Nuläges- nlys Redo för näst steg För tt kunn sätt mål och gör en hndlingspln för tt nå dit, måste mn vet vr mn befinner sig. Den kunskpen får vi genom nulägesrpporten som försöker ge en övergripnde beskrivning på hur det ser ut i vår kommun, säger kommunchefen Lrs Rådh. n u l ä g e s n ly s e n f u n g e r r som en gemensm plttform för ll intressenter politiker och beslutsfttre, näringslivsrepresentnter och föreningsmänniskor med fler där lls intressen är smlde dels i fkt, dels i subjektiv värderingr. Nulägesnlysen ger oss en möjlighet tt skp en gemensm vision, trots tt vi hr olik utgångspunkter, menr Lrs Rådh. Genom tt dr rätt slutstser från den, och se vilk förutsättningr vår kommun hr för tt lycks, kn vi skp ettårig hndlingsplner för tt nå målen och slutligen visionen. Målen sätts på 3-4 års sikt och visionen på minst 10 år och det sk finns en tydlig röd tråd i ll beslut vi tr. Flens kommun är inne i en krftfull omvndling, precis som resten v Sverige; Från ett utpräglt industrismhälle på 70-tlet till ett tjänste- och kunskpssmhälle. Urbniseringen hr medfört tt det inte längre är lik vnligt med gångvstånd till jobbet, fler och fler pendlr fler mil vrje dg till och från sin rbetsplts. Det finns någr viktig spekter när det gäller kommunens möjligheter till npssning inför de ny levndsvillkor som människor ställs inför. Kollektivtrfiken måste funger efter de behov som finns, helst med rimlig priser. Bredbndstäckningen måste utvidgs och räck till för dem som vill bo och rbet i lndsbygden. Men det här är mer komplext än vd mn knske tror. Det är mång intressen som styr, inte br Flens kommun. När är Flens kommun som bäst, i din vision? I min vision finns en fungernde infrstruktur och en br livsmiljö där mn kn välj sitt boende. En ort där ung hr tillgång till br skolor. I kommunen finns en positiv ttityd där mn välkomnr ll, uppmuntrr inititiv och hr ett brinnnde enggemng. Mn är nyfiken på det okänd och vet tt det är upp till mig tt skp mitt liv, det kn jg inte lägg på ndr. Det finns redn idg en enorm kompetens och en god entreprenörnd, som vi måste t vr på. Det optiml är när vi hr en kommun som prägls v rbete, skönhet och häls, vslutr Lrs Rådh. ingvor frinotte Flens kommun idg i s e p t e m b e r 2009 b e s l u t d e f l e n ko m m u n s f u l l m ä k t i g e tt initier Färdpln Flen ett långsiktigt kommun- och vrumärkesutvecklingsprojekt. Målet är tt t frm en vision och tydlig mål i dilog med invånre och förenings- och näringslivet i kommunen. Men, precis som ktten svrde Alice i Underlndet när hon frågde vilken väg hon skulle t; Om du inte vet vrt du sk, spelr det ingen roll vilken väg du tr. Och för tt vet vilken väg mn sk t för tt nå dit mn vill, måste mn först vet vr mn är. Därför hr vi tgit frm en nulägesrpport som visr vr Flens kommun befinner sig idg vseende politisk, ekonomisk, socil och teknologisk fktorer utifrån en sk PEST-nlys. Den består v insmlde fkt från ntionell, regionl och kommunl källor. Resulttet kn du se på sidorn 2-5. Vi hr också nlysert Flen kommuns styrkor, svgheter, möjligheter och hot i en sk SWOT-nlys som är subjektiv och bsers på människors upplevelse. Vi hr frmför llt intervjut politiker, tjänstemän, näringslivs- och föreningsrepresentnter i kommunen under sommren 2010. Resulttet ser du på sidorn 6-7. Du kn även se citt från olik invånre som hr deltgit i visionsprocessen och svrt på frågn om hur Flens kommun är, när den är som bäst. (Angivet i skrivstil lite här och vr på sidorn.) Tillsmmns ger informtionen oss en plttform tt utgå ifrån. Sedn är det upp till oss tt välj rätt väg för tt nå vår mål. krin krogh, projektledre för färdpln flen För br 40 år sedn... 1971 b i l d d e s f l e n s k o m m u n som innefttr Sprreholms kommun, Mlmköpings utvidgde köping, Mellös lndskommun och fyr v sex försmlingr i Bettn storkommun. All delr v kommunen växte med den industriell utvecklingen i Sverige under 1900-tlet: Hälleforsnäs genom järnutvinning och bruket. Mlmköping blev en utprägld militärort eftersom Sörmlnds regemente plcerdes där. Här fnns även en mrkndsplts. Tätorten Flen växte frm när järnvägen byggdes ut i Sverige. Frmtidstro och industriell utveckling präglde kommunen under 1960-tlet och befolkningen ökde. Men efter krisern på 70-tlet, då Flens kommun drbbdes v nedläggningr och uppsägningr, hr befolkningen minskt och frmtidstron svjt. Flens kommun hr, som en v få kommuner, firt sitt 40-årsjubileum på olik sätt under året. Det bäst med Flens kommun är Eldsjälrn som brinner för sin ort
er r ö d ss b m k is st t Invånrn är fn Flen hr potentil tt väx Flens kommun behöver lock till sig fler invånre i rbetsför ålder. Det skulle ge sktteintäkter och ök möjlighetern för kommunen tt väx. Ett hinder är vregleringen v järnvägen som försämrr för pendlre. Ett nnt är den otillräcklig IT-utbyggnden. skttemässigt, men påverkr ekonomin positivt ändå genom tt vr god konsumenter. Någonting som småföretgrn i kommunen förstår och drr nytt v. en eftergymnsil utbildning. En nnn, knske ännu mer kut utmning, är tt minsk helst eliminer brnfttigdomen som är utbredd i Flen. Inte minst blnd de utomlndsfödd. får bär en tung försörjningsbörd är ett problem som riskerr tt bli värre, om ingenting görs för tt bryt trenden. Idg är vr fjärde person pensionär och mång ung väljer tt lämn kommunen, smtidigt som mång v dem som flyttr till kommunen är runt 60 år. En utvecklingsmöjlighet här är de utomlndsfödd, som kn bli en tillgång både för rbetsmrknden och kommunen, när de rätt förutsättningrn ges. En nnn utmning för Flens kommun är tt vänd trenden när det gäller utbildningsnivå, som idg oft stnnr vid gymnsiet. Endst drygt 2 v 10 går vidre till högre studier och det är få jämfört med riksgenomsnittet där nästn 4 v 10 hr v g ö r n d e f ö r f l e n s f r m t i d t t k o m m u n e n s r b e t s f ö r är investeringr i infrstrukturen som gynnr näringslivet och därigenom invånrn i kommunen. I synnerhet gäller det utbyggnd v järnvägen där Flen i smverkn med ndr måste få till ntionell stsningr som underlättr för pendlre både till och från Flen. En nnn mycket viktig investering är utbyggnd v IT så tt det finns en br täckning i hel kommunen. Det går tt vänd trenden. I Flen finns mång stolt och enggerde invånre, som är villig tt gör det som krävs för tt uppnå målen som gör Flens kommun till en ttrktiv och växnde kommun. foto : flens kommun N ä r m n t i t t r p å Flens kommun vseende politisk, ekonomisk, socil och teknologisk fktorer, kn mn se en hel del utmningr. Att befolkningen minskr är ett problem. Ett nnt problem är tt de som flyttr till kommunen hr lägre inkomst än de som flyttr ut, totlt sett. Men det finns ljuspunkter. T ex tt de som flyttr in från Stockholm hr en högre inkomst än snittet i kommunen. När det gäller rbetsmrknden finns det både plus och minus. De stor industriern finns inte längre kvr. Endst två företg hr fler än 100 nställd idg. Men det sägs tt nöden är uppfinningrns moder, och det visr sig här i ntlet nystrtde småföretg. Kretivitet och entreprenörskp präglr invånrn i Flens kommun. Förr året strtde över 80 ny företg. Det finns närmre 2 150 fritidsbostäder i kommunen som visserligen inte bidrr inkomst- Fkt om Flens kommun vseende politisk fktorer...på ntionell nivå...på regionl nivå...på lokl nivå Avregleringen v järnvägen sätter sin spår Regionförstoringen gynnr inte ll orter Skiftnde politisk ledning SJ hr gjort bedömningen tt tågstopp i kommunen inte längre är lönsmm. Det påverkr i sin tur tt eventuell pendlre till eller från Stockholm blir mindre benägn tt sts på Flen som sin boendeort eller rbetsort. Utöver det är det lldeles för låg nslg för underhåll och investeringr i järnvägen som leder till förseningr och störningr, frmför llt vintertid. Mn upplever tt utvecklingen i länet inte drivs med en gemensm utgångspunkt eller med länet som en smlnde enhet. Dett kn risker tt Flens kommun inte kn dr fördel v utvecklingen i närliggnde tillväxtområden. Melln 2003-2006 bestod den politisk mjoriteten i Flens kommun v fem prtier; Modertern, A2000, Folkprtiet, Kristdemokrtern och Centerprtiet. 2007-2010 låg mjoriteten hos Socildemokrtern tillsmmns med A2000 och efter vlet 2010 kompletterdes llinsen med Vänsterprtiet. 2
Det är br 111 kilometer till Stockholm Fkt om Flens kommun vseende ekonomisk fktorer Färre invånre ger mindre sktteintäkter s e d n 1965 h r n t l e t invånre i kommunen minskt från 18 735 till c 16 000 år 2010 vilket medfört en minskning v sktteintäkter på c 117 miljoner kronor. Investeringsnivån hr sjunkit från 8,7 % (2007) till 5,2 % 2010. Tumregeln för en lämplig investeringsnivå i en växnde kommun är 6-7 %, men för kommuner med stgnernde befolkning rekommenders en nivå på 2,5-3 %. Sedn 2002 hr Flens kommun vrit skuldfri. Beslut om upplåning på 80 miljoner hr dock tgits, men inte verkställts, för tt finnsier ett nytt äldreboende. Anlystidningen Kommunexperten, menr tt Flens kommun bör vr färdiginvesterd för mång år frmöver. Smtidigt ökr krven på den kommunl servicen vilket medför ny investeringsbehov, t ex inom IT, skoln, äldrevården och inte minst infrstrukturen. Enligt Kommunexpertens nlys 2008 är Flen kommuns kpitlbindning svg. Flens kommunlsktt 2011 på 31,75% är lägre än genomsnittet i länet (32,1%)* Om 100 personer flyttr in i kommunen medför det 4,6 miljoner kronor i ökde sktteintäkter per år *inför 2012 års budget finns förslg om en skttehöjning med 75 öre Not: 1. Med investeringsnivå vses summn v de investeringr som kommunen budgetert eller genomfört under året. 2. Med kpitlbindning vses den del v kommunens tillgångr som är bundn i ndr tillgångr än likvid medel. 3. Anlystidningen Kommunexperten är en publiktion för oberoende kommunlekonomisk nlys. Här presenters löpnde nlyser v lndets 290 kommuner bsert på fem ekonomisk huvudfrågor. 900 företg ger jobb till knppt 6 000 v 6 000 rbetstillfällen i kommunen 2008 stod Utvinning och tillverkning för 24 % jämfört med 15 % i riket. (Gäller rbete inom industrin, t ex på Volvo eller GB Glss). Vård och omsorg stod för 19 % jämfört med 15 % i riket. Efter 2008 hr invånrn i kommunen drbbts v uppsägningr inom industrin motsvrnde c 200 jobb. 90 % v kommunens runt 900 företg är småföretgre med mx 5 nställd. Andelen förvärvsrbetnde invånre melln 20 och 64 år i Flens kommun vr under 2009 72 %, jämfört med 74 % i länet och 75 % i riket. En nnn skillnd är tt det är färre ung (20-24-åringr) som rbetr i Flens kommun jämfört med riket i övrigt. Däremot är det en något större ndel 25 44-åringr som rbetr i Flens kommun jämfört med genomsnittet i riket. Andelen sysselstt i stor företg minskr. Numer finns br två företg som hr mer än 100 nställd, Volvo och GB Glce, som båd ägs v stor interntionell företg som ökr osäkerheten om företgens frmtid och minskr kommunens möjligheter tt påverk dett. Andelen nystrtde småföretg hr ökt vrje år sedn 2004 Rekordåret 2010 strtde så mång som 80 ny företg i kommunen Not *Enligt SCB:s sttistisk kriterier ställs två krv för tt en kommun sk bild centrum i en lokl rbetsmrknd: Andelen utpendlre v dem som förvärvsrbetr får inte överstig 20 procent. Andelen utpendlre till någon nnn enskild kommun får inte överstig 7,5 procent. Andelen låginkomsttgre ökr i Flen tot lt s e t t h r d e s o m flyttr ut från kommunen en högre medininkomst * än de som flyttr in i kommunen, vilket blir ett problem för kommunen som får lägre sktteintäkt per cpit. Medelinkomsten blnd invånrn i Flens kommun vr 233 000:- år 2009. Från 2003 till 2009 hr Flens medelinkomst ökt i mycket långsmmre tkt än medelinkomsten i riket vilket medför tt inkomstskillndern ökr. Trots tt det 2007 vr fler personer som flyttde in i Flens kommun, än ut, fick kommunen ett nettoutflöde v kpitl. Dels på grund v tt de som flyttr ut hr en högre medininkomst totlt sett, än de som flyttr in. Dels på grund v den reltivt sett stor invndringen i kommunen, där invndrren i normlfllet inte hr någon inkomst lls vid nkomsten. Som en kontrst till det ökr ndelen nystrtde småföretg i kommunen. Flens kommun ingår i Eskilstun lokl rbetsmrknd* tillsmmns med Ktrineholm och Vingåker. Dessutom ligger Flens kommun när Nyköping-Oxelösund, Norrköping och Stockholms rbetsmrknd. År Flens kommun Riket Diff. 2009 233000 261000-28000 2007 230000 252000-22000 2005 216000 235000-19000 2003 206000 223000-17000 Not: * Medininkomsten är den mitterst observtionen i en rngordning v inkomsttgrn efter inkomstens storlek. På vrder sidn om den mitterst inkomsttgren finns lik mång inkomsttgre. Definition enligt Sttistikcentrlen. Enkelt uttryckt kn mn säg tt medininkomsten är den genomsnittlig inkomsten i kommunen eller riket. Medelinkomsten i Flen ligger c 28 000 kronor lägre per år än medelinkomsten i riket Stockholmre som flyttr till Flen hr en mrknt högre medininkomst än Flensbor som flyttr till Stockholm Typisk utflyttre är ungdomr. Typisk inflyttre är runt 60 år 544 Ktrineholmsbor pendlr vrje dg till Flen Runt 2 300 personer pendlr från Flen f l e r p e n d l r från Flen till rbete utnför kommunen, än till Flen från ndr kommuner. Sedn 1985 hr ndelen utpendlre ökt jämfört med ndelen inpendlre. Störst är pendlingen till Eskilstun med 515 personer 2009. Därefter kommer Ktrineholm med 467 och Stockholm med 353 personer. De flest inpendlrn kommer från Ktrineholm. Inte lönsmt tt bygg nytt en fktor som påverkr Flens kommun är Tobins q som indikerr om det lönr sig tt bygg i kommunen. I Flens kommun är siffrn 0,85 vilket innebär tt mrkndspriset snnolikt ligger lägre än de kostnder mn hft för tt bygg nytt. Mång fritidsboende ger ffärsmöjligheter v 5 804 txerde småhusenheter i Flens kommun är 37 % fritidsbostäder, d v s närmre 2 150 bostäder som ägs v människor som inte är folkbokförd i Flens kommun, och därför inte betlr kommunlsktt i Flens kommun. Men de kn bidr ekonomiskt på ndr sätt. Någonting som mång småföretgre i kommunen hr upptäckt och drr fördel v. Flens kommun hr mrknt fler fritidsbostäder än riksgenomsnittet (19,7 %) I länet finns br två kommuner som hr fler fritidsbostäder än Flens kommun, Gnest (42,9 %) och Tros (38,1 %) foto: bildrkivet.se 3
. n u m m o k v ti k r tt en li b tt Kommunen hr en vilj Fkt om Flens kommun vseende socil fktorer Reltivt låg utbildningsnivå m å n g v i n v å n r n i Flens kommun hr gymnsieutbildning, fler än riksgenomsnittet och fler än snittet i länet. Men tyvärr är det mång som hr vlt tt inte vidreutbild sig på högskol eller universitet. Här ligger Flens kommun långt efter riksgenomsnittet. Endst drygt två v tio i åldrrn 20-64 år hr en eftergymnsil utbildning. Det i sin tur påverkr medelinkomsten och möjligheten tt få kvlificerde rbeten i kommunen och närliggnde områden. Dett fktum bidrr även till svårigheter för det lokl näringslivet tt rekryter kompetent och kvlificerd rbetskrft. Men det finns ett stort intresse hos invånrn tt inhämt kunskp och förkovr sig. Av 1000 invånre studerde 266 personer vi något studieförbund år 2009, vilket är betydligt högre än riksgenomsnittet som låg på 20,2 %. Vrje ort hr en fin specilitet, det finns något för ll 55 % v den vuxn befolkningen i Flens kommun hr gymnsil utbildning Motsvrnde siffr i länet är 53 % och i hel Sverige 48 % Endst 22 % v kommunens invånre hr en eftergymnsil utbildning. Det är långt under riksgenomsnittet som ligger på 36 % Fler än vr fjärde invånre i Flens kommun deltr i studiecirklr på ABF, Studiefrämjndet, Vuxenskoln eller på ett liknnde studieförbund Vr fjärde invånre är pensionär r e d n 2009 v r n ä s t n vr fjärde invånre (23 %) i Flens kommun 65 år eller äldre. Prognoser visr tt ndelen personer i rbetsför ålder kommer tt fortsätt minsk. Konsekvensen blir tt färre förvärvsrbetnde personer (i åldrrn 18-64) kommer tt försörj ännu fler. Redn idg är försörjningsbördn för en rbetsför person 2,6 personer. SCBs prognos säger tt den siffrn kommer tt ök till fler än 3 personer 2040. Här ligger Flens kommun sämst till i hel länet. I Vingåker, som ligger näst sämst till, är motsvrnde siffr 2,8 personer, och i Tros, som ligger bäst till i länet, är prognosen 2,54. Idg försörjer en förvärvsrbetnde person i kommunen 2,6 personer foto : felici ström Om c 30 år är motsvrnde siffr fler än 3 personer om inte trenden vänder Industrikommun eller lndsbygd? en intensiv diskussion är huruvid Flens kommun är en mellnstor industrikommun eller en liten lndsbygdskommun. Det finns inget exkt svr på den frågn, br olik perspektiv: Enligt glesbygdsverkets definition v lndsbygd vses orter med färre än 3 000 invånre. I dett perspektiv är det br tätorten Flen med sin drygt 6 000 invånre som inte är lndsbygd i Flens kommun. Därmed skulle mer än 62 % v befolkningen bo i det som definiers som lndsbygd. Ett nnt perspektiv är hur rbetstillfällen är fördelde på olik näringsgrenr. I Flens kommun är det en övervägnde mjoritet (24 %) som fortfrnde rbetr inom industri och tillverkning. Därefter kommer Vård och omsorg som utgör 19 % v ll rbetstillfällen. Efter det kommer gruppen Utbildning med 11 %. Den reell näringen med jordbruk, skogsbruk och fiske utgör br 5 % v rbetstillfällen i kommunen. Mycket tlr dock för tt begreppet lndsbygd mer och mer nvänds för tt beskriv en ttrktiv boendemiljö frmför en näringsgren. e n f r å g s o m o f t l e d e r t i l l Drygt 6 v 10 i Flens kommun bor, per definition, på lndsbygden En övervägnde del v rbetstillfällen i Flens kommun finns inom industri och tillverkning (24 %) 4 Stor brnfttigdom blnd invndrre n ä s t n v r t n n t brn med utländsk bkgrund i Flens kommun lever i ett ekonomiskt utstt hushåll. Det är mycket hög siffror. I Sverige totlt är motsvrnde siffr 32 %. Andelen brn (upp till 17 år) totlt i Flens kommun som ligger inom SCBs brnfttigdomsindex är 21 %, riksgenomsnittet är endst 13 %. Flens kommun hr högre ndel fttig brn än de ndr kommunern i länet och mycket högre ndel fttig brn med utländsk bkgrund än riksgenomsnittet. Not: I Rädd Brnens definition på brnfttigdom ingår brn som ntingen lever i fmiljer med låg inkomststndrd eller i fmiljer som uppburit socilbidrg någon gång under året. Låg inkomststndrd betyder tt fmiljens disponibl inkomst är lägre än vd SCB beräknr går åt till boende och bskonsumtion. Enligt en riksnorm (Socilförvltningen, Flens kommun) bör en fmilj på två vuxn och två små brn h minimum 10 562:-/månd tt lev för.
En kommun där ll ser vrndr Andel invndrre som riksgenomsnittet n d e l f o l k b o k f ö r d utomlndsfödd i kommunen är 14 %, precis som på riksnivå. Därutöver hyr Migrtionsverket c 100 lägenheter för sylsöknde som också behöver kommunl service som vård, omsorg och skol. De flest invndrrn bor i tätorten Flen. Med invndringen följer krv på instser för etblering och integrtion v de nyinflyttde, inte minst på rbetsmrknden. Kommunens invånre blir färre och äldre f r å n 1965 h r n t l e t i n v å n r e i kommunen minskt med 2 735 personer. Det är fler ung som lämnr kommunen, och fler äldre (runt 60 år) som flyttr till kommunen. Minskningen beror dels på tt det dör fler människor än det föds i kommunen, dels på tt fler personer lämnr kommunen än flyttr hit från ndr kommuner. Den negtiv utvecklingen dämps dock v invndringen från utlndet. Under 2009 vr det 219 fler som flyttde till kommunen från utlndet, än tvärtom. foto: flens kommun Fkt om Flens kommun vseende teknologisk fktorer Tillgång till tågpendling vgörnde utvecklingen inom tågtrfiken spelr idg och på sikt en vgörnde roll i kommunens utveckling. Frmför llt skulle det ök möjligheten tt bo i Flen och jobb i Norrköping, Linköping eller Eskilstun. Även Stockholms rbetsmrknd skulle bli möjlig för Flensborn, om det fnns god pendlingsmöjligheter. Precis som det omvänd; Stockholmre som hellre vill bo billigt, i en nturskön miljö, skulle kunn flytt till Flens kommun men fortsätt sitt rbete i Stockholm. Här är dock Flens kommun beroende v smverkn med ndr ktörer för tt få till ntionell stsningr. De bristnde tågförbindelsern kn vr en medverknde orsk till tt Flen kommuns invånre äger betydligt fler bilr per invånre än riksgenomsnittet. I Flens kommun finns 497 bilr per 1000 invånre Riksgenomsnittet är 466 bilr per 1000 invånre Gnest är den end kommunen i länet som hr fler bilr per cpit än Flen Utbyggnd v IT behövs foto: bildrkivet.se f l e r o c h f l e r f ö r e t g hr sin kunder på ndr sidn jordklotet, utn tt kunden själv upplever det så. Det hr internet möjliggjort. I Sverige är det inte ovnligt med telemrketingföretg och liknnde, där verksmheten bedrivs i lndsbygd inte sälln någonstns i norr Sverige smtidigt som målgruppen finns i Stockholm eller i hel Sverige. För tt gör det möjligt måste det finns ett utbyggt internet där mn verkr. Idg är det inte heller ovnligt med distnsrbete vi nätet, men även här krävs fungernde IT-lösningr och tillgång till bredbnd. I vilken mån Flens kommun kn t del v denn utveckling, och vr en ttrktiv ort för företgre tt etbler sig, beror på utvecklingen v IT och tillgängligheten v bredbnd i hel kommunen. Ny investeringr är nödvändig det hr skett förbättringr v den regionl infrstrukturen i kommunen under de senste 40 åren, men ytterligre investeringr är bsolut nödvändig. Dels behövs bättre och snbbre trnsportvägr som gynnr näringslivet, dels behövs ett större utbud för pendlre, inte minst inom järnvägen. Genomförd förbättringr v den regionl infrstrukturen sedn 1971: Förbifrter kring Mlmköping, Bettn och Flen Ny sträckning för del v riksväg 221 söder om Vdsbro Ombyggnd v riksväg 55 melln Mlmköping och Dunker till mötesfri lndsväg Kurvrättningr på Västr stmbnn Ombyggnd v Flens bngård (pågående) 5
ll å h ll t å er et h ig jl ö sm g n li Centrlt läge med utveck En idyll med utvecklingspotentil I ett flertl intervjuer med politiker, tjänstemän, näringslivs- och föreningsrepresentnter hr en tydlig bild frmkommit som visr vr Flen kommuns styrkor, svgheter, möjligheter och hot finns i ett subjektivt perspektiv. D och närheten till llt är någr v Flens styrkor, enligt nlysen. Ett stort enggemng hos invånrn, som syns och hörs i en liten kommun som Flen, är också en styrkefktor. Tyvärr finns även en hel del svgheter. Blnd nnt upplever mn tt kommunen tenderr tt h mer fokus på tt förvlt det som redn är, än tt sts på de utvecklingsmöjligheter som finns. Mn efterlyser mer strtegisk och långsiktig hndlingsplner. Till exempel en utbyggnd v infrstrukturen, i synnerhet för kollektivtrfiken och IT. En svghet som mn upplever hos invånrn är ett dåligt självförtroende som leder till brist på mod tt förändr och förminskd tillit till den egn förmågn. Det finns en hel del det vr bättre förr som medför svårigheter tt förändr synen på Flen som en utprägld industrikommun. Ändå hr Flensbygden stor möjligheter tt utveckls. Med sin strtegisk plcering i mitten v en tillväxtregion hr mn llt för tt lycks, br mn skpr rätt förutsättningr. Dessutom hr Flens kommun mycket tt bjud på för människor som följer trenden tt lev det god livet på lndet. Här finns också en hel del tt erbjud den växnde upplevelseindustrin. Att det finns en utprägld entreprenörsnd i bygden som kn möt den ny efterfrågn, är också en möjlighet tt t vr på. Andelen nyföretgre i kommunen ökr stort. Hoten är få, men verklig. Ett är den bristnde infrstrukturen. Ett nnt är den upplevd bristen på strtegisk, uthållig stsningr från kommunens sid. Slutligen är bristen på smrbete melln kommunern i regionen ett hot, som kn vänds till en möjlighet eftersom Flens kommun ligger i mitten och kn, med rätt åtgärder, bli en del v tillväxten. e n v c k r n t u r e n Jg är stolt över tt vr Flensbo foto : flens kommun Styrkor När till llt f l e n l i g g e r s t r t e g i s k t o c h c e n t r lt. Allt finns inom en timmes rdie... För pendlren finns tillväxtområden som Stockholm, Mälrdlen och Linköping/Norrköping på lgom vstånd. Här finns inte br ttrktiv jobbtillfällen utn även ett stort utbud v kultur, nöjen och hndel smt högskolor. Idg är bilen det mest flexibl trnsportsättet eftersom tåget hr för få vgångr från kommunen. Någonting som kn förändrs i frmtiden. Inom en timme tr du dig även till Skvst flygplts i Nyköping, och därmed resten v världen, främst Europ. Nturskön omgivningr d e n v c k r n t u r e n hr vrit den mest genomgående styrkn som frmkommit i intervjuern. Ihop med denn styrk hör också det småsklig och det lntlig som en del v kommunens ttrktionsvärden. Det ökde intresset för nturen och miljön, som är en trend över hel världen, ger Flen med sin tillgångr stor möjligheter. Bl tt lock människor som värdesätter ett miljövänligt boende på lndet. foto : flens kommun I en liten kommun blir du synlig Stort personligt enggemng i e n l i t e n k o m m u n är du sälln nonym, på gott och ont. Men är Flen en liten eller en mellnstor kommun? Därom råder det delde meningr. En del hr ändå beskrivit det som en styrk tt Flen är en liten kommun eftersom du som invånre både syns och hörs och hr möjlighet tt påverk. Att det är kort vägr till beslut både i kommunen och i föreningr och näringsliv, ses också som en styrk. Instser som människor gör uppmärksmms och hr betydelse. d e t f i n n s e t t l e v n d e f ö r e n i n g s l i v 6 i kommunens olik delr. I synnerhet på de mindre ortern där ktivitetsnivån är hög och mång evenemng genomförs. En kommuninvånre beskrev det som vi är vn tt t nsvr och få sker tt händ!. Vi hr insikten tt det hänger på oss/mig inte någon nnn
Här är perfekt för brnfmiljer Svgheter Brist på strtegiskt och långsiktigt tänknde e n d e l u p p l e v e r tt det brister i det strtegisk, långsiktig tänkndet och tt det skns en tydlig riktning i kommunens utveckling. Mn bserr det på tt det funnits mång utvecklingsprojekt som initierts och förnkrts, men inte genomförts. De flest som intervjudes kände inte till tt kommunen hr en vision (finns beskriven i Översiktsplnen 2007) och v dem som kände till tt den finns, kunde inte svr på hur den efterföljs. Dett upplevs som uttryck för en otydlig politisk vilj och tt det inte finns strukturer eller processer för löpnde och systemtisk omvärldsnlys i kommunens plneringsprocesser. Förvltning eller utveckling i kommunen? m å n g u p p l e v e r tt det inom kommunen finns större fokus och inriktning på förvltning än på utveckling och ledrskp. Förändringsbenägenheten i kommunen upplevs som liten. En del tror tt det är kopplt till minskde skttintäkter på grund v den minsknde befolkningen, som gör det svårt tt finnsier kommunens verksmheter och skp utveckling. Andr beskriver det som tt stdshuset känns vstängt för llmänheten och denn mentl bild medför tt smrbetsklimtet både internt och externt påverks. Otillräcklig infrstruktur k o m m u n e n s n ä r h e t till en rd tillväxtområden och lokl rbetsmrknder som Stockholm/Mälrdlen och Linköping/Norrköping är en styrk när det blir enkelt och reltivt billigt tt t sig frm och tillbk. För det behövs en utbyggnd v infrstrukturen, inte minst gäller det kollektivtrfiken, i synnerhet tågtrfiken. Men för tt utnyttj de möjligheter som finns i närområden krävs även en utbyggnd v bredbnd i kommunen som idg sknr en IT-strtegi. Stgnerd näringslivsstruktur För mycket jntelg i m å n g i n t e r v j u e r hr det frmkommit synpunkter som visr tt självförtroendet i kommunen inte är det bäst. Vi vågr inte, Här finns för mycket jntelg och Här finns ingen stolthet är någr vnlig uppfttningr. Den här negtiv självbilden är knske kommunens svgste punkt. Det bidrr i sin tur till tt de styrkor som finns inte lyfts frm och mrkndsförs tillräckligt mycket. T ex den vckr nturen, det ktiv föreningslivet och eldsjälrn i kommunen. f l e n s k o m m u n v ä x t e f r m tck vre sin industri som blomstrde under 70-80-tlen. Det vr Flens stolthet och styrk en gång i tiden, och mång vill fortfrnde se Flen som en utprägld industristd. Men det identifiers v en del i intervjuern som en svghet eftersom smhället i övrigt idg kräver tt mn kn ställ om från ett trditionellt industrismhälle till det kunskps- och tjänstesmhälle som vi lever i idg. Det hndlr med ndr ord om inställningen och förändringsbenägenheten hos vr och en i kommunen. foto: bildrkivet.se Möjligheter Hot Flen kn erbjud det mång söker idg d e t f i n n s v i s s t r e n d e r i smhället idg när det gäller miljötänknde, både vd det gäller tt värn om miljön och tt bo i rätt miljö. En tydlig trend är tt mn söker sig till det god livet på lndet med ökt fokus på nturen, småsklighet och ekologisk produkter. Här hr Flensbygden mycket tt erbjud. Förutom en nturskön miljö finns fler lokl producenter v ekologisk mtprodukter, som dessutom hr en stor utvecklingspotentil. Upplevelsesindustrin* växer som näringsgren, särskilt i förhållnde till besöksnäringen. Med förutsättningrn som närhet, kultur och ntur hr Flensbygden stor potentil tt ök företgndet inom denn näringsgren. Flens kommun prägls mycket v småföretgre och entreprenörnd, som också är signifiktivt för näringslivsutvecklingen i hel Sverige. Runt 90 % v Flens företg hr melln 0-5 nställd och ndelen småföretg ökde mrknt med 80 ny företg förr året, tt jämförs med melln 50-60 ny företg under 2007-2009. Not: *Upplevelseindustrin är ett smlingsbegrepp för människor och företg med ett kretivt förhållningssätt som hr till huvuduppgift tt skp och/eller leverer upplevelser i någon form. Bristnde infrstruktur d e t h o t s o m k o m i g e n i de flest svren vr den bristnde infrstrukturen som hämmr utvecklingen v kommunen. Dett gäller både den nuvrnde situtionen med tågtrfiken, men också om kommnde stsningr kommer tt gynn Flens kommun eller inte. Dett gäller både kollektivtrfiken och utvecklingen v vägnätet smt IT stsningr. Brist på uthållig strtegisk stsningr e n d e l h r i d e n t i f i e r t h o t e t tt det inte finns tillräckligt fokus på långsiktig plnering och investeringr i kommunen och tt dett leder till tt kommunen missr utvecklingsmöjligheter. Här finns någonting för ll m å n g ly f t e r d e t f k t u m tt det finns tillgång till mycket i Flens mångsidig lndsbygd: idyllisk småstäder, shoppingmöjligheter, kulturupplevelser, tillgång till nturen, herrgårdr och slott och mycket mer. Fler hr ngivit de olik kommundelrns särskild särprägel som en v de stor möjlighetern för kommunens utveckling. Mitt i tillväxten f l e n s k o m m u n ligger i närheten v en rd tillväxtområden där både rbetstillfällen och befolkningen ökr. Exempelvis Stockholm, Eskilstun/Strängnäs, Linköping/Norrköping och Örebro. Med rätt infrstruktur kn invånre i Flensbygden dr nytt v ll dess lokl rbetsmrknder. Bristnde smrbete inom regionen ett nnt hot som fler hr identifiert är det bristnde smrbetet i regionen. Dett innebär en risk tt Flens kommun inte förmår tt påverk utvecklingen i regionen i en gynnsm riktning och därmed riskerr tt bli övergivn i mitten. Denn risk kn ök i smbnd med den kommnde regionindelningen. 7
Vår mångfld, som är en del v den svensk verkligheten, är en tillgång. Anders Berglöv, ordförnde i kommunstyrelsen Flens kommun. Vi är en del v frmtiden Närheten till llt, vårt strtegisk läge med en nturskön idyll och ett stort ideellt enggemng hos invånrn ger oss de bäst förutsättningrn tt vr en del v en spännnde frmtid br vi ser den! Det säger kommunstyrelsens ordförnde Anders Berglöv, som menr tt självbilden kn vr vgörnde för om Flens kommun kommer tt t del v möjlighetern som finns för tt utveckls, eller inte. foto: bildrkivet.se nu får vi rikt blicken frmåt, säger Anders Berglöv som hr verkt inom kommunledningen i snrt tio år. Det är ingen mening med tt se bkåt. Enligt Anders Berglöv finns det någr högprioriterde områden som måste ingå i en hndlingspln v åtgärder. Infrstrukturen måste förbättrs så tt vi kn befäst och utök närheten till den regionl rbetsmrknden. Kollektivtrfiken till närområden, i synnerhet till Stockholm, måste bli bättre. Visionen är minst en vgång i timmen. Vi bör även underlätt för biltrfiken. Det här är åtgärder som kräver stor investeringr och inte kn genomförs på kort sikt. Men vi vill inte lägg kortsiktig plner som bsers på ett kvrtl, som vi tyvärr ser rätt mång exempel på i smhället i övrigt. Vi måste återerövr långsiktigheten för tt få en vrktig och kontinuerlig utveckling frmåt. Flens kommun hr en lång trdition inom industri och tillverkning, som fortfrnde sysselsätter nästn vr fjärde rbetsför invånre. Här finns också en mångfld v kulturer, ett ursprung som mång är stolt över. T ex Mlmköping med sin histori v hndelsplts och regementsort smt Hälleforsnäs med sin brukshistori. Här finns även mrkndspltser och nrik slott och herrgårdr. För tt inte nämn den vckr nturen som lockr mång storstdsbor till Flens kommun. Redn idg är nästn 4 v 10 hus ett fritidsboende. Vi hr mycket god förutsättningr tt kunn t del v överhettningen i Stockholm och tillväxtortern i regionen. Men det kräver ett nytänknde och ett nsvr hos vr och en. Vi kn ju från kommunens sid t frm visioner och hndlingsplner, men om det inte är förnkrt hos vr och en i kommunen, kommer ingenting tt förändrs. Vi hr en nnn sitution idg jämfört med för 30 år sedn. Arbetsmrknden går mot ett större egenföretgnde där du oft säljer din kompetens, inte någonting du hr producert. Utbildning idg är en färskvr. Utvecklingen i ett kommuniktionssmhälle går så snbbt tt en kdemisk utbildning blir gmml på ett pr år. Du måste hel tiden förkovr dig, och den viljn finns hos invånrn i Flens kommun, som hr fler studiedeltgre än riksgenomsnittet. De hr även, med 80 nystrtde småföretg förr året, vist prov på vilken kretivitet och npssningsförmåg det finns i kommunen. e t t n n t h ö g p r i o r i t e r t o m r å d e, som också är en del v infrstrukturen, är utbyggnden v IT. Snnolikheten tt mång yrkesgrupper kommer tt rbet mer på distns från hemmet, är stor. Internet ger oss den möjligheten och det är en rbetsmetod som både spr pengr för rbetsgivren, som inte behöver hyr dyr lokler, och dessutom är miljövänlig. Du spr även tid och kn jobb mer effektivt, eftersom du inte behöver åk till och från jobbet. När vi hr bättre bredbndstäckning i hel kommunen kn det lock ny internetbserde företg, som hellre etblerr sig på lndsbygden än i storstäder, tt välj Flens kommun, som ligger i en nturskön miljö på lgom vstånd från huvudstden. Det finns en hel del invånre i Flens kommun med inställningen tt det vr bättre förr. Smtidigt finns det en stor ndel kretiv nytänkre som ser vilk möjligheter som erbjuds och vilken potentil det finns i Flens kommun. Utmningen ligger i tt få ll invånre tt se frmåt och vr flexibl, både i hndling och inställning. v i v i l l f r ä m j f ö r e tg s k l i m t e t i kommunen, där det sk finns kort beslutsvägr och miniml byråkrti. Det är br den egn inställningen som kn sätt stopp för de möjligheter som finns. Vi hr en stor outnyttjd potentil inom turismen, där vi hr mycket tt erbjud. Vår sommrgäster väljer oft tt främj vår hndlre och här kn vi utök utbudet v vror som kn tilltl ymnig storstdsbor med en förkärlek till bygden. Det finns mång brnscher vi kn verk i förutom industrin, som vi tidigre vr helt beroende v. Men nu ser verkligheten nnorlund ut och vi hr ett bättre utgångsläge än mång ndr orter i Sverige, som hr liknnde bkgrund och storlek. Vi sk inte stäng dörren till frmtiden, utn vr en ktiv del v den, vslutr Anders Berglöv. ingvor frinotte