Innehåll Verksamt i skolan för elever med AD/HD och andra svårigheter Gunilla Carlsson Kendall David Edfelt Leg psykologer Skolans krav och elevernas förutsäeningar Hur kan vi förstå de svårigheter som uppstår? Vad behöver vi arbeta med? Hur kan vi komma dit? Byggstenar för en stabilare grund Vad göra som pedagog? Kunskap leder tanken Mötet med eleven förhållningssäe och strategier Hur kan vi hjälpa eleverna utveckla sie lärande så bra som möjligt? Kunskap Förhållningssätt Strategier En skola för alla! Alla barn och ungdomar skall gå i samma skola Skolgången skall individualiseras umfrån individuella behov Alla skall nå samma mål Dilemmat i prakmken handlar om ae uoorma en miljö som både innebär delakmghet och gemenskap och sammdigt Mllfredsställer behov av ee individualiserat stöd. Stödet bör säeas in så Mdigt som möjligt, för ae undvika ae svårigheter cementeras och ae elever halkar erer i sie lärande. Risken finns också ae inkludering blir detsamma som osynliggörande och avsaknad av anpassning Mll individen. Skolverket: Handikapp i skolan, rapport 270, 2005 FörutsäEningar för psykiskt välbefinnande AE man lever i ee begripligt och meningsfullt sammanhang med lagom anpassade krav och med möjlighet ae påverka situamonen FriE erer Aaron Antonovsky Hälsans mysterium, 1991 Provivus, www.provivus.se 1
EE oskrivet blad: Alla har samma förutsäeningar från början Bara alla får samma möjligheter från början så... Gäller det fotboll också? Konstnärlig förmåga? Musikalitet? Men om vi givit de personer som har svårt ae lyckas samma förutsäeningar och lite mer eller t.o.m mycket mer hjälp och de ändå inte lyckas Vad beror det då på? Vems är felet? Allas lika värde betyder inte ae alla är lika Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne Musikalitet Tal och språk Händighet Impulsivitet Organisationsförmåga Tidsuppfattning Syn och hörsel Social förmåga Läs- och skrivförmåga Logiskt tänkande Grov-och finmotorik Aktivitetsreglering Uppmärksamhetsförmåga Symtom Diagnos Kognitiva problemområden Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet ADHD Exekutiva funktioner, hämma impulser FunkMonshinder Krav i miljön Långsammare utveckling än jämnåriga Utvecklingsstörning Förståndshandikapp Teoretiskt tänkande Processhastighet Personens funktionsnivå Funktionshinder Svårt med socialt samspel och kommunikation Autism Asperger syndrom Förstå andras Tankar mentalisering Förstå helhet Exekutiva funktioner Provivus, www.provivus.se 2
Individens fungerande Beteende, inlärningsförmåga Olika funkmoner Minne, koncentramon, exekumva funkmoner etc Neuropsykologi Miljö Hjärnans struktur och uppbyggnad Neurologi För vissa ökar gapet Mll jämnåriga ju längre Md som går Hjärnans betydelse Hjärnan är det vi tänker med Vi processar informamon här Hur informamonen processas bestäms av hur hjärnan fungerar Här bestäms inte vad vi tänker på Hur tar vi in kunskaper? Kunskap som försvunnit under lovet Arbetsminne Uppmärksamhet LångMdsminne Inte Mllräckligt befäst i minnet Tecken på mekanisk inlärning och bristande förståelse? Svårt ae komma ihåg sådant som man inte förstår Provivus, www.provivus.se 3
Hur hantera informamonsfloden? Kraven på informamonsbearbetning ökar i samhället Ökar förmågan? Finns det en gräns? ExekuMva funkmoner De hjärnfunkmoner som organiserar individens handlande över Md för ae uppnå ee mål Som gör det möjligt ae hålla fast vid målet uppräehålla energi för ae genomföra, ta hänsyn Mll regler eller begränsningar hämma lockelsen ae göra sådant som inte hör Mll Från: Socialstyrelsens kunskapsdokument om ADHD ExekuMva funkmoner Svårigheter med exekumva funkmoner kan se ut så här Organisera Planera Prioritera Hämma impulser Kontrollera affekter (känslor) TidsuppfaEning Arbetsminne mm Svårt ae hindra impulser och ae styra och kontrollera sin egen akmvitet Reagerar för krarigt och impulsivt Hinner inte sluoöra Väljer kortsikmga belöningar istället för långsikmga Kontrollerar inte ae varje steg genomförts, slarvfel Och så här Svårigheter ae inimera, prioritera, organisera Svårt ae komma igång, svårt ae avsluta Svårt ae idenmfiera det som är vikmgt, fastnar i detaljer OrealisMska planer Tappar bort vikmga saker, lyckas inte lämna in färdigt arbete Eller så här Svårigheter ae skira fokus och sluoöra Svårt för övergångar Svårt ae tåla förändringar Kan börja men inte sluoöra Provivus, www.provivus.se 4
TidsuppfaEning KÄNSLAN för Md Tiden inte så vikmg Anpassa sin Md Mll andras Svårt ae planera själv kräver förmåga ae förhålla sig Mll Mden Problem med arbetsminnet påverkar Förmågan ae hålla informamon, instrukmoner kvar i huvudet: Glömsk : tappar bort saker Glömmer ae följa instrukmoner. Svårt ae memorera fakta, stavning, datum etc Svårt ae göra beräkningar i huvudet Glömmer en del av ee problem medan man arbetar med ee annat Svårt ae sammanfaea Kan ha svårt ae plocka fram minnen, har därför svårt ae lära sig av misstag När behövs det exekumva systemet? Nya situamoner där svaren inte är väl inlärda eller som innehåller nya handlingsmönster du kan bara du vill! Jag vill bara jag kan Vad kräver eget arbete? Förmåga ae överblicka, planera och på ee självgående säe genomföra uppgirer AE ha en inifrån kommande momvamon Förmåga ae arbeta självständigt och koncentrerat AE skriva om en fågel och vara klar Mll påsklovet Vilken skall jag välja? Hur börjar jag? Vad skall jag ta reda på? Och var? Vilken tar Karin? Vad är lagom mycket och hur mycket Md har jag? Så himla många fåglar det finns. Kanske tar jag bofinken, eller skatan, eller.. Hur lång Md är tre veckor? GOTT om Md!! Behöver inte börja ännu! Alla har valt fågel, men inte jag! Papegojor är fina, Petra har en. I naturen i Sverige? Å det säger du nu, jag som hade ritat en sån fin papegoja! När skall jag jobba med det, det är ju maee jämt? Om jag hiear 23 fina bilder på nätet kan jag ha med alla? Välja en!? Vilken då? Jag hade ju börjat skriva om skatan, nu har någon tagit mie papper!! En jäeefin bild på en örn! jag tar den istället, jag ändrar mig. Va är det redan dags ae lämna in! Jag har ju knappt börjat... Provivus, www.provivus.se 5
Uppmärksamhet en portal mellan informamonsfloden och hjärnan Kontrollerad som vi bestämmer oss för ae rikta mot något SMmulusdriven- där vi uppmärksammar sådant som händer omkring oss VikMga funkmoner vid inlärning Minne TeoreMsk tänkande Intelligens Begåvning Exempel: fokuserad på en läsuppgir Exempel: uppmärksammar allt som händer i klassrummet Arbetsminne ExekuMva funkmoner KoncentraMon Normalfördelningskurva Det är inte en ARTskillnad mellan utvecklingsstörning och normalbegåvning utan en GRADskillnad TeoreMskt tänkande Förmåga ae förstå omvärlden Utvecklingsstörning Normalbegåvning Svårt med teoremsk inlärning kan vara helt normalt! Gränsen mellan förståndshandikapp och normal förmåga är en överenskommelse På den normala sidan av gränsen har man också svårt ae förstå teoremska saker. Innan åtgärd gör en analys! Barnets förutsäeningar starka resp svaga sidor I vilka situamoner fungerar det bra? Vad är särskilt svårt? Vad ställer svåra situamoner för krav? Långa pass, egen planering, grupparbete, lyssna på andra, räcka upp handen, komma ihåg många instrukmoner etc Provivus, www.provivus.se 6
Justera kraven - mellan tummen och pekfingret Var ÄR eleven utvecklingsmässigt nu? Fundera över vad du kräver i olika situamoner av ee barn på motsvarande utvecklingsnivå Försök anpassa kraven erer utvecklingsålder istället för biologisk ålder Utveckla elevens förmågan ae styra sig själv Planera i förväg steget före Förbered, förvarna och påminn Uppmuntra och förstärk posimvt beteende Ignorera i vissa fall negamvt beteende Först - sedan Hjälp eleven med planering av både fria och fasta akmviteter (ae leka med andra ställer också krav på planeringsförmåga) Medvetenhet om de egna svårigheterna och styrkorna Vilka situamoner kan jag behöva hjälp i? Varför behöver just jag hjälp? Vad kan jag göra för ae hjälpa mig själv? Kunskap om grunden Mll svårigheterna: det är inte mie fel, men jag måste spela så bra jag kan med mina kort Det blir läeare ae ta emot hjälp om jag är medveten om varför Utveckla starka sidor! PosiMv uppmärksamhet från andra En känsla av ae klara saker stärker självförtroendet Kan göra det läeare ae orka kämpa med annat som är svårt OrganisaMon ae handskas med: Tiden Saker Strategier och planer Komplexa uppgirer med många olika delar Gör Mden konkret Planera Mden Mllsammans med personen Gör ordningsföljden tydlig Dela upp Mden i mindre delar Träna på ae bedöma Mden, slå vad ta Md. Hjälpmedel - påminnelsesystem Tidur som ringer, alarm på telefon eller klocka Dagsschema/almanackor kryssa över pass eller dagar som är klara För mindre barn: bilder ae fylla i för ae se hur dagarna går, fram Mll jullovet, födelsedagen, uolykten etc Provivus, www.provivus.se 7
Tingen Bestämda platser Checklistor för hur arbetsuppgiren skall göras Veckorensning Rensa bort onödiga svårigheter Ex: maila/smsa läxor och info Mll föräldrarna - undvik lappar i ryggsäcken Två uppsäeningar böcker - både hemma och i skolan Strategier Hjälp Mll ae bryta ned och planlägga arbetet Dela upp stora uppgirer i mindre och gör flera avstämningar Fördela arbetet över Mden AE vara ee blankt kort Hjälper sällan elever som har svårt ae styra sig själva märks Kan öka risken för misslyckanden Har eleven stora svårigheter är det vikmgt ae skapa förståelse för det Använd de erfarenheter som finns om hur just denna elev bäst kommer Mll sin räe Hur skall jag klara alla olika krav? Inga enkla svar Olikheterna finns även om vi inte hinner se dem Ge Md för analysen när ni gör åtgärdsprogram Fel åtgärder tar både Md och energi Börja småe! Satsa inte på 100%. Tänk konkret! VIS - Verksamt i skolan AkMv och processinriktad utbildning KompleEera den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den egna vardagen UOorma och pröva strategier mellan gångerna www.provivus.se Provivus, www.provivus.se 8