ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t

ØresundSBRON OCH REGIONEN ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t 2 0 0 9

Innehåll Inledning Øresundsbron en regional förbindelse 1 Tillväxt utan gränser En region i rörelse 2 Danskar och svenskar söker nya möjligheter 3 Bron i regionen Visionen om en region 4 Trafikökningen över Öresund 6 Tågtrafik 8 Busstrafik 9 Lastbilstrafik 9 Trafik och konjunkturer 10 Bron öppnar för nya upplevelser 11 Pendlarna tar täten 13 Bostadsmarknad 14 Arbetsmarknad 18 Näringsliv 20 Utbildning på andra sidan sundet 22 Framtidssäkrad infrastruktur 23 Bron i världen Mellan Skandinavien och Europa 24 Nätverksplattformar 24 Framtiden Obalansen på arbetsmarknaden kommer att öka 26 Justerade trafikscenarier 28 Trängsel i morgonrusningen 2018 30 Ledig järnvägskapacitet 31 Om företaget Ägarförhållanden 32 Vision och företagsidé 33 Ramvillkor för priser 34 Priser 2009 35 Finansiering 36 Miljö 38 Säkerhet 40 Från idé till verklighet 42 Design och konstruktion 44 Siffrorna i rapporten har inte granskats av Øresundsbro Konsortiets revisorer.

Inledning Øresundsbron en regional förbindelse Det har gått några år sedan den fasta förbindelsen mellan Sverige och Danmark invigdes, och idag planerar vi och startar projekt tillsammans med kontakter i det andra landet utan att egentligen fundera över hur vi ska komma över Öresund. Innan bron kom utgjorde Öresund en barriär, men nu har den fysiska bron blivit en katalysator för nya tankar: Företag kan utvidga sin marknad, arbetstagare kan ta jobb i grannlandet, man kan flytta till en ny vardag på andra sidan, studerande kan följa undervisningen vid flera universitet, en dagsutflykt med familjen kan med lätthet gå till grannlandet. Sett i större perspektiv är Øresundsbron också en viktig del av den nordeuropeiska infrastrukturen. Järnvägen och motorvägen förbinder Skandinavien med den europeiska kontinenten, i dag via bron över Storebælt, men från 2018 också via den nya bron över Femern Bælt, vilken då kommer att förbinda Femern i Tyskland med Öresundsregionens sydligaste del, Lolland. I detta perspektiv går framtidens korridor mellan Köpenhamn-Malmö och Hamburg. Tack vare Øresundsbron kan 70 000 människor resa mellan Danmark och Sverige varje dag med bil och tåg. Det motsvarar 25,7 miljoner personer om året. Det var också en del av dessa visioner som låg bakom politikernas beslut att bygga Øresundsbron. Förutom att Øresundsbron är en viktig del av den internationella nord-sydliga trafikkorridoren var bron ur regional synpunkt tänkt att utgöra starten för en stark, gemensam region tvärs över Öresund, med Köpenhamn och Malmö som centrum. En idé som invånare och företag med viss statlig hjälp skulle förverkliga och föra ut i livet. Tusentals danskar och svenskar har tagit chansen och har byggt upp sin vardag kring möjligheten att utnyttja Øresundsbron dagligen. För företag, universitet och högskolor är Öresundsregionen ett begrepp som ger nya möjligheter och resultat. Regionen är i dag stark i skandinaviska och nordeuropeiska sammanhang. 1

Tillväxt utan gränser En region i rörelse Øresundsbron har gått från att vara ett projekt som många invånare betraktade med viss skepsis till att vara en omistlig trafikförbindelse, som binder samman aktiva regioner i två länder. Innan bron byggdes var integrationen mellan Köpenhamn/Sjælland och Malmö/Skåne inte speciellt stor och det var mest institutionella samarbeten, till exempel mellan universiteten eller enstaka affärssamarbeten mellan företag, som stod för den. I Malmö var Köpenhamn på ett naturligt sätt i fokus, men från danskt håll såg man oftast längre norrut, mot Göteborg och Stockholm. Den mest trafikerade färjeförbindelsen mellan Sjælland och Skåne gick inte mellan Köpenhamn och Malmö utan 35 kilometer längre norrut, mellan Helsingborg och Helsingør. När Øresundsbron öppnades 2000 förändrades uppfattningen om vilka möjligheter som invånarna i regionen hade. Eftersom Öresund bara hade trafi kerats av färjor var det en reell barriär som satte både praktiska och mentala gränser för utvecklingen mellan de två länderna, men när bron förverkligats började utvecklingen ta fart. Øresundsbron blev möjligheternas bro för både privatpersoner och näringslivet. Under de första åren efter att bron öppnats dominerade semester- och fritidstrafiken. Det dröjde några år innan utvecklingen och den ekonomiskt sett mer stabila pendlingen verkligen kom igång. De möjligheter Øresundsbron erbjuder har fått många människor att fatta viktiga beslut om att ändra ramarna för sin vardag. Var fanns den potential som skulle utgöra underlag för att binda samman Köpenhamn och Malmö? Blir Öresundsregionen en realitet? Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 2004 2006 2008 Öresundsregionen Danmark 2002 2004 2006 2008 Öresundsregionen Sverige Öresundsregionen är redan en realitet blir verklighet inom ett år blir verklighet om 2 4 år blir verklighet om 5 9 år blir verklighet om tidigast 10 år blir aldrig verklighet Vet inte 2

Danskar och svenskar söker nya möjligheter Vem är det egentligen som har startat integrationen genom att se nya möjligheter och att tillbringa en del av sin vardag i ett annat land, på andra sidan Öresund? Det är danskar och svenskar på båda sidor av sundet som, med den frihet som bron innebär, har förändrat sin vardag på ett positivt sätt och efter sina egna önskemål. De utnyttjar de nya fysiska förutsättningarna, som gör det oväsentligt vilket språk grannen eller kollegan talar, och för dem kan förändringar på jobbet eller byte av bostad bli ett extra incitament för att bo eller söka nytt jobb på andra sidan sundet. Det är drivkraften för utvecklingen av Öresundsregionen. De privata initiativen har i hög grad utvidgat ramarna för den gränsöverskridande regionen. Detta har skett i en sådan omfattning att dansk och svensk lagstiftning ofta haft svårt att hänga med. På det nationella planet har man inte sett omfattningen av de planer och projekt som invånare och företag har satt igång tvärs över Öresund, och som har utmanat lagar och regler som till exempel gäller skatter och sjukvård. Bron har gjort det möjligt för danskar att flytta till Skåne och ändå behålla sitt jobb på Sjælland. Det är i synnerhet prisutvecklingen på den danska bostadsmarknaden, tillsammans med de lägre svenska huspriserna, som har lockat danskarna. Dessutom är dagligvaror och bilar generellt sett billigare och andra levnadsomkostnader är lägre i Sverige. Alltså kan man tjäna på att få sin lön utbetalad i danska kronor, vilket de allra flesta danskar som flyttat till Skåne får. För danskar är det inte längre ovanligt att ha svenska kolleger på arbetsplatsen eller att höra personalen tala svenska i butiker i Köpenhamn. Befolkningsutvecklingen i Öresundsregionen och de stora skillnaderna mellan de båda ländernas arbetsmarknader har gjort det möjligt för svenskar att ta jobb på andra sidan Öresund. Medan den danska arbetsmarknaden fram till 2008 har haft mycket stort behov av arbetskraft har det rått överskott på arbetskraft i Skåne och svenskarna har insett fördelarna med att arbeta i Köpenhamn. I synnerhet yngre och välutbildade svenskar lockas av de fördelar den danska arbetsmarknaden erbjuder med högre lön och bättre karriärmöjligheter. Det betyder mer för dem än att de förlorar en del av anställningstryggheten, som annars betyder mycket på den svenska arbetsmarknaden. Fördelarna uppväger också nackdelarna som följer med att arbeta i ett annat land, till exempel längre restid, högre transportkostnader och invecklade regler för skatt, pension, a-kassa och föräldrapenning. De svenskar som vågat språnget till ett danskt jobb har i hög grad anpassat sig till den danska arbetsmarknaden. Antalet danskar och svenskar som pendlar över Øresundsbron ökar och pendlingstrafiken över Øresundsbron har sjudubblats sedan bron öppnade 2000. Integrationen är alltså på god väg mindre än tio år sedan bron togs i bruk. 3

Bron i regionen Visionen om en region I och med att Øresundsbron byggdes skapades också en vision av Öresundsregionen som en geografisk, kulturell och ekonomisk enhet. Att göra områdena omkring bron till en enda region skulle stärka områdets ställning i konkurrensen med andra storstadsregioner i Nordeuropa. Visionen byggde på Öresundsregionens potential att utvecklas till ett gränsöverskridande regionalt kraftcentrum i Nordeuropa, med internationell attraktionskraft. Fördelarna med en dynamisk Öresundsregion skulle inte bara komma regionen till godo utan hela Danmark och hela Sverige. Med Köpenhamn och Malmö som de viktigaste städerna omfattar Öresundsregionen Skåne på den svenska sidan av Öresund och Sjælland, Lolland- Falster, Møn och Bornholm på den danska sidan. Öresundsregionen har totalt 3,7 miljoner invånare. Øresundsbron har en viktig roll som en regional trafikförbindelse som gör att man kan tala om en sammanhängande region. Men syftet med resorna över bron har ändrat karaktär sedan bron öppnades. Det bor 0,5 miljoner människor i Köpenhamns kommun I hela Storköpenhamn bor 1,2 miljoner människor Malmö har 281 000 invånare 28 procent av Malmös befolkning är född i utlandet Danskarna är den största invandrargruppen i Malmö med 9 000 personer 4

Ö r Öresundsregionen S k a g e r r a k Jönköping Göteborg Frederikshavn S V E R I G E Aalborg K a t t e g a t t Karlskrona J Y L L A N D Århus Helsingør Helsingborg Kristianstad D A N M A R K S K Å N E Köpenhamn Malmö Esbjerg S t o r e b æ l t S J Æ L L A N D Kastrup e Sturup Ystad Odense F Y N s u n d B O R N H O L M M Ø N Ö s t e r s j ö n Flensburg F e m e r n L O L L A N D F A L S T E R Rødby B æ l F E M E R N t Gedser Puttgarden Kiel Rostock Travemünde T Y S K L A N D P O L E N Hamburg 5

Trafikökningen över Öresund Trafiken över hela Öresund har ökat kraftigt sedan bron öppnades i juli 2000. På 1990-talet fraktades mellan två och tre miljoner bilar årligen över Öresund. 2008 hade antalet fordon ökat till 9,5 miljoner och totalt passerade 36,7 miljoner resenärer Öresund, med bil, buss, tåg eller färja. Efter en mindre tillbakagång i trafiken i början av 1990-talet ökade trafiken över Öresund med cirka 20 procent om året från 1995 till 1999. Denna trafikökning berodde på nya rutter, fler avgångar, lägre priser samt ekonomisk tillväxt i Danmark och Sverige. Öppnandet av Øresundsbron resulterade i ytterligare 43 procents trafikökning och den sammanlagda trafiken över Öresund ökade med i genomsnitt 10 procent varje år under perioden 2001 till 2007. 2008 blev ett undantag eftersom trafikökningen över Öresund bara var 3 procent. Øresundsbrons trafikökning var 5,1 procent och trafiken på färjorna mellan Helsingør och Helsingborg minskade med 2,6 procent. Bron har haft större tillväxt än färjorna under hela perioden. Det beror på att färjorna har annan trafiksammansättning än bron. Medan den regionala trafiken det vill säga pendeltrafik, yrkesmässig trafik och regional fritidstrafik är dominerande på bron, så består en större del av färjornas trafik fortfarande av semester- och inköpstrafik. Trafik över Öresund 10 Miljoner fordon 8 6 4 2 Øresundsbron Färja Köpenhamn Malmö 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Färja Helsingør Helsingborg 6

2008 i siffror 25,7 miljoner personer reste över bron, varav: 15 miljoner personer med bil 10,7 miljoner personer med tåg 41 000 personer passerade varje dag bron med personbil, buss eller lastbil 29 000 personer per dag tog tåget över bron 19 400 fordon i genomsnitt per dygn passerade bron 95 procent av alla fordon som passerade bron var personbilar 70 000 personer åkte dagligen över bron med bil eller tåg Antalet tågresenärer över Øresundsbron ökade med 11 procent Vägtrafiken över Öresund ökade med 5,1 procent 7

Tågtrafik Under 2008 reste 10,7 miljoner personer över Øresundsbron med tåg. Det är en ökning med 11 procent jämfört med 2007. Under 2008 körde 49 520 passagerartåg, 7 406 godståg och 3 004 materialtåg över bron. Det innebär totalt 164 tåg per dygn, eller i genomsnitt 3,4 tåg i timmen i vardera riktningen. Öresundståget fungerar i första hand som transportmedel inom regionen, eftersom 90 procent av tågresorna är regionala. Fyra av fem tågresenärer är bosatta i Sverige och en av fem bor i Danmark. En mycket liten andel bor i andra länder. Pendlingen är viktig för järnvägstrafiken omkring 60 procent av resenärerna på Öresundståget är arbets- eller studiependlare. De resterande 40 procenten är mestadels fritidsresor, medan en liten del är affärsresenärer och semesterresenärer. Persontrafiken på järnvägen bedrivs primärt av DSBFirst, som övertog driften av Öresundståget i januari 2009. Godstrafiken på Øresundsbrons järnväg drivs av flera aktörer, bland annat privata företag. Tåg på Øresundsbron DSBFirst ansvarar för den regionala öresundstågtrafiken, med tre till sex överfarter per timme. Tågtrafiken knyter ihop stora delar av Skåne med Nordsjælland via Köpenhamn. Det går från Göteborg, Kalmar och Karlskrona via Malmö C, Köpenhamns flygplats och Köpenhamn till Helsingør. SJ driver fjärrtåget X2000, som förbinder Stockholm och Göteborg med Köpenhamn via Øresundsbron. X2000 passerar Øresundsbron 12 gånger per dygn. DSB, SJ och privata operatörer bedriver godstågstrafik på Øresundsbron. 8

Busstrafik Mer än hälften av all busstrafik till och från den skandinaviska halvön går över Øresundsbron. Busstrafiken består av linjetrafik och turisttrafik. Linjetrafiken består av flera fasta långdistansbusslinjer mellan nordeuropeiska huvudstäder och stora städer i Skåne, samt öresundsregionala rutter mellan bland annat Köpenhamn, Malmö, Lund, Malmö Airport och Ystad/Bornholm. Långdistansrutterna är utsatta för hård konkurrens från flyget och deras marknadsandel av trafiken har minskat under några år. Detta har medfört en generell tillbakagång av busstrafiken. Detta märks även på Øresundsbron där busstrafiken minskade med 15 procent under 2008. Totalt passerade 48 000 bussar Øresundsbron under 2008. Lastbilstrafik De gränsöverskridande varutransporterna ökar i takt med globaliseringen. Samtidigt har en växande distributionstrafik mellan främst Köpenhamn och Malmö också medfört en ökad lastbilstrafik över Øresundsbron. Till exempel lossas en stor del av personbilarna för den danska marknaden i Malmös hamn och körs på lastbil över Øresundsbron till de danska bilhandlarna. Øresundsbron har på senare år satsat på att stärka sin marknadsposition på lastbilsmarknaden och hade 2008 en marknadsandel på 16 procent av trafiken till och från den skandinaviska halvön. 930 lastbilar per dygn passerade Øresundsbron under 2008. Det är mer än en fördubbling jämfört med 2001, då 495 lastbilar per dygn passerade bron. Den ekonomiska avmattningen under 2008 har dock satt sina spår även i lastbilstrafiken över Øresundsbron trafikvolymen 2008 förblev den samma som 2007. Trafik till och från den skandinaviska halvön 2008 i procent 20 Personbilar Lastbilar Bussar 6 3 4 67 48 7 16 9 7 3 10 19 26 55 Øresundsbron Helsingør Helsingborg Kattegattöverfarterna Skagerraköverfarterna Sverige Tyskland 9

Trafik och konjunkturer Som en följd av finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen präglades 2008 av en snabb inbromsning av den ekonomiska tillväxten i Danmark och Sverige, vilket ledde till mycket svag tillväxt för trafiken över Øresundsbron under hösten 2008. Samtidigt ökade räntekostnaderna på grund av de mycket höga räntorna på finansmarknaden och den höga inflationen under sommaren och hösten. Under de senaste fyra åren har trafiken på Øresundsbron ökat med mellan 14 och 17 procent. Under denna period har högkonjunktur och låga räntor på finansmarknaden gagnat Øresundsbrons ekonomi, och 2004 började Øresundsbron betala av skulden på 30 miljarder DKK. Den första miljarden betalades av under perioden 2004 2008. På lång sikt påverkas inte de grundläggande tillväxtfaktorerna utvecklingen av arbets- och bostadsmarknaden samt befolkningsunderlaget av krisen. På kort sikt drabbas dock Øresundsbron av en avmattning av den integrationsdrivna trafiken eftersom invånare och företag är försiktiga med att ta nya risker, till exempel byta jobb, sälja hus eller satsa på nya marknader. 10

Bron öppnar för nya upplevelser Med en vacker och tillgänglig natur samt sevärdheter och övernattningsmöjligheter av hög kvalitet är Öresundsregionen ett självklart mål för semesteroch fritidsresenärer. Marknaden för shopping, upplevelser, underhållning, sport, veckoslutsvistelser och semester är stor i Öresundsregionen, och dessa resenärer utgör en betydande intäktskälla för både turistnäringen och detaljhandeln i regionen. Flera år efter att bron öppnats var det fritidstrafiken som dominerade. 2001 bestod 66 procent av biltrafiken på Øresundsbron av personer på semester, kortsemester eller andra fritidsnöjen. 2008 hade denna andel minskat till 39 procent av biltrafiken. Syfte med resa med personbil över Øresundsbron i procent 2001 2008 19 29 11 9 20 Yrkestrafik Pendling 19 28 5 19 41 Fritid Minisemester Semester 11

På den danska sidan är det storstaden Köpenhamn som lockar svenskar med shopping, upplevelser och underhållning men svenskarna utnyttjar också flitigt regionens museer och deras kulturutbud. Danskarnas syfte med att åka till Skåne är bland annat shopping, kultur och upplevelser i naturen fiske, golf och skidåkning. Under 2008 bestod 24 procent av semestertrafiken med personbil på Øresundsbron av turister från andra länder och kortsemestertrafiken svarade för 6 procent. De flesta turister från Europa som kör över Øresundsbron har Skåne som resmål, följt av övriga Sverige samt Norge och Finland. Av den totala personbilstrafiken på Øresundsbron utgjorde personbilar från andra länder bara 3 procent, vilket understryker brons starka position som regional trafikförbindelse. Semester- och minisemestertrafiken över Øresundsbron utgör 20 procent av personbilstrafiken över Øresundsbron Fritids- och minisemestertrafiken (upp till tre övernattningar) har ökat med 55 procent från 2001 till 2008 Semestertrafiken (fler än tre övernattningar) har ökat med 18 procent från 2001 till 2008 Sju av tio fritidsresenärer är svenskar 41 procent av semesterresenärerna är danskar, 35 procent är svenskar Resströmmar för personbilstrafiken över Øresundsbron 2008 resmål Fyn/ Övriga norge/ Utgångspunkt köpenhamn Sjælland Jylland Europa Skåne Sverige Bornholm Finland Totalt Köpenhamn 7 % 2 % 2 % <1 % 10 % Sjælland 2 % 1 % <1 % <1 % 4 % Fyn/Jylland 1 % <1 % <1 % <1 % 3 % Europa <1 % 1 % <1 % <1 % 3 % Skåne 56 % 9 % 2 % 4 % 71 % Övriga Sverige 3 % 1 % <1 % 2 % 7 % Bornholm <1 % <1 % <1 % <1 % 1 % Norge/Finland <1 % <1 % <1 % <1 % 1 % Totalt 60 % 11 % 3 % 7 % 10 % 5 % 3 % 1 % 100 % 12

Pendlarna tar täten Sedan Øresundsbron öppnades har den utvecklats till att bli den dagliga vägen till jobbet för tusentals danskar och svenskar och det är till stor del pendlarna som svarat för trafikökningen. Den stora skillnaden i bostadspriser mellan länderna har gjort att många danskar bestämt sig för att flytta till Malmö. Samtidigt har ett stort antal svenskar valt att arbeta på företag i Köpenhamn. Hela 94 procent av pendlarna bor alltså i Skåne. Den pågående konjunkturavmattningen har dämpat ökningen av pendeltrafiken, men sett i längre perspektiv kommer den positiva utvecklingen att fortsätta. Både Köpenhamn och resten av Sjælland har en åldrande befolkning och inom några år kommer man att uppleva en märkbar brist på arbetskraft. Den kommer skåningarna att kunna avhjälpa tack vare en positiv befolkningsutveckling. Totalt pendlar 19 300 personer varje dag över Øresundsbron till arbete eller studier på andra sidan sundet 94 procent av pendlarna bor i Skåne Pendlarna utgör nu 41 procent av personbilstrafiken på Øresundsbron Bilpendlingen ökade med 19 procent 2008 62 procent av öresundspendlarna föredrar tåget Danska pendlare bosatta i Skåne föredrar bilen. 62 procent av bilpendlarna och 38 procent av tågpendlarna är danskar Pendlarna är i allmänhet välutbildade och den största åldersgruppen är 30 39 år. Det är stor yrkesspridning men många arbetar inom telekommunikation, IT och vård. Pendlingen över Øresundsbron 20.000 15.000 10.000 Studerande / tåg 5.000 Pendlare / flygbåtar Arbetspendlare / tåg 0 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Arbetspendlare / bil Källa: Øresundsbro Konsortiet 13

Bostadsmarknaden Efter hand som priserna på ägarbostäder sköt i höjden på Sjælland, och i synnerhet i Köpenhamn, blev det svårt för förstagångsköpare att skaffa bostad i det danska huvudstadsområdet. Därför har många danskar insett fördelarna med att flytta till Malmö och Skåne. Här är lägenheter och hus avsevärt billigare än i Köpenhamn, och tack vare bron är det så nära att man kan behålla sitt jobb på den danska sidan. De lägre boendekostnaderna är den främsta orsaken till att danskar flyttat till Skåne, följd av en önskan om bättre boendestandard, lägre pris på bilar, lägre pris på dagligvaror och lägre totala levnadsomkostnader. Sammantaget betyder detta att unga danskar kan etablera sig betydligt billigare än om de stannat i Danmark. Det är också mest yngre danskar som tagit klivet över till Skåne. 55 procent av de inflyttande är mellan 20 och 34 år och fler än hälften är unga ensamstående män eller par utan barn, som flyttat från Köpenhamn eller Frederiksberg. Att det inte bara är ekonomin som spelar in framgår av att en del danskar som flyttat till Sverige betonar att det finns bättre möjligheter att utnyttja naturen och ägna sig åt friluftsliv på den svenska sidan, att där finns bättre offentlig service, att barnen får bättre uppväxtmiljö och att det på det hela taget är spännande att flytta till ett annat land. De flesta flyttar till sydvästra Skåne med Malmö som centrum och 2008 bestod 15 procent av den utländska nettoinflyttningen till det mångkulturella Malmö av danskar. Ett bostadsområde som nya Annestad söder om Malmö är känt för att vara en danskby. En mindre del av de inflyttade danskarna är barnfamiljer men de har fördelen av att snabbt bli integrerade när deras barn går i svenska daghem, skolor eller förskolor. 2008... flyttade 3 300 personer från Sjælland till Skåne 2 200 flyttade från Skåne till Sjælland stod danskarna för 77 procent av inflyttningen från Danmark till Skåne och för 68 procent av utflyttningen från Skåne till Danmark Nettoinflyttningen från Sjælland till Skåne nådde en topp under 2006, när 4 300 personer flyttade från Sjælland till Skåne och 1 500 personer flyttade åt andra hållet 14

Pris för ett enfamiljshus på 140 m 2 i svenska kronor Kattegatt S V E R I G E Holbæk 2.629.166 D A N M A R K Ringsted 2.575.822 S j æ l l a n d Frederikssund 3.367.821 Roskilde 3.909.779 Køge 3.109.960 Helsingør 4.212.295 Hillerød 3.916.729 Hørsholm 4.959.464 Frederiksberg 5.398.556 Høje Taastrup 3.512.737 Gentofte 6.025.483 Amager Helsingborg 2.875.727 Köpenhamn 4.819.240 Tårnby 4.114.990 Ö r e s u n d Landskrona 2.324.879 Malmö 3.674.990 Vellinge 3.932.376 Trelleborg 2.473.846 Lund 3.243.614 Staffanstorp 2.738.378 Eslöv 1.971.675 Svedala 2.685.505 S k å n e Ystad 2.436.073 Kristianstad 1.593.946 Simrishamn 2.287.307 S t o r e b æ l Næstved 2.242.549 t Östersjön Møn Lolland Falster Femern F e mern Bælt Källa: Värderingsdata AB och Realkreditrådet 15

I Sverige är ägarbostäder alltid småhus men i Danmark kan det vara antingen friliggande enfamiljshus (parcelhus) eller ägarlägenhet (ejerlejlighed). Lägenheterna i Sverige är antingen hyresrätter (i Danmark lejebolig) eller bostadsrätter (i Danmark andelsbolig) där man köper in sig i en bostadsrättsförening. Utöver inköpspriset för lägenheten betalar man en månadsavgift till föreningen. Hälften av alla danskar som flyttar till Skåne köper en bostadsrätt, där inköpspriset normalt är hälften av priset för en motsvarande ägarlägenhet i Köpenhamn. Antalet danskar som flyttar till Skåne beror i stor utsträckning på konjunkturen och utvecklingen av bostadspriserna i Köpenhamn och Malmö. En markant ökning av sydsvenska bostadspriser och motsvarande minskning av danska bostadspriser kommer definitivt att påverka marknaden och intresset för att flytta till Sverige. De danska bostadspriserna nådde en topp under det tredje kvartalet 2006. Prisfallet visade sig först i Storköpenhamn och spred sig sedan till resten 16

Flyttningar mellan Sjælland och Skåne 5.000 Antal personer 4.000 3.000 2.000 1.000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Från Sjælland till Skåne Från Skåne till Sjælland Källa: Ørestat, SCB och Øresundsbro Konsortiet av Sjælland. På den svenska sidan började bostadspriserna falla först ett år senare, under tredje kvartalet 2007. Trots den svaga konjunkturen på den danska bostadsmarknaden är det fortfarande betydligt billigare att skaffa bostad i Malmö än i Köpenhamn. Vid utgången av 2008 var en villa i Malmö 26 procent billigare än i Köpenhamn. 17

Arbetsmarknad Köpenhamn är storstaden i Öresundsregionen och lockar till sig både arbetskraft och företag. Med Øresundsbron är det attraktivt för skåningarna att söka jobb i Köpenhamn, speciellt som lönenivån i Köpenhamn är högre än på den svenska sidan. Dansk högkonjunktur och rekordlåg arbetslöshet gjorde att danska företag under perioden 2005 2007 sökte arbetskraft på andra sidan Öresund, och den största märkbara effekten som Øresundsbron haft på arbetsmarknaden är de många svenskar som gärna tar tåget eller bilen över bron för att arbeta på ett danskt företag. Det är i synnerhet välutbildade svenskar som söker jobb och karriär i Köpenhamn. De tycker inte att språkliga och kulturella skillnader är något problem och många ser det som ett plus att arbeta tillsammans med danskar. Trots vår skandinaviska välfärdsmodell finns det betydande skillnader i hur arbetsmarknaden är organiserad i Danmark och Sverige. De svenska arbetsmarknadsreglerna ger de anställda större trygghet. Trots det prioriterar svenska arbetstagare utmaningar, spänning och hög lön framför trygghet, säkerhet och goda villkor till föräldraledighet när de söker jobb i Danmark. Det danska språket är en utmaning för de svenskar som arbetar i danska företag men inte ett hinder. De allra flesta ser det som en positiv utmaning att lära sig danska i samband med jobbet. Nya svenskar på den danska arbetsmarknaden 2.000 Antal personer 1.500 1.000 500 0 K1 2005 K2 2005 K3 2005 K4 2005 K1 2006 K2 2006 K3 2006 K4 2006 K1 2007 K2 2007 K3 2007 K4 2007 K1 2008 K2 2008 K3 2008 K4 2008 K1 = 1:a kvartalet K2 = 2:a kvartalet K3 = 2:a kvartalet K4 = 4:a kvartalet Källa: SkatØresund 2008 18

Men pendlarna stöter på problem i form av komplicerade regler för skatt och pension på andra sidan sundet, besvärlig överföring av pengar mellan de två ländernas banksystem och höga taxor för telefoni och SMS mellan länderna. Många svenska Öresundspendlare anser dessutom att det tar för lång tid och är för dyrt att pendla mellan bostaden i Skåne och jobbet i Köpenhamn, men i realiteten uppvägs merkostnaden delvis av skatteförmåner och avdrag. Trots den pågående lågkonjunkturen kommer Köpenhamn och övriga Sjælland inom några år att uppleva en massiv arbetskraftsbrist, vilket kommer att skapa lönepress i Danmark. Eftersom arbetskraftsbristen och därmed lönepressen är mindre på den svenska sidan kommer det att ytterligare öka de ekonomiska incitamenten för dem som bor i Sydsverige att arbeta i Köpenhamn. Det är mycket få danskar eller svenskar som är bosatta i Danmark och pendlar åt andra hållet till jobb i Sverige. Det är främst vissa specialister. Från 2005 till 2007 ökade den danska arbetsmarknadens årliga nytillskott av svenskar från 1 391 till 6 667 personer. 2008 var motsvarande siffra 5 798 personer 88 procent av svenskarna som deltog i en undersökning i Øresundsbrons regionpanel, och som arbetar på en dansk arbetsplats, svarar att de har goda eller mycket goda kunskaper i danska 79 procent av dem som deltog i undersökningen anser att det varit en positiv utmaning att lära sig danska 84 procent av dem som deltog i undersökningen anser att det är bra för deras framtida karriär att de har lärt sig danska 19

Näringsliv Näringslivsstruktur Allt fler skånska företag har danska ägare Näringslivsstrukturen i Öresundsregionen håller på att förändras liksom i resten av västvärlden. Antalet sysselsatta i den privata servicesektorn ökar medan antalet sysselsatta inom tillverkningsindustri och lantbruk minskar. Der finns dock stora skillnader i Öresundsregionen i fråga om hur långt denna strukturella förändring har gått. I Region Hovedstaden svarade tillverkningsindustrin (inklusive byggbranschen) 2005 för cirka 15 procent av den totala sysselsättningen, vilket kan jämföras med Region Sjælland och Region Skåne, där tillverkningsindustrin svarade för 22 respektive 23 procent av sysselsättningen. Även om tillverkningsindustrin har gått tillbaka i samtliga tre områden är minskningen störst i Region Hovedstaden. Region Hovedstaden domineras i stället av många sysselsatta i den privata servicesektorn: 47 procent. I Region Sjælland och Region Skåne svarar den privata servicesektorn för 34 respektive 36 procent av sysselsättningen. Gemensamt för de tre regiondelarna är att de största branscherna är företagsservice samt grossist- och detaljhandel. Inom industrin är det främst byggbranschen samt kemioch plastindustrin som svarar för en stor andel av sysselsättningen i de tre regiondelarna. Den regionala yrkesmässiga trafiken ökade med 26 procent under perioden 2003 2008 Stigende dansk henholdsvis svensk ejerskab på den anden side af Øresund er udtryk for en voksende internationalisering, men kan også være et tegn på øget strukturel integration af erhvervslivet i begge regionsdele. Forskellige studier viser, at virksomheders hyppigste motiv til at investere i et andet land handler om at få adgang til større og voksende markeder. Nærheden til kunder er især vigtig for virksomheder i servicesektoren. Statistik fra Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) viser, at Danmark har en fremtrædende plads i det skånske erhvervsliv, hvad angår ejerskab af virksomheder. Danske virksomheder indtager en andenplads som udenlandske ejere af skånske virksomheder og arbejdssteder. I det øvrige Sverige indtager Danmark en fjerdeplads som udenlandske ejere af svenske virksomheder og arbejdssteder. Antallet af danske virksomheder stiger også mere i Skåne end i det øvrige Sverige. Flertallet af skånske arbejdssteder med danske ejere findes inden for servicesektoren. Især i Malmö mærkes den danske indflydelse. Nu arbejder 3.900 personer i en virksomhed, der har dansk ejerskab. I alt er 276 virksomheder, eller 22 procent af de udenlandsk ejede virksomheder i Malmö, på danske hænder, ifølge en rapport fra Malmö stad. Det er dobbelt så mange som nummer to på listen, de tyskejede virksomheder. Blandt de største, danskejede virksomheder er Netto, DFDS Transport, Egmont, Rambøll, Novo Nordisk, Ilva og Jysk. Den regionala yrkesmässiga trafiken utgör 20 procent av personbilstrafiken på Øresundsbron 20

Danskägda arbetsplatser i Skåne 1990 2005 600 Antal arbetsplatser 500 400 300 200 100 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: Tendens Øresund och ITPS 21

Utbildning tvärs över sundet Danmark och Sverige ligger högt i OECD:s index över hur mycket tid vi lägger ner på vår utbildning. En hög utbildningsnivå är avgörande för att Öresundsregionen ska kunna behålla sin position som vetenskapligt framstående region i Europa. Regionens 12 universitet och högre läroanstalter samarbetar under paraplyorganisationen Øresundsuniversitetet och representerar mer än 150 000 studenter och 12 000 forskare. För regionen och dess företag är det viktigt att det finns en stadig tillgång till väl utbildad och flexibel arbetskraft på alla nivåer. Med Øresundsbron har studenterna vid Öresundsregionens universitet fått bättre möjligheter att studera i grannlandet och på så sätt komplettera sin utbildning. Sedan bron öppnades har Lunds Universitet och Malmö Högskola fått fler danska studenter. Studenterna är generellt sett positiva till integrationen över Öresund och öppna för jobb- och bostadsmöjligheter på andra sidan sundet. Det gäller i synnerhet de svenska studenterna 27 procent av dem överväger att söka jobb i Danmark efter utbildningen. Men även om de unga är positiva har antalet studiependlare ännu inte ökat. Det finns också barriärer. Antalet svenska studenter i Köpenhamn har minskat under senare år, vilket bland annat beror på att svenska studenters tillgång till studier i Danmark begränsats. Omräkningen av det svenska betygssystemet, med olika grader av godkänt, har ändrats så att det blivit svårare för svenska studenter att komma in på högre utbildningar i Danmark. Restiden och biljettpriserna är också barriärer för unga som lever på studiestöd och ett pendlarkort till Öresundståget är en stor post i deras budget. Många studenter tycker att restiden är ett problem vid pendling till ett universitet på andra sidan Öresund. Det är i synnerhet danska studenter som tycker att pris och tid är ett problem. Därför bosätter sig många i det land där de valt att utbilda sig, hellre än att pendla över Öresund. Det är bland annat upplevelsen att studera i ett annat land och lära känna en annan kultur som lockar de unga. Grannlandets status är också en hämsko i studiesammanhang, eftersom Köpenhamn, Roskilde, Lund och Malmö konkurrerar om studenternas intresse för att studera i mera spännande länder, som Frankrike och USA. 22

Framtidssäkrad infrastruktur Øresundsbron är ett viktigt led i etableringen av en modern, effektiv infrastruktur i Nordeuropa. Med en välutbildad befolkning, en stabil politisk situation och en modern infrastruktur kan Öresundsregionen mycket väl attrahera internationella företag som söker en ingång till marknaderna i Skandinavien, Baltikum och Östeuropa. I dag fungerar bron bland annat som effektiv anslutning för både svenska och danska passagerare till Köpenhamns flygplats. Byggandet av Øresundsbron var ett prioriterat EUprojekt, och även om bron har blivit en regional trafikförbindelse finns det andra projekt som kan stärka Øresundsbrons betydelse i internationella sammanhang. Citytunneln i Malmö är ett viktigt projekt ur regional synvinkel. Det är en 17 kilometer lång järnvägsförbindelse mellan Malmö Centralstation och Øresundsbron. Citytunneln kommer att ge Malmö stad flera nya stationer och underlätta regionaloch fjärrtågstrafiken via Malmö C till Köpenhamn, Trelleborg och Ystad. Citytunneln kommer att tas i bruk i slutet av 2010. I Köpenhamn kommer cityringen, en utbyggnad av tunnelbanan, metron, att markant förbättra transportmöjligheterna. När cityringen står klar 2018 kommer metron att ha fem stationer gemensamma med Öresundståget. Lite längre söderut är ett annat stort byggprojekt på gång. Femern Bælt-förbindelsen, den kommande bron mellan Rødby i Danmark och Femern i Tyskland. Den beräknas stå färdig 2018 som kombinerad motorvägs- och järnvägsförbindelse och ska förkorta restiden mellan östra Danmark och Tyskland med omkring en timme jämfört med färjorna. 23

Bron i världen Mellan Skandinavien och Europa När Øresundsbron öppnades 2000 förbättrades infrastrukturen mellan den skandinaviska halvön och kontinenten väsentligt, och den moderna infrastrukturen är en av Öresundsregionens största tillgångar. Köpenhamn och Malmö har knutits ihop med modern motorväg och järnväg, och motorvägsnäten runt båda städerna håller hög standard jämfört med hur det ser ut i andra storstäder. Köpenhamns flygplats i Kastrup har blivit lättare att nå från Sverige, liksom flygplatsen Malmö Airport blivit lättare att nå från Danmark. Vidare har Köpenhamns och Malmös hamnar fusionerat till ett företag, som nu är Nordens största importhamn för bilar. Samtliga fyra transportformer är alltså väl integrerade i Öresundsregionen, och jämfört med andra motsvarande städer i Europa finns här få trafikproblem. Öresundsregionens geografiska läge och den väl utbyggda infrastrukturen ger idealiska förutsättningar för distribution av varor till och från Skandinavien och Baltikum. Därför har många stora företag valt att etablera nordiska distributionscentra i regionen. När den fasta förbindelsen över Femern Bælt står klar år 2018 2020 kommer den att knyta samman ungefär tio miljoner människor i södra Skandinavien och Nordtyskland, eftersom den nya trafikkorridoren förenar Öresundsregionen och därmed Köpenhamn och Malmö med Hamburg. Det betyder nya möjligheter, bland annat genom att dra fördel av den synergi som uppstår när två storstadscentras potentialer kommer närmare varandra. Det gäller särskilt inom forskning och utbildning, logistik, bioteknik, medicin, livsmedelsindustri och turism. Köpenhamn/Malmö-Hamburg kommer därmed att få logistiken för att kunna konkurrera med en rad kända, dynamiska storstadsregioner i Nordeuropa, till exempel Liverpool/Manchester, Amsterdam/ Rotterdam och Dortmund/Frankfurt. Nätverksplattformar En av Öresundsregionens styrkor är de nätverksplattformar som hjälper till att marknadsföra och stärka forskning och produktion över gränserna för nationer och institutioner. Øresund Science Region är en paraplyorganisation för sex olika plattformar, vilka var för sig profilerar regionens styrkor: Medicon Valley Academy, Øresund IT, Øresund Food Network, Øresund Environment Academy, Øresund Design och Øresund Logistics. Øresund Science Region belönades 2008 med EU-priset RegioStars Award för sin unika modell för utveckling av hållbara regionala projekt. Den bygger på ett nära samarbete mellan forskningsinstitutioner, näringslivet och den offentliga sektorn. Øresundsuniversitetet är ett annat nätverk, där 12 universitet och högre läroanstalter i regionen samarbetar för att stärka forskning och utbildning i Öresundsregionen. 24

En ny region? Över 5 milj. invånare 2,5 5 milj. invånare Glasgow- Edinburgh Manchester- Liverpool Öresundsregionen Birmingham Leeds- Sheffield Nottingham- Leicester London Amsterdam- Rotterdam Hamburg Berlin Warszawa Bruxelles- Antwerpen Liege- Maastricht Dortmund- Köln Frankfurt Katowice Paris Stuttgart München Wien- Bratislava Öresundsregionens position bland europeiska storstadsregioner Mätt i befolkningstal ligger regionen på 23:e plats När det gäller ekonomi ligger regionen på tionde plats, i klass med städer som Milano, Hamburg, Berlin, Madrid, Rom och Stuttgart När det gäller totalt antal flygpassagerare (turister samt transfer- och transitpassagerare) ligger Öresundsregionen på åttonde plats i Europa, i klass med storstäder som Manchester Liverpool, Milano, Madrid, München och Rom När det gäller vetenskapliga prestationer ligger Köpenhamn Malmö Lund på femte plats i Europa När det gäller generell livskvalitet får Öresundsregionen också högt betyg: Här kommer regionen på åttonde plats efter städer i Sydtyskland, Österrike och Schweiz Kilde: Øresundsregionen 2020 fire fremtidsscenarier, 2006 25

Framtiden Obalansen på arbetsmarknaden kommer att öka Den demografiska utvecklingen i Skåne och på Sjælland är den viktigaste orsaken till att trafiken på Øresundsbron förväntas växa ytterligare under de kommande åren. Den ojämna fördelningen av arbetskraft mellan de två delarna av regionen kommer att bli ännu mer markant och det kommer att öka pendlingsbehovet. På Sjælland ökar antalet personer äldre än 64 år och antalet förvärvsarbetande mellan 25 och 64 år kommer att minska kraftigt under de kommande 20 åren. Därför behövs ytterligare 324 000 personer mellan 25 och 64 år på arbetsmarknaden i Köpenhamn och på Sjælland fram till 2027 om den nuvarande balansen mellan yngre och äldre ska upprätthållas. I Skåne ser utvecklingen mer positiv ut. Här ökar antalet personer mellan 25 och 64 år med 98 000 personer till 2027, till följd av inflyttning och invandring och många av dem kommer att hitta jobb på den danska sidan, där lönenivån generellt sett är högre. Även om förväntningarna på tillväxten i regionen för närvarande är dämpade på grund av den ekonomiska situationen, kommer obalansen i befolkningsutvecklingen att innebära att pendling åter blir den största kraften bakom trafiken på Øresundsbron och det kommer att betyda ökad trafik på motorvägen och järnvägen. Under 2015 förväntas omkring hälften av all personbilstrafik på bron vara pendeltrafik. Befolkningsutveckling fördelad på åldersgrupper under perioden 2007 2027 på Sjælland 200.000 Antal personer 150.000 100.000 50.000 0 65+ år 50.000 25 64 år 100.000 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 0 24 år Källa: Region Skåne och Danmarks Statistik, 2007 26

Befolkningsutveckling fördelad på åldersgrupper under perioden 2007 2027 i Skåne 250.000 Antal personer 200.000 150.000 100.000 50.000 0 50.000 100.000 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 Källa: Region Skåne och Danmarks Statistik, 2007 65+ år 25 64 år 0 24 år 27

Justerade trafikscenarier Øresundsbro Konsortiet utarbetar varje år en prognos för den framtida trafiken på bron. Under de senaste åren har tre scenarier för vägtrafiken utarbetats: ett tillväxtscenario, ett stagnationsscenario samt ett mellanscenario. De aktuella prognoserna tar hänsyn till den inbromsning i ekonomisk tillväxt som har präglat utvecklingen under 2008 och som också kommer att påverka Danmark och Sverige under de närmaste åren. På lång sikt påverkas inte de grundläggande tillväxtfaktorerna alltså utvecklingen på arbets- och bostadsmarknaden samt befolkningsunderlaget av krisen. På kort sikt drabbas dock Øresundsbro Konsortiet av en avmattning av den integrationsdrivna trafiken. Detta som en följd av att invånare och företag är försiktiga med att ta nya risker som till exempel att byta jobb, sälja hus eller satsa på nya marknader. Mellanscenariot visar det mest sannolika förloppet och det är vägintäkterna från detta förlopp som används i Øresundsbro Konsortiets budgetplanering. Mellanscenariot kallas ofta trafikprognos och det är detta mellanscenario som avses om inte ett specifikt scenario nämns. Mellanscenariot är baserat på en positiv regional utveckling och en situation där ekonomiska skillnader mellan Malmö och Köpenhamn kvarstår i fråga om lön och boendekostnader. 2018 förväntas den dagliga trafiken över bron (idag 19 400 bilar per dygn) ha ökat till 32 200 bilar per dygn i mellanscenariot, och 2028 förväntas antalet ha ökat till 42 500 bilar per dygn. Den årliga trafiktillväxten förväntas minska från 5 procent 2008 till 2 procent 2028. Därefter förväntas en årlig trafikökning med 2 procent fram till 2043, då pendeltrafiken når sin kapacitetsgräns medan tillväxten fortsätter för övriga trafiksegment. Cirka 53 000 personer kommer att pendla på Øresundsbron varje dag mellan Malmö och Köpenhamn 2028 det är omkring dubbelt så många som i dag. Tillväxtscenariot är det mest positiva av de tre scenarierna för bron. Scenariot skiljer sig från mellan scenariot främst genom att man förutsätter att den regionala Öresundsintegrationen ökar ännu mer. En långvarig europeisk högkonjunktur skulle också bidra till att förverkliga detta scenario. I tillväxtscenariot kommer trafiken på bron att öka från 19 400 bilar per dygn 2008 till 37 600 bilar 2018 och 55 800 bilar 2028. 2034 kommer 60 000 bilar per dygn att passera bron. Det är kapacitetsgränsen i modellen. I praktiken kan trafiken mycket väl överstiga denna gräns, under förutsättning att ökningen sker utanför tidsperioder med rusningstrafik. Stagnationsscenariot är ett worst case-scenario där utvecklingen av den regionala integrationen avstannar på några få år. Även en långvarig ekonomisk kris eller en begränsning av biltrafiken baserad på myndighetsbeslut skulle kunna förändra utvecklingen i riktning mot detta scenario. I stagnationsscenariot kör 24 500 bilar per dygn på bron 2018 och 29 400 bilar per dygn 2028. Även om stagnationsscenariot visar den mest pessimistiska trafikutvecklingen överträffar trafiken i detta scenario de prognoser som gjordes innan bron öppnades. Där beräknades högst 22 250 fordon per dygn 2020. I stagnationsscenariot minskar den årliga trafikökningen från 5 procent 2008 till 1,3 procent omkring 2028. Inom loppet av relativt få år kommer utvecklingen av den regionala integrationen att ebba ut och trafikökningen 28

på Øresundsbron kommer att motsvara ökningen på motsvarande vägsträckor i Nordeuropa. Generelt har trafikökningen på vägar som går över nationsgränser och färjerutter under de senaste 20 åren varit högre än på vägar inom ett land. Mellanscenariot är det mest realistiska Øresundsbro Konsortiet bedömer att mellanscenariot är det mest realistiska och kommer att uppfyllas på lång sikt. Tillväxt- och stagnationsscenarierna visar de olika ytterligheter som förutses för utvecklingen. Det kan förekomma år då tillväxten till exempel är högre än i tillväxtscenariot men på lång sikt är sannolikheten stor att utvecklingen ligger mellan de båda ytterlighetsscenarierna. Trafikscenarier daglig trafik över Øresundsbron Antal fordon 60.000 50.000 40.000 30.000 20.000 Aktuell trafik Tillväxtscenario 10.000 Medelscenario 0 2005 2010 2015 2020 2025 Stagnationsscenario 29

Trängsel i morgonrusningen 2018 Øresundsbrons motorväg har kapacitet för cirka 4 000 bilar per timme i vardera riktningen och det är morgonrusningen från Sverige till Danmark som ställer de största kraven på kapacitet. Det är i synnerhet kapaciteten i tunneln som begränsar trafiken på förbindelsen. I dag passerar omkring 2 000 fordon betalningsstationen på Lernacken mellan klockan 08.00 och 09.00 i riktning mot Danmark. 2018 förväntas denna trafik nå kapacitetsgränsen på 4 000 bilar. Innan trängseln på själva förbindelsen blir kritisk kommer det dock att uppstå kapacitetsproblem på anslutningsvägarna. Amagermotorvägen behöver byggas ut från två till tre körfält i vardera riktningen. A/S Øresund planerar att bygga ut sträckan mellan Tårnby och Köpenhamn C. I framtiden behöver man dessutom bygga ut mellan Tårnby och Köpenhamns flygplats. 30

Ledig järnvägskapacitet Tågtrafiken över Øresundsbron växlar mellan högfrekvent passagerartågtrafik och internationella godståg, jämnt fördelade över dygnet, samt fjärrtåg och tjänstetåg. Øresundsbron har fortfarande stor ledig spårkapacitet. Antalet passagerartåg kan tredubblas samtidigt som antalet godståg och fjärrtåg ökar med 80 respektive 120 procent, utan att det blir problem på Øresundsbron. Det motsvarar kapacitet för 326 000 tågresenärer per dygn mot nuvarande 92 200 tågresenärer. Liksom för biltrafiken krävs en förbättring av den anslutande infrastrukturen, järnvägsnätet i och omkring Köpenhamn och Malmö, annars kan inte alla dessa tåg komma till och från Øresundsbron. 2025 kommer 25 000 personer att tågpendla över Øresund varje dag enligt Øresundsbro Konsortiets senaste prognos. Det är fler än dubbelt så många som i dag. Det kommer att kräva att extra tåg sätts in, till exempel i form av tvåvåningsvagnar, eller att antalet godståg begränsas i riktning mot Danmark under morgonrusningen. Under första halvåret 2009 kommer 212 tåg i genomsnitt att passera förbindelsen ett vardagsdygn. Av dessa är 128 regionaltåg, 37 fjärrtåg, 34 godståg och 13 materialtåg. 31

Om företaget Ägarförhållanden Den danska staten Den svenska staten Sund & Bælt Holding A/S SVEDAB AB A/S Storebælt Sund & Bælt Partner A/S Femern Bælt A/S A/S Øresund Øresundsbro Konsortiet Øresundsbro Konsortiet är ett dansk-svenskt bolag, som bildats med utgångspunkt i avtalet från den 23 mars 1991 mellan Danmarks och Sveriges regeringar. Regeringsavtalet utgör ramen för Øresundsbro Konsortiets verksamhet. I avtalet framgår bland annat att Øresundsbro Konsortiet äger och driver Øresundsbron. Øresundsbro Konsortiet ägs till lika delar av den danska och svenska staten genom två bolag, danska A/S Øresund och Svensk Danska Broförbindelsen SVEDAB AB i Sverige. De båda moderbolagen äger och driver dessutom anslutningsvägarna på båda sidor av Øresundsbron. Øresundsbro Konsortiets ägarförhållanden och samarbetet mellan de två moderbolagen är reglerade i ett avtal, som godkänts av den danska och svenska regeringen. De två ägarna är solidariskt ansvariga för Øresundsbro Konsortiets åtaganden. Øresundsbro Konsortiets primära uppgift är dels att erbjuda snabb, säker och tillförlitlig passage över Öresund, dels att återbetala skulden för hela anläggningen, inklusive landanslutningar. Øresundsbro Konsortiet förvaltar järnvägsinfrastrukturen medan järnvägsoperatörer svarar för trafiken på spåren. Øresundsbro Konsortiet ansvarar för många olika löpande drift- och underhållsuppgifter, bland annat ekonomisk förvaltning, marknadsföring, försäljning, kund- och betalningsservice, väg- och järnvägsdrift, underhåll, utveckling samt administrativa uppgifter. 32

Vision och företagsidé Øresundsbro Konsortiets vision är att Öresundsregionen blir ett kraftcentrum som det är attraktivt att besöka, leva och arbeta i. Øresundsbro Konsortiets affärsidé är att Øresundsbron dagligen ska bygga nya broar ekonomiskt, kulturellt och mentalt. Bron ska vara den bästa vägen till målet på andra sidan Öresund. Øresundsbro Konsortiets värden är brobyggande och hjälpsam. 33

Ramvillkor för priser Byggandet av Öresundsförbindelsen är finansierat med lån, som tagits upp på nationella och internationella kapitalmarknader, med solidariska statsgarantier från de två staterna som säkerhet. Intäkterna ska täcka löpande finansieringskostnader och säkerställa långsiktig återbetalning av lånen. Taxorna för att använda den fasta förbindelsen över Öresund har fastställts utifrån nedanstående kriterier. 1. Øresundsbron ska vara självfinansierad, vilket innebär att det pris kunderna betalar för att använda förbindelsen ska täcka alla anläggningsoch driftkostnader, inklusive underhåll samt återoch nyinvesteringar. 2. Det är Øresundsbro Konsortiet som fastställer taxan för vägtrafiken. Det långsiktiga syftet är att uppnå ekonomisk stabilitet. Dessutom betalas moms till de två staterna. 3. En ökad trafik med stigande vägintäkter är ett viktigt element för att nå de ekonomiska målen på lång sikt. Prisstrukturen utformas därför så att den främjar regional integration och därmed ökad trafiktillväxt. 4. Både järnväg och färjor krävs för att åstadkomma bättre regional integration med åtföljande ökad trafik. Taxorna för vägtrafiken på bron sätts så att dessa tjänster inte konkurreras ut och det sker enligt gällande konkurrenslagstiftning. 5. Banverket i respektive land betalar ett fast, indexreglerat belopp för rätten till spårkapaciteten på förbindelsen. Detta belopp uppgår till 300 miljoner DKK i 1991 års priser, vilket motsvarar cirka 441 miljoner DKK 2008 eller cirka 30 procent av Øresundsbro Konsortiets intäkter. Banverket i Sverige och Danmark säljer sedan kapaciteten till de olika järnvägstrafikoperatörerna. Priser 2009 på Øresundsbron kontantpris BroPass 1) Weekendpris med BroPass 1) 10-turskort Priser inkl. moms dkk sek dkk sek dkk sek dkk sek Personbil upp till 6 meter 275 395 139 188 99 124 200 294 med släp/husvagn 550 790 278 376 198 248 Motorcykel 150 220 62 84 44 55 111 162 Priser exkl. moms dkk sek Lastbil 9 20 meter 636 936 Buss över 9 meter 916 1.340 Fotnot: Alla priser gäller per enkelresa 1) Årsavgiften för BroPass är 235 DKK och 320 SEK För ytterligare information och priser se www.oresundsbron.com 34