppföljningsrapport, juni-juli 2019

Delårsrapport 2018 LSS-VERKSAMHET

Bokslutsprognos

Ekonomisk rapport per

Uppföljningsrapport, april 2018

Tjänsteskrivelse Socialnämndens månadsrapport per den

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Uppföljningsrapport, juli 2018

Ekonomisk rapport efter oktober 2013

Barn- och ungdomsnämnden

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsrapport september

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Per Malmquist Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per oktober 2018

Månadsrapport februari 2015 för socialnämnden

Ekonomisk information till kommunledningsutskottet 2017

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Uppföljningsrapport, juni 2018

Åtgärder för att nå en budget i balans 2016 för samtliga verksamhetsområden inom socialnämndens ansvarsområde

Prioriterat mål Socialnämndens åtagande Nyckeltal. Socialnämnden åtar sig att uppnå God kvalitet inom beroendeverksamheten

Vårbokslut Miljöskyddsnämnden

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Individ- och familjenämnd Nov 2016

Budget 2020 och plan för ekonomin INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG

Uppföljning per

Uppföljningsrapport, september 2018

Socialnämndens handlingsplan för ekonomi i balans SN-2017/104

Månadsrapport september Kundvalskontoret

Ekonomisk rapport efter maj 2016

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: Dnr: ATVKS

Ekonomisk rapport efter april 2015

Ekonomisk uppföljning per 30 november Socialförvaltningen

Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning juni månad Bilaga Von 86

Dnr: Revisorerna 20/2016. Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Månadsuppföljning. April 2012

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Kvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd

Ekonomisk rapport mars 2012 med helårsprognos

Avstämning budget 2015

Delårsrapport : Trelleborgs kommun

Delårsrapport tertial

Socialförvaltningen (10) Prognostiserade helårsavvikelser samt budget och redovisat på driften. Budgetavvikelser

Lägesrapport april Socialnämnd

Ekonomisk rapport februari 2012 med helårsprognos

Utgångsläget inför budget Individ- och Familjeförvaltningen Utgångsläge inför

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Bilaga till ekonomisk månadsrapport för omvårdnadsnämnden,

Social- och arbetsmarknadsnämndens tertialrapport 1 per den 30 april 2016

BUP Socialnämnden

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2013 års bokslut

Ekonomisk rapport efter mars 2014

Resultat september 2017

Bokslutsprognos

Budgetuppföljning för kommunstyrelsen 2015

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Information Konsekvensbeskrivning om socialnämnden inte tillförs 36 Mkr i Mål- och resursplan

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Individ- och familjenämnd Maj 2016

Ekonomirapport 2016 efter mars månad

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

Vård- och omsorgsnämnden

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

Rapport avseende granskning av delårsrapport

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

1 (6) Delårsrapport Socialnämnden. Datum Delårsrapport Socialnämnden Tertial

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per september 2018

Ny ledningsorganisation inom Individ- och familjeomsorgen Dnr

Granskning av delårsrapport

Alingsås kommun. Delårsrapport Rapporten i sammandrag: Prognos för 2012 = = Delårsbokslut 31/ mnkr

Hantering av 2014 års ekonomiska resultat, disponering av över- och underskott

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september

Granskning av årsredovisning Socialnämnden Halmstads kommun

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk uppföljning. Socialförvaltningen november 2017

Uppföljningsrapport, december 2017

LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNING

Reviderad version av bilaga till Strategisk Plan och Budget (SPB) SAN 2018/32

Transkript:

Ansvarsenhet Socialnämnden Bidrag till måluppfyllelse Delårsrapport Hur har verksamheten fortlöpt under årets första åtta månader? Förvaltningen har under de första åtta månaderna arbetat aktivt med den handlingsplan som antogs för att nå budget i balans under innevarande år. De besparingar, bl.a. översyn av ledning och administration, samt anpassningar av serviceavdelningen och utföraravdelningen, som beslutades har i princip verkställts vilket påverkar förvaltningens resultat. Vilka särskilda satsningar har genomförts för att nå utveckling och bidra till nämndens åtaganden? Socialnämnden åtar sig att skapa rätt insatser i form av bistånd, service och öppna insatser för att skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga samt för att minska missbruket. (KS mål 1, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 11, 12) Ett långsiktigt arbete har påbörjats vilket innebär att förvaltningen bygger upp verksamhet på hemmaplan för att på så sätt minska kostnaderna för köpt vård av barn och unga. Vidare arbetar förvaltningen med att samordna och strukturera verksamheterna, vilket bidrar till att förvaltningen bättre kan möta behoven hos dem vi är till för. Socialnämnden åtar sig att öka antal personer som förbereds för egen försörjning (KS mål 2) Förvaltningen har utvecklat arbetssätt och samverkande rutiner för att sänka försörjningsstödet. I början av året identifierades 49 personer som förvaltningen aktivt har arbetat med. Av dessa 49 personer är det åtta som inte har kommit ut i anställning än. 23 personer har fått anställning i form av särskilt anställningsstöd (14 i kommunen, två i föreningar, sju i privata företag), 14 har avslutats inom försörjningsstödet på grund av olika anledningar, t ex egen försörjning, de kom aldrig till start, tackade nej osv. Fyra personer har rehabinsats från arbetsrehabteamet. Under årets första åtta månader har försörjningsstödet minskat med ca tre miljoner kronor, vilket till stor del kan hänföras till ovanstående åtgärder. Ovanstående arbete grundar sig på samverkan inom förvaltningen mellan enhetens för stöd och försörjning och AME. När personer söker försörjningsstöd hänvisas de personer som står nära arbetsmarknaden till AME. Genom att AME kan arbeta med dessa kan socialsekreterare på IFA arbeta med att ge rätt stöd till de personer som har en annan problematik. På detta sätt ökar träffsäkerheten. På enheten för stöd och försörjning har man därmed också kunnat förbättra samarbetet med andra myndigheter som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Socialnämnden åtar sig att insatserna inte överstiger kostnaderna i jämförbara kommuner enligt KPB (KS mål 4) Under våren presenterades resultatet för KPB för 2012 och det visar att kostnaderna sammantaget ligger på ungefär samma nivå i Alingsås som i övriga kommuner som ingår i kostnad per brukare. Socialnämnden åtar sig att personer aktuella inom nämndens ansvarsområde är nöjda med nämndens verksamhet (KS mål 5) Förvaltningen genomförde en brukarundersökning i under februari-mars där sex enheter valdes ut (två serviceboenden och fyra gruppboenden). Totalt genomfördes 32 intervjuer med boende (totalt antal boende inom de sex enheterna är 38). Intervjuerna visade att de som bor i våra verksamheter är nöjda med sitt boende. Socialnämnden åtar sig att införa fler valbara insatser (KS mål 6) Socialförvaltningen har inte hittills under året prioriterat arbetet med att utreda möjligheten att införa fler valbara insatser. Socialnämnden åtar sig att verka för att det skrivs en överenskommelse mellan kommunen och den sociala ekonomin (KS mål 9) Under våren bjöds föreningar inom socialnämndens verksamhetsområde in till dialogmöte och i juni anordnade socialnämnden en förmiddag med informationsträff om den sociala ekonomin där

Delårsrapport bland annat ledamöter från kommunstyrelsen närvarade. Informationsträffen syftade till att medvetandegöra nyttan med att samverka med den sociala ekonomin. Under året har avtal skrivits med Svenska Kyrkan avseende att bedriva daglig sysselsättning. Avtal kring insatser riktade mot kvinnor som lever i situationer med Våld i nära relationer kommer att upphandlas under inför kommande år. På sikt är samverkan med den sociala ekonomin en förutsättning om kommunen ska kunna leverera de välfärdstjänster som vi är ålagda att göra. Socialnämnden åtar sig att bidra till en hållbar social utveckling genom att delta i folkhälsoarbetet (KS mål 11) Socialnämnden ingår i BUS-samverkan. Inom BUS har man under året valt att satsa särskilt på arbetet med att skjuta upp debuten av användande av alkohol, droger och tobak. En drogsamordnare är anställd och arbetar aktivt med övrig personal för att nå ut till samtliga föräldrar med barn i årskurserna 7-9 och årskurs 1 på gymnasiet. Vilka utmaningar finns under resterande del av året för ett resultat av uppfyllda åtaganden och budget i balans? Det pågår, som nämnts ovan, ett aktivt arbete med den handlingsplan som nämnden antagit för att nå budget i balans under innevarande år. Bland annat har förvaltningen under våren/sommaren genomfört ett stort förändringsarbete inom daglig verksamhet, vilket innebär att antalet lokaler har minskat samt att personalresurserna används mer effektivt. Vidare har en översyn gjorts över förvaltningens grupp- och serviceboenden, vilket på sikt kan leda till en effektivisering av verksamheten. Antalet vårddygn totalt för barn/unga har ökat under året, från 1604 i januari till 1839 i augusti. Vad avser placeringar på HVB/ungdomshem har vårddygnen också ökat, särskilt under de senaste tre månaderna; i januari 266 vårddygn och i augusti 345. Antalet vårddygn för vuxna har ökat under året, 284 vårddygn i januari och 399 i augusti. Ökningen har varit kraftig under sommaren. De placeringar som görs är oundvikliga och sker ofta med stöd av LVU och LVM. Ökningen sker trots tydlig ambition och medvetet arbete för att minimera placeringarna och korta vårdtiderna. För förvaltningen i helhet är det viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla arbetssätt, metoder och samverkan. Ett arbete har påbörjats i syfte att kunna erbjuda personer med beroendeproblematik ett mer samlat alternativ. Syftet är att på sikt kunna erbjuda synkroniserade helhetslösningar med både boende, behandling och sysselsättning på hemmaplan. Vidare pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete för förbättrad öppenvård internt inom förvaltningen, vilket på sikt kommer att minska kostnaderna för externt köpta placeringar för barn och unga. Under hösten kommer förvaltningen att, inom befintliga ramar, utveckla anpassade boendeformer för främst ungdomar. Det kan på sikt leda till färre och/eller kortare externa placeringar. I dagsläget finns en handfull barn/ungdomar som är placerade externt till höga dygnskostnader. Målet är att erbjuda dem möjligheter att bearbeta sin problematik med lösningar på hemmaplan. Då kan kvaliteten bli väl så bra, om inte bättre, genom att boende och behandling då kan bedrivas på hemmaplan och på ett mer naturligt sätt inbegripa föräldrar. Kostnaderna för förvaltningen minskar avsevärt i och med detta. Dock kommer förvaltningen aldrig att kunna tillgodose alla behov på hemmaplan. Under året har det pågått ett arbete med att ta fram vägledande riktlinjer inom myndighetsområdet avseende LSS. Riktlinjerna kommer att antas av socialnämnden under hösten. Parallellt med detta arbete pågår ett arbete med att säkerställa rätt koppling mellan beslut och insats samt klargöra om behov av insats kvarstår.

Ekonomiskt resultat Delårsrapport Resultaträkning Belopp i tkr Budget Prognos 2 Avvikelse prognos/budget 2012 Verksamhetens intäkter 133 270 135 869 2 599 93 187 87 845 Personalkostnader -305 180-308 000-2 820-210 104-208 475 Lokalhyror -28 699-29 199-500 -18 353-18 424 Köp av tjänster -41 618-43 965-2 347-30 965-30 524 Övriga kostnader -102 474-100 821 1 653-51 694-55 784 Verksamhetens kostnader -477 971-481 985-4 014-311 116-313 207 Avskrivningar -3 128-1 592 1 536-1 072-993 Verksamhetens nettokostnader -347 828-347 708 120-219 002-226 356 Kommunbidrag 347 828 347 828 0 230 544 226 764 Finansnetto 0-120 -120-82 -126 Årets resultat 0 0 0 11 460 282 Investeringar Belopp i tkr Budget Prognos 2 Avvikelse prognos/budget 2012 Inventarier 800 300 500 122 200 IT-utrustning 1 200 500 700 294 415 Summa investeringar 2 000 800 1 200 416 615 Ekonomisk sammanfattning Drift Resultatet per den sista augusti visar ett överskott på 11,5 mkr. Överskottet beror på flera saker, de flesta dock av engångskaraktär, nämligen: Minskade kostnader för försörjningsstöd Låg nettokostnadsökning i verksamheterna vilket bland annat kan förklaras av det arbete som pågår enligt nämndens antagna handlingsplan för att nå en budget i balans under året

Delårsrapport Låg lönekostnadsökning vilket bland annat beror på allmän återhållsamhet vad gäller tillsättande av vakanta tjänster, vikariatstillsättning och dylikt Riktat statsbidrag inom psykisk ohälsa Trots den positiva avvikelsen per den sista augusti prognostiserar socialförvaltningen ett nollresultat för. De främsta orsakerna till avvikelsen mot delårsbokslutet är: Kostnaderna för placeringar av barn och ungdomar samt vuxna med missbruksproblematik förväntas öka under resterande del av året. Lönekostnaderna förväntas öka under återstående del av året. Ökningen av lönekostnaderna beror framförallt på att löneökningar, volymökningar och på att intjänandet av semester är högre per månad i genomsnitt under årets sista fyra månader, än under perioden fram till delårsbokslutet. Verkställande av insatser inom AME kommer att påbörjas vilket kommer innebära ökade kostnader under hösten. Kommentarer till prognostiserat resultat jämfört med våruppföljningen I våruppföljningen prognostiserade nämnden ett underskott på -5,8 mkr, av dessa var 2,3 mkr hänförliga till de tilläggsanslag som Socialnämnden beviljats angående de två projekten Satsning 100 och Centra för integration och arbetsrehabilitering. Dessa tilläggsanslag har nämnden nu erhållit, därför förbättras prognosen. Dessutom bedömer nämnden att prognosen avseende försörjningsstöd förbättras. En annan anledning till att prognosen förbättras är att de åtgärder som vidtagits som t ex anpassningar inom ledning och administration, samt en allmän återhållsamhet har fått större genomslagskraft än beräknat. Vidare beräknas de åtgärder som ryms inom handlingsplan enprocentaren ge viss effekt. Kommentarer till delårsresultat jämfört med motsvarande period föregående år Resultatet i delårsbokslutet 2012 visade på ett överskott på 0,3 mkr och för innevarande år 11,5 mkr. Intäkterna har för perioden januari-augusti ökat med 5,3 mkr jämfört med motsvarande period 2012, ungefär hälften av dessa avser högre intäkter för personlig assistans, 1 mkr avser statsbidrag inom psykiatri och 0,7 mkr avser bidrag från Arbetsförmedlingen för att minska försörjningsstödet. Avseende kostnaderna har dessa minskat mellan åren pga minskade kostnader för försörjningsstöd. Investeringar Kommentar till delårsbokslut Under årets första åtta månader har inga större investeringar gjorts utan endast 0,4 mkr har använts. Det planeras inte några större investeringar under hösten, vilket innebär att endast delar av investeringsbudgeten kommer att användas under. I våruppföljningen prognostiserades att hela investeringsbudgeten skulle förbrukas under året, men investeringarna blev inte så stora som förväntat. Förväntat resultat och konsekvensbeskrivning Med utgångspunkt från delårsbokslutet görs bedömningen att det ekonomiska resultatet kommer att bli bättre än tidigare prognosticerat. Även om det blir ett bättre resultat görs bedömningen att det har uppstått på grund av flera omständigheter. Framförallt är kostnaderna för försörjningsstödet mindre än budgeterat, låg nettokostnadsökning i verksamheterna och låg lönekostnadsökning samt intäkter som inte är ramhöjande. Den låga nettokostnadsökningen i verksamheterna samt den låga lönekostnadsutvecklingen förklaras bland annat av målmedvetet arbete med handlingsplan för att nå budget i balans samt den allmänna återhållssamhet som råder i förvaltningen. Det är emellertid viktigt att förvaltningen är observant på vilka effekter och konsekvenser detta får för arbetsmiljö och personalomsättning.

Delårsrapport Förvaltningen befinner sig i en utvecklingsfas vad gäller samverkan internt och externt. När det gäller måluppfyllelsen görs bedömningen att socialnämnden i stort sett kan uppnå målen under förutsättning att arbetet fortsätter att bedrivas enligt uppgjord handlingsplan. När det gäller KS mål 6 bör förvaltningen under hösten utreda förutsättningen att införa valbara insatser och avseende mål 9 förutsätts det att fortsatt arbete sker för att skapa förutsättningar för överenskommelser med den sociala ekonomin, när det gäller den sociala ekonomin bör man också medverka till samverkan med andra förvaltningar. För att uppnå en budget i balans måste ett fortsatt arbete ske inom alla avdelningar enligt den uppgjorda planen. Det finns flera områden där det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete. Arbetet med handlingsplanen kan skapa förutsättningar att pröva nya och mer effektiva åtgärder för att möta invånarnas behov. Att fortsätta arbeta enligt den inslagna vägen är en förutsättning för fortsatt arbete enligt de prioriterade målen.